Finansiell profil. Sävsjö kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finansiell profil. Sävsjö kommun 2011 2013"

Transkript

1 Finansiell profil Sävsjö kommun

2 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...12 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen...13 Finansiell profil över kommunen Finansiella profiler Finansiella nyckeltal KFi Finansiell profil

3 Inledning syfte med rapporten Denna rapport är ett komplement till den traditionella finansiella eller ekonomiska analys som återfinns i varje kommuns årsredovisning. Till skillnad från den traditionella analysen i årsredovisningen, som huvudsakligen beskriver utvecklingen över tid, fokuserar denna rapport i första hand på att analysera var din kommun befinner sig finansiellt och hur den har utvecklats i förhållande till övriga 12 kommuner i Jönköpings län de senaste tre åren. Jämförelsen bygger på en speciellt framtagen finansiell profil. Den är konstruerad som ett polärdiagram. Diagrammet innehåller, som beskrivs närmare i rapporten, dels fyra finansiella perspektiv, dels åtta finansiella nyckeltal som är viktiga ur en kommuns finansiella horisont. De fyra perspektiven är långsiktig betalningsberedskap eller kapacitet, kortsiktig betalningsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. De finansiella nyckeltalen är sådana nyckeltal som är vanligt förekommande inom kommunsektorn. En närmare beskrivning av den finansiella profilen görs på sidorna Inledningsvis i rapporten redovisas en traditionell finansiell analys av hur kommunerna i Jönköping har utvecklats finansiellt under perioden Analysen kretsar kring de finansiella nyckeltal som används i den finansiella profilen längre fram i rapporten. Därefter följer en beskrivning och förklaring av den finansiella profilen och av de nyckeltal och perspektiv som ingår i den. I anslutning till detta görs en genomgång av just din kommuns finansiella ställning och utveckling under Analysen fokuserar på att jämföra kommunens utveckling gentemot den genomsnittliga utvecklingen för Jönköpings läns kommuner under samma period. Detta görs både via traditionella finansiella nyckeltal och med hjälp av den finansiella profil som tidigare har beskrivits. Målsättningen är att belysa starka och svaga finansiella sidor hos kommunen. Sedan följer en redovisning av samtliga Jönköpings läns kommuners finansiella profiler för Allra sist redovisas ett antal finansiella nyckeltal för 2013 sorterad per kommun i bokstavsordning. Hans Petersson Kommunforskning i Västsverige KFi Finansiell profil

4 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län Många av kommunerna i Jönköpings län fortsätter att redovisa relativt goda positiva resultatnivåer. Resultatet före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader förbättrades under perioden och uppgick till 2,1% under Till stor del berodde dock detta, liksom 2012, på återbetalade försäkringspremier från AFA. Utan dessa engångsintäkter hade resultat varit minst 1 procentenhet lägre. Investeringsvolymen ökade något under perioden, men fortfarande klarar många kommuner av skattefinansiera sina investeringar till 100%. Detta har bidragit till, för många kommuner, en stärkt finansiell handlingsberedskap i form av ökad soliditet och likviditet. I Jönköpings län finns 13 kommuner. Dessa är Aneby, Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda och Värnamo. De 13 kommunerna omsatte under 2013 cirka 17 miljarder kr. Balansomslutningen uppgick till drygt 16 miljarder kr. Kommunerna investerade för ca 1,5 miljarder. Den klart största kommunen är Jönköping som omsatte drygt 7 miljarder och hade en balansomslutning på drygt 7 miljarder. Resultat före extraordinära poster förbättrades Kommuner och landsting skall sedan 1992 bedriva sin verksamhet enligt god ekonomisk hushållning. En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat före extraordinära poster. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens bruttokostnader ligga mellan 2 3% över en längre tidsperiod. Med en sådan resultatnivå klarar en kommun av att finansiera större delen av sin tillgångsökning med skatteintäkter, vilket i sin tur leder till att kommunen kan bibehålla sin finansiella kort- och långsiktiga handlingsberedskap. För expansiva kommuner med stora investeringar bör resultatet i de flesta fall ligga på mellan 3% och 5% om kommunens finansiella handlingsutrymme skall bibehållas. För kommuner med befolkningsminskning kan det däremot räcka med 1 2% i resultat. Mellan 2011 till 2013 förbättrades resultatet före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader med 0,4 procentenheter från 1,7% till 2,1%. Årets resultat i förhållande till verksamhetens bruttokostnader förbättrades från 1,7% till 2,2%. Skillnaden mellan dessa två mått är de extraordinära engångsposter som redovisas i resultaträkningen. De relativt goda resultaten under 2012 och 2013 berodde till stor del på återbetalade försäkringspremier från AFA. Utan dessa engångsintäkter hade resultat varit minst 1 procentenhet svagare. Den genomsnittliga resultatnivån i länet under de tre senaste åren på 1,9% per år, kan i princip anses uppfylla grundläggande kriterier för god ekonomisk hushållning, nämligen att skatteintäkterna klarar av att finansiera större delen av kommunernas investeringar. Detta innebär i sin tur att kommunerna inte behöver använda sparade medel eller öka sina skulder, vilket bibehåller kommunens finansiella handlingsutrymme både på kort och lång sikt. Starkast resultat före extraordinära poster i relation till verksamhetens bruttokostnader under år 2013 redovisade Aneby med 4,6%. Därefter följde Sävsjö med 3,9%, Habo och Jönköping med 3,0% och på femte plats Värnamo med 2,6%. Över 2% låg också Gislaved med 2,0%. Detta är lite av ett trendbrott att kommuner som Aneby, Sävsjö och Habo redovisar de högsta resultatnivåerna i länet. Svagast resultat före extraordinära poster 2013 redovisade Nässjö med 0,3%. Näst svagast resultat hade Vaggeryd med 0,9%. Under 2,0% låg också Mullsjö, Gnosjö, Tranås, Vetlanda och Eksjö. Resultat före extraordinära poster* Procent Snitt Förändr Aneby 0,6 3,6 4,6 2,9 4,0 Sävsjö 1,5 1,2 3,9 2,2 2,4 Habo 0,4 0,3 3,0 1,2 2,6 Jönköping 1,4 2,6 3,0 2,3 1,6 Värnamo 3,4 1,1 2,6 2,4 0,8 Gislaved 2,0 0,7 2,0 1,6 0,0 Eksjö 0,7 0,7 1,7 1,0 1,0 Vetlanda 3,8 3,8 1,7 3,1 2,1 Tranås 1,7 1,6 1,6 1,6 0,1 Gnosjö 2,5 0,3 1,3 1,4 1,2 Mullsjö 2,7 2,0 1,2 2,0 1,5 Vaggeryd 0,1 2,4 0,9 1,1 0,8 Nässjö 1,0 2,8 0,3 1,4 0,7 Medel 1,7 1,8 2,1 1,9 0,5 * Resultat före extraordinära poster relaterat till verksamhetens bruttokostnader. Den kommun som förbättrade sitt resultat före extraordinära poster mest mellan 2011 och 2013 var Aneby med 4,0 procentenheter. Därefter kom Habo med 2,6 procentenheter och Sävsjö med 2,4 procentenheter. Ytterligare fyra kommuner, totalt sju kommuner (53%) redovisade positiv resultatutveckling under perioden. Övriga sex kommuner redovisade en negativ resultatutveckling. Svagast utveckling redovisade Vetlanda med 2,1 procentenheter. Näst svagast resultatutveckling hade Mullsjö med 1,5 procentenheter. Båda dessa två kommuner försvagade sig dock från goda resultatnivåer. KFi Finansiell profil

5 Starkast genomsnittligt resultat under de tre senaste åren redovisade Vetlanda med goda 3,1% i genomsnitt per år. Även Aneby, Sävsjö, Jönköping, Mullsjö och Värnamo redovisade goda resultatnivåer under perioden. Deras resultat var 2,0% eller starkare i genomsnitt per år, vilket måste betraktas som god ekonomisk hushållning. Det var ingen kommun som redovisade ett genomsnittligt negativt resultat under perioden. Svagast var Eksjö med 1,0% i genomsnitt per år. Därefter kom Vaggeryd med 1,1% i snitt per år. Marginellt ökande investeringsvolym Investeringsvolymen är ett nyckeltal som tillsammans med resultatet förklarar utvecklingen för flera balansräkningsorienterade nyckeltal, exempelvis soliditet, som återfinns i en finansiell analys. För att investeringarnas storlek skall bli jämförbar mellan kommunerna i gruppen har investeringarna relaterats till verksamhetens nettokostnader. En genomsnittlig svensk kommun ligger under en längre period, 5 10 år, runt 8%, när det gäller detta nyckeltal. Variationerna mellan enskilda år är dock oftast stora, speciellt i mindre kommuner, där större investeringar påverkar kraftigt de enskilda åren. Siffrorna kan också påverkas om en kommun har stor del av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. Den genomsnittliga investeringsvolymen i Jönköpings län ökade något under den granskade perioden. Relateras årets investeringar till verksamhetens nettokostnader redovisade länet ett genomsnitt på drygt 7% per år under hela perioden. En genomsnittlig investeringsvolym på drygt 7% per år mellan 2011 och 2013 för kommunerna i Jönköpings län överensstämmer väl med andra kommungrupper där finansiella profiler också har tagits fram. Det flesta grupper eller län ligger runt 8% per år. Investeringsvolym * Procent Snitt Jönköping ,3 Habo ,3 Vaggeryd ,3 Vetlanda ,3 Värnamo ,0 Gislaved ,7 Gnosjö ,0 Sävsjö ,7 Nässjö ,0 Mullsjö ,3 Tranås ,7 Eksjö ,0 Aneby ,0 Medel 6,8 7,1 7,6 7,2 * Investeringar i relation till verksamhetens nettokostnader. Den kommun som investerade mest i förhållande till sina nettokostnader under var Jönköpings kommun med drygt 12% i genomsnitt per år. Jönköping följdes av Habo med drygt 10% per år och Vaggeryd med drygt 9% per år. Allra minst investerade Aneby i genomsnitt med 2% per år. Eksjö låg på 3,0% och Tranås på nästan 5%. Eksjö och Tranås har dock mycket av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. Förbättrad skattefinansieringsgrad av investeringar För att uppnå god ekonomisk hushållning bör, för de flesta kommuner, en tillräckligt stor andel av skatteintäkterna återstå för att kunna finansiera årets investeringar. Detta mäts genom nyckeltalet skattefinansieringsgraden av investeringarna. Redovisas ett värde hos nyckeltalet på 100% eller mer, innebär det att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som genomförts under året. Detta stärker då kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 100% kan användas till att amortera av kommunens skulder och/eller stärka likviditeten. Nyckeltalet behöver inte alltid ligga över 100% utan en lämplig nivå beror lite på vilket finansiellt handlingsutrymme kommunen har. För många svenska kommuner krävs dock en god skattefinansieringsgrad av investeringarna, så att inte skulderna ökar mer inför framtiden och därigenom minskar framtida skattebetalares konsumtionsutrymme. Jönköpings läns genomsnittliga skattefinansieringsgrad av årets investeringar låg över 100% under samtliga granskade år. Under 2011 kunde kommunerna i länet i genomsnitt finansiera 112% av årets investeringar med skatteintäkter. År 2012 förbättrades nyckeltalet något till 119%, för att under 2013 stiga till 125%. Tillsammans innebär detta att kommunerna i länet under perioden likvidmässigt kunde finansiera samtliga sina investeringar med skatteintäkter. Den genomsnittliga skattefinansieringsgraden för hela perioden hamnade på goda 119% i genomsnitt per år. Denna nivå bibehåller och i vissa fall förbättrar många kommuners framtida finansiella handlingsutrymme. Skattefinansieringsgrad av investeringarna * Procent Snitt Aneby Sävsjö Gnosjö Eksjö Mullsjö Tranås Värnamo Vetlanda Vaggeryd Gislaved Nässjö Jönköping Habo Medel * Resultat före extraordinära poster plus avskrivningar i relation till nettoinvesteringar. Skattefinansieringsgraden varierar liksom övriga nyckeltal mellan olika kommuner i länet. Nyckeltalet är både beroende av vilket resultat och av vilken investeringsvolym kommunen uppvisar. Det är också så att de olika kommunerna befinner sig i olika investeringsfaser, vilket gör att skattefinansieringsgraden bör studeras över en längre tidsperiod för att några slutsatser skall kunna dras. Studeras hela perioden 2011 till 2013 var det åtta kommuner som kunde skattefinansiera samtliga investeringar. Dessa var Aneby, Sävsjö, Gnosjö, Eksjö, Mullsjö, Tranås och Vär- KFi Finansiell profil

6 namo. Det bör poängteras att flera av dessa kommuner redovisar en lägre investeringsvolym än genomsnittet under perioden, vilket förstås gör det lättare att uppnå en god skattefinansieringsgrad av investeringarna. Förbättrad soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. I denna rapport används soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt för att få med de pensionsförpliktelser med vidhängande löneskatt som återfinns utanför balansräkningen. Det ger en bättre bild av kommunens totala långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Jönköpings läns genomsnittliga soliditet (inkl samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt) förbättrades mellan 2011 och 2012 med 2 procentenheter från 2% till 4%. Mellan 2012 och 2013 skedde dock ingen förbättring, utan soliditeten låg kvar på 4%. Starkast soliditet 2013 hade Värnamo med 33%, följt av Vaggeryd på 30%. Därefter kom Gislaved med 26% och Gnosjö med 24%. På femte plats fanns Tranås med 21%. Svagast soliditet hade Mullsjö och Aneby med 28% följda av Eksjö med 25%. Fjärde svagast soliditet uppvisade Nässjö med 13%. Soliditet Procent Förändr Värnamo Vaggeryd Gislaved Gnosjö Tranås Habo Jönköping Sävsjö Vetlanda Nässjö Eksjö Aneby Mullsjö Medel Av de tretton kommunerna i länet var de hela tio kommuner som lyckades förbättra sin soliditet (inkl. samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt) under den granskade perioden. Det var endast Gnosjö och Habo som marginellt försvagade sin soliditet mellan 2011 och Förbättrad kassalikviditet Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga handlingsberedskap. I detta nyckeltal relateras kommunens tillgångar, som skall omsättas inom ett år, till de skulder som skall omsättas inom ett år. Kassalikviditeten bör aldrig analyseras som ett eget nyckeltal utan ställas i relation till soliditetens utveckling. En ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Nyckeltalet innefattar inte exploateringstillgångar som har bokförts som omsättningstillgångar. Länets genomsnittliga kassalikviditet förbättrades under perioden med 23 procentenheter från 71% till 94%. Cirka 15 procentenheter förklaras dock av att Tranås har löst sina skulder mot sina koncernbolag under Nivån på 94% innebar att de kortfristiga skulderna översteg de likvida medlen och de kortfristiga fordringarna. Denna nivå är dock god ur risksynpunkt eftersom det i kommunernas kortfristiga skulder ingår en semesterlöneskuld som utgör ca 30-40% av de kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i någon större omfattning under året och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. Detta innebär att en nivå på över 60% tryggar den kortsiktiga betalningsberedskapen för kommuner med ett normalt likviditetsflöde. Kassalikviditeten varierade mellan 307% och 44%. Starkast kassalikviditet 2013 hade Tranås med 307%, därefter följde Aneby med 111% och Värnamo med 101%. Svagast likviditet redovisade Jönköping med 44% och näst svagast Gislaved med 48%. Det är viktigt att kassalikviditeten studeras ihop med nyckeltal som soliditet och finansiella nettotillgångar, eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning eller tryckas ned vid amorteringar av skulder. Detta stärker respektive försvagar kommunens kortsiktiga betalningsberedskap men försämrar respektive stärker samtidigt soliditeten och den långsiktiga betalningsberedskapen. Kassalikviditet Procent Förändr Tranås Aneby Värnamo Sävsjö Eksjö Gnosjö Vetlanda Mullsjö Vaggeryd Nässjö Habo Gislaved Jönköping Medel Stärkta finansiella nettotillgångar I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla de finansiella tillgångar i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt, nämligen samtliga omsättningstillgångar, långfristiga placeringar och fordringar samt kortoch långfristiga skulder. Nettot av dessa har sedan relaterats till verksamhetens bruttokostnader för att en jämförelse skall kunna ske kommuner emellan. Måttet är intressant eftersom det speglar den tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalningsberedskap. I måttet elimineras också vidareutlåning inom kommunkoncernen. Genom att analysera finansiella nettotillgångar tillsammans KFi Finansiell profil

7 med soliditet och kassalikviditet får man en bra bild av kommunernas finansiella handlingsutrymme. Mellan förbättrades länets genomsnittliga finansiella nettotillgångar relaterade till verksamhetens bruttokostnader med 2 procentenheter från 11% till 9%. Förklaringen till detta, var framför allt, att merparten av investeringarna i flertalet av kommunerna kunde finansieras med skatteintäkter. Finansiella nettotillgångar Procent Förändr Tranås Eksjö Vaggeryd Värnamo Gislaved Aneby Nässjö Vetlanda Sävsjö Gnosjö Mullsjö Jönköping Habo Medel Starkast värde avseende finansiella nettotillgångar relaterat till verksamhetens bruttokostnader under 2013 uppvisade Tranås med 27%, Eksjö med 8%, Vaggeryd med 6% och därefter Värnamo 2%. Dessa fyra kommuner redovisade ett positivt värde, vilket innebar att de finansiella tillgångarna översteg de kort- och långfristiga skulderna. En kommun med goda finansiella nettotillgångar karaktäriseras ofta också av en god soliditet, men det finns också kommuner som har goda finansiella nettotillgångar även om soliditeten är mer genomsnittlig. Dessa utmärks då av att kommunen har en stor del av sina tillgångar i långfristiga fordringar och omsättningstillgångar. Kommuner som sålt delar av sina anläggningstillgångar inom koncernen utmärks oftast av goda finansiella nettotillgångar. Svagast värde redovisade Habo med 38%, följt av Jönköping med 26% och Mullsjö med 22%. Med dessa kommuner är det oftast tvärtom. Dessa kommuner utmärks av att de har en stor del av sina tillgångar som anläggningstillgångar. Fem kommuner stärkte sina finansiella nettotillgångar mellan 2011 och Mest förbättrade Aneby, Sävsjö och Mullsjö, Tranås och Vaggeryd sina finansiella nettotillgångar. Fem kommuner försvagade dem under samma period. Det var Habo, Gislaved, Jönköping, Vetlanda och Värnamo. En förklaring till försvagningen var att flera av dessa kommuner hade stora investeringar som inte kunde finansieras fullt ut med skatteintäkter. Förändrad skattesats Skattesats är ett nyckeltal som speglar kommunens långsiktiga handlingsberedskap i förhållande till övriga kommuner i länet, eftersom en jämförelsevis låg skattesats innebär en potential att stärka intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. Den genomsnittliga skattesatsen i länet förändrades från 21,68 kr till 21,86 kr främst för att en skatteväxling under perioden gjordes med landstinget på grund av förändrat huvudmannaskap för länets kollektivtrafik och kommunalisering av hemsjukvården. Om hänsyn tas till skatte växlingen under perioden kan det konstateras att skatte höjningar gjordes under 2012 i Sävsjö och Vaggeryd. En skattesänkning gjordes 2012 i Gislaved. Under 2013 gjordes skattehöjningar I Eksjö, Gnosjö och Habo. Skatten varierade under 2013 mellan 21,09 kr och 22,42 kr i de olika kommunerna. Lägst primärkommunal skatt hade Värnamo med 21,09 kr följd av Vaggeryd med 21,34 kr. Högst skatt hade Habo med 22,42 kr och näst högst hade Eksjö med 22,41 kr. Båda dessa kommuner höjde skatten under Primärkommunal skattesats Procent Förändr Värnamo 21,08 20,75 21,09 0,01 Vaggeryd 20, ,34 0,51 Jönköping 21,48 21,15 21,49 0,01 Vetlanda 21,5 21,17 21,51 0,01 Tranås 21,55 21,22 21,56 0,01 Nässjö 21,78 21,45 21,79 0,01 Sävsjö 21,58 21,58 21,92 0,34 Gislaved 22,08 21,65 21,99 0,09 Mullsjö 21,98 21,65 21,99 0,01 Aneby 22,23 21,9 22,24 0,01 Gnosjö 22,13 21,8 22,39 0,26 Eksjö 21,9 21,57 22,41 0,51 Habo 21,66 21,33 22,42 0,76 Medel 21,68 21,40 21,86 0,18 Allt positivare avvikelse mot budget När det gäller budgetföljsamhet, mäts den i modellen mot resultatraden verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens bruttokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna. Förklaringen till detta är att målsättningen är att fånga verksamhetens/ nämndernas budgetföljsamhet exklusive finansiella poster såsom skatteintäkter och finansnetto. Budgetavvikelsen blev allt positivare under den studerade treårsperioden. Relateras budgetavvikelsen till verksamhetens bruttokostnader uppgick avvikelsen till 0,1% under 2011 och till 0,3% under Under 2013 noterades en budgetavvikelse på 0,8%. Under 2011 och 2012 redovisade sex av tretton kommuner i Jönköpings län negativa budgetavvikelser när det gäller resultat 1 eller nivån verksamhetens nettokostnader. Detta minskade till två kommuner under I detta sammanhang skall nämnas att AFA-pengarna påverkade budgetavvikelsen 2012 och 2013 positivt i många kommuner, då dessa medel inte budgeterades för Spännvidden var stor mellan kommunerna. Variationen under 2013 låg mellan 1,7% och 0,2%. KFi Finansiell profil

8 Budgetföljsamhet * Procent Aneby 0,7 1,7 0,5 Eksjö 0,7 0,8 0,2 Gislaved 0,5 0,3 1,5 Gnosjö 0,4 0,0 1,7 Habo 0,4 0,1 0,9 Jönköping 0,2 0,8 0,5 Mullsjö 0,0 0,2 1,1 Nässjö 0,4 1,9 0,8 Sävsjö 0,0 0,2 1,0 Tranås 0,8 0,2 0,2 Vaggeryd 1,8 1,4 0,8 Vetlanda 0,2 0,4 1,1 Värnamo 1,0 0,1 1,3 Medel 0,1 0,3 0,8 * Budgetutfall mäts som skillnaden mellan budgeterat och faktiskt utfall för resultatraden verksamhets nettokostnader. Detta relateras sedan till verksamhets bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan kommuner. Ökade borgensåtagande Borgensåtagande i förhållande till verksamhetens bruttokostnader är ett risknyckeltal. Kommuner med höga borgensåtagande bör ha god kontroll på de kommunala bolag som kommunen har gått i borgen för. Relateras kommunernas borgensåtagande till verksamhetens bruttokostnader, redovisade länet ett genomsnittligt värde under 2011 på 48%. Under 2012 ökade det till 54% för att under 2013 öka till 55%. En viktig förklaring till ökningen av siffrorna var att Tranås kraftigt ökade sina borgensåtagande under perioden. Borgensåtagande * Procent Förändr Eksjö Värnamo Tranås Jönköping Vetlanda Sävsjö Aneby Nässjö Habo Vaggeryd Gnosjö Gislaved Mullsjö Medel * Borgensåtagande relaterat till verksamhetens bruttokostnader. De kommuner i länet som hade beviljat mest i borgensåtaganden i relation till verksamhetens bruttokostnader under 2013 var Eksjö (88%), Värnamo (85%), Tranås (84%) och Jönköping (82%),. Minst hade beviljats av Mullsjö (15%) och Gislaved (26%). Förklaringen till Mullsjös låga borgensåtagande är att kommunen har lånat ut medel till sitt bolag istället för att bevilja borgen. Totalt åtta kommuner av tretton ökade sina borgensåtagande under perioden. De kommuner som, i relation till verksamhetens bruttokostnader, ökade sina borgensåtaganden mest under perioden var Tranås med 49 procentenheter följt av Värnamo med 14 procentenheter. Två kommuner minskade sina borgensåtagande. Den kommun som minskade mest var Habo med 7 procentenheter. En avslutande kommentar Kommunerna har redovisat goda finansiella resultat under de senaste åren. Anledningen var att skatteintäkterna utvecklades relativt gynnsamt och att kommunerna fick extra tillskott i form av återbetalning av AFA försäkringspremier och konjunkturstöd. Om något år börjar dock befolkningsförändringar i form av en ökad andel äldre och barn ställa allt högre krav på kommunernas finanser. Som en följd av mer omoderna och slitna anläggningar och förändringar i demografin behöver också investeringsnivån öka ytterligare i många kommuner och det medför därmed i många fall en ökad skuldsättning. Detta leder till ökade finansiella kostnader som skall finansieras med skatteintäkter. Det är dock helt klart att svenska kommuner har väldigt olika finansiella förutsättningar att möta framtida utmaningar. De kommuner som har starkast finansiella handlingsutrymme har goda förutsättningar att anpassa sig till framtiden utan skattehöjningar och alltför omfattande neddragningar i verksamheten. Värre är det för de kommuner som har svagast finansiellt handlingsutrymme. Här krävs verkligen en aktiv ekonomistyrning om skattehöjningar skall kunna undvikas. Därför bör många av dessa kommuner redan nu ytterligare utveckla mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Det viktiga är dock att man inte tummar på dessa mål och riktlinjer, utan även följer de när inte skatteintäkterna utvecklas i takt med verksamhetens kostnader. Klarar man inte detta, kommer det oundvikligen innebära skattehöjningar. När det gäller resultatnivå och finansiellt handlingsutrymme finns alltså skillnader mellan enskilda kommuner. Det finns i Jönköping få kommuner som har samma finansiella förutsättningar. De tretton kommunerna har dock utifrån 2013 års räkenskaper inordnats i en matris nedan som innehåller nio grupper, utan att någon inbördes ranking sker vare sig inom grupperna. Matrisen är subjektiv och bygger på vad författaren anser vara stark och svag finansiellt resultat och ställning. Matrisen skall därför läsas och tolkas utifrån detta. Den bygger dels på kommunens finansiella resultat under de tre senaste åren och kommunens finansiella ställning i form av soliditet. Av matrisen kan utläsas att det var endast Värnamo som i länet hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som var starkare än 2% i kombination med en soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser som under 2013 var högre än 20%. Det går inte generellt att uttala sig om god ekonomisk hushållning, men Värnamo torde leva upp till de generella kriterier som lagstiftaren diskuterade i förarbeten till kommunallagen i samband med att begreppet god ekonomisk hushållning infördes eller reviderats. En annan grupp var de kommuner som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan 1% och 2% och en soliditet som var högre än 20% under Här återfanns, liksom förgående år, Gislaved, Gnosjö och Vaggeryd. Här bör resultatet stärkas med någon procentenhet, annars kommer soliditeten att falla för kommunerna. KFi Finansiell profil

9 En tredje grupp av kommuner var de som hade ett starkare genomsnittligt resultat under de tre senaste åren än 2%, med en soliditet som låg mellan 20% och 0% under Dessa var Jönköping och Vetlanda. Dessa kommuner bör fortsätta på den inslagna vägen, med ett resultat över 2% av verksamhetens bruttokostnader. Detta kommer leda till en nödvändig förstärkning av kommunens soliditet. En fjärde grupp var de kommuner som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan 1% och 2% och hade en soliditet som låg mellan 20% och 0% under De var Habo och Tranås. Dessa två kommuner måste förbättra sin resultatnivå med 1-2 procentenheter för att stärka sin soliditet. Övriga kommuner i länet kan delas upp i två grupper. Det som är gemensamt för dessa grupper är att de under 2013 redovisade en negativ soliditet. Dock redovisade Aneby, Mullsjö och Sävsjö ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som var starkare än 2%, medan Eksjö och Nässjö redovisade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan 1% och 2%. Dessa fem kommuner brottas dock med ungefär samma finansiella svårigheter och det är viktigt att resultatnivå förbättras i dessa kommuner för att stärka soliditeten inför framtiden. Tabell 1: Finansiellt resultat och ställning för kommunerna i Jönköpings län 2013 I denna tabell har kommunerna i Jönköping placerats in utifrån två dimensioner, resultat i form av det genomsnittliga resultatet under och finansiell ställning i form av soliditet under Varje dimension har sedan delats upp i tre olika under delar; stark, varken stark eller svag samt svag. Det innebär att det finns nio olika scenarier/rutor som en kommun kan placeras in i. Ju starkare ekonomi, ju längre upp till vänster hamnar kommunen. Kommunerna i respektive ruta har dock inte ordnats i finansiell ordning, utan ligger i bokstavsordning. Stark finansiell ställning (En soliditet som är starkare än 20% under 2013 *) Varken stark eller svag finansiell ställning (En soliditet som ligger mellan 0 20% under 2013 *) Svag finansiell ställning (En soliditet som är svagare än 0% under 2013 *) Starkt resultat (Resultatet var högre än 2 % av verksamhetens bruttokostnader under perioden ) Värnamo Jönköping Vetlanda Sävsjö Aneby Mullsjö Varken starkt eller svagt resultat (Resultatet låg mellan 1% 1,99 % av verksamhetens bruttokostnader under perioden ) Gislaved Gnosjö Tranås Vaggeryd Habo Eksjö Nässjö Svagt resultat (Resultatet var svagare än 1% av verksamhetens bruttokostnader under perioden ) * Soliditeten innefattar samtliga pensionsförpliktelser. KFi Finansiell profil

10 Tabell 2: Finansiella styrkor och svagheter hos kommunerna i Jönköpings län under 2013 Denna tabell försöker beskriva styrkor och svagheter hos de olika kommunerna utifrån perspektiven skattesats, resultatnivå samt kort och långsiktigt finansiellt handlingsutrymme. Modellen är subjektiv, men bygger på de kriterier kring god ekonomisk hushållning som har redovisats i analysen ovan. Tabellen skall ses som en beskrivning av finansiella förutsättningar i grova drag. Graderingen är gjord utifrån 2013 års räkenskaper. FINANSIELLA MÅTT Starkt värde 1) Varken starkt eller svagt 1) Svagt värde 1) Skattesats ,50 kr eller lägre 21,51 till 21,99 kr 22,00 kr eller högre För samtliga fyra nyckeltal i denna tabell gäller att ju högre upp i tabellen kommunen befinner sig desto starkare värde har kommunen på nyckeltalet. Exempelvis: Värnamo har den lägsta skatten bland de kommuner som ligger i kolumnen med starkt värde längst till vänster. Den placeras därför högst upp. Värnamo Vaggeryd Jönköping Vetlanda Tranås Nässjö Sävsjö Gislaved Mullsjö Aneby Gnosjö Eksjö Habo Detta innebär att rangordningen när det gäller samtliga nyckeltal går från vänster till höger kolumnvis. Resultatnivå ,0% eller starkare 1,99% till 1,0% 0,99% eller svagare (Resultat före extraordinära poster i för hållande till verksamhetens bruttokostnader) Aneby Sävsjö Habo Jönköping Värnamo Gislaved Eksjö Vetlanda Tranås Gnosjö Mullsjö Vaggeryd Nässjö Långsiktig resultatnivå (Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under 3 år/verksamhetens bruttokostnader) 2,0% eller starkare Vetlanda Aneby Värnamo Jönköping Sävsjö Mullsjö 1,99% till 1,0% Gislaved Tranås Gnosjö Nässjö Habo Vaggeryd Eksjö 0,99% eller svagare Kortsiktigt finansiellt handlingsutrymme 2013 (Kassalikviditet) 75% eller högre Tranås Aneby Värnamo Sävsjö Eksjö Gnosjö Vetlanda 74,9% till 55% Mullsjö Vaggeryd Nässjö Habo 54,9% eller lägre Gislaved Jönköping Långsiktigt finansiellt handlingsutrymme 2013 (Soliditet inklusive pensionsförpliktelser) 20% eller högre Värnamo Vaggeryd Gislaved Gnosjö Tranås 20% till 0% Habo Jönköping Sävsjö 0,1% eller svagare Vetlanda Nässjö Eksjö Aneby Mullsjö 1) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för kommuner över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort och långsiktig överlevnadsförmåga. KFi Finansiell profil

11 Tabell 3: Genomsnittliga finansiella nyckeltal hos kommunerna i Jönköpings län I denna tabell har redovisats hur ett antal genomsnittliga finansiella nyckeltal har utvecklats för kommunerna Jönköpings län mellan Förklaringar och definitioner av nyckeltalen återfinns i ett eget avsnitt i rapporten. Nyckeltalen redovisas i procent om inget annat anges Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 93,4 93,5 92,9 Avskrivningar/skatteintäkter 4,4 4,4 4,5 Finansnetto/skatteintäkter 0,2 0,0 0,1 Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 98,0 97,9 97,5 Skattefinansieringsgrad av investeringar Nettoinvesteringar/verksamhetens nettokostnader Resultat före extraordinära poster/verksamhetens bruttokostnader 1,7 1,8 2,1 Årets resultat/verksamhetens bruttokostnader 1,7 1,8 2,2 Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under de tre senaste åren/verksamhetens bruttokostnader 2,2 2,0 1,9 Soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt Finansiella nettotillgångar/verksamhetens bruttokostnader Kassalikviditet Primärkommunal skattesats (kr) 21,68 21,40 21,86 Borgensåtagande/verksamhetens bruttokostnader Budgetavvikelse för verksamhetens nettokostnader/verksamhetens bruttokostnader 0,1 0,3 0.8 KFi Finansiell profil

12 Så tolkar du den finansiella profilen! Den finansiella profil i form av ett så kallat spindeldiagram som används i denna rapport för att beskriva kommunens finansiella ställning, innehåller åtta olika nyckeltal och fyra viktiga finansiella perspektiv. Nedan görs en beskrivning av de olika delarna i profilen. De beskrivna delarna är markerade med rött. Profilen i exemplet är fingerad. Åtta nyckeltal Diagrammet innehåller åtta nyckeltal redovisade på åtta axlar. Nyckeltalen speglar olika dimensioner av den analyserade kommunens finansiella situation och utveckling. Vissa nyckeltal är relaterade till verksamhetens kostnader för att de skall kunna jämföras mellan olika kommuner. Nyckeltalen beskrivs på sidan 12. Skalan Diagrammet har skalan 1 5. Poängskalan är relativ. Det finns tretton kommuner i Jönköpings län och poängen har fördelats enligt följande: Den kommun som har den starkaste observationen får en femma, de tre kommuner som följer får en fyra. De kommuner som ligger i mitten får en trea. Därefter följer tre kommuner som får en tvåa och den svagaste kommunen får följaktligen en etta. Genomsnittligt resultat 3 år Kontroll Skattefin. av investeringar Lång sikt, kapacitet Skattesats Soliditet Risk Resultat före extraord. poster Finansiella nettotillgångar Kassalikviditet Budgetföljsamhet Kort sikt, beredskap Fyra axlar/perspektiv Diagrammet innehåller fyra axlar som ska ge en samlad bedömning av fyra viktiga finansiella perspektiv. Varje perspektiv/axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln. Samtliga fyra nyckeltal väger lika tungt i bedömningen. Exempelvis är Risk summan av nyckeltalen primärkommunal skatt, soliditet, finansiella nettotillgångar och kassalikviditet. Poäng och genomsnitt Den heldragna linjen visar de olika poäng som den analyserade kommunen har fått för varje enskilt nyckeltal resp. för de fyra sammanvägda axlarna. Den streckade ringen i mitten visar trean i den analyserade gruppen. Ligger kommunen utanför den streckade ringen har den ett starkare värde än genomsnittet i gruppen och omvänt. Den heldragna linjen redovisar den finansiella profilen för den analyserade kommunen. KFi Finansiell profil

13 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen De fyra perspektiven Den finansiella profilen som redovisas i denna rapport innehåller fyra perspektiv som är viktiga ur ett övergripande finansiellt perspektiv. Dessa fyra är: Kontrollen över finansiella utvecklingen, långsiktig betalningsberedskap, kortsiktig betalningsberedskap och riskförhållande. Varje aspekt mäts via de fyra närmaste liggande nyckeltal i profilen. Detta innebär att varje nyckeltal i den finansiella profilen ingår i två perspektiv. Långsiktig handlingsberedskap Det första perspektivet handlar om att redovisa vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt i förhållande till övriga kommuner i grupperna. Alla perspektiv i profilen är relaterade till hur kommunen befinner sig i förhållande övriga kommuner i grupperna. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, skattefinansieringsgraden av investeringarna och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Kortsiktig handlingsberedskap Det andra perspektivet redovisar vilken finansiell motståndskraft kommunen har på kort sikt. Det närmaste 1 2 åren fokuseras. I perspektivet ingår nyckeltalen finansiella nettotillgångar, kassalikviditet, budgetföljsamhet och resultat före extraordinära poster. Riskförhållande Med tredje perspektivet risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, finansiella nettotillgångar och kassalikviditet. Kontroll över det finansiella utvecklingen med det fjärde perspektivet kontroll avses avslutningsvis hur kommunen klarar av att kontrollera sitt finansiella resultat. I perspektivet ingår nyckeltalen budgetföljsamhet, resultat före extraordinära poster, skattefinansieringsgraden av investeringarna och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Finansiella nyckeltal Här följer beskrivningar av de i texten och profilerna förekommande finansiella nyckeltalen. Borgensåtagande redovisar de borgensåtaganden som kommunen redovisar inom linjen. Borgensåtagandena divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Borgensåtagandena ingår inte i den finansiella profilen. Budgetföljsamhet avvikelsen mellan budgeterat verksamhetens nettokostnader och redovisat verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. För att erhålla högsta betyg i profilen, skall budgetavvikelsen vara så liten som möjligt. Positiv budgetavvikelse medför dock minst en 3:a. Finansiella nettotillgångar omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt (omsättningstillgångar + långfristiga fordringar + långfristiga placeringar kortfristiga och långfristiga skulder). Måttet divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Måttet speglar en tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalningsberedskap. Kassalikviditet ett mått på hur god kommunens kortsiktiga betalningsberedskap är. Måttet räknas fram genom att likvida medel och kortfristiga fordringar divideras med kortfristiga skulder. Nyckeltalet innefattar inte lager och förråd. Nettokostnadsandelen visar hur stor andel av skatteintäkterna och de generella statsbidragen som har gått åt till att finansiera verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto. 100% innebär att skatteintäkter och generella statsbidrag precis täcker den löpande driften. Investeringsvolym Årets investeringar har ställts i förhållande till verksamhetens nettokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna emellan. Resultat före extraordinära poster summan av kommunens samtliga intäkter och kostnader under året exklusive extraordinära poster (poster av engångskaraktär som uppgår till väsentligt belopp och inte har med den ordinarie verksamheten att göra). Resultatet har dividerats med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna göras mellan de analyserade kommunerna. Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under de tre senaste åren beskriver kommunens genomsnittliga resultat under de tre senaste åren. Resultatet har dividerats med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser mellan de analyserade kommunerna ska kunna göras. Skattefinansieringsgrad av investeringarna beskriver hur stor andel av årets investeringar som kommunen kan finansiera med egna medel i form av återstående skatteintäkter. Egna medel räknas fram genom att resultatet före extraordinära poster tillförs årets avskrivningar. Kallas ibland självfinansieringsgrad. Soliditet eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Beskriver hur kommunens långsiktiga betalningsstyrka utvecklas. Ju högre soliditet desto större finansiellt handlingsutrymme. KFi Finansiell profil

14 Finansiella profiler för Sävsjö kommun Syftet med den här analysen är att redovisa var Sävsjö kommun befinner sig och hur kommunen har utvecklats finansiellt under i förhållande till övriga kommuner i Jönköpings län. Detta görs i form av en finansiell profil, vars uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos den granskade kommunen i förhållande till kommunerna i länet. Vad är den finansiella profilen? Utgångspunkten för den finansiella analysen som används på de följande sidorna är de finansiella profiler i form av polärdiagram som redovisas nedan på denna sida. De innehåller dels åtta finansiella nyckeltal, dels fyra perspektiv som är viktiga när en kommuns ekonomi analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Genom att ta fram tre finansiella profiler för Sävsjö kommun för kan man på ett översiktligt sätt fastställa vilken finansiell utveckling och ställning kommunen har i förhållande till övriga kommuner i länet. Den finansiella profilen är dock relativ, vilket innebär att om kommunen redovisar en 5:a i profilen, har man visserligen ett av de starkaste värdena för nyckeltalet i länet, men värdet kan behöva förbättras för att nå t ex god ekonomisk hushållning. I allmänhet är det dock så att om kommunen får en 4:a eller en 5:a för ett nyckeltal i den finansiella profilen är styrkan på nyckeltalet oftast mer än tillfredsställande och speglar någon slags god ekonomisk hushållning. Mer information om den finansiella modellen och de nyckeltal som den innehåller finns att läsa om i ett separat avsnitt i rapporten. Inledningsvis i denna analys belyses hur ett antal finansiella nyckeltal som ingår i den finansiella profilen har utvecklats under den granskade perioden både för Sävsjö och för genomsnittet i länet. Därefter följer en analys av hur den finansiella profilen har förändrats för Sävsjö mellan år 2011 och år Till sist ges en sammanfattande kommentar till Sävsjös finansiella ställning och utveckling. Finansiella nyckeltal under Resultat före extraordinära poster En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat före extraordinära poster. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens bruttokostnader ligga mellan 2 3% över en längre tidsperiod. Detta för att kommunen skall kunna bibehålla sin kort- och långsiktiga handlingsberedskap. För expansiva kommuner med stora investeringar bör resultatet i de flesta fall ligga mellan 3% och 5% om kommunens finansiella handlingsutrymme skall bibehållas. Sävsjö redovisade mellan år 2011 och år 2013 ett förbättrat resultat före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader med 2,4 procentenheter från 1,5% till 3,9%. Motsvarande genomsnittliga förändring för kommunerna i Jönköpings län var en förbättring med 0,4 procentenheter från 1,7% till 2,1%. Slutsatsen av ovanstående är att Sävsjö uppvisade en starkare resultatutveckling mellan 2011 och 2013 samt ett starkare resultat under år 2013 jämfört med snittet i länet. Sävsjö har under perioden höjt sin skatt, vilket skall beaktas när speciellt resultatutvecklingen studeras. Vidare hade Sävsjö realisationsvinster år 2013 som påverkar måttet. Kommunen hade under år 2013 det näst starkaste resultatet i länet. Detta innebar en 4:a i den finansiella profilen, vilket var en förbättring jämfört med år 2011 och år 2012 då kommunen fick en 3:a. Sävsjö 2011 Sävsjö 2012 Sävsjö 2013 KFi Finansiell profil

15 Sävsjö redovisade under de tre senaste åren ett genomsnittligt resultat per år i förhållande till verksamhetens bruttokostnader på 2,2%. Detta är att betrakta som god ekonomisk hushållning, men med viss reservation på grund av ovanstående kommentarer angående skattesatsen och realisationsvinster. Investeringar Investeringsvolymen är ett nyckeltal som tillsammans med resultatet förklarar utvecklingen för flera balansräkningsorienterade nyckeltal, exempelvis soliditet, som återfinns i en finansiell analys. För att investeringsvolymen skall bli jämförbar mellan kommunerna i länet har investeringarna relaterats till verksamhetens nettokostnader. En genomsnittlig svensk kommun ligger under en längre period, 5 10 år, runt 8%, när det gäller detta nyckeltal. Variationerna mellan enskilda år är dock oftast stora, speciellt i mindre kommuner, där större investeringar kraftigt påverkar de enskilda åren. Nyckeltalet kan också påverkas om en kommun har mycket av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. Relateras Sävsjös investeringar till verksamhetens nettokostnader, framgår att kommunen sammanlagt under de tre åren 2011 till 2013 hade en total investeringsvolym som var något lägre än genomsnittet i länet. Kommunen investerade för 6%, 8% respektive 6% per år av verksamhetens nettokostnader, vilket innebär att Sävsjö i genomsnitt investerade för knappt 7% av dessa nettokostnader per år under perioden. Genomsnittsvärdena för länet uppgick till 7% för år 2011 och år Under år 2013 ökade den till 8%. Detta gav ett genomsnittligt värde för länet på drygt 7% per år under Investeringsvolymen har ökat under de senaste åren i svenska kommuner och en förklaring till detta är att de större investeringar som gjordes under och 1970-talen i infrastruktur och lokaler nu måste refinansieras. Skattefinansieringsgrad av investeringarna När den löpande driften har finansierats bör en tillräckligt stor andel av skatteintäkterna återstå för att kunna finansiera årets investeringar. Detta mäts genom nyckeltalet skattefinansieringsgraden av investeringarna. Redovisas ett värde hos nyckeltalet på 100% eller mer, innebär det att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som genomförts under året. Detta stärker då kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 100% kan användas till att amortera av kommunens skulder och/eller stärka likviditeten. Nyckeltalet behöver inte alltid ligga över 100% utan en lämplig nivå beror lite på vilket finansiellt handlingsutrymme kommunen har. För många svenska kommuner krävs dock en god skattefinansieringsgrad av investeringarna, så att inte skulderna ökar mer inför framtiden och därigenom minskar framtida skattebetalares konsumtionsutrymme. För länets kommuner i genomsnitt, uppgick skattefinansieringsgraden av årets investeringar till 112%,119% samt 125% under de tre studerade åren. Detta gav en genomsnittlig länsskattefinansieringsgrad på ungefär 119%. Sävsjös siffror uppgick till 124%, 84% och 170%. Det innebar en genomsnittlig skattefinansieringsgrad på 126%. I jämförelse med länets snitt var Sävsjös skattefinansieringsgrad starkare under perioden, vilket både förklaras av en lägre investeringsvolym och en starkare resultatnivå än snittet i länet. Ovanstående innebär att Sävsjö under perioden, i likhet med den genomsnittliga kommunen i länet, kunde finansiera samtliga sina investeringar med skatteintäkter. Kommunens skattefinansieringsgrad av investeringarna var så pass hög under perioden, att den bidrar till en förbättrad likviditet och soliditet. Poängen för skattefinansieringsgraden av investeringar i den finansiella profilen har under perioden för Sävsjö förbättrats från 3:a under år 2011 och år 2012 till en 4:a under år Soliditet inkl. pensionsavsättningar och löneskatt inom linjen Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. Detta ökar kommunens framtida finansiella handlingsutrymme. I denna rapport används soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt för att få med de pensionsförpliktelser inklusive löneskatt som återfinns som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Detta mått ger en mer korrekt bild av kommunens totala långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Sävsjö hade år 2013 en soliditet som var svagare än snittet i länet. Soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt uppgick till 1% för Sävsjö jämfört med genomsnittet som uppgick till 4%. Mellan år 2011 och år 2013 uppvisade Sävsjö utvecklingsmässigt samma trend som snittet bland kommunerna i länet. Kommunen redovisade en förbättrad soliditet med 3 procentenheter från -2% till 1%, medan den genomsnittliga soliditeten i länet ökade med 2 procentenheter från 2% till 4%. Sävsjö hade år 2013 den sjätte svagaste soliditeten i länet. Detta innebar en 3:a i den finansiella profilen, vilket var samma som under år 2011 och år Kassalikviditet Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga handlingsberedskap. Det bör aldrig analyseras som ett eget nyckeltal utan ställas i relation till soliditetens utveckling. En ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Nyckeltalet innefattar inte exploateringstillgångar som har bokförts som omsättningstillgångar, vilka avses att säljas. Mellan åren 2011 och 2013 förbättrades Sävsjös kassalikviditet med 35 procentenheter från 54% till 89%. Den genomsnittliga kassalikviditeten bland kommunerna i länet förbättrades under perioden, med 23 procentenheter från 71% till 94%. Detta innebar att likviditeten under perioden i Sävsjö utvecklades starkare än snittet i länet men låg på en lägre nivå än genomsnittet under år Sävsjös likviditetsutveckling och -nivå innebar dock att poängen för kommunen i den finansiella profilen under den granskade perioden förbättrades från en 2:a till en 4:a. KFi Finansiell profil

16 Det är dock viktigt att kassalikviditeten studeras ihop med nyckeltalet soliditet eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning. Detta stärker kommunens kortsiktiga betalningsberedskap men försämrar samtidigt den långsiktiga betalningsberedskapen. För Sävsjö förbättrades både soliditet och kassalikviditet under perioden. Finansiella nettotillgångar I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på års sikt, nämligen långfristiga fordringar och placeringar, omsättningstillgångar samt kort- och långfristiga skulder. Nettot av dessa relateras sedan till verksamhetens bruttokostnader för att det skall bli jämförbart kommunerna emellan. Måttet är viktigt, eftersom det speglar den finansiella handlingsberedskap som ligger någonstans mellan det kortsiktiga kassalikviditetsmåttet och det långsiktiga soliditetsmåttet. Till skillnad från många andra balansräkningsinriktade mått elimineras vidareutlåning inom koncernen i nyckeltalet, eftersom såväl fordrings- som skuldsidan inkluderas i måttet. Sävsjö förbättrade under perioden sina finansiella nettotillgångar i relation till verksamhetens bruttokostnader med 7 procentenheter från 22% till 15%. Nivå på måttet innebär att kommunens finansiella tillgångar understiger kommunens skulder. Genomsnittet i länet för finansiella nettotillgångar i relation till verksamhetens bruttokostnader förbättrades med 2 procentenheter från 11% till 9%. Ställs detta mot Sävsjös utveckling innebar det att kommunen under år 2011 och år 2013 fick en 3:a i den finansiella profilen respektive år. Under det mellanliggande året 2012 fick kommunen en 2:a. Skattesats Skattesats är ett nyckeltal som speglar kommunens långsiktiga handlingsberedskap i förhållande till övriga kommuner i länet, eftersom en jämförelsevis låg skattesats innebär en potential att stärka intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. Sävsjös skatt låg år 2013 på 21,92 kr. Det var 6 öre högre än genomsnittet bland Jönköpings läns kommuner, vilket uppgick till 21,86 kr. Sävsjö hade under år 2013 den sjunde lägsta skatten i länet. Detta innebar att kommunen fick en 3:a i den finansiella profilen, vilket var samma som under år 2011 och år Den genomsnittliga skattesatsen i länet förändrades från 21,68 kr till 21,86 kr främst för att en skatteväxling under perioden gjordes med landstinget på grund av förändrat huvudmannaskap för länets kollektivtrafik och kommunalisering av hemsjukvården. Om hänsyn tas till skatteväxlingen under perioden kan det konstateras att skattehöjningar under år 2012 i Sävsjö och Vaggeryd. En skattesänkning gjordes år 2012 i Gislaved. Under år 2013 gjordes skattehöjningar I Eksjö, Gnosjö och Habo. Skatten varierade under år 2013 mellan 21,09 kr och 22,42 kr i de olika kommunerna. Lägst primärkommunal skatt hade Värnamo med 21,09 kr följd av Vaggeryd med 21,34 kr. Högst skatt hade Habo med 22,42 kr och näst högst hade Eksjö med 22,41 kr. Båda dessa kommuner höjde skatten under år Budgetföljsamhet Budgetföljsamheten är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen bör ligga så nära noll som möjligt. Den mäts mot resultatraden Verksamhetens nettokost- Finansiella nyckeltal Nyckeltalen redovisas i procent om inget att anges Jönköpings län Sävsjö kommun Jönköpings län Sävsjö kommun Jönköpings län Sävsjö kommun Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 93,4 92,6 93,5 93,4 92,9 89,8 Avskrivningar/skatteintäkter 4,4 5,1 4,4 5,0 4,5 5,0 Finansnetto/skatteintäkter 0,2 0,4 0,0 0,1 0,1 0,3 Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 98,0 98,1 97,9 98,5 97,5 95,1 Skattefinansieringsgrad av investeringar Nettoinvesteringar/verksamhetens nettokostnader Resultat före extraordinära poster/verksamhetens bruttokostnader 1,7 1,5 1,8 1,2 2,1 3,9 Årets resultat/verksamhetens bruttokostnader 1,7 1,5 1,8 1,2 2,2 3,9 Genomsnittligt resultat för extraordinära poster under de tre senaste åren/verksamhetens bruttokostnader 2,2 2,1 2,0 1,8 1,9 2,2 Soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt Finansiella nettotillgångar/verksamhetens bruttokostnader Kassalikviditet Primärkommunal skattesats (kr) 21,68 21,58 21,40 21,58 21,86 21,92 Borgensåtagande/verksamhetens bruttokostnader Budgetavvikelse för verksamhetens nettokostnader/verksamhetens bruttokostnader 0,1 0,0 0,3 0,2 0,8 1,0 KFi Finansiell profil

17 nader i resultaträkningen. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens bruttokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna länet. För Sävsjö uppgick detta mått år 2013 till 1,0%, vilket var ungefär samma budgetavvikelse som under år 2012, då avvikelsen var 0,2%. För år 2011 uppvisade kommunen ingen budgetavvikelse. För länets kommuner i genomsnitt uppgick budgetavvikelsen relaterad till verksamhetens bruttokostnader till 0,1% under år 2011, 0,3% under år 2012 och 0,8% under år Budgetavvikelsen blev alltså allt positivare under perioden för länets kommuner i genomsnitt. Poängen för budgetföljsamhet i profilen har för Sävsjö under perioden minskat från en 5:a till en 3:a. Den finansiella profilens utveckling Den finansiella profilen innehåller, förutom åtta nyckeltal, också fyra perspektiv som var för sig är viktiga när en kommuns finansiella ställning och utveckling analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Perspektivens poäng utgörs av de fyra nyckeltalen som är placerade närmast perspektivet i den finansiella profilen. Det innebär att varje nyckeltal i profilen ingår i två olika perspektiv. Sävsjö har i den finansiella profilen under perioden stärkt poängen för tre av fyra perspektiv nämligen långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap och riskförhållande. För det fjärde återstående perspektivet hade Sävsjö en oförändrad poäng om år 2011 och år 2013 jämförs. Förklaringen till denna utveckling för kommunen var att poängen för nyckeltalen resultat före extraordinära poster, skattefinansieringsgraden av investeringarna och kassalikviditeten förbättrades samtidigt som bara poängen för nyckeltalet budgetföljsamhet försämrades mellan periodens första och sista år. Övriga fyra nyckeltal hade en oförändrad poäng om år 2011 och år 2013 jämförs. Sävsjös finansiella profil låg under år 2013 över genomsnittet för samtliga fyra perspektiv. Kommunen har, jämfört med genomsnittskommunen i Jönköpings län, en finansiell profil som är starkare än genomsnittet. Detta på grund av starka värden för resultat före extraordinära poster, skattefinansieringsgraden av investeringarna och kassalikviditeten. Avslutande kommentar Sävsjö uppvisar en god ekonomisk hushållning för perioden när man ser till resultatet men då skall beaktas att kommunen i detta resultatmått har reavinster inräknade. Sävsjö behöver framöver stabilsera sig på resultatnivå som innebär god ekonomisk hushållning, då de närmaste åren förväntas bli tuffa på grund av att kommunerna i Sverige står inför utmaningar som ökade investeringar och ökade behov från befolkningsförändringar. Detta innebär sammantaget att kostnaderna för kommunala tjänster kommer att öka snabbare än tidigare. För många kommuner innebär det att intäkterna från skatteunderlagets tillväxt inte beräknas räcka till. Det kommer i så fall behövas skattehöjningar och/ eller en ökad lånefinansiering för att finansiera kommunernas verksamheter och investeringar framöver. Det är viktigt att kommunen bedriver en aktiv ekonomistyrning för att undvika att hamna där. KFi Finansiell profil

18 Finansiella profiler för Sävsjö kommun i förhållande till Jönköpings län i förhållande till riket KFi Finansiell profil

19 Finansiella profiler Kommunerna i Jönköpings län KFi Aneby 2011 Aneby 2012 Aneby 2013 Eksjö 2011 Eksjö 2012 Eksjö 2013 Gislaved 2011 Gislaved 2012 Gislaved 2013 Gnosjö 2011 Gnosjö 2012 Gnosjö 2013 Finansiell profil

20 KFi Habo 2011 Habo 2012 Habo 2013 Jönköping 2011 Jönköping 2012 Jönköping 2013 Mullsjö 2011 Mullsjö 2012 Mullsjö 2013 Nässjö 2011 Nässjö 2012 Nässjö 2013 Finansiell profil

Finansiell profil. Värnamo kommun 2010 2012

Finansiell profil. Värnamo kommun 2010 2012 Finansiell profil Värnamo kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2009 2011

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2009 2011 Finansiell profil Sävsjö kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil. Eksjö kommun 2012 2014

Finansiell profil. Eksjö kommun 2012 2014 Finansiell profil Eksjö kommun 2012 2014 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...12 Förklaringar av de fyra

Läs mer

Finansiell profil. Skinnskattebergs kommun 2009 2011

Finansiell profil. Skinnskattebergs kommun 2009 2011 Finansiell profil Skinnskattebergs kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västmanlands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil. Huddinge kommun 2010 2012

Finansiell profil. Huddinge kommun 2010 2012 Finansiell profil Huddinge kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Stockholms län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...13 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Finansiell profil Sävsjö kommun

Finansiell profil Sävsjö kommun Finansiell profil Sävsjö kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län 00 006 styrkor och svagheter hos kommunerna i Jönköpings län Så tolkar

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Finansiell profil. Trelleborgs kommun 2010 2012

Finansiell profil. Trelleborgs kommun 2010 2012 Finansiell profil Trelleborgs kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Skåne...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...14 Förklaringar av de fyra

Läs mer

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007 Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och

Läs mer

Finansiell profil. Kävlinge kommun 2012 2014

Finansiell profil. Kävlinge kommun 2012 2014 Finansiell profil Kävlinge kommun 0 0 Innehåll Inledning syfte med rapporten... Finansiell analys av kommunerna i Skåne... Så tolkar du den finansiella profilen!... Förklaringar av de fyra perspektiven

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006 Finansiell profil Falköpings kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil. Tyresö kommun

Finansiell profil. Tyresö kommun Finansiell profil Tyresö kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Stockholms län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...13 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil. Tranås kommun 2008 2010

Finansiell profil. Tranås kommun 2008 2010 Finansiell profil Tranås kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län 008 00... styrkor och svagheter hos kommunerna i Jönköpings län Så

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

Finansiell profil. Uddevalla kommun 2011 2013

Finansiell profil. Uddevalla kommun 2011 2013 Finansiell profil Uddevalla kommun 2011 2013 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17

Läs mer

Finansiell profil. Marks kommun 2010 2012

Finansiell profil. Marks kommun 2010 2012 Finansiell profil Marks kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17 Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil. Salems kommun 2008 2010

Finansiell profil. Salems kommun 2008 2010 Finansiell profil Salems kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell analys av Södertörnskommunerna 008 00... Så tolkar du den finansiella profilen!... 0 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006 Finansiell profil Melleruds kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil. Hjo kommun 2009 2011

Finansiell profil. Hjo kommun 2009 2011 Finansiell profil Hjo kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...16 Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil. Grästorps kommun 2012 2014

Finansiell profil. Grästorps kommun 2012 2014 Finansiell profil Grästorps kommun 2012 2014 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17

Läs mer

Finansiell profil Tyresö kommun 2006 2008

Finansiell profil Tyresö kommun 2006 2008 Finansiell profil Tyresö kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell analys av Södertörnskommunerna 006 008 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar av de fyra perspektiven

Läs mer

Finansiell profil Strömstads kommun 2004 2006

Finansiell profil Strömstads kommun 2004 2006 Finansiell profil Strömstads kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Färgelanda kommun 2005 2007

Finansiell profil Färgelanda kommun 2005 2007 Finansiell profil Färgelanda kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 007 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Uddevalla kommun 2005 2007

Finansiell profil Uddevalla kommun 2005 2007 Finansiell profil Uddevalla kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 007 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008

Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008 Finansiell profil Uddevalla kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 006 008................ styrkor

Läs mer

Finansiell profil Nynäshamns kommun 2007 2009

Finansiell profil Nynäshamns kommun 2007 2009 Finansiell profil Nynäshamns kommun 007 009 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell analys av Södertörnskommunerna 007 009................................... Så tolkar du den

Läs mer

Finansiell profil Piteå kommun 2003 2005

Finansiell profil Piteå kommun 2003 2005 Finansiell profil Piteå kommun 00 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland 00 00 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun 2007 2009

Finansiell profil Melleruds kommun 2007 2009 Finansiell profil Melleruds kommun 007 009 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 007 009................. Så

Läs mer

Finansiell profil. Grästorps kommun

Finansiell profil. Grästorps kommun Finansiell profil Grästorps kommun 2013 2015 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17

Läs mer

Finansiell profil Tanums kommun

Finansiell profil Tanums kommun Finansiell profil Tanums kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Tanums kommun

Finansiell profil Tanums kommun Finansiell profil Tanums kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 006 008................ styrkor

Läs mer

Finansiell profil. Piteå kommun

Finansiell profil. Piteå kommun Finansiell profil Piteå kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun

Finansiell profil Melleruds kommun Finansiell profil Melleruds kommun 00 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 00 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2012» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Finansiell profil Piteå kommun

Finansiell profil Piteå kommun Finansiell profil Piteå kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell analys utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland 006 008.......... Inkl finansiella

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Finansiell profil. Lysekils kommun 2008 2010

Finansiell profil. Lysekils kommun 2008 2010 Finansiell profil Lysekils kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands och Hallands län 008 00... Så tolkar du den

Läs mer

Finansiell profil Tyresö kommun

Finansiell profil Tyresö kommun Finansiell profil Tyresö kommun 007 009 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell analys av Södertörnskommunerna 007 009................................... Så tolkar du den finansiella

Läs mer

Södertörnsnyckeltal 2008 finansiella nyckeltal

Södertörnsnyckeltal 2008 finansiella nyckeltal Södertörnsnyckeltal 2008 finansiella nyckeltal Agenda 09.10 Traditionell analys 09.20 Exempel 09.30 Frågor/synpunkter Jan Lorichs, 2009-08-28 Syfte Bidrar till nyttig och nödvändig diskussion om god ekonomi

Läs mer

göteborgs stad delårsrapport

göteborgs stad delårsrapport göteborgs stad delårsrapport per augusti 2010 Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE

ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE Revisionskontoret ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE samt förenklad jämförelse med Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting Granskningsrapport nr 43/2008 NP Magnusson, Fredrik

Läs mer

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012 2012-10-24 1. Inledning... 2 2. Resultat... 4 2.1 Sammanställning över Jönköpings läns resultat... 4 2.1.1 Barn och ungdomsvården... 4 2.1.2 Missbruks- och

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Sammanställd redovisning i förgrunden eller bakgrunden En kartläggning av Skånes kommuners årsredovisningar EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET

Sammanställd redovisning i förgrunden eller bakgrunden En kartläggning av Skånes kommuners årsredovisningar EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET Sammanställd redovisning i förgrunden eller bakgrunden En kartläggning av Skånes kommuners årsredovisningar EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET Varför så kritiska? Kanske inledningsvis något positivt.

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Finansiell analys i budget och årsredovisning

Finansiell analys i budget och årsredovisning EN IDESKRIFT OM Finansiell analys i budget och årsredovisning FOKUS PÅ BALANSKRAVSUTREDNING OCH RESULTATUTJÄMNINGSRESERV Finansiell analys i budget och årsredovisning fokus på balanskravsutredning och

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Bokslutskommuniké 2013

Bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen

Läs mer

Delårsrapport. Maj 2013

Delårsrapport. Maj 2013 Rekommendation 22 Delårsrapport Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar delårsrapportering. En delårsrapport upprättas för en period som utgör en del av en kommuns räkenskapsår. Den består av

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5 Granskning av delårsbokslut 2009-08-31 KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5 2011 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. Innehåll

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Gnosjö kommun. Ekonomisk 3-årsplan 2015-2017

Gnosjö kommun. Ekonomisk 3-årsplan 2015-2017 Gnosjö kommun Ekonomisk 3-årsplan 2015-2017 Antagen av fullmäktige 2014-12-18, 145. Innehållsförteckning INLEDNING... 1 HÖSTPROPOSITIONEN... 1 Regeringens bild av den samhällsekonomiska utvecklingen...

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Cirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare:

Cirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare: Cirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 1999-04-29 Mottagare: Ekonomi/Finans 1999:63 Sektionen för ekonomistyrning 1999-04-29

Läs mer

Företagsamheten 2017 Jönköpings län

Företagsamheten 2017 Jönköpings län Företagsamheten 2017 Jönköpings län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

God ekonomisk hushållning och Gävle kommuns finansiella målsättning

God ekonomisk hushållning och Gävle kommuns finansiella målsättning REVISIONSRAPPORT 2007-06-07 Kommunstyrelsen Dnr God ekonomisk hushållning och Gävle kommuns finansiella målsättning Propositionen God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting ledde till förändringar

Läs mer

Preliminärt bokslut 2011

Preliminärt bokslut 2011 Foto Jan Magnusson Innehållsförteckning En tillbakablick på 2011 3 Preliminärt bokslut 2011 3 Redovisningsprinciper 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Nyckeltal 6 Finansiella rapporter 7 Resultaträkning

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB Antal sidor: 5

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB Antal sidor: 5 ABCD Olofströms kommun Granskning av delårsbokslut 2010-08-31 KPMG Bohlins AB 2010-10-21 Antal sidor: 5 2011 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum:

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2001-03-28 Mottagare: Ekonomi/Finans Kansli Revision Rubrik: Kommunernas

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Preliminärt bokslut 2015

Preliminärt bokslut 2015 Preliminärt bokslut 2015 Kommunstyrelsen 2016-02-02 0 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2015... 3 Preliminärt bokslut 2015... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Granskning av delårsrapport augusti 2015

Granskning av delårsrapport augusti 2015 Granskningsrapport Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor Granskning av delårsrapport augusti 2015 Landstinget Dalarna Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Haparanda Stad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Gnosjö kommun. Ekonomisk 3-årsplan 2014-2016

Gnosjö kommun. Ekonomisk 3-årsplan 2014-2016 Gnosjö kommun Ekonomisk 3-årsplan 2014-2016 Antagen av fullmäktige 2013-12-19 137 Innehållsförteckning Inledning... 3 Höstpropositionen... 3 Regeringens bild av den samhällsekonomiska utvecklingen... 3

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2015-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2015-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2016-03-16 Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer