Finansiell profil. Eksjö kommun

Transkript

1 Finansiell profil Eksjö kommun

2 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...13 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen...14 Finansiell profil över kommunen Finansiella profiler Finansiella nyckeltal Koncernanalys...26 KFi Finansiell profil

3 Inledning syfte med rapporten Denna rapport är ett komplement till den traditionella finansiella eller ekonomiska analys som återfinns i varje kommuns årsredovisning. Till skillnad från den traditionella analysen i årsredovisningen, som huvudsakligen beskriver utvecklingen över tid, fokuserar denna rapport i första hand på att analysera var din kommun befinner sig finansiellt och hur den har utvecklats i förhållande till övriga 12 kommuner i Jönköpings län de senaste tre åren. Jämförelsen bygger på en speciellt framtagen finansiell profil. Den är konstruerad som ett polärdiagram. Diagrammet innehåller, som beskrivs närmare i rapporten, dels fyra finansiella perspektiv, dels åtta finansiella nyckeltal som är viktiga ur en kommuns finansiella horisont. De fyra perspektiven är långsiktig betalningsberedskap eller kapacitet, kortsiktig betalningsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. De finansiella nyckeltalen är sådana nyckeltal som är vanligt förekommande inom kommunsektorn. En närmare beskrivning av den finansiella profilen görs på sidorna Inledningsvis i rapporten redovisas en traditionell finansiell analys av hur kommunerna i Jönköping har utvecklats finansiellt under perioden Analysen kretsar kring de finansiella nyckeltal som används i den finansiella profilen längre fram i rapporten. Därefter följer en beskrivning och förklaring av den finansiella profilen och av de nyckeltal och perspektiv som ingår i den. I anslutning till detta görs en genomgång av just din kommuns finansiella ställning och utveckling under Analysen fokuserar på att jämföra kommunens utveckling gentemot den genomsnittliga utvecklingen för Jönköpings läns kommuner under samma period. Detta görs både via traditionella finansiella nyckeltal och med hjälp av den finansiella profil som tidigare har beskrivits. Målsättningen är att belysa starka och svaga finansiella sidor hos kommunen. Sedan följer en redovisning av samtliga Jönköpings läns kommuners finansiella profiler för Därefter redovisas ett antal finansiella nyckeltal för 2016 sorterad per kommun i bokstavsordning. Allra sist rapporten följer en koncernanalys med utgångspunkt från en koncernprofil. Hans Petersson Kommunforskning i Västsverige KFi Finansiell profil

4 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län Kommunerna i Jönköpings län redovisade under 2016 ett genomsnittligt resultat före som motsvarar 3,0 procent av verksamhetens kostnader. Detta var en förbättring jämfört med 2014 med 2,2 procentenheter. En viktig förklaring till den goda resultatförbättringen under perioden var att kommunerna hade ett antal jämförelsestörande engångsposter i form av riktade statsbidrag. Dessa intäkter fick kommunerna inte under 2014, vilket till viss del förklarar den goda resultatutvecklingen. Utan dessa poster hade resultatnivå legat lägre under speciellt I Jönköpings län finns 13 kommuner. Dessa är Aneby, Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda och Värnamo. De 13 kommunerna omsatte under 2016 cirka 23 miljarder kr. Balansomslutningen uppgick till 20 miljarder kr. Kommunerna investerade för ca 1,7 miljarder. Den klart största kommunen är Jönköping som omsatte nästan 9 miljarder och hade en balansomslutning på nästan 8 miljarder. förbättrades Kommuner och landsting skall sedan 1992 bedriva sin verksamhet enligt god ekonomisk hushållning. En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat före extraordinära poster. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens bruttokostnader ligga mellan 2% och 3% över en längre tidsperiod. Med en sådan resultatnivå klarar en kommun av att finansiera större delen av sin tillgångsökning med skatteintäkter, vilket i sin tur leder till att kommunen kan bibehålla sin finansiella kort- och långsiktiga handlingsberedskap. För expansiva kommuner med stora investeringar bör resultatet i de flesta fall ligga på mellan 3% och 5% om kommunens finansiella handlingsutrymme skall bibehållas. För kommuner med befolkningsminskning kan det däremot räcka med 1 2% i resultat. Under 2014 uppgick resultatet före i förhållande till verksamhetens bruttokostnader till 0,9%. Under 2015 förbättrades det till 1,3%, för att 2016 ytterligare öka till 3,0%. Det innebar en förbättring under perioden med 2,1 procentenheter. En viktig förklaring till den goda resultatförbättringen under perioden var att kommunerna hade ett antal jämförelsestörande poster i form av tillfälliga engångsintäkter som: återbetalning från AFA Försäkring och en kraftig ökning av riktade statsbidrag, främst kostnadsersättning för flyktingar, bemanning inom äldreomsorgen, höjda lärarlöner och satsning på elever på lågstadiet. Dessa intäkter fick kommunerna inte under 2014, vilket till viss del förklarar den goda resultatutvecklingen under perioden. Utan dessa poster hade resultatnivå legat lägre under perioden. Den genomsnittliga resultatnivån i länet under de tre senaste åren låg på 1,7% per år, vilket är på gränsen till god ekonomisk hushållning ur ett generellt perspektiv; nämligen att skatteintäkterna klarar av att finansiera större delen av kommunernas investeringar. Konsekvensen blev att kommunernas skuldsättning ökade under perioden och framtida finansiellt handlingsutrymme begränsas. Nivån på 1,7% är dock ett medelvärde för länet. När det gäller den genomsnittliga resultatnivån och även övriga nyckeltal i rapporten är variationen stor i länet. Det skall man vara medveten om, när genomsnittet studeras i rapporten. Starkast resultat före i relation till verksamhetens bruttokostnader under år 2016 redovisade återigen Aneby med 5,9%. Därefter följde Vaggeryd och Värnamo med 4,6% och på femte plats kom Sävsjö med 3,8%. Det intresseväckande att se hur Aneby under de senaste åren har gått från att redovisa svaga resultat till att hitta en stabil god resultatnivå. Vaggeryd och Värnamo verkar ha vänt sin negativa resultattrend som de har haft den senste åren. Svagast resultat före redovisade Mullsjö med 0,7%. Näst svagast resultat hade Vetlanda med 1,1%. Under 1,5% låg också Tranås med 1,3%. * Procent Snitt Förändr Aneby 2,4 2,2 5,9 3,5 3,5 Vaggeryd 0,9 0,6 4,6 1,4 5,5 Värnamo 0,4 1,4 4,6 2,1 4,2 Sävsjö 1,6 1,2 3,8 2,2 2,2 Gislaved 0,6 1,4 3,2 1,7 2,6 Jönköping 0,7 1,7 3,2 1,9 2,5 Eksjö 1,6 1,7 3,0 2,1 1,4 Habo 0,4 2,0 3,0 1,8 2,6 Gnosjö 0,9 0,6 2,1 0,2 3,0 Nässjö 0,6 1,3 2,0 0,9 2,6 Tranås 1,9 1,6 1,3 1,6 0,6 Vetlanda 1,0 1,1 1,1 1,1 0,1 Mullsjö 2,2 0,9 0,7 1,3 1,5 Medel 0,8 1,3 3,0 1,7 2,2 * relaterat till verksamhetens bruttokostnader. KFi Finansiell profil

5 Samtliga kommuner, förutom Tranås och Mullsjö, förbättrade sitt resultat före mellan 2014 och Starkast förbättring redovisade Vaggeryd med 5,5 procentenheter och Värnamo med 4,2 procentenheter. Svagast utveckling redovisade Mullsjö med 2,7 procentenheter. Näst svagast resultatutveckling hade Tranås med 0,6 procentenheter. Båda dessa två kommuner försvagade sig dock från relativt goda resultatnivåer. Starkast genomsnittligt resultat under de tre senaste åren redovisade Aneby med goda 3,5% i genomsnitt per år. Även Sävsjö, Eksjö och Värnamo redovisade tillfredställande resultatnivåer under perioden. Deras resultat var 2,0% eller starkare i genomsnitt per år. Det var var ingen kommun som redovisade ett genomsnittligt negativt resultat under perioden. Under 1% låg dock Nässjö och Gnosjö. Det är för svag resultatnivå på lång sikt. Ökande investeringsvolym Investeringsvolymen är ett nyckeltal som tillsammans med resultatet förklarar utvecklingen för flera balansräkningsorienterade nyckeltal, exempelvis soliditet, som återfinns i en finansiell analys. För att investeringarnas storlek skall bli jämförbar mellan kommunerna i gruppen har investeringarna relaterats till verksamhetens nettokostnader. En genomsnittlig svensk kommun ligger under en längre period, 5 10 år, runt 8 10%, när det gäller detta nyckeltal. Variationerna mellan enskilda år är dock oftast stora, speciellt i mindre kommuner, där större investeringar kraftigt påverkar de enskilda åren. Siffrorna kan också påverkas om en kommun har stor del av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. Den genomsnittliga investeringsvolymen i förhållande till verksamhetens nettokostnader ökade i länet från 8% till 10% under den granskade perioden. Sammantaget redovisade länet ett genomsnitt på nästan 10% per år under perioden. Här kan dock konstateras att Mullsjö hade extremt höga investeringar under 2015 och 2016 och om de neutraliseras hamnade den genomsnittliga volymen för länet på 9% under perioden. En genomsnittlig investeringsvolym på 10% per år mellan 2014 och 2016 för kommunerna i Jönköpings län överensstämmer väl med andra kommungrupper där finansiella profiler också har tagits fram. Det flesta grupper eller län Investeringsvolym * Procent Snitt Mullsjö ,3 Habo ,3 Värnamo ,3 Jönköping ,0 Tranås ,3 Aneby ,3 Vaggeryd ,3 Gislaved ,0 Nässjö ,7 Sävsjö ,0 Vetlanda ,7 Gnosjö ,3 Eksjö ,3 Medel 8,3 10,5 10,4 9,8 * Investeringar i relation till verksamhetens nettokostnader. ligger runt 9 10% per år, förutom förortskommuner och storstäder som i allmänhet ligger på en högre investeringsvolym. Den kommun som investerade mest i förhållande till sina nettokostnader under var Mullsjö med drygt 24% i genomsnitt per år. Kommunen hade dock ett extremt högt värde under perioden på grund av inköp av ett äldreboende och byggande av en förskola. Därefter följde Habo med i genomsnitt 14% per år. En stor del na har skett inom barn- och utbildningsområdet. På tredje plats kom Värnamo med 14% i genomsnitt per år. Värnamos investeringar beror till övervägande del på ett helt nytt avloppsreningsverk med överföringsledningar från andra mindre orter i kommunen. Värnamo följdes av Jönköping med 11% per år. Allra minst under perioden investerade Eksjö i genomsnitt med 4% per år. Gnosjö låg på 5% och Vetlanda på 6%. Flera av dessa kommuner, exempelvis Eksjö, är sådana kommuner som har sin fastighetsförvaltning och annan investeringsintensiv verksamhet i bolagsform, med det finns också bland de uppräknade kommunerna sådana som på grund av det ekonomiska läget har dragit ner på sina investeringar. Förbättrad skattefinansieringsgrad För att uppnå god ekonomisk hushållning bör, för de flesta kommuner, en tillräckligt stor andel av skatteintäkterna återstå för att kunna finansiera årets investeringar. Detta mäts genom nyckeltalet skattefinansieringsgraden av investeringarna. Redovisas ett värde hos nyckeltalet på 100% eller mer, innebär det att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som genomförts under året. Detta stärker då kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 100% kan användas till att amortera av kommunens skulder och/eller stärka likviditeten. Nyckeltalet behöver inte alltid ligga över 100% utan en lämplig nivå beror lite på vilket finansiellt handlingsutrymme kommunen har. För många svenska kommuner krävs dock en god skattefinansieringsgrad na, så att inte skulderna ökar mer inför framtiden och därigenom minskar framtida skattebetalares konsumtionsutrymme. I genomsnitt under 2014 kunde kommunerna i länet finansiera 76% av årets investeringar med skatteintäkter. Under Skattefinansieringsgrad na * Procent Snitt Sävsjö Eksjö Gislaved Aneby Gnosjö Vetlanda Vaggeryd Jönköping Värnamo Nässjö Tranås Habo Mullsjö Medel * plus avskrivningar i relation till nettoinvesteringar. KFi Finansiell profil

6 2015 förbättrades nyckeltalet till 82%, för att under 2016 förbättras till 97%. Tillsammans innebär detta att kommunerna i länet under perioden likvidmässigt nästan inte riktigt kunde finansiera samtliga sina investeringar med skatteintäkter. Den genomsnittliga skattefinansieringsgraden för perioden hamnade på 85% i genomsnitt per år. Skattefinansieringsgraden varierar liksom övriga nyckeltal mellan olika kommuner i länet. Nyckeltalet är både beroende av vilket resultat och av vilken investeringsvolym kommunen uppvisar. Det är också så att de olika kommunerna befinner sig i olika investeringsfaser, vilket gör att skattefinansieringsgraden bör studeras över en längre tidsperiod för att några slutsatser skall kunna dras. Studeras hela perioden 2014 till 2016 var det fem kommuner som kunde skattefinansiera samtliga investeringar. Dessa var Aneby, Gislaved, Gnosjö, Eksjö och Sävsjö. Det bör poängteras att flera av dessa kommuner redovisade en lägre investeringsvolym än genomsnittet under perioden, vilket gör det lättare att uppnå en högre skattefinansieringsgrad av investeringarna. Svagast skattefinansieringsgrad na under perioden redovisade Mullsjö, Habo, Nässjö och Tranås. Av dessa hade Mullsjö och Habo klart högre investeringsvolym än snittet i länet, medan Nässjö och Tranås redovisade en mer genomsnittlig investeringsvolym. Förbättrad soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. I denna rapport används soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt för att få med de pensionsförpliktelser med vidhängande löneskatt som återfinns utanför balansräkningen. Det ger en bättre bild av kommunens totala långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Jönköpings läns genomsnittliga soliditet (inkl samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt) förbättrades mellan 2014 och 2016 med 9 procentenheter från 6% till 15%. Ett skäl till denna förbättring, förutom en relativt god skattefinansieringsgrad na, var att pensionsförpliktelserna inom linjen minskade under perioden. Soliditet Starkast soliditet 2016 hade Vaggeryd med 36%. Därefter kom Värnamo med 34%, Gislaved med 31% och Tranås med 30%. På femte plats fanns Gnosjö med 25%. Svagast soliditet hade Mullsjö med 13% följt av Eksjö med 2%,Nässjö med 0% och Aneby med 1%. Samtliga dessa fyra kommuner uppvisade dock en starkare soliditetsutveckling än genomsnittet i länet. Av de tretton kommunerna i länet var det hela 12 kommuner som lyckades förbättra sin soliditet (inkl. samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt) under den granskade perioden. Det var bara Gnosjö som inte lyckades förbättra sin soliditet. Den förblev oförändrad under perioden. Marginellt förbättrad kassalikviditet en är ett mått på kommunens kortsiktiga handlingsberedskap. I detta nyckeltal relateras kommunens tillgångar, som skall omsättas inom ett år, till de skulder som skall omsättas inom ett år. en bör aldrig analyseras som ett eget nyckeltal utan ställas i relation till soliditetens utveckling. En ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Nyckeltalet innefattar inte exploateringstillgångar och förråd som har bokförts som omsättningstillgångar. Den genomsnittliga kassalikviditeten i länet förbättrades med 7 procentenheter, från 87% till 94%, om 2014 jämförs med Nivån innebar att de kortfristiga skulderna översteg de likvida medlen och de kortfristiga fordringarna. Denna nivå är dock god ur risksynpunkt eftersom det i kommunernas kortfristiga skulder ingår en semesterlöneskuld som utgör ca 30 40% av de kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i någon större omfattning under året och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. Detta innebär att en nivå på över 60% tryggar den kortsiktiga betalningsberedskapen för kommuner med ett normalt likviditetsflöde. en varierade mellan 217% och 60%. Starkast kassalikviditet 2016 hade Tranås med 217%, därefter följde Värnamo med 112% och Habo med 110%. Svagast likviditet redovisade Vetlanda och Jönköping med 60%. Kommunerna jobbar dock med en kortsiktig checkräkningskredit, vilket påverkar snittet på likviditeten. Procent Förändr Vaggeryd Värnamo Gislaved Tranås Gnosjö Jönköping Sävsjö Habo Vetlanda Aneby Nässjö Eksjö Mullsjö Medel Procent Förändr Tranås Värnamo Habo Aneby Mullsjö Sävsjö Vaggeryd Eksjö Nässjö Gnosjö Gislaved Jönköping Vetlanda Medel KFi Finansiell profil

7 Det är viktigt att kassalikviditeten studeras ihop med nyckeltal som soliditet och finansiella nettotillgångar, eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning eller tryckas ned vid amorteringar av skulder. Detta stärker respektive försvagar kommunens kortsiktiga betalningsberedskap men försämrar respektive stärker samtidigt soliditeten och den långsiktiga betalningsberedskapen. Försvagade finansiella nettotillgångar I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla de finansiella tillgångar i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt, nämligen samtliga omsättningstillgångar, långfristiga placeringar och fordringar samt kortoch långfristiga skulder. Nettot av dessa har sedan relaterats till verksamhetens bruttokostnader för att en jämförelse skall kunna ske kommuner emellan. Måttet är intressant eftersom det speglar den tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalningsberedskap. I måttet elimineras också vidareutlåning inom kommunkoncernen. Genom att analysera finansiella nettotillgångar tillsammans med soliditet och kassalikviditet får man en bra bild av kommunernas finansiella handlingsutrymme. Mellan 2014 till 2016 försvagades länets genomsnittliga finansiella nettotillgångar relaterade till verksamhetens bruttokostnader med 3 procentenheter, från 11% till 14%. Förklaringen till detta var att en del na i flertalet av kommunerna fick finansieras med en ökad skuldsättning. Finansiella nettotillgångar Procent Förändr Tranås Vaggeryd Eksjö Gislaved Aneby Värnamo Vetlanda Sävsjö Nässjö Gnosjö Jönköping Habo Mullsjö Medel Starkast värde avseende finansiella nettotillgångar relaterat till verksamhetens bruttokostnader under 2016 uppvisade Tranås med 16%, Vaggeryd med 8% och Eksjö med 6%. Dessa tre kommuner redovisade ett positivt värde, vilket innebar att de finansiella tillgångarna översteg de kort- och långfristiga skulderna. En kommun med goda finansiella nettotillgångar karaktäriseras ofta också av en god soliditet, men det finns också kommuner som har goda finansiella nettotillgångar även om soliditeten är mer genomsnittlig. Dessa utmärks då av att kommunen har en stor del av sina tillgångar i långfristiga fordringar och omsättningstillgångar. Kommuner som sålt delar av sina anläggningstillgångar inom koncernen utmärks oftast av goda finansiella nettotillgångar. Svagast värde redovisade Mullsjö med 60%, följt av Habo med 44% och Jönköping med 27%. Med dessa kommuner är det oftast tvärtom. Dessa kommuner utmärks av att de har en stor del av sina tillgångar som anläggningstillgångar. Ibland finns det en korrelation mellan svag soliditet och finansiella nettotillgångar, men det finns många kommuner som har genomsnittlig soliditet även om kommunen uppvisar svaga finansiella nettotillgångar. Detta gäller Jönköping och Habo. Fem kommuner stärkte sina finansiella nettotillgångar mellan 2014 och Det var Gislaved, Nässjö, Sävsjö, Vetlanda och Vaggeryd. Sju kommuner försvagade dem under samma period. En förklaring till försvagningen var att flera av dessa kommuner hade stora investeringar som inte kunde finansieras fullt ut med skatteintäkter. Ökad genomsnittlig skattesats Skattesats är ett nyckeltal som speglar kommunens långsiktiga handlingsberedskap i förhållande till övriga kommuner i länet, eftersom en jämförelsevis låg skattesats innebär en potential att stärka intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. Det är samtidigt viktigt att klargöra att det redovisade betraktelsesättet är tämligen pragmatiskt och därmed kan ha begränsad betydelse i praktiken. Storleken på skatteuttaget är ju till stor del en ideologisk fråga. Den genomsnittliga skattesatsen i länet förändrades mellan 2014 och 2016 från 21,80 kr till 21,83 kr på grund av skattehöjning i Värnamo med 40 öre under Skatten varierade under 2016 mellan 21,19 kr och 22,26 kr i de olika kommunerna. Lägst primärkommunal skatt hade Vaggeryd med 21,19 kr följt av Jönköpings kommun med kr. Högst skatt hade Eksjö med 22,26 kr och näst högst hade Gnosjö med 22,24 kr. Primärkommunal skattesats Procent Förändr Vaggeryd 21,19 21,19 21,19 0,00 Jönköping 21,34 21,34 21,34 0,00 Tranås 21,41 21,41 21,41 0,00 Vetlanda 21,51 21,51 21,51 0,00 Värnamo 21,12 21,12 21,52 0,40 Mullsjö 21,84 21,84 21,84 0,00 Sävsjö 21,92 21,92 21,92 0,00 Aneby 22,09 22,09 22,09 0,00 Gislaved 22,13 22,13 22,13 0,00 Habo 22,17 22,17 22,17 0,00 Nässjö 22,19 22,19 22,19 0,00 Gnosjö 22,24 22,24 22,24 0,00 Eksjö 22,26 22,26 22,26 0,00 Medel 21,80 21,80 21,83 0,03 Ökad, men positivare avvikelse mot budget Budgetföljsamhet är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen bör ligga så nära noll som möjligt. Budgetutfallet mäts för nämndernas verksamhet exklusive centralt budgeterade finansiella verksamhetsposter. Förklaringen till detta är att fånga verksamhetens/ nämndernas budgetföljsamhet exklusive finansiella poster såsom försäljningar, skatteintäkter och finansnetto. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens bruttokostnader KFi Finansiell profil

8 för att det skall gå att jämföra kommunerna i analysen. En budgetavvikelse på plus eller minus 1% utgör normalt inga större problem, utan det är stora negativa budgetavvikelser på nämndnivå som bör undvikas. Budgetavvikelsen blev större, men positivare, under den studerade treårsperioden. Relateras budgetavvikelsen till verksamhetens bruttokostnader uppgick avvikelsen till 0,3% under 2014 och till 0,5% under Under 2016 noterades en budgetavvikelse på 1,2%. En förklaring till detta var extra bidrag från staten som inte kunde budgeterats. Budgetföljsamhet * Procent Vaggeryd 1,7 0,1 3,3 Aneby 0,1 0,8 2,4 Jönköping 0,9 1,7 2,1 Sävsjö 0,7 0,5 2,1 Gislaved 1,9 1,6 1,9 Värnamo 0,2 0,1 1,6 Habo 0,1 3,4 1,3 Mullsjö 0,4 0,3 1,1 Eksjö 0,0 0,1 0,6 Gnosjö 0,4 1,5 0,1 Vetlanda 0,1 0,1 0,1 Nässjö 0,6 1,3 0,2 Tranås 0,8 0,2 0,2 Medel 0,3 0,5 1,2 Minskande borgensåtagande Borgensåtagande i förhållande till verksamhetens bruttokostnader är ett risknyckeltal. Kommuner med högt borgensåtagande bör ha god kontroll på de kommunala bolag som kommunen har gått i borgen för. Relateras kommunernas borgensåtagande till verksamhetens bruttokostnader, redovisade länet ett genomsnittligt värde under 2014 och 2015 på 57%. Under 2016 minskade det till 55%. En viktig förklaring till denna förändring var att ett antal kommuner minskade sitt borgensåtagande med 10 procentenheter eller mer. Mot detta skall ställas ganska kraftiga ökningar i Sävsjö, Värnamo och Mullsjö. Borgensåtagande * Procent Förändr Värnamo Sävsjö Eksjö Jönköping Vetlanda Aneby Tranås Habo Mullsjö Nässjö Vaggeryd Gnosjö Gislaved Medel * Borgensåtagande relaterat till verksamhetens bruttokostnader. De kommuner i länet som hade beviljat mest i borgensåtaganden i relation till verksamhetens bruttokostnader under 2016 var Värnamo med 112%, Sävsjö med 104%, Eksjö med 69% och Jönköping med 60%. Minst hade beviljats av Gislaved med 22% och Gnosjö med 26% En avslutande kommentar Efter en vikande resultatutveckling under 2014 för kommunerna i Jönköpings län, förbättrades resultatnivå igen under 2015 och Den största förklaring till detta, förutom en relativt god konjunktur, var att kommunsektorn fick extra engångsintäkter under 2015 och Flera av kommunerna hade också engångsrealisationsvinster från försäljningar av anläggningstillgångar och exploateringsmark. Detta innebar att Jönköpings läns genomsnittliga resultat i förhållande till verksamhetens kostnader mellan 2014 och 2016 förbättrades med 2,1 procentenheter från 0,9% till 3,0%. Detta bidrog till att soliditet och kassalikviditet stärktes. Med tanke på de stora demografiska förändringar som väntas de kommande åren är det bra att resultatnivån låg på 3% under Enligt SCB:s befolkningsprognos kommer de beräknade demografiska behoven att överstiga 1% årligen i genomsnitt de kommande femton åren. Fram till 2020 ligger genomsnittet på 1,6 procent per år. Det kan jämföras med 0,5 procent per år för åren 2000 till Detta och en hög investeringsvolym under de närmaste åren måste finansieras och en viktig grundpelare är då att redovisa ett resultat som finansierar merparten na för att slippa öka skuldsättningen alltför kraftigt i kommunen. Då kommer framtida generationer inte tvingas finansiera var tidigare generationer har konsumerat, utan kan få använda sina skatteintäkter fullt ut för egen konsumtion. Kommuner har dock väldigt olika finansiella förutsättningar att möta framtida utmaningar. De kommuner som har starkast finansiella handlingsutrymme har goda förutsättningar att anpassa sig till framtiden utan skattehöjningar och alltför omfattande neddragningar i verksamheten. Värre är det för de kommuner som har svagast finansiellt handlingsutrymme. Här krävs verkligen en aktiv ekonomistyrning om skattehöjningar skall kunna undvikas. Därför bör dessa kommuner redan nu fortsätta att utveckla mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Det viktiga är dock att man inte tummar på dessa mål och riktlinjer, utan även följer de när inte skatteintäkterna utvecklas i takt med verksamhetens kostnader. Klarar man inte detta, kommer det oundvikligen innebära skattehöjningar. När det gäller resultatnivå och finansiellt handlingsutrymme finns alltså skillnader mellan enskilda kommuner. Det finns i Jönköping få kommuner som har samma finansiella förutsättningar. De tretton kommunerna har dock utifrån 2016 års räkenskaper inordnats i en matris nedan som innehåller nio grupper, utan att någon inbördes ranking sker vare sig inom grupperna. Matrisen är subjektiv och bygger på vad författaren anser vara stark och svag finansiellt resultat och ställning. Matrisen skall därför läsas och tolkas utifrån detta. Den bygger dels på kommunens finansiella resultat under de tre senaste åren och kommunens finansiella ställning i form av soliditet. Matrisen visar numera också förändringar från föregående år i form av fyra pilar som skall illustrerar rörelseriktning mellan boxarna gentemot förgående år. Observera att det är KFi Finansiell profil

9 rörelseriktning inom boxarna som redovisas och inte om kommunen har haft en ökad eller minskad resultat- eller soliditetsutveckling. Detta kan ha skett, men inte i tillräckligt stor omfattning för att kommunen skall byta box. Av matrisen kan utläsas, att det bara var Värnamo under 2016 som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som var starkare än 2% i kombination med en soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser som under 2016 var högre än 20%. Det går inte generellt att uttala sig om god ekonomisk hushållning, men Värnamo torde leva upp till de generella kriterier som lagstiftaren diskuterade i förarbeten till kommunallagen i samband med att begreppet god ekonomisk hushållning infördes eller reviderats. Den grupp som kom ligger på gränsen till god ekonomisk hushållning under 2016, var de kommuner som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan 1% och 2% och en soliditet som var högre än 20% under Här återfanns Gislaved, Tranås och Vaggeryd. Här gäller det att stabilisera resultatnivån mellan 2 3% av verksamhetens kostnader, då kommer kommunerna ha goda förutsättningar att möta framtidens utmaningar. En tredje grupp är de kommuner som hade en soliditet över 20%, men ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan 0% och 1%. I denna grupp återfanns under 2016 endast Gnosjö. Här bör resultatet stärkas med minst 1 2 procentenheter relation till verksamhetens kostnader, annars kommer soliditeten att falla för kommunen. En fjärde grupp av kommuner var de som hade ett starkare genomsnittligt resultat under de tre senaste åren än 2%, med en soliditet som låg mellan 20% och 0% under Här var det Aneby och Sävsjö som hamnade under De bör fortsätta på den inslagna vägen, med ett långsiktigt resultat över 2% av verksamhetens kostnader. Detta kommer leda till en nödvändig förstärkning av kommunens soliditet. En femte grupp var de kommuner som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan 1% och 2% och hade en soliditet som låg mellan 20% och 0% under I år återfanns Habo, Jönköping och Vetlanda i denna grupp. Här gäller det att stabilisera resultatnivån mellan 2 3% av verksamhetens kostnader för att stärka sin soliditeten. Övriga kommuner i länet kan delas upp i tre grupper. Det som är gemensamt för dessa grupper är att de under 2016 redovisade en svagare soliditetsnivå än övriga kommuner i länet. Dock redovisade Eksjö ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som var starkare än 2%, medan Mullsjö redovisade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan 1% och 2%. Avslutningsvis hamnar Nässjö i en egen grupp med genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan 0% och 1%. Dessa tre kommuner brottas dock med ungefär samma finansiella svårigheter och det är viktigt att resultatnivån förbättras i Mullsjö och Nässjö för att stärka soliditeten inför framtiden. Eksjö bör behålla sin resultatnivå. Avslutningsvis kan poängteras att det i år finns två nya matriser längre fram i rapporten. Den ena av matrisen inordnar kommunerna i nio olika rutor utifrån hur god soliditet och kassalikviditet kommunen har. Här hamnar Tranås och Värnamo i rutan med god soliditet och god kassalikviditet. Den andra nya matrisen inordnar kommunerna utifrån skattefinansieringsgrad na och investeringsvolym. KFi Finansiell profil

10 Tabell 1: Finansiellt resultat och ställning för kommunerna i Jönköpings län 2016 I denna tabell har kommunerna i Jönköping placerats in utifrån två dimensioner, resultat i form av det genomsnittliga resultatet under och finansiell ställning i form av soliditet under Varje dimension har sedan delats upp i tre olika under delar; stark, varken stark eller svag samt svag. Det innebär att det finns nio olika scenarier/rutor som en kommun kan placeras in i. Ju starkare ekonomi, ju längre upp till vänster hamnar kommunen. Kommunerna i respektive ruta har dock inte ordnats i finansiell ordning, utan ligger i bokstavsordning. Stark finansiell ställning (En soliditet som är starkare än 20% under 2016 *) Varken stark eller svag finansiell ställning (En soliditet som ligger mellan 0 20% under 2016 *) Svag finansiell ställning (En soliditet som är svagare än 0% under 2016 *) Starkt resultat (Resultatet var högre än 2 % av verksamhetens bruttokostnader under perioden ) Värnamo Aneby Sävsjö Eksjö Varken starkt eller svagt resultat (Resultatet låg mellan 1% 1,99 % av verksamhetens bruttokostnader under perioden ) Gislaved Tranås Vaggeryd Habo Jönköping Vetlanda Mullsjö Svagt resultat (Resultatet var svagare än 1% av verksamhetens bruttokostnader under perioden ) Gnosjö Nässjö = Kommunen har försvagat sin resultatbox jämfört med föregående år = Kommunen har förbättrat sin resultatbox jämfört med föregående år = Kommunen har förbättrat sin solditetsbox jämfört med föregående år = Kommunen har försvagat sin solditetsbox jämfört med föregående år Tabell 2: och soliditet under 2016 I denna tabell har kommunerna i Jönköpings län placerats in utifrån två dimensioner, kassalikviditet och soliditet. Varje dimension har sedan delats upp i tre olika under delar; hög, varken hög eller svag samt svag. Det innebär att det finns nio olika scenarier/rutor som en kommun kan placeras in i. Ju starkare ekonomi, desto längre till vänster hamnar kommunen. Hög soliditet (En soliditet som är högre än 20% under 2016 *) Varken hög eller svag soliditet (En soliditet som ligger mellan 0 20% under 2016 *) Svag soliditet (En soliditet som är lägre än 0% under 2016 *) Hög kassalikviditet (Högre än 100%) Tranås Värnamo Habo Varken hög eller låg kassalikviditet (Mellan 99% till 60%)) Gislaved Gnosjö Vaggeryd Aneby Jönköping Nässjö Sävsjö Vetlanda Eksjö Mullsjö Låg kassalikviditet (Lägre än 60%) * Soliditeten innefattar samtliga pensionsförpliktelser. KFi Finansiell profil

11 Tabell 3: Skattefinansieringsgrad och investeringsvolym under I denna tabell har kommunerna i Jönköpings län placerats in utifrån två dimensioner, skattefinansieringsgrad och investeringsvolym. Varje dimension har sedan delats upp i tre olika under delar; hög, varken hög eller låg samt låg. Det innebär att det finns nio olika scenarier/rutor som en kommun kan placeras in i. Höga investeringar (Investeringar i förhållande till verksamhetens kostnader som var högre än 10% i genomsnitt under ) Varken höga eller låga investeringar (Investeringar i förhållande till verksamhetens kostnader som låg mellan 10% till 6% i genomsnitt under ) Låga investeringar (Investeringar i förhållande till verksamhetens kostnader som är lägre än 6% i genomsnitt under ) Hög skattefinansieringsgrad na (Skattefinansieringsgrad av investeringarna var högre än 100% under perioden 2014 till 2016) Aneby Gislaved Sävsjö Eksjö Gnosjö Varken hög eller låg skattefinansieringsgrad na (Skattefinansieringsgrad na var mellan 99% till 70% under perioden 2014 till 2016) Jönköping Vaggeryd Vetlanda Låg skattefinansieringsgrad na (Skattefinansieringsgrad av investeringarna var lägre än 70% under perioden 2014 till 2016) Värnamo Habo Mullsjö Nässjö Tranås Tabell 4: Genomsnittliga finansiella nyckeltal hos kommunerna i Jönköpings län I denna tabell har redovisats hur ett antal genomsnittliga finansiella nyckeltal har utvecklats för kommunerna Jönköpings län mellan Förklaringar och definitioner av nyckeltalen återfinns i ett eget avsnitt i rapporten. Nyckeltalen redovisas i procent om inget annat anges Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 94,7 94,3 92,3 Avskrivningar/skatteintäkter 4,4 4,4 4,3 Finansnetto/skatteintäkter 0,1 0,2 0,3 Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 99,0 98,5 96,3 Skattefinansieringsgrad Nettoinvesteringar/verksamhetens nettokostnader /verksamhetens bruttokostnader 0,8 1,3 3,0 Årets resultat/verksamhetens bruttokostnader 0,8 1,3 3,0 Genomsnittligt resultat före under de tre senaste åren/verksamhetens bruttokostnader 1,6 1,4 1,7 samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt Finansiella nettotillgångar/verksamhetens bruttokostnader Primärkommunal skattesats (kr) 21,80 21,80 21,83 Borgensåtagande/verksamhetens bruttokostnader Budgetavvikelse för nämndernas resultat / verksamhetens bruttokostnader 0,3 0,5 1,2 KFi Finansiell profil

12 Tabell 5: Finansiella styrkor och svagheter hos kommunerna i Jönköpings län under 2016 Denna tabell försöker beskriva styrkor och svagheter hos de olika kommunerna utifrån perspektiven skattesats, resultatnivå samt kort och långsiktigt finansiellt handlingsutrymme. Modellen är subjektiv, men bygger på de kriterier kring god ekonomisk hushållning som har redovisats i analysen ovan. Tabellen skall ses som en beskrivning av finansiella förutsättningar i grova drag. Graderingen är gjord utifrån 2016 års räkenskaper. FINANSIELLA MÅTT Starkt värde 1) Varken starkt eller svagt 1) Svagt värde 1) Skattesats ,50 kr eller lägre 21,51 till 21,99 kr 22,00 kr eller högre För samtliga fyra nyckeltal i denna tabell gäller att ju högre upp i tabellen kommunen befinner sig desto starkare värde har kommunen på nyckeltalet. Exempelvis: Värnamo har den lägsta skatten bland de kommuner som ligger i kolumnen med starkt värde längst till vänster. Den placeras därför högst upp. Vaggeryd Jönköping Tranås Vetlanda Värnamo Mullsjö Sävsjö Aneby Gislaved Habo Nässjö Gnosjö Eksjö Detta innebär att rangordningen när det gäller samtliga nyckeltal går från vänster till höger kolumnvis. Resultatnivå ,0% eller starkare 1,9% till 1,0% 0,9% eller svagare ( i för hållande till verksamhetens bruttokostnader) Aneby Vaggeryd Värnamo Sävsjö Gislaved Jönköping Eksjö Habo Gnosjö Nässjö Tranås Vetlanda Mullsjö Långsiktig resultatnivå (Genomsnittligt resultat före under 3 år/verksamhetens bruttokostnader) 2,0% eller starkare Aneby Sävsjö Eksjö Värnamo 1,9% till 1,0% Habo Jönköping Tranås Gislaved Vaggeryd Mullsjö Vetlanda 0,9% eller svagare Nässjö Gnosjö Kortsiktigt finansiellt handlingsutrymme 2016 () 75,0% eller högre Tranås Värnamo Habo Aneby Mullsjö Sävsjö Vaggeryd Eksjö Nässjö Gnosjö 74,9% till 55% Gislaved Jönköping Vetlanda 54,9% eller lägre Långsiktigt finansiellt handlingsutrymme 2016 ( pensionsförpliktelser) 20,0% eller högre Vaggeryd Värnamo Gislaved Tranås Gnosjö 20,0% till 0,0% Jönköping Sävsjö Habo Vetlanda Aneby Nässjö 0,1% eller svagare Eksjö Mullsjö 1) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för kommuner över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort och långsiktig överlevnadsförmåga. KFi Finansiell profil

13 Så tolkar du den finansiella profilen! Den finansiella profil i form av ett så kallat spindeldiagram som används i denna rapport för att beskriva kommunens finansiella ställning, innehåller åtta olika nyckeltal och fyra viktiga finansiella perspektiv. Nedan görs en beskrivning av de olika delarna i profilen. De beskrivna delarna är markerade med rött. Profilen i exemplet är fingerad. Åtta nyckeltal Diagrammet innehåller åtta nyckeltal redovisade på åtta axlar. Nyckeltalen speglar olika dimensioner av den analyserade kommunens finansiella situation och utveckling. Vissa nyckeltal är relaterade till verksamhetens kostnader för att de skall kunna jämföras mellan olika kommuner. Nyckeltalen beskrivs på sidan 14. Skalan Diagrammet har skalan 1 5. Poängskalan är relativ. Det finns tretton kommuner i Jönköpings län och poängen har fördelats enligt följande: Den kommun som har den starkaste observationen får en femma, de tre kommuner som följer får en fyra. De kommuner som ligger i mitten får en trea. Därefter följer tre kommuner som får en tvåa och den svagaste kommunen får följaktligen en etta. Genomsnittligt resultat 3 år Kontroll Skattefin. av investeringar Lång sikt, kapacitet Skattesats Soliditet Risk Resultat före extraord. poster Finansiella nettotillgångar Budgetföljsamhet Kort sikt, beredskap Fyra axlar/perspektiv Diagrammet innehåller fyra axlar som ska ge en samlad bedömning av fyra viktiga finansiella perspektiv. Varje perspektiv/axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln. Samtliga fyra nyckeltal väger lika tungt i bedömningen. Exempelvis är Risk summan av nyckeltalen primärkommunal skatt, soliditet, finansiella nettotillgångar och kassalikviditet. Poäng och genomsnitt Den heldragna linjen visar de olika poäng som den analyserade kommunen har fått för varje enskilt nyckeltal resp. för de fyra sammanvägda axlarna. Den streckade ringen i mitten visar trean i den analyserade gruppen. Ligger kommunen utanför den streckade ringen har den ett starkare värde än genomsnittet i gruppen och omvänt. Den heldragna linjen redovisar den finansiella profilen för den analyserade kommunen. KFi Finansiell profil

14 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen De fyra perspektiven Den finansiella profilen som redovisas i denna rapport innehåller fyra perspektiv som är viktiga ur ett övergripande finansiellt perspektiv. Dessa fyra är: Kontrollen över finansiella utvecklingen, långsiktig handlingsberedskap, riskförhållande och kortsiktig handlingsberedskap. Varje aspekt mäts via de fyra närmaste liggande nyckeltal i profilen. Detta innebär att varje nyckeltal i den finansiella profilen ingår i två perspektiv. Långsiktig handlingsberedskap Det första perspektivet handlar om att redovisa vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt i förhållande till övriga kommuner i grupperna. Alla perspektiv i profilen är relaterade till hur kommunen befinner sig i förhållande övriga kommuner i grupperna. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, skattefinansieringsgraden na och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Kortsiktig handlingsberedskap Det andra perspektivet redovisar vilken finansiell motståndskraft kommunen har på kort sikt. Det närmaste 1 2 åren fokuseras. I perspektivet ingår nyckeltalen finansiella nettotillgångar, kassalikviditet, budgetföljsamhet och resultat före. Riskförhållande Med tredje perspektivet risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, finansiella nettotillgångar och kassalikviditet. Kontroll över det finansiella utvecklingen med det fjärde perspektivet kontroll avses avslutningsvis hur kommunen klarar av att kontrollera sitt finansiella resultat. I perspektivet ingår nyckeltalen budgetföljsamhet, resultat före extraordinära poster, skattefinansieringsgraden na och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Finansiella nyckeltal Här följer beskrivningar av de i texten och profilerna förekommande finansiella nyckeltalen. Borgensåtagande redovisar de borgensåtaganden som kommunen redovisar inom linjen. Borgensåtagandena divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Borgensåtagandena ingår inte i den finansiella profilen. Budgetföljsamhet nämndernas budgetavvikelse exklusive kommuncentrala finansiella poster som divideras med verksamhetens bruttokostnader. För att erhålla högsta betyg i profilen, skall budgetavvikelsen vara så liten som möjligt. Positiv budgetavvikelse medför dock minst en 3:a. Finansiella nettotillgångar omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt (omsättningstillgångar + långfristiga fordringar + långfristiga placeringar kortfristiga och långfristiga skulder). Måttet divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Måttet speglar en tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalningsberedskap. ett mått på hur god kommunens kortsiktiga betalningsberedskap är. Måttet räknas fram genom att likvida medel och kortfristiga fordringar divideras med kortfristiga skulder. Nyckeltalet innefattar inte lager och förråd. Nettokostnadsandelen visar hur stor andel av skatteintäkterna och de generella statsbidragen som har gått åt till att finansiera verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto. 100% innebär att skatteintäkter och generella statsbidrag precis täcker den löpande driften. Investeringsvolym Årets investeringar har ställts i förhållande till verksamhetens nettokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna emellan. summan av kommunens samtliga intäkter och kostnader under året exklusive extraordinära poster (poster av engångskaraktär som uppgår till väsentligt belopp och inte har med den ordinarie verksamheten att göra). Resultatet har dividerats med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna göras mellan de analyserade kommunerna. Genomsnittligt resultat före under de tre senaste åren beskriver kommunens genomsnittliga resultat under de tre senaste åren. Resultatet har dividerats med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser mellan de analyserade kommunerna ska kunna göras. Skattefinansieringsgrad na beskriver hur stor andel av årets investeringar som kommunen kan finansiera med egna medel i form av återstående skatteintäkter. Egna medel räknas fram genom att resultatet före extraordinära poster tillförs årets avskrivningar. Kallas ibland självfinansieringsgrad. Soliditet eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Beskriver hur kommunens långsiktiga betalningsstyrka utvecklas. Ju högre soliditet desto större finansiellt handlingsutrymme. KFi Finansiell profil

15 Finansiella profiler för Eksjö kommun Den här analysen redovisar var Eksjö kommun befinner sig och hur kommunen har utvecklats finansiellt mellan 2014 och 2016 i förhållande till övriga kommuner i Jönköpings län. Detta görs i form av en speciellt framtagen finansiell profil, vars uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos den granskade kommunen i förhållande till kommunerna i länet. Vad är den finansiella profilen? Utgångspunkten för den finansiella analysen som används på de följande sidorna är de finansiella profiler i form av polärdiagram som redovisas nedan på denna sida. De innehåller dels åtta finansiella nyckeltal, dels fyra perspektiv som är viktiga när en kommuns ekonomi analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Genom att ta fram tre finansiella profiler för Eksjö kommun för kan man på ett översiktligt sätt fastställa vilken finansiell utveckling och ställning kommunen har i förhållande till övriga kommuner i länet. Den finansiella profilen är dock relativ, vilket innebär att om kommunen redovisar en 5:a i profilen, har man visserligen ett av de starkaste värdena för nyckeltalet i länet, men värdet kan behöva förbättras för att nå till exempel god ekonomisk hushållning. I allmänhet är det dock så, att om kommunen får en 4:a eller en 5:a för ett nyckeltal i den finansiella profilen, är styrkan på nyckeltalet oftast mer än tillfredsställande och speglar något slags god ekonomisk hushållning. Mer information och förklaringar av den finansiella modellen och de nyckeltal som den innehåller, finns att läsa om i ett separat avsnitt i rapporten. Inledningsvis i denna analys belyses hur ett antal finansiella nyckeltal som ingår i den finansiella profilen har utvecklats under den granskade perioden både för Eksjö och för genomsnittet i länet. Därefter följer en analys av hur den finansiella profilen förändrades för Eksjö mellan 2014 och Till sist ges en sammanfattande kommentar av Eksjös finansiella ställning och utveckling. Finansiella nyckeltal under En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat före. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens bruttokostnader ligga mellan 2 och 3% över en längre tidsperiod. Detta för att kommunen skall kunna bibehålla sin kort- och långsiktiga handlingsberedskap. För expansiva kommuner med stora investeringsbehov bör resultatet i de flesta fall ligga mellan 3% och 5% om kommunens finansiella handlingsutrymme skall bibehållas. För kommuner med befolkningsminskning kan det räcka med ett resultat mellan 1% och 2%. Eksjö redovisade under 2014 ett resultat före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader på 1,6%. Det förbättrades till 1,7% under 2015, för att 2016 förbättras ytterligare och uppgå till 3,0%. För kommunerna i länet uppgick motsvarande genomsnittligt resultat till 0,9% under Under 2015 stärktes det till 1,3%, för att 2016 förbättras till 3,0%. Slutsatsen är att Eksjö uppvisade en svagare resultatutveckling mellan 2014 och 2016 och ett lika starkt resultat under 2016 som snittet i länet. Eksjös resultat på 3,0% under 2016 kan anses som god ekonomisk hushållning ur ett resultatperspektiv. En viktig förklaring till den goda resultatförbättringen under 2015 och 2016 var att kommunerna hade ett antal jämförelsestörande poster i form av tillfälliga engångsintäk- Eksjö 2014 Eksjö 2015 Eksjö 2016 KFi Finansiell profil

16 ter som: återbetalning från AFA Försäkring och en kraftig ökning av riktade statsbidrag, främst kostnadsersättning för flyktingar, bemanning inom äldreomsorgen, höjda lärarlöner och satsning på elever på lågstadiet. Dessa intäkter fick kommunerna inte under 2014, vilket till viss del förklarar den goda resultatutvecklingen under perioden. Utan dessa poster hade resultatnivå legat lägre under perioden. Eksjö redovisade under 2016 det sjunde starkaste resultatet i länet. Detta innebar en 3:a i den finansiella profilen. Detta var en försvagning jämfört med 2014 och 2015, då kommunen fick 4:or. Eksjö redovisade under de tre senaste åren mellan 2014 till 2016 ett genomsnittligt resultat per år i förhållande till verksamhetens bruttokostnader på 2,1%, vilket är på gränsen till god ekonomisk hushållning. Snittet i länet uppgick till 1,7%. Eksjös genomsnittliga resultat under de tre senaste åren på 2,1% gav en 4:a i profilen under 2016, vilket var en förbättring jämfört med 2014 och 2015, då kommunen fick 3:or. Investeringar Investeringsvolymen ingår inte som nyckeltal i den finansiella profilen, men den är viktig att lyfta fram i analysen. Detta eftersom investeringarna till viss del förklarar utvecklingen för flera balansräkningsorienterade nyckeltal, som exempelvis soliditet och finansiella nettotillgångar. Dessa nyckeltal återfinns i profilen. För att investeringsvolymen skall bli jämförbar mellan kommunerna i länet har investeringarna relaterats till verksamhetens nettokostnader. En genomsnittlig svensk kommun ligger numera under en längre period runt 9 10%, när det gäller detta nyckeltal. Variationerna mellan enskilda år är dock oftast stora, speciellt i mindre kommuner, där större investeringar kraftigt påverkar de enskilda åren. Nyckeltalet kan också påverkas om en kommun har mycket av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. I Eksjö ligger fastigheter ligger i bolagsform och ingår inte i siffran för kommunens investeringar, vilket gör att nyckeltalet inte är jämförbart med de kommuner som inte har tex fastigheter i bolagsform. Relateras Eksjös investeringar till verksamhetens nettokostnader, framgår det att kommunen sammanlagt under de tre åren från 2014 till 2016 hade en total investeringsvolym som var klart lägre än genomsnittet i länet. Kommunen investerade för 4% av verksamhetens nettokostnader under Denna siffra minskade till 3% under 2015 och 2016 uppgick den till 6%. Detta gav ett genomsnittligt värde på drygt 4% per år under perioden. Genomsnittsvärdet för länet uppgick till 8% för Under 2015 och 2016 ökade det till 11% respektive 10%. Detta gav ett genomsnittligt värde för länet på nästan 10% per år under Här kan dock konstateras att Mullsjö hade extremt höga investeringar under 2015 och 2016 och om de neutraliseras hamnade den genomsnittliga volymen för länet på någon procentenhet lägre, runt 9%. Investeringsvolymen har ökat under de senaste åren i svenska kommuner och en förklaring till detta är att de större investeringar som gjordes under och 1970-talen i infrastruktur och lokaler nu måste refinansieras. I många kommuner ökar också befolkningen, vilket kräver nya investeringar i skolor med mera. Skattefinansieringsgrad na När kommunens löpande driftskostnader har finansierats bör en tillräckligt stor andel av skatteintäkterna återstå för att kunna finansiera årets investeringar. Detta mäts genom nyckeltalet skattefinansieringsgraden na. Redovisas ett värde hos nyckeltalet på 100% eller mer, innebär det att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som genomförts under året. Detta stärker då kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 100% kan användas till att amortera av kommunens skulder och/eller stärka likviditeten. Nyckeltalet behöver inte alltid ligga över 100%, utan vad som är en lämplig nivå beror på vilket finansiellt handlingsutrymme kommunen har. För många svenska kommuner krävs dock en hög skattefinansieringsgrad na, så att inte skulderna ökar mer inför framtiden och därigenom minskar framtida skattebetalares konsumtionsutrymme. För länets kommuner i genomsnitt, uppgick skattefinansieringsgraden av årets investeringar till 76%, 81% samt 97% under de tre studerade åren mellan 2014 och Detta gav en genomsnittlig länsskattefinansieringsgrad på 85%. Eksjös siffror uppgick till 100%, 158% och 100%. Det innebar en genomsnittlig skattefinansieringsgrad på 120%. I jämförelse med länets snitt var Eksjös skattefinansieringsgrad starkare under perioden. Det berodde på att kommunen under perioden hade en lägre investeringsvolym relativt genomsnittet i länet. Poängen för skattefinansieringsgraden utvecklades under perioden från en 4:a till en 3:a i den finansiella profilen. pensionsavsättningar och löneskatt inom linjen Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. Detta ökar kommunens framtida finansiella handlingsutrymme. I denna rapport används soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt för att få med de pensionsförpliktelser inklusive löneskatt som återfinns som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Detta mått ger en mer korrekt bild av kommunens totala långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Eksjö hade 2016 en soliditet som var klart svagare än snittet i länet. Soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt låg på 2%% för Eksjö, jämfört med genomsnittet i länet som uppgick till 15%. Mellan 2014 och 2016 uppvisade Eksjö samma positiva utveckling som snittet bland kommunerna i länet. Kommunen redovisade en förbättrad soliditet med 16 procentenheter från 18% till 2%, medan den genomsnittliga soliditeten i länet ökade med 9 procentenheter från 6% till 15%. En viktig förklaring till att soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser ökade i länet var, förutom en tillfredställande skattefinansiering na, att pensionsförpliktelserna inom linjen sjönk under perioden. KFi Finansiell profil