Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014.

Transkript

1 Rapport avseende granskning av årsredovisning Timrå kommun April 2015 Marianne Harr Godkänd revisor Certifierad kommunal revisor Jenny Eklund Auktoriserad revisor Emma Andersson

2 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte, revisionsfråga Avgränsning Revisionskriterier och metod Granskningsresultat Förvaltningsberättelse Kommunens förväntade utveckling Väsentliga personalförhållanden och uppgift om sjukfrånvaro Kommunens investeringsverksamhet Redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten Hur ett eventuellet negativt resultat ska regleras Hur målen för god ekonomisk hushållning uppnåtts Verksamhetsberättelser Error! Bookmark not defined Efterlevnad av regelverk (sammanfattning) Resultat- och balansräkning Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning

3 Sammanfattning Revisorerna ska enligt Kommunallagen pröva om räkenskaperna är rättvisande samt bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas årsbokslutet. På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Timrå kommun har Deloitte granskat kommunens årsredovisning för räkenskapsåret Vår sammanfattande bedömning är att kommunen i huvudsak följer Kommunallagen (KL), Lagen om kommunal redovisning (KRL) och redovisningsrekommendationer för området med undantag för redovisningen av pensioner (KRL 5 kap 4 ). Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Den sammanställda redovisningen ger en rättvisande bild av kommunen och dess bolag. Kommunen redovisar ett resultat om 15,1 mkr för Resultatet är 9,3 mkr högre än budgeterat. Kommunen klarar det lagstadgade balanskravet. Kommunen redovisar att fullmäktiges finansiella mål för att säkra en god ekonomisk hushållning har nåtts. Verksamhetsmålen med utgångspunkt i kommunens vision, Vision 2015 aggregeras och sammanställs på kommunövergripande nivå. Kommunen bedömer att måluppfyllelse nås delvis när det gäller verksamhetsmålen. Vi gör ingen annan bedömning än kommunen om att resultat i årsbokslutet är förenligt med de finansiella mål som fullmäktige beslutat och att verksamhetsmålen nås till viss del. 2

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Enligt Lag om kommunal redovisning (KRL) ska en kommuns årsredovisning redogöra för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut. Rådet för kommunal redovisning (RKR), vars huvuduppgift är att främja och utveckla god redovisningssed i kommuner och landsting i enlighet med KRL, har gett ut rekommendationer för den kommunala redovisningen. I tillämpliga delar ska även normering från Redovisningsrådet och Bokföringsnämnden användas. Enligt KRL och Kommunallagen (KL) är det Kommunstyrelsen som ansvarar för årsredovisningens upprättande. På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Timrå kommun har Deloitte granskat kommunens årsredovisning för räkenskapsåret Syfte, revisionsfråga Revisorerna ska enligt KL pröva om räkenskaperna är rättvisande samt bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas årsbokslutet. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i kommunal verksamhet. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och kommunstyrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som kommunstyrelsen gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Granskningen har skett utifrån följande kontrollmål: Redogör årsredovisningen för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Är resultatet i årsbokslutet förenligt med de mål fullmäktige beslutat? 1.3 Avgränsning Granskningen har skett utifrån väsentlighet och risk. Vi har därför granskat ett urval av underlagen utifrån en väsentlighets- och riskbedömning. 3

5 1.4 Revisionskriterier och metod I årsredovisningen har följande delar granskats: Förvaltningsberättelse (inklusive drift- och investeringsredovisning) Resultat- och balansräkningar Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Verksamhetsberättelser Granskning har skett av bilagor och specifikationer till årsredovisningen. För att granska att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande, har granskning skett av: fullständighet, riktighet, existens, tillhörighet, periodisering, värdering, äganderätt och förpliktelser samt innehåll, presentation och läsbarhet. 4

6 2 Granskningsresultat 2.1 Förvaltningsberättelse Enligt KRL 4 kapitlet ska förvaltningsberättelsen innehålla en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet (KRL 4:1). Upplysningar ska även lämnas om: Sådana förhållanden som inte ska redovisas i balans- eller resultaträkningarna, men som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat och ställning (KRL 4:1 1p). Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut (KRL 4:1 2p). Kommunens förväntade utveckling (KRL 4:1 3p). Väsentliga personalförhållanden (KRL 4:1 4p) och uppgift om sjukfrånvaro (KRL 4:1a). Kommunens investeringsverksamhet (KRL 4:2). Redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten (KRL 4:3). Hur ett eventuellt negativt resultat ska regleras (KRL 4:4). Hur målen för god ekonomisk hushållning uppnåtts (KRL 4:5). Sådana upplysningar som avses i KRL 4:1 ska också omfatta sådan kommunal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer (KRL 8:1), dvs. koncernbolag. Vi bedömer att förvaltningsberättelsen i allt väsentligt innehåller en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet i enlighet med KRL 4:1. Vidare bedömer vi att upplysningar avseende händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut samt sådana förhållande som inte ska redovisas i balans- eller resultaträkningar men som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat och ställning finns redovisade i förvaltningsberättelsen. Kommunen har en förvaltningsberättelse som beskriver kommunen och kommunens bolag i delarna finansiell analys och sammanställd redovisning (i enlighet med KRL 8:1 och RKR 8.2) samt personaloch hälsobokslut. Beskrivningar av väsentliga händelser under året återfinns i respektive bolags/förbunds verksamhetsberättelse. Redogörelse lämnas avseende ekonomiska engagemang mellan kommunen och de enheter som ingår i den samlade kommunala verksamheten Kommunens förväntade utveckling Vi har granskat om förvaltningsberättelsen innefattar en beskrivning av kommunens förväntade utveckling. Kommunens förvaltningsberättelse innehåller en omvärldsanalys avseende den samhällsekonomiska utvecklingen som till viss del beskriver de utmaningar kommuner överlag står inför framöver. Beskrivningar i förvaltningsberättelsen avseende kommunens utveckling när det gäller exempelvis 5

7 investeringar, skatteunderlag och strukturförändringar lämnas också. Förändringar i verksamheterna återfinns i respektive nämnds verksamhetsberättelse under avsnitt om framtiden. Vi bedömer utifrån vår genomgång att beskrivningen av kommunens förväntade utveckling i allt väsentligt ger en rättvisande bild samt i övrigt är upprättad i enlighet med kraven i KRL Väsentliga personalförhållanden och uppgift om sjukfrånvaro Vi har granskat att personalavsnittet bland annat innehåller de uppgifter som anges i KRL: Den andel av sjukfrånvaro som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer, Sjukfrånvaron för kvinnor respektive män samt, Sjukfrånvaron för anställda i åldrarna 29 år eller yngre, år och 50 år eller äldre Den personalekonomiska redovisningen återfinns i förvaltningsberättelsens avsnitt personal- och hälsobokslut och uppfyller kraven i KRL Kommunens investeringsverksamhet Investeringsredovisningen visar kommunens totala investeringsverksamhet Investeringsredovisningen är uppställd enligt god redovisningssed Beloppen i investeringsredovisningen överensstämmer med bokföring Posterna i investeringsredovisningen är överförda till balansräkning och kassaflödesanalys Jämförelse med tidigare år görs Avvikelser i förhållande till budget har analyserats och kommenterats 2014 års investeringsbudget uppgick till 73 mkr, nettoinvesteringarna uppgår till sammanlagt 68 mkr vilket innebär en budgetavvikelse på 5 mkr. Avvikelse från budget uppges vara tidsförskjutning av planerade investeringar. Investeringsredovisningen framgår i avsnitt för finansiella rapporter. I den finansiella analysen och under nämndernas verksamhetsberättelser redovisas kommunens investeringsverksamhet. Självfinansieringsgraden är ett mått över hur stor andel av investeringarna som finansieras med skatteintäkter. Kommunens självfinansieringsgrad efter avdrag för investeringsinkomster uppgår 2014 till 66 procent. Kommunens investeringar har därmed finansierats till 66 procent med skatteintäkter och investeringsinkomster, övrig del har finansierats med likvida medel. Vi bedömer att investeringsredovisningen utifrån ovanstående genomgång i allt väsentligt ger en rättvisande bild av investeringsverksamheten samt i övrigt upprättad i enlighet med kraven i KRL Redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten 6

8 Budgeterade och redovisade intäkter och kostnader redovisas i sammanfattning Redovisade intäkter och kostnader överförts riktigt från bokföringen Samma periodiseringsprinciper gäller för både budget och redovisning Jämförelse görs med tidigare år Driftredovisningen är analyserad i förhållande till ekonomi och fastställda mål Driftredovisningen ingår i avsnittet för finansiella rapporter. kring ekonomi och avvikelser mot budget finns även beskrivna under respektive nämnds verksamhetsberättelse. Kommunen redovisar ett resultat om 15,1 mkr för Resultatet är 9,3 mkr högre än budgeterat. Nämndernas resultat i förhållande till budget är positiv, 6,5 mkr. Störst avvikelse redovisas för socialnämnden om -6,2 mkr, barn- och utbildningsnämnden om 7,2 mkr samt kommunstyrelsen med avvikelse om 5,3 mkr. Förklaringar till avvikelser lämnas i respektive nämnds verksamhetsberättelse. Kommunstyrelsen har också beslutat att uppdra till socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden att skriftligt redogöra för orsakerna till avvikelserna. Nettokostnader, budget samt avvikelser redovisas och jämförelse görs med föregående års utfall. Verksamhetens nettokostnad tog i anspråk 98,4 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Driftkostandsandelen överstiger därmed det långsiktiga målet om max 98 %. I årsredovisningen saknas kommunens analys och redovisning kring vilka åtgärder som avses utföras för att skapa en bättre balans mellan kostnader och intäkter. Prognossäkerheten är ett sätt att beskriva förutsättningar för anpassningar och eventuella korrigeringar i verksamheten under löpande verksamhetsår. Från ett förväntat utfall avseende nämnderna om 2,7 mkr i augustiprognosen så redovisas en positiv budgetavvikelse om 6,5 mkr. I förvaltningsberättelsen konstateras problematiken att prognos inte överensstämmer med utfall och att kommunen behöver utveckla metoderna för att säkra prognoserna. Kommunstyrelsen har beslutat att uppdra till socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden att skriftligt redogöra för orsakerna till avvikelser mellan lämnad prognos och årsbokslut Vi bedömer att driftredovisningen utifrån ovanstående genomgång i all väsentlighet ger en rättvisande bild av utfallet för den löpande verksamheten samt är upprättad i enlighet med kraven i KRL Hur ett eventuellet negativt resultat ska regleras Kommunen uppfyller balanskravet Det vid eventuellt negativt resultat framgår när och på vilket sätt kommunen avser att reglera detta Det framgår hur eventuellt tidigare års negativa resultat har reglerats Det framgår skälen till att inte reglera ett eventuellt negativt resultat, i de fall fullmäktige beslutat om att sådan reglering inte ska ske Kommunens resultat uppgick till 15,1 mkr. Det löpande driftsresultatet har försämrats med 1 mkr jämfört med året innan. Justeringar har gjorts för realisationsvinster/förluster med -0,3 mkr. Efter tillåtna justeringar klarar kommunen lagstadgat balanskrav. 7

9 2.1.5 Hur målen för god ekonomisk hushållning uppnåtts Kommunen uppfyllt de av fullmäktige fattade verksamhetsmål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning Kommunen uppfyllt de av fullmäktige fattade finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning Finansiella mål Kommunen har i sin verksamhetsplan för 2014 uppsatt tre finansiella mål. Dessa mål är satta utifrån hur Timrå kommun definierar god ekonomisk hushållning. De finansiella målen är: 1. Resultat före extraordinära poster bör uppgå till minst 0,6% av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning. Resultat för 2014 uppgår till 15,1 mkr vilket motsvarar 1,6 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. 2. Kommunens långfristiga låneskuld ska i ett längre perspektiv fortsätta att minska med 20 mkr per år. Under ska det tillfälligt tillåtas öka och för 2014 uppgå till 172 mkr. Kommunens långfristiga skuld uppgår per till 118,2 mkr och under året har amortering skett med 16,8 mkr. 3. Kommunens soliditet (andel av tillgångarna som är självfinansierade med eget kapital) ska succesivt stärkas. Kommunens soliditet uppgår per till 35% vilket är en ökning med 2 % sedan året innan. Kommunens bedömning är att samtliga finansiella målsättningar har uppnåtts. Vi överensstämmer med kommunens bedömning och anser att de finansiella målen är uppfyllda. Verksamhetsmål Enligt KRL ska det i årsredovisningen finnas en beskrivning av hur satta verksamhetsmål uppfylls. Kommunens vision, Vision 2015 är indelad i fem perspektiv: tillväxt, service, livsmiljö, personalpolitik samt ekonomi till vilka nämndernas verksamhetsmål som är kopplade. I verksamhetsberättelserna redovisas respektive nämnds måluppfyllelse. I kommunen finns totalt 42 verksamhetsmål i uppsatta. Av dessa bedöms 30 stycken vara helt eller delvis uppfyllda, vilket motsvarar 72 %. Nedan redovisas måluppfyllelsen under respektive perspektiv: 8

10 Perspektiv Måluppfyllelse Delvis måluppfyllelse Tillväxt 38% 50% Service 11% 67% Livsmiljö 30% 20% Personalpolitik 50% 25% Ekonomi 57% 14% Totalt 36% 36% I kommunens verksamhetsplan har 25 av nämndernas verksamhetsmål valts ut som särskilt betydande för god ekonomisk hushållning kopplade till de olika perspektiven. I årsredovisningen redovisas utfallet av dessa mål. Av dessa bedöms 17 mål helt eller delvis uppfyllda, vilket motsvarar 68 %. Kommunens samlade bedömning är att kommunen delvis uppnår god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. Vi överensstämmer med kommunens bedömning och anser att verksamhetsmålen uppnås till viss del Verksamhetsberättelser I KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort sina uppdrag, samt att fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Vi konstaterar att nämndernas verksamhetsberättelser följer en enhetlig mall med huvudrubrikerna: verksamhet, måluppfyllelse, nyckeltal och volymuppgifter, framtiden och ekonomi. I verksamhetsberättelserna redovisar samtliga nämnder hur de fullgjort sitt uppdrag. 9

11 2.1.7 Efterlevnad av regelverk (sammanfattning) För att tydliggöra huruvida förvaltningsberättelsen i kommunens årsredovisning är i överensstämmelse med Kommunallagen och Lagen om kommunal redovisning finns nedan en tabell över ett antal lagkrav: Lagkrav Lagrum Uppfyller? Ska innehålla en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet Sådana förhållanden som inte ska redovisas i balans- eller resultaträkningarna, men som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat och ställning Upplysning om händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Upplysning om kommunens förväntade utveckling KRL 4 kap 1 KRL 4 1 1p KRL 4 kap 1 2 p KRL 4 kap 1 3p Ja Ja Ja Ja Väsentliga personalförhållanden och uppgift om sjukfrånvaro KRL 4 kap 1 4p KRL 4 kap 1a Kommunens investeringsverksamhet KRL 4 kap 2 Ja Ja Redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten KRL 4 kap 3 Ja Redovisning av balanskravsutredning KRL 4 kap 3a Ja Hur ett eventuellt negativt resultat ska KRL 4 kap 4 Kommunen klarar regleras balanskravet balanskravet. Hur målen för god ekonomisk hushållning uppnåtts KRL 4 kap 5 Finansiella mål uppfylls Verksamhetsmål uppfylls delvis 10

12 2.3 Resultat- och balansräkning Resultaträkning Enligt KRL 5:1 ska resultaträkningen redovisa samtliga intäkter och kostnader samt hur det egna kapitalet förändrats under året. Resultaträkningen är uppställd enligt KRL Resultaträkningen i allt väsentligt redovisar årets samtliga externa intäkter och kostnader Noter finns i tillräcklig omfattning och utgör specifikationer av resultaträkningens poster samt möjliggör avstämning mot balanskravet Resultaträkningens innehåll är i allt väsentligt rätt periodiserat Balansräkning Enligt KRL 5:2 ska balansräkningen redovisa kommunens samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på dagen för räkenskapsårets utgång (balansdagen). Ställda panter och ansvarsförbindelser ska tas upp inom linjen. Balansräkningen är uppställd enligt KRL Noter finns i tillräcklig omfattning Upptagna tillgångar, avsättningar och skulder existerar, och är i allt väsentligt fullständigt redovisade och rätt periodiserade Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats enligt principerna i KRL Föregående års utgående balanser har överförts rätt som årets ingående balanser Specifikationer och underlag till utgående balanser finns i tillräcklig omfattning Årets resultat enligt balansräkning överensstämmer med resultaträkningen Vår bedömning är att kommunen i huvudsak följer Lagen om kommunal redovisning (KRL) och redovisningsrekommendationer för området. 2.4 Kassaflödesanalys I kassaflödesanalysen ska enligt KRL 7:1 kommunens finansiering och investeringar under räkenskapsåret redovisas. Kassaflödesanalysen uppfyller kraven i KRL Noter finns i tillräcklig omfattning Kassaflödesanalysens innehåll överensstämmer med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen 11

13 Kommunens kassaflödesanalys är uppställd i enlighet med rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning och överensstämmer i all väsentlighet med övriga delar i årsredovisningen. Fullständig avstämning mot kommunens och koncernens resultat- och balansräkning har inte varit möjlig och vi rekommenderar kommunen att se över rutinen för framställning av kassaflödesanalys. Vår bedömning är dock att kassaflödesanalysen i allt väsentligt redovisar kommunens och kommunkoncernens kassaflöden. 2.5 Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen ska enligt KRL 8:2 innehålla en resultaträkning och en balansräkning som utgör en sammanställning av kommunens resultaträkning och resultaträkningarna för de övriga juridiska personer i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Enligt rekommendation nr 8:1 från Rådet för kommunal redovisning är det god redovisningssed att inkludera en kassaflödesanalys. Den sammanställda redovisningen är uppställd enligt KRL Noter finns i tillräcklig omfattning Konsolidering skett av de bolag i vilka kommunen har ett betydande inflytande Proportionell konsolideringsmetod och förvärvsmetod har tillämpats vid konsolideringen Beloppen överensstämmer med den sammanställda redovisningen och de ingående bolagens redovisningar Eliminering av interna poster i allt väsentligt har skett Den sammanställda redovisningen innehåller förutom primärkommunen följande bolag som redovisas i årsredovisningens koncernstruktur: Bolag: AB Timråbo (100%) Timrå Vatten AB (100%) Medelpads Räddningstjänstförbund (14,48%) Wiftsa Water (100%) Midlanda Centrum AB (100%) Midlanda Fastigheter AB (16%) Övriga organisationer som kommunen har ägarandel i är av den storleken att deras påverkan är marginell och ingår inte i den sammanställda redovisningen. Förfarandet stöds av skrivningen i rekommendation nr 8:2 från Rådet för kommunal redovisning. Konsolidering har skett enligt proportionell konsolideringsmetod, vilket innebär att belopp som inkluderats i den sammanställda redovisningens resultat och balansräkning motsvarar ägd andel i företaget. Enligt uppgift förekommer det brister i avstämningsrutinen mellan kommunen och de kommunalägda bolagen. Anledningen anges vara att samtliga koncernmellanhavanden inte bokförs på särskilda konton i huvudboken i de kommunala bolagen. V kan därmed inte utesluta att det finns ytterligare 12

14 elimineringsposter än vad som redovisats. Vi rekommenderar kommunen att tillsammans med de kommunala bolagen ta fram en rutin för att säkerställa fullständig avstämning inom kommunkoncernen. 13