FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG

Transkript

1 FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG

2 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning i byggnader som ägs och förvaltas av privata eller kommunala hyresvärdar. Det gäller därför för branschens företrädare att ta ansvar för sin roll i samhällsutvecklingen men också att samarbetet med tjänstemän och politiker i kommunerna fungerar väl. För att ta reda på hur väl detta samarbete fungerar och vad fastighetsföretagen tycker om sina möjligheter att bedriva verksamhet i sina respektive kommuner har Fastighetsägarna sedan ett antal år tillbaka samarbetat med undersökningsföretaget Demoskop. Resultatet är ett kraftfullt mätinstrument vid namn Fastighetsföretagarindex som utvärderar och följer utvecklingen i Sveriges städer. Totalt sett mäts fjorton olika punkter eller verksamhetsområden där företagen är beroende av lokala förutsättningar för att fastighetsnäringen ska vara framgångsrik och lönsam. I den här rapporten ligger fokus på utvecklingen i Göteborg där en stor del utgörs av en jämförelse med Stockholm och Malmö. Bakom rapporten står Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen (GFR). I själva storstadsjämförelsen är data hämtat från motsvarande undersökningar som genomförts av Fastighetsägarna Stockholm och Fastighetsägarna Syd. 2

3 Fastighetsföretagarklimatet Storstadsindex Storstadsindex är ett sammanfattande mått på de lokala förutsättningarna för att bedriva fastighetsverksamhet. Totalt sett 14 faktorer som kommunens engagemang i utvecklingen av centrum, de allmänna kommunikationerna, kommunens hantering av plan- och byggärenden, det allmänna näringslivsklimatet och kontakten med politiker och tjänstemän vägs samman för att ge en bild av kommunens styrkor och svagheter ur de lokala fastighetsföretagens perspektiv. För andra gången har Fastighetsägarna nu låtit Demoskop genomföra en omfattande analys av fastighetsföretagarklimatet i Sveriges tre största städer. Denna ger en bild av hur gynnsamt det är att bedriva fastighetsverksamhet i respektive kommun samt hur väl företagen anser att samarbetet med kommunen fungerar. De sammanlagda resultaten från de tre städerna i 2009 års mätning utgör ett indexvärde på års mätning uppvisar en ordentlig sänkning av storstadsindex till ett värde på 96. Liksom i 2009 års mätning är det i Malmö de bästa förutsättningarna finns för att driva fastighetsföretag, medan Stockholm ligger på en mittenplacering och Göteborg ligger i botten. Det är dock värt att notera att index i den senaste mätningen sjunker i alla tre städer, men ytterst marginellt i Stockholm. Det senaste årets förändringar innebär därmed att Stockholm knappar in lite på Malmös försprång medan avståndet mellan Malmö och Göteborg bibehålls och till och med förstärks något. Storstadsindex Storstadsindex Malmö Stockholm Göteborg Kommentar: Index 100 = Det sammanslagna snittet år 2009 för de tre storstäderna av andelen mycket eller ganska nöjda med vart och ett av de 14 olika områden som undersökningen omfattar. 3

4 Förutsättningar för fastighetsföretagande i Göteborg För att kunna bedöma om förutsättningarna för att bedriva fastighetsverksamhet i Göteborg är bättre eller sämre än någon annanstans är det lämpligt att jämföra dem mot andra städer. I detta stycke ställs alltså Göteborg mot resultaten i Stockholm och Malmö. Förutsättningar för lönsamhet En grundläggande förutsättning för de flesta sorters företag är att det i allmänhet i kommunen finns ett klimat som gynnar företagande och att det finns förutsättningar för rimlig avkastning för verksamheten. För att göra en bedömning av hur detta ser ut i respektive kommun har de tillfrågade fastighetsföretagarna fått ta ställning till följande fyra påståenden: I kommunen finns goda förutsättningar att bedriva lönsam fastighetsverksamhet Näringslivsklimatet är gynnsamt Att köpa fastigheter inom kommunen är en god investering Konkurrensen med allmännyttan sker på lika villkor Förutsättningarna för att bedriva lönsam fastighetsverksamhet är relativt goda i Göteborg. Stadens fastighetsföretagare ger kommunen ett gott betyg på de flesta parametrar som rör lönsamheten. Detta stämmer dock för de flesta kommuner i undersökningen och är ingenting unikt för Göteborg. Tvärtom är resultaten genomgående lägre i Göteborg än i såväl Malmö som Stockholm. Malmö får högst värde när det gäller andelen som tycker att det råder goda förutsättningar att bedriva lönsam fastighetsverksamhet i kommunen samt andelen som tycker att näringslivsklimatet är gynnsamt. 84 repektive 80 procent av företagen i Malmö tycker detta vilket är omkring 15 procentenheter fler än i Göteborg. När det gäller frågan om det är en god investering att köpa fastigheter inom kommunen så är det fastighetsföretagarna i Stockholm som är mest positiva. Av Stockholmsföretagen är det 73 procent som instämmer i att det är en god affär medan 67 procent av fastighetsföretagarna i Göteborg och Malmö tycker detsamma. Endast 23 procent av göteborgsföretagarna anser att det råder konkurrens på lika villkor mellan kommunala och privata fastighetsägare vilket är klart lägre än resultatet i Malmö (36 procent) men endast marginellt lägre än i Stockholm. Service, handläggning och avgifter God kommunal service är en nödvändighet för att möjliggöra tillväxt. Samtidigt är de kommunala avgifterna och kommunens handläggning av bland annat plan- och byggärenden en potentiell bromskloss för utvecklingstakten. För att göra en bedömning av detta har de tillfrågade fastighetsföretagarna fått ta ställning till följande sex påståenden: De allmänna kommunikationerna fungerar bra De kommunala avgifterna är rimliga Kommunens krav på sophantering är rimliga Planärenden fungerar smidigt i min kommun Byggärenden fungerar smidigt i min kommun Handläggningstiderna inom kommunen är rimliga När det gäller dessa kvaliteter så ger fastighetsföretagen i Göteborg både ris och ros åt kommunen. De allmänna kommunikationerna får ett mycket gott omdöme då 88 procent är nöjda. Resultatet är jämbördigt med Stockholm men klart lägre än i Malmö. Där är i princip samtliga (99 procent) nöjda med de allmänna kommunikationerna. Det är färre än hälften (46 procent) av Göteborgsföretagen som tycker att de kommunala avgifterna är rimliga. Andelen är 6 procentenheter högre i Malmö och 10 procentenheter högre i Stockholm. När det gäller kommunens krav på sophantering så är 4

5 Stockholmsföretagen däremot minst nöjda. 60 procent tycker att kommunens krav på sophantering är rimliga. Motsvarande siffra i Göteborg är 66 procent och i Malmö 73 procent. En av de största skillnaderna mellan storstäderna gäller kommunens hantering av plan- och byggärenden. I Stockholm är det visserligen färre än hälften (48 procent) som tycker att byggärenden fungerar smidigt, men i Göteborg är det endast 37 procent som tycker detsamma. Det gör en skillnad på 11 procentenheter. Och ser man till frågan om planärenden är skillnaden ännu större. Här är det i Malmö flest (47 procent) anser att detta fungerar smidigt medan det i Göteborg bara är 29 procent som instämmer. Det skiljer med andra ord hela 18 procentenheter till Malmös fördel. Slutligen konstateras att det även när det gäller kommunens handläggningstider är i Malmö fastighetsföretagen är mest nöjda. 47 procent tycker att handläggningstiderna är rimliga där vilket kan jämföras med 39 procent i Göteborg och 35 procent i Stockholm. Samarbetet med kommunen Aktivt fastighetsföretagande är beroende av att nödvändig information finns tillgänglig samt att samarbetet med politiker och kommunala tjänstemän fungerar väl. För stadens utvecklingsmöjligheter är det också en förutsättning att kommunen inser värdet av och är med och utvecklar sin stadskärna. För att göra en bedömning av detta har de tillfrågade fastighetsföretagarna fått ta ställning till följande fyra påståenden: Kommunen informerar om viktiga förändringar i rimlig utsträckning Kontakterna med politiker fungerar bra Kontakterna med tjänstemän fungerar bra Kommunen är engagerad i utvecklingen av centrum Överlag ger fastighetsföretagarna i Göteborg kommunen knappt godkänt betyg i samarbete. Drygt hälften anser att kommunen informerar i tillräcklig utsträckning om viktiga förändringar vilket är något färre än i Stockholm och 11 procentenheter färre än i Malmö. När det gäller kommunens engagemang i utvecklingen av centrum är det omkring 45 procent i såväl Stockholm som Göteborg som tycker att kommunen sköter detta tillfredsställande. I Malmö är det mer än 20 procentenheter fler som instämmer i påståendet att kommunen är engagerad i utvecklingen av centrum. Här har verkligen de övriga städerna något att lära av Malmö. Även när det gäller kontakten med kommunens tjänstemän är man mest nöjd i Malmö där resultatet ligger strax över 60 procent. I Stockholm och Göteborg ligger resultatet istället strax under 60 procent. Betydligt färre är det som anser att kontakten med de lokala politikerna fungerar bra. I Stockholm och Göteborg fungerar dock detta något bättre än i Malmö där endast 19 procent tycker så. 5

6 Förutsättningar för fastighetsföretagande 2011 Storstadsjämförelse (procent) Sammantaget bildar denna genomgång en ganska så mörk bild av Göteborg. Jämfört med Stockholm är Göteborg sämre på nio punkter, lika på två punkter och bättre på tre punkter. Jämfört med Malmö som har ett betydligt högre index så är Göteborg sämre på tolv punkter, lika på en punkt (bra investering att köpa fastigheter) och bättre på en punkt (kontakten med politiker). De områden där skillnaden är som störst är när det gäller kommunens engagemang i utvecklingen av centrum samt kommunens hantering av planärenden. I båda dessa fall är andelen nöjda bland fastighetsföretagarna uppemot 20 procentenheter högre i Malmö. 6

7 Förändringar över tid Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen har i samarbete med Demoskop genomfört mätningar av fastighetsföretagarklimatet sedan Det innebär att det för ett antal kommuner numera finns en tidsserie som sträcker sig över sex års tid. Denna kontinuitet är viktig för att följa utvecklingen och inte minst för att se om riktade åtgärder också får önskad effekt. Under november 2011 genomfördes totalt telefonintervjuer med fastighetsföretagare i 20 kommuner. Kommunerna ligger alla inom Fastighetsägarna GFR:s område där Västra Götalands-, Värmlands-, Hallands-, Jönköpings, Kalmar- och västra Östergötlands län ingår. Stockholm och Malmö igår alltså inte i denna del av rapporten. I 2011 års undersökning ligger det genomsnittliga indexet för samtliga 20 städer på 96 vilket är en liten försämring jämfört med föregående år. Samtidigt är det den lägsta noteringen sedan undersökningarna inleddes 2006 och att trenden har varit negativ sedan Generellt sett är bedömningen mer positiv bland ägare till små fastighetsföretag samt bolag som enbart har bostadsfastigheter. Större fastighetsföretag samt fastighetsföretag med kommersiella lokaler är något mindre nöjda med hur samarbetet fungerar med kommunen. Sannolikt beror detta på att de generellt sett är mer aktiva parter i samhällsbyggandet, har mer samröre med kommunen, mer kontakt med kommunala tjänstemän och politiker och därför ställer högre krav på samarbetet. I Göteborg är årets index 90 vilket alltså ligger klart under snittet i undersökningen och placerar Göteborg sist av de 20 kommuner i Väst- och Mellansverige som ingår i jämförelsen. Jämfört med 2010 har Göteborgs fastighetsföretagarindex sjunkit med två enheter. Detta fortsätter på en negativ trend och 2011 års resultat är det lägsta sedan mätningarna inleddes Fastighetsföretagarindex Göteborg och GFR ( ) Index GFR 20 Göteborg Kommentar: Kommentar: I Index GFR 20 ingår följande kommuner: Alingsås, Borås, Göteborg, Kungsbacka, Mölndal,Halmstad, Varberg, Jönköping, Kalmar, Västervik, Karlstad, Arvika, Linköping, Skövde, Skara, Uddevalla, Trollhättan, Motala, Värnamo och Lidköping. 7

8 Förändrade förutsättningar i Göteborg över tid Det senaste året sker det inte så många drastiska förändringar i omdömet av de olika områdena. En positiv förändring som är värd att notera är att andelen som anser att det är en god investering att köpa fastigheter i kommunen ökar från 62 till 67 procent. En annan förändring till det bättre är att andelen som anser att de kommunala avgifterna är rimliga ökar från 37 till 46 procent. Samtidigt är det några områden där bedömningen blir mer negativ under Andelen som säger att näringslivsklimatet är gynnsamt minskar från 75 till 64 procent liksom andelen som tycker att det finns goda förutsättningar att bedriva lönsam fastighetsverksamhet i kommunen. Denna minskar från 76 till 68 procent. Ytterligare en försämring mellan 2010 års och 2011 års mätning är i bedömningen av de allmänna kommunikationerna. Här minskar andelen nöjda från 96 till 88 procent. Förutsättningar för fastighetsföretagande över tid Göteborg 100 De allmänna kommunikationerna fungerar bra De kommunala avgifterna är rimliga Konkurrens på lika villkor 80 Kommunens krav på sophantering är rimliga Planärenden fungerar smidigt i min kommun 60 Byggärenden fungerar smidigt i min kommun Näringslivsklimatet är gynnsamt 40 Handläggningstiderna inom kommunen är rimliga Kontakterna med tjänstemän fungerar bra Kontakterna med politiker fungerar bra Goda förutsättningar att bedriva lönsam fastighetsverksamhet Att köpa fastigheter inom kommunen är en god investering Kommunen är engagerad i utvecklingen av centrum Kommunen informerar om viktiga förändringar i rimlig utsträckning Mer intressant än de förändringar som uppmäts från ett år till ett annat är de trender som kan utläsas över tid. Här finns det för Göteborgs räkning en hel del bekymmersamma tendenser som framkommer i årets undersökning. Den största förändringen över tid är i bedömningen av kommunens engagemang i utvecklingen av centrum. Här har andelen nöjda sjunkit från 68 procent år 2006 till 45 procent år 2011, vilket är en minskning med hela 23 procentenheter. En annan tydlig trend är att allt färre tycker att kommunen informerar om viktiga förändringar i rimlig utsträckning. År 2006 var det 71 procent som tyckte det. År 2011 är det 54 procent som tycker det, vilket är 17 procenten- 8

9 heter lägre. När det gäller kommunens hantering av planärenden så börjar kurvan inte särskilt högt med 38 procent år 2006 vilket inte gör saken bättre då utvecklingen är stadigt och jämnt fallande till 2011 års resultat på 29 procent. Även de kommunala avgifterna tappar i acceptans hos fastighetsföretagen. Andelen som anser att de är rimliga har, trots ett uppsving det senaste året, på sex års tid sjunkit med 13 procentenheter från 59 procent till 46 procent. Slutligen så sluttar även kurvan som visar andelen som tycker att kontakten med kommunens tjänstemän fungerar bra från en toppnotering på 71 procent år 2008 till en bottennotering på 59 procent år Totalt sett ger detta en minskning med 14 procentenheter. Övriga områden uppvisar huvudsakligen stabilitet över tid. Dessvärre är det inte en enda av dessa kurvor som entydigt pekar åt rätt håll, det vill säga snett uppåt, för Göteborg. 9

10 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Fastighetsägarna GFR är branschorganisationen för fastighetsföretag. Våra cirka medlemsföretag äger och förvaltar drygt fastigheter i Västra Götalands-, Värmlands-, Hallands-, Jönköpings, Kalmar- och västra Östergötlands län. Antalet medlemsföretag i Göteborg kommun uppgår till omkring 780 stycken. Våra medlemmar utgör en central del av samhällsekonomin och deras affärsidéer, verksamhet och framgång påverkar på ett eller annat sätt de flesta människors vardag. Tillsammans arbetar vi för en sund och välfungerande fastighetsmarknad. Att på lokal nivå vara med och utveckla stad och land hör till våra viktigaste uppgifter och att verka för att samarbetet med tjänstemän och politiker fungerar väl är en avgörande del i det arbetet. Den här rapporten skrevs i syfte att upplysa beslutsfattare och allmänhet om fastighetsföretagarklimatet i Göteborg. Med rapporten vill vi ge en bild av vad som fungerar bra respektive mindre bra i Göteborg kommun, dels för att kunna upprätthålla redan goda aspekter av fastighetsföretagarklimatet och dels för att kunna identifiera och genomdriva de förbättringar som behövs. Ett bra klimat för fastighetsbranschen gynnar alla boende i Göteborg och Fastighetsägarna GFR arbetar för att tillsammans med kommun och övrigt näringsliv driva det arbetet framåt. För mer information kontakta: Rudolf Antoni Utredare och biträdande näringspolitisk chef, Fastighetsägarna GFR Tel/mob: E-post: rudolf.antoni@fastighetsagarna.se FASTIGHETSÄGARNA GÖTEBORG FÖRSTA REGIONEN ADRESS Box 53081, Göteborg > BESÖKSADRESS Vasagatan 45 TEL > FAX > 10

11 Om undersökningen Under perioden 2 till 21 november genomfördes totalt telefonintervjuer med fastighetsföretagare. Antalet svarande i GFR är stycken. Antalet svarande i Göteborg är 95 stycken. Antalet svarande i Malmö är 85 stycken. Antalet svarande i Stockholm är 351 stycken. Resultatet har vägts med avseende på den verkliga fördelningen av antal fastighetsföretag per kommun. Ansvariga för projektet inom Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen är Rudolf Antoni. Demoskops projektledare var Anders Lindholm. Fastighetsföretagarindex är ett sammanfattande mått på förutsättningarna för att bedriva fastighetsverksamhet. Index för den första undersökningen 2006 var 100 = Medelvärdet för de 14 frågorna och de 17 kommunerna som ingick i undersökningen det året. Mer än index 100 är således positivt och mindre än index 100 är negativt i förhållande till genomsnittet Medelvärdet för 2011 är 96 vilket är en försämring från föregående år med två enheter och det hittills lägsta uppmätta resultatet i tidsserien. Nedanstående 14 frågor ligger till grund för Fastighetsföretagarindex: 1. Fungerar de allmänna kommunikationerna i anslutning till din fastighetsverksamhet bra? 2. Är kommunens krav på fastighetsägarnas sophantering rimliga? 3. Är förutsättningarna att i framtiden bedriva lönsam fastighetsverksamhet inom kommunen goda? 4. Är kommunen engagerad i utvecklingen av centrum? 5. Är näringslivsklimatet gynnsamt för fastighetsverksamhet? 6. Är det en god investering att köpa fastigheter i kommunen? 7. Informerar kommunen om viktiga förändringar i rimlig utsträckning? 8. Fungerar kontakterna med tjänstemän inom kommunen bra? 9. Är de kommunala avgifterna rimliga? 10. Fungerar byggärenden smidigt i din kommun? 11. Är handläggningstiderna inom kommunen rimliga? 12. Fungerar planärenden smidigt i din kommun? 13. Fungerar kontakterna med politiker inom kommunen bra? 14. Råder det konkurrens på lika villkor mellan kommunala och privata fastighetsägare? 11