Finansiell profil. Kävlinge kommun

Transkript

1 Finansiell profil Kävlinge kommun 0 0

2 Innehåll Inledning syfte med rapporten... Finansiell analys av kommunerna i Skåne... Så tolkar du den finansiella profilen!... Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen...6 Finansiell profil över kommunen Finansiella profiler Finansiella nyckeltal 0... KFi Finansiell profil 0 0

3 Inledning syfte med rapporten Denna rapport är ett komplement till den traditionella finansiella eller ekonomiska analys som återfinns i varje kommuns årsredovisning. Till skillnad från den traditionella analysen i årsredovisningen, som huvudsakligen beskriver utvecklingen över tid, fokuserar denna rapport i första hand på att analysera var din kommun befinner sig finansiellt och hur den har utvecklats i förhållande till övriga kommuner i Skåne län de senaste tre åren. Jämförelsen bygger på en speciellt framtagen finansiell profil. Den är konstruerad som ett polärdiagram. Diagrammet innehåller, som beskrivs närmare i rapporten, dels fyra finansiella perspektiv, dels åtta finansiella nyckeltal som är viktiga ur en kommuns finansiella horisont. De fyra perspektiven är långsiktig betalningsberedskap eller kapacitet, kortsiktig betalningsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. De finansiella nyckeltalen är sådana nyckeltal som är vanligt förekommande inom kommunsektorn. En närmare beskrivning av den finansiella profilen görs på sidorna 6. För att få en ökad jämförbarhet mellan de kommunerna i Skåne har följande justeringar gjorts i resultaträkningen och balansräkningen: De kommuner som tillämpar fullfonderingsmodell för pensionerna har justerats till blandmodell. Internbanker har eliminerats på tillgång och skuldsidan. Inledningsvis i rapporten redovisas en traditionell finansiell analys av hur kommunerna i Skåne har utvecklats finansiellt under perioden 0 0. Analysen kretsar kring de finansiella nyckeltal som används i den finansiella profilen längre fram i rapporten. Därefter följer en beskrivning och en förklaring av den finansiella profilen och av de nyckeltal och perspektiv som ingår i den. I anslutning till detta görs en genomgång av just din kommuns finansiella ställning och utveckling under 0 0. Analysen fokuserar på att jämföra kommunens utveckling gentemot den genomsnittliga utvecklingen för Skåne kommuner under samma period. Detta görs både via traditionella finansiella nyckeltal och med hjälp av den finansiella profil som tidigare har beskrivits. Målsättningen är att belysa starka och svaga finansiella sidor hos kommunen. Därefter följer en redovisning av samtliga Skåne kommuners finansiella profiler för 0 0. Avslutningsvis redovisas ett antal finansiella nyckeltal för de kommunerna i Skåne. I tabellerna är kommunerna sorterade i bokstavsordning. Samma tabeller återfinns också i den övergripande finansiella analysen på sidan. Här är dock nyckeltalen sorterade utifrån starkaste till svagaste värde. Hans Petersson Kommunforskning i Västsverige KFi Finansiell profil 0 0

4 Finansiell analys av kommunerna i Skåne De flesta av de kommunerna i Skånes län redovisade under 0 en lägre resultatnivå än under åren 0 och 0. Det genomsnittliga resultatet före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader försvagades under perioden med procentenhet och uppgick till,% under år 0. En viktig förklaring till försvagningen under 0 var att för första gången på flera år hade kommunerna inga generella extra engångsintäkter från staten eller AFA som stärkte resultatet. Kommunernas investeringar var historiskt höga under perioden, men fortfarande klarar många kommuner av skattefinansiera merparten sina investeringar. God skattefinansieringsgrad av investeringarna, i kombination med minskade pensionsförpliktelser inom linjen, bidrog under år 0 till en stärkt finansiell handlingsberedskap i form av ökad soliditet för många kommuner. Syftet med denna analys är att kortfattat beskriva den genomsnittliga finansiella utvecklingen och ställningen under perioden 0 till 0 bland de kommunerna som ingår i Skåne län. Analysen skall ses som ett komplement till den finansiella profil som presenteras på sidorna 7 0 i denna rapport. Kommunerna i Skåne omsatte 7 miljarder I Skånes län finns kommuner. De omsatte under 0 cirka 7 miljarder. Balansomslutningen uppgick till 90 miljarder. Den klart största kommunen är Malmö som omsatte ca 9 miljarder och hade en balansomslutning på miljarder. Resultat före extraordinära poster försvagades Kommuner och landsting skall sedan 99 bedriva sin verksamhet enligt god ekonomisk hushållning. En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat före extraordinära poster. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens bruttokostnader ligga mellan % över en längre tidsperiod. Med en sådan resultatnivå klarar en kommun av att finansiera större delen av sin tillgångsökning med skatteintäkter, vilket i sin tur leder till att kommunen kan behålla sin finansiella kort- och långsiktiga handlingsberedskap. För expansiva kommuner med stora investeringar bör resultatet i de flesta fall ligga på mellan % och % om kommunens finansiella handlingsutrymme skall bibehållas. För kommuner med befolkningsminskning kan det däremot räcka med % i resultat. Under 0 uppgick resultatet före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader till,%. Under 0 stärktes det marginellt till,%, för att 0 falla till,%. Det innebar en försvagning under perioden med,0 procentenhet. En förklaring till den vikande resultatutvecklingen i länet under 0 var att under åren 0 och 0 fick kommunerna återbetalade försäkringspremier från AFA. Detta skedde inte under 0. Utan dessa engångsintäkter hade resultatet varit minst en procentenhet svagare i de flesta kommuner under åren 0 och 0. Flera kommuner har dock under 0 haft större realisationsvinster som förbättrar deras resultat och utan dessa hade den genomsnittliga resultat i länet varit ännu svagare. Den genomsnittliga resultatnivån bland skånska kommuner under de tre senaste åren på,8% per år uppfyller inte riktigt grundläggande kriterier för god ekonomisk hushållning, nämligen att skatteintäkterna klarar av att finansiera större delen av kommunernas investeringar. Detta innebär i sin tur att kommunerna behöver använda sparade medel och/eller öka sina skulder, vilket försvagar kommunens finansiella handlingsutrymme. Det,8% är dock ett medelvärde. När det Resultat före extraordinära poster* Procent Snitt Förändr Burlöv,7 0,,,6 8,6 Kävlinge,,,,6 0,0 Östra Göinge,8,6,,6 0, Sjöbo,8,,, 0,6 Tomelilla,0,8,,0, Bjuv,,,,6 0,9 Åstorp,,7,,6,0 Örkelljunga 0,,, 0,,8 Helsingborg,6,,7,9,9 Bromölla,,8,,8,9 Båstad,6,7,,9 0, Eslöv,,,,, Landskrona,9,8,,6 0,7 Ystad,9,,,,7 Höganäs,7 0,0,0,9,7 Kristianstad,, 0,7,0 0, Simrishamn,0,0 0,7, 0, Trelleborg,, 0,6,7, Hörby,, 0,,,0 Vellinge 0,8,6 0,, 0, Hässleholm,9, 0,,, Ängelholm 0,6,6 0,, 0, Lomma,0, 0,,,7 Lund,0,6 0,,9,8 Perstorp,, 0,,, Höör,, 0,0,, Klippan 0,9 0,6 0,0 0, 0,9 Svedala,6 0, 0,0 0,6,6 Svalöv,7,8 0,6,0, Malmö, 0,9 0,8 0,,0 Skurup 0,9, 0,8 0,9 0, Osby,,6, 0,8,7 Staffanstorp,6,6,6,, Medel,,,,8,0 * Resultat före extraordinära poster relaterat till verksamhetens bruttokostnader. KFi Finansiell profil 0 0

5 gäller den genomsnittliga resultatnivå och även övriga nyckeltal i rapporten är variationen stor i länen. Det skall man vara medveten om, när genomsnittet studeras I rapporten. Starkast resultat före extraordinära poster i relation till verksamhetens bruttokostnader under 0 redovisade Burlöv med,%. I resultatet för Burlöv ingick dock realisationsvinster med 8 mkr. Elimineras dessa vinster uppgick resultatet till,%. Näst starkast resultat hade Kävlinge med,%. Tredje starkast resultat 0 hade Östra Göinge med,% följt av Sjöbo med,%. På femte plats kom Tomelilla med,%. Av dessa kommuner var det bara Kävlinge som fanns med i toppen under 0. Svagast resultat under 0 redovisade Staffanstorp med,6%, Osby med,% samt Skurup och Malmö med 0,8%. Negativt resultat för 0 uppvisade också Svalöv med 0,6%. Under % i resultatnivå låg Svedala, Klippan Höör, Kristianstad, Simrishamn, Trelleborg, Hörby, Vellinge, Hässleholm, Ängelholm, Lomma, Lund och Perstorp. Det är ett resultat som måste betraktas som relativt svagt ur ett historiskt perspektiv. Starkast genomsnittligt resultat under de tre senaste åren mellan 0 och 0 redovisade Burlöv med,6% och Helsingborg med,9% i genomsnitt per år. Därefter följde Åstorp och Kävlinge med,6%. Över % i genomsnitt per år låg också Lomma, Bromölla, Östra Göinge, Eslöv, Staffanstorp, Sjöbo, Ystad och Tomelilla. Ett resultatnivå på % av bruttkostnaderna bör betraktas som god ekonomisk hushållning. Det var bara Örkelljunga som redovisade ett genomsnittligt negativt resultat under perioden, med -0,% i genomsnitt per år. Näst svagast resultat hade Klippan med 0,% i genomsnitt per år. Därefter kom Malmö med 0,% i snitt per år. Under % låg Kristianstad, Svalöv, Skurup, Osby och Svedala. Konstant investeringsvolym Investeringsvolymen är ett nyckeltal som tillsammans med resultatet förklarar utvecklingen för flera balansräkningsorienterade nyckeltal, exempelvis soliditet, som återfinns i en finansiell analys. För att investeringarnas storlek skall bli jämförbar mellan kommunerna i gruppen har investeringarna relaterats till verksamhetens nettokostnader. En genomsnittlig svensk kommun ligger under en längre period, 0 år, runt 8%, när det gäller detta nyckeltal. Variationerna mellan enskilda år är dock oftast stora, speciellt i mindre kommuner, där större investeringar påverkar kraftigt de enskilda åren. Siffrorna kan också påverkas om en kommun har stor del av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. Relateras årets investeringar till verksamhetens nettokostnader redovisade länet ett genomsnitt på 0% under samtliga år mellan 0 och 0. En genomsnittlig investeringsvolym på 0% per år mellan 0 0 för kommunerna i Skåne län ligger någon procentenhet högre än flera andra kommungrupper där finansiella profiler också tas fram. Det var bara Stockholms län som uppvisar högre investeringsnivåer, där låg genomsnittet på % per år. De kommuner som investerade mest i förhållande till sina nettokostnader under 0 0 var Ystad med nästan % i genomsnitt per år och Lomma med drygt 7% per år. Dessa två, följdes av Lund med drygt 6% per år. Det var ytterligare tio kommuner som investerade över 0% i genomsnitt per år. Investeringsvolym * Procent Snitt Ystad 9 7,7 Lomma 9 9 7, Lund 6 6,7 Kristianstad 9, Båstad 9, Helsingborg 8,0 Malmö,0 Bromölla 6 7, Osby 6 7, Staffanstorp 9 0, Trelleborg 0,0 Östra Göinge 7,0 Ängelholm 9 7 9,7 Höganäs 8 7 9, Burlöv 8 9,0 Perstorp ,0 Klippan 8 6 8,7 Svedala 0 8,7 Landskrona ,0 Tomelilla ,0 Åstorp 7 8,0 Eslöv 6 7,7 Vellinge ,7 Örkelljunga 8 9 7, Skurup 8 8 7,0 Hässleholm ,7 Höör 7 8 6,7 Kävlinge ,7 Svalöv 8 7 6, Simrishamn 8 6,0 Bjuv 8,7 Hörby 6 7,7 Sjöbo 6, Medel * Investeringar i relation till verksamhetens nettokostnader. Dessa var Kristianstad, Båstad, Helsingborg, Malmö, Bromölla, Osby, Ängelholm, Staffanstorp, Trelleborg och Östra Göinge. En investeringsvolym på 0% per år under en längre tidsperiod är ett historiskt högt värde. Allra minst under perioden investerade Simrishamn, Bjuv, Hörby, Sjöbo och Åstorp. Dessa sex kommuner låg mellan % och 6% i genomsnitt per år. Flera av kommunerna har dock stor del av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. Detta är en svårighet när investeringsnivåer jämförs. Det påverkar olika nyckeltal I analyser och bör därför beaktas vid jämförelser. Skattefinansieringsgrad av investeringar försvagades under perioden När den löpande driften har finansierats bör en tillräckligt stor andel av skatteintäkterna återstå för att kunna finansiera årets investeringar. Detta mäts genom nyckeltalet skattefinansieringsgraden av investeringarna. Redovisas ett värde hos nyckeltalet på 00% eller mer, innebär det att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som genomförts under året. Detta stärker då kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 00% kan användas till att amortera av kommunens skulder och/eller stärka likviditeten. Nyckeltalet behöver inte alltid ligga över 00% utan lämplig nivå beror lite på vilket finansiellt handlingsutrymme kommunen har. För många svenska kommuner krävs dock en god skattefinansieringsgrad av investeringarna, så att inte skul- KFi Finansiell profil 0 0

6 derna ökar mer inför framtiden och därigenom minskar framtida skattebetalares konsumtionsutrymme. Skånes läns genomsnittliga skattefinansieringsgrad av investeringarna försvagades under den granskade perioden. Under 0 kunde kommunerna i länet i genomsnitt finansiera 86% av årets investeringsvolym med skatteintäkter. År 0 försvagades nyckeltalet marginellt till 8%, för att under 0 minska till 69%. Det innebar att kommunerna i länet i genomsnitt under perioden likvidmässigt kunde finansiera 80% av sina investeringar med skatteintäkter. Det innebar att många kommuner var tvungna att finansiera sina investeringar med ökad skuldsättning eller minskad likviditet, vilket också framkommer om nyckeltalet finansiella nettotillgångar studeras. Skattefinansieringsgrad av investeringarna Procent Snitt Hörby Åstorp Burlöv Kävlinge 06 Landskrona Bjuv Simrishamn Eslöv Sjöbo Skurup Bromölla Höganäs Hässleholm Vellinge Örkelljunga Tomelilla Perstorp Helsingborg Östra Göinge Trelleborg Båstad Svedala Ängelholm Svalöv Klippan Lomma Höör Osby Lund 69 6 Staffanstorp 0 0 Ystad Kristianstad 0 Malmö Medel * Resultat före extraordinära poster plus avskrivningar i relation till investeringar. Skattefinansieringsgraden av investeringarna varierar liksom övriga nyckeltal kraftigt mellan olika kommuner i länet. Nyckeltalet är både beroende av vilket resultat och av vilken investeringsvolym kommunen uppvisar. Det är också på det viset att de olika kommunerna befinner sig i olika investeringsfaser, vilket gör att skattefinansieringsgraden bör studeras över en längre tidsperiod för att några slutsatser skall kunna dras. Studeras hela perioden mellan 0 till 0 var det % av länets kommuner som kunde skattefinansiera samtliga investeringar. Dessa var Hörby, Åstorp, Burlöv, Kävlinge, Landskrona, Bjuv och Simrishamn. Det bör poängteras att flera av dessa kommuner redovisar en lägre investeringsvolym än genomsnittet under perioden, vilket förstås gör det lättare att uppnå en hög skattefinansieringsgrad av investeringarna. Det som kan noteras är, jämfört med tidigare år, att fler kommuner låg under 60%. Det var 7% av kommunerna som hamnade där under 0-0. Det beror i de allra flesta fall främst på kraftigt ökade investeringar. Förbättrad soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. I denna rapport används soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt för att få med de pensionsförpliktelser med vidhängande löneskatt som återfinns utanför balansräkningen. Det ger en bättre bild av kommunens totala långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Skånes läns genomsnittliga soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt förbättrades mellan 0 och 0 med procentenheter från 7% till 9%. Ökningen under perioden förklaras till viss del av en kraftigt ökad soliditet i Åstorp och Sjöbo. Ett annat skäl till förbättringen var att pensionsförpliktelserna inom linjen minskade under 0 för första gången sedan blandmodellen infördes 998. Soliditet Procent Förändr Sjöbo 6 7 Burlöv 7 Åstorp 9 6 Höör Landskrona 9 9 Ängelholm 6 8 Helsingborg Kävlinge Örkelljunga 7 9 Höganäs 8 9 Hässleholm Eslöv Lomma Malmö 0 Vellinge 0 9 Kristianstad Ystad Osby 7 6 Skurup 0 Trelleborg 0 Svedala 6 Lund Staffanstorp 0 Hörby Bromölla Båstad Simrishamn 7 Tomelilla Klippan Östra Göinge 9 Perstorp 6 6 Svalöv 6 Bjuv 6 Medel KFi Finansiell profil 0 0 6

7 Starkast soliditet under 0 hade Sjöbo med 6%, följt av Burlöv med 7%. Därefter kom Åstorp och Höör och 6% samt Landskrona med %. Svagast soliditet uppvisade Bjuv med %. Bjuv var den enda kommunen som hade negativ soliditet i Skåne under 0. Näst svagast värden redovisade Svalöv och Perstorp med 6%. Fjärde svagast hade Östra Göinge med 9% och femte svagast soliditet hade Klippan med 0%. Klippans och Östra Göinges värden ligger dock ungefär på riksgenomsnittet. Störst förbättring av soliditeten under perioden uppvisade Sjöbo med 7 procentenheter och Åstorp med procentenheter. Därefter kom Tomelilla och Bjuv med 6 procentenheter och Svedala med procentenheter. Även Östra Göinge, Burlöv, Landskrona, Skurup, Eslöv, Malmö, Simrishamn, Perstorp, Svalöv, Helsingborg, Kävlinge, Hässleholm, Vellinge, Hörby, Bromölla och Båstad förbättrade sin soliditet under perioden. Av kommunerna i länet var det % som försvagade sin soliditet. De var Ängelholm, Lomma, Ystad, Osby, Örkelljunga, Lund, Staffanstorp, Kristianstad, Höganäs, Höör och Klippan. Flera av dessa kommuner hade dock höga investeringar under perioden. Något förbättrad likviditet Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga handlingsberedskap. I detta nyckeltal relateras kommunens omsättningstillgångar, som skall omsättas inom ett år, till de skulder som skall omsättas inom ett år. Kassalikviditeten bör aldrig analyseras som ett eget nyckeltal utan ställas i relation till soliditetens utveckling. En ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Nyckeltalet innefattar inte exploateringstillgångar samt lager och förråd. Länets genomsnittliga kassalikviditet förbättrades under perioden med 8 procentenheter från % till %. Till viss del påverkades likviditetsutvecklingen mellan 0 och 0 av att ett antal kommuner under perioden har klassificerat om vissa av sina långfristiga finansiella tillgångar till kortfristiga omsättningstillgångar. Retroaktiv justering av detta har dock gjorts under 0 och 0, så långt det är möjligt. Den genomsnittliga nivån på kassalikviditeten i länen är mer än tillfredsställande ur risksynpunkt, eftersom det i kommunernas kortfristiga skulder ingår en semesterlöneskuld som utgör ca 0 0% av de kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i någon större omfattning under året och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. En tumregel är dock att om en kommun hamnar under 0% måste kommunen ibland nyttja en eventuell checkkredit, d v s låna kortsiktigt. Kommunen blir då mer känslig för eventuella snabba ränteförändringar. Det innebär dock inte att kommunen kan finansiera sina utbetalningar. Kassalikviditeten varierade under 0 mellan % och %. Starkast kassalikviditet hade Burlöv med %, därefter följde Örkelljunga med %, Landskrona med 9% och Kävlinge med 69%. Svagast likviditet redovisade Helsingsborg med % och näst svagast Lund med %. I dessa kommuner och ett antal kommuner till anpassas dock kreditutnyttjande och upplåning löpande. Kommunernas inriktning är att likvida medel ska vara så låga som möjligt. Istället utnyttjas korta krediter av olika slag. Detta innebär inte kommunerna har problem att finansiera sig, utan att de har valt som strategi att arbeta med korta krediter. Det är viktigt att kassalikviditeten studeras ihop med nyckeltal som soliditet och finansiella nettotillgångar, eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning eller tryckas ned vid amorteringar av skulder. Detta stärker respektive försvagar kommunens kortsiktiga betalningsberedskap men försämrar respektive förbättrar samtidigt soliditeten och den långsiktiga betalningsberedskapen. Kassalikviditet Procent Förändr Burlöv Örkelljunga 7 6 Landskrona Kävlinge Vellinge Hässleholm Osby Ängelholm Lomma Simrishamn Höganäs Svedala Sjöbo Skurup 9 Höör 7 9 Perstorp Ystad Eslöv Bromölla 0 0 Hörby Staffanstorp Tomelilla Svalöv Åstorp Östra Göinge Bjuv Malmö Klippan Trelleborg Båstad 70 8 Kristianstad 66 0 Lund 6 Helsingborg 6 6 Medel 9 Försvagade finansiella nettotillgångar I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla de finansiella tillgångar i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt, nämligen samtliga omsättningstillgångar, långfristiga placeringar och fordringar samt kort- och långfristiga skulder. Nettot av dessa har sedan relaterats till verksamhetens bruttokostnader för att en jämförelse skall kunna ske kommuner emellan. Måttet är intressant eftersom det speglar den tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalningsberedskap. I måttet elimineras också vidareutlåning inom kommunkoncernen. Genom att analysera finansiella nettotillgångar tillsammans med soliditet och kassalikviditet får man en bra bild av kommunernas finansiella handlingsutrymme. KFi Finansiell profil 0 0 7

8 Mellan åren 0 till 0 försvagades länets genomsnittliga finansiella nettotillgångar relaterade till verksamhetens bruttokostnader från % till 7%. Förklaringen till detta var, framför allt, en sjunkande skattefinansiering av investeringarna i ett antal av kommunerna. Finansiella nettotillgångar Procent Förändr Burlöv Landskrona 8 6 Kävlinge Ängelholm 6 8 Hässleholm Höganäs 9 8 Eslöv 6 7 Åstorp Örkelljunga Sjöbo 7 6 Höör 8 Svalöv 7 6 Svedala Vellinge Perstorp 8 7 Tomelilla Simrishamn Skurup Staffanstorp 9 Bromölla Kristianstad 6 6 Trelleborg 6 Klippan Osby Malmö 9 6 Östra Göinge Bjuv 9 0 Helsingborg Hörby 8 Båstad Lomma 0 6 Lund Ystad 0 Medel 7 6 Starkast värde avseende finansiella nettotillgångar relaterat till verksamhetens bruttokostnader under 0 uppvisade Burlöv med 8%, Landskrona med % och därefter Kävlinge med %. Totalt fjorton kommuner eller %, redovisade ett positivt värde, vilket innebar att de finansiella tillgångarna översteg de kort- och långfristiga skulderna. En kommun med goda finansiella nettotillgångar karaktäriseras ofta också av en god soliditet, även om det finns kommuner som har goda finansiella nettotillgångar trots att soliditeten är genomsnittlig. Dessa utmärks av att kommunen har en stor del av sina tillgångar i långfristiga fordringar och omsättningstillgångar. Kommuner som sålt delar av sina materiella anläggningstillgångar inom koncernen utmärks oftast av goda finansiella nettotillgångar. Svagast värde under 0 redovisade Ystad med %, följt av Lund med %, Lomma och Båstad % samt Hörby med %. Med dessa kommuner är det oftast tvärtom. De utmärks av att de har en stor del av sina tillgångar som materiell anläggningstillgångar. Svaga finansiella nettotillgångar behöver inte betyda att kommunen har en låg soliditet. Det har ingen av de uppräknade kommunerna ovan. Det var 6% av kommunerna som stärkte sina finansiella nettotillgångar mellan 0 och 0. Det var Ängelholm, Skurup, Svedala, Hörby, Bjuv, Eslöv, Kävlinge och Klippan. Det var 6% av kommunerna som försvagade dem under samma period. En viktig förklaring till försvagningarna, var att de flesta av dessa kommuner hade stora investeringar under perioden, som inte kunde finansieras fullt ut med skatteintäkter, utan kommunerna var tvungna att tära på likvida medel och/eller öka sina skulder. Ökande genomsnittlig skattesats Skattesats är ett nyckeltal som speglar kommunens långsiktiga handlingsberedskap i förhållande till övriga kommuner i länet, eftersom en jämförelsevis låg skattesats innebär en potential att stärka intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. Den genomsnittliga skattesatsen i länet steg under 0 0 från 0, kronor till 0, kronor på grund av skattehöjningar i Eslöv, Hässleholm, Kristianstad, Lund, Malmö, Perstorp, Sjöbo och Ängelholm. Skatten varierade under år 0 mellan 8,0 kr och,76 kr i de olika kommunerna. Lägst primärkommunal skatt hade Vellinge med 8,0 kr följt av Kävlinge med 8, kr. Högst skatt hade Bromölla och Osby med,76 kr i respektive kommun. Primärkommunal skattesats Procent Förändr Vellinge 8,0 8,0 8,0 0,00 Kävlinge 8, 8, 8, 0,00 Örkelljunga 8,76 8,76 8,76 0,00 Staffanstorp 8,79 8,79 8,79 0,00 Lomma 9, 9, 9, 0,00 Ängelholm 9,0 9,0 9, 0,0 Höganäs 9,7 9,7 9,7 0,00 Klippan 0,0 0,0 0,0 0,00 Skurup 0,0 0,0 0,0-0,0 Burlöv 0,09 0,09 0,09 0,00 Ystad 0, 0, 0, 0,00 Helsingborg 0, 0, 0, 0,00 Båstad 0, 0, 0, 0,00 Eslöv 9,7 0, 0, 0,0 Landskrona 0, 0, 0, 0,00 Svedala 0, 0, 0, 0,00 Åstorp 0,9 0,9 0,9 0,00 Trelleborg 0,6 0,6 0,6 0,00 Hörby 0,8 0,8 0,8 0,00 Svalöv 0,9 0,9 0,9 0,00 Simrishamn 0, 0, 0, 0,00 Tomelilla 0,6 0,6 0,6 0,00 Perstorp 0,6 0,6 0,8 0, Bjuv 0,89 0,89 0,89 0,00 Sjöbo 0, 0,9 0,9 0,0 Höör 0,9 0,9 0,9 0,00 Malmö 0,8 0,9 0,9 0,0 Hässleholm 0,6 0,6,06 0, Östra Göinge,,, 0,00 Lund 0,8 0,8, 0,0 Kristianstad 0,86 0,86,6 0,60 Bromölla,76,76,76 0,00 Osby,76,76,76 0,00 Medel 0, 0, 0, 0,0 KFi Finansiell profil 0 0 8

9 Ökade borgensåtagande Borgensåtagande i förhållande till verksamhetens kostnader är ett risknyckeltal. Kommuner med högt borgensåtagande bör ha god kontroll på de kommunala bolag som kommunen har gått i borgen för. Nyckeltalet finns inte med i den finansiella profilen. Relateras beviljade kommunernas borgensåtagande till verksamhetens bruttokostnader, redovisade länet ett genomsnittligt värde under 0 på 0%. Under 0 ökade det till %, för att 0 ligga kvar på %. De kommuner i länet som hade beviljat mest i borgensåtaganden i relation till verksamhetens kostnader under 0 var Ystad (7%), Staffanstorp (07%), Bromölla (0%). Minst hade beviljats av Bjuv och Örkelljunga (%) och Helsingborg (9%). Borgensåtagande * Procent Förändr Ystad Staffanstorp 8 07 Bromölla Landskrona Höör 97 9 Kristianstad Sjöbo Skurup Svedala Trelleborg Burlöv Eslöv Svalöv Ängelholm Simrishamn Båstad Perstorp Tomelilla 7 Hörby 8 Hässleholm Höganäs 9 0 Kävlinge 0 Östra Göinge Osby 0 0 Lund Lomma 7 7 Örkelljunga 7 8 Klippan Malmö Vellinge Helsingborg 9 Bjuv Åstorp Medel 0 * Borgensåtagande relaterat till verksamhetens bruttokostnader. Minskade budgetavvikelser Budgetföljsamhet är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen bör ligga så nära noll som möjligt. När det gäller budgetföljsamhet, mättes den under åren 0 och 0 utifrån resultatraden verksamhetens nettokostnader i resultaträkningen. Från och med år 0 mäts budgetutfallet för nämndernas verksamhet exklusive centralt budgeterade finansiella verksamhetsposter. Förklaringen till detta är att försöka mäta verksamhetens/nämndernas budgetföljsamhet exklusive finansiella poster såsom försäljningar, skatteintäkter och finansnetto. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens bruttokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna i analysen. En budgetavvikelse på plus eller minus % utgör normalt inga större problem, utan det är stora negativa budgetavvikelser på nämndnivå som bör undvikas. Budgetavvikelsen blev allt lägre under den studerade treårsperioden. Relateras budgetavvikelsen till verksamhetens kostnader uppgick avvikelsen till 0,8% under 0 och till 0,7% under 0. Under 0 noterades en budgetavvikelse på 0,%. Budgetföljsamhet * Procent Bjuv 0,6 0,0, Bromölla,6 0, 0, Burlöv, 0,, Båstad 0, 0, 0, Eslöv 0, 0,9, Helsingborg,9,6, Hässleholm 0,0 0,0 0,6 Höganäs,,7,0 Hörby 0,0 0, 0,7 Höör 0, 0,, Klippan 0,, 0,0 Kristianstad, 0, 0, Kävlinge,8,7,8 Landskrona,,7 0, Lomma 0,6,9, Lund,7, 0, Malmö,8 0,8, Osby 0, 0,, Perstorp 0,9 0,, Simrishamn 0,9,0 0, Sjöbo 0, 0,7 0,0 Skurup 0,,9, Staffanstorp,6, 0, Svalöv 0, 0, 0, Svedala 0,9,7, Tomelilla 0, 0, 0, Trelleborg, 0, 0,9 Vellinge,,, Ystad,0 0,8 0,0 Åstorp,,9 0, Ängelholm 0, 0, 0,6 Örkelljunga 0,9,6,6 Östra Göinge, 0,8 0,9 Medel 0,8 0,7 0, * Budgetutfall mättes under 0 och 0 som resultatraden verksamhets nettokostnader relaterat till verksamhets bruttokostnader. Från och med 0 mäts budgetutfallet för nämndernas verksamhet exklusive centralt budgeterade finansiella verksamhetsposter. En avslutande kommentar Kommunerna i Skåne län redovisade under 0 sin lägsta resultatnivå sedan åren 007 och 008, då kommunerna också låg runt % i resultat relaterat till bruttokostnaderna. En viktig förklaring kan vara att kommunerna hade anpassat sig till de extra engångsintäkter som har funnits med i bilden i ett antal år och när dessa uteblev under år 0 föll resultatet. Därför är det viktigt att varna inför år 0, då kommunerna återigen beräknas få en del AFA-pengar och samtidigt förväntas även skatteunderlaget växa starkt under 0 och 06. Dessa inkomstökningar bör nog i de flesta kommuner förbättra resultatnivå för att kommunerna skall förbereda sig för 07 KFi Finansiell profil 0 0 9

10 och framåt. Då varnar SKL för bland annat ett ökat demografiskt tryck och en ökad investeringsnivå som kommer innebära kostnaderna kommer öka mycket snabbare än intäkterna. De kommuner som inför 07 kan gå in med en resultatnivå på runt % av bruttokostnaderna, kommer få lättare att anpassa sig till det kärvare ekonomiska klimatet. Det är dock helt klart att svenska kommuner har väldigt olika finansiella förutsättningar för att möta framtida utmaningar. De kommuner som har starkast finansiella handlingsutrymme har goda förutsättningar att anpassa sig till framtiden utan skattehöjningar och alltför omfattande neddragningar i verksamheten. Värre är det för de kommuner som har svagast finansiellt handlingsutrymme. Här krävs verkligen en aktiv ekonomistyrning om skattehöjningar skall kunna undvikas. Därför bör många av dessa kommuner redan nu utveckla ytterligare mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Det viktiga är dock att man inte tummar på dessa mål och riktlinjer, utan även följer dem när inte skatteintäkterna utvecklas i takt med verksamhetens kostnader. Klarar man inte detta, kommer det oundvikligen innebära skattehöjningar. När det gäller resultatnivå och finansiellt handlingsutrymme finns det i Skåne stora skillnader mellan enskilda kommuner. De kommunerna har utifrån 0 0 års räkenskaper inordnats i en matris på nästa sida som innehåller nio grupper, utan att någon inbördes ranking inom grupperna. Matrisen är subjektiv och bygger på vad författaren anser vara starkt och svagt finansiellt resultat och ställning. Matrisen skall därför läsas och tolkas utifrån detta. Den bygger dels på kommunens finansiella resultat under de tre senaste åren och kommunens finansiella ställning 0 i form av soliditet. Nytt för i år är att matrisen även visar förändringar från föregående år i form av fyra pilar som skall illustrerar rörelseriktning mellan boxarna gentemot förgående år. Observera att det är rörelseriktning inom boxarna som redovisas och inte om kommunen har haft en ökad eller minskad resultat- eller soliditetsutveckling. Detta kan ha skett, men inte tillräckligt stor omfattning för att kommunen ska byta box. Av matrisen kan utläsas att det var % kommunerna i länet som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som var starkare än % i kombination med en soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser som under 0 var högre än 0%. Detta var en minskning med kommuner sedan föregående år. Burlöv och Sjöbo tillkom i gruppen, medan Höganäs, Landskrona, Staffanstorp och Trelleborg föll ifrån. De kommuner som kan inordnas i denna grupp var i bokstavsordning, Burlöv, Eslöv, Helsingborg, Kävlinge, Lomma, Sjöbo, Ystad och Åstorp. Det går inte generellt att uttala sig om god ekonomisk hushållning, men de flesta av dessa kommuner torde leva upp till de generella kriterier som lagstiftaren diskuterade i förarbeten till kommunallagen i samband med att begreppet god ekonomisk hushållning infördes eller reviderades. En annan grupp var de % av kommunerna som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan % och %, men en soliditet som var högre än 0% under 0. Dessa var Höganäs, Höör, Hässleholm, Landskrona, Lund, Staffanstorp, Trelleborg, Vellinge och Ängelholm. Dessa kommuner har en god finansiell ställning, men bör stärka sin resultatnivå med någon procentenhet. I anslutning till ovanstående grupp finns 8% av kommunerna som redovisade en svagare resultatnivå än förgående grupp. De redovisade under % i genomsnitt per år, men hade en soliditet på över 0%. I dessa återfinns Kristianstad, Malmö, Osby, Skurup, Svedala och Örkelljunga. Dessa kommuner måste stärka sin resultatnivå med någon procentenhet. En fjärde grupp av kommuner som var de som hade ett starkare genomsnittligt resultat under de tre senaste åren än %, dock en soliditet under 0%. Kommunerna i denna grupp var Bromölla, Tomelilla och Östra Göinge. Dessa kommuner bör fortsätta på den inslagna vägen, med ett resultat över % av verksamhetens bruttokostnader. Detta kommer leda till en nödvändig förstärkning av kommunens soliditet. En femte grupp var de kommuner som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan % och soliditet som låg mellan 0 0%. De var Båstad, Hörby, Perstorp, Simrishamn och Svalöv. Dessa fem kommuner bör förbättra sin resultatnivå med procentenheter för att stärka sin soliditet. De två återstående kommunerna, Bjuv och Klippan hamnade i var sin ruta i matrisen. Bjuv redovisade ett resultat mellan % i genomsnitt per år och hade en negativ soliditet. Klippan redovisade ett resultat svagare än % i genomsnitt per år, men hade en positiv soliditet. Dessa två kommuner måste arbeta aktivt med att stärka sin ekonomi. KFi Finansiell profil 0 0 0

11 Tabell : Finansiellt resultat och ställning för kommunerna i Skåne 0 I denna tabell har kommunerna i Skåne placerats in utifrån två dimensioner, resultat i form av det genomsnittliga resultatet under 0-0 och finansiell ställning i form av soliditet under 0. Varje dimension har sedan delats upp i tre olika under delar; stark, varken stark eller svag samt svag. Det innebär att det finns nio olika rutor som en kommun kan placeras in i. Ju starkare ekonomi, ju längre upp till vänster hamnar kommunen. Kommunerna i respektive ruta har dock inte ordnats i finansiell ordning, utan ligger i bokstavsordning. Stark finansiell ställning (En soliditet som är starkare än 0% under 0 *) Varken stark eller svag finansiell ställning (En soliditet som ligger mellan 0 0% under 0 *) Svag finansiell ställning (En soliditet som är svagare än 0% under 0 *) Starkt resultat (Resultatet var högre än % av verksamhetens bruttokostnader under perioden 0 0) Burlöv Eslöv Helsingborg Kävlinge Lomma Sjöbo Staffanstorp Ystad Åstorp Bromölla Tomelilla Östra Göinge Varken starkt eller svagt resultat (Resultatet låg mellan % % av verksamhetens bruttokostnader under perioden 0 0) Höganäs Höör Hässleholm Landskrona Lund Trelleborg Vellinge Ängelholm Båstad Hörby Perstorp Simrishamn Svalöv Bjuv Svagt resultat (Resultatet var svagare än % av verksamhetens bruttokostnader under perioden 0 0.) Kristianstad Malmö Osby Skurup Svedala Örkelljunga Klippan * Soliditeten innefattar samtliga pensionsförpliktelser. = Kommunen har försvagat sin resultatbox jämfört med föregående år = Kommunen har förbättrat sin resultatbox jämfört med föregående år = Kommunen har förbättrat sin solditetsbox jämfört med föregående år = Kommunen har försvagat sin solditetsbox jämfört med föregående år KFi Finansiell profil 0 0

12 Tabell : Genomsnittliga finansiella nyckeltal hos kommunerna i Skåne 0 0 I denna tabell har redovisats hur ett antal genomsnittliga finansiella nyckeltal har utvecklats för kommunerna Skåne mellan 0 0. Förklaringar och definitioner av nyckeltalen återfinns i ett eget avsnitt i rapporten. Nyckeltalen redovisas i procent Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 9, 9,9 9,7 Avskrivningar/skatteintäkter,,7,6 Finansnetto/skatteintäkter 0, 0, 0, Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 97, 97, 98,8 Skattefinansieringsgrad av investeringar Investeringar/verksamhetens nettokostnader Resultat före extraordinära poster/verksamhetens bruttokostnader,,, Årets resultat/verksamhetens bruttokostnader,,, Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under de tre senaste åren/verksamhetens bruttokostnader,6,,8 Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt Finansiella nettotillgångar/verksamhetens bruttokostnader 7 Kassalikviditet 9 Primärkommunal skattesats (kr) 0, 0, 0, Borgensåtagande/verksamhetens bruttokostnader Budgetavvikelse för verksamhetens nettokostnader/verksamhetens bruttokostnader 0,8 0,7 0, KFi Finansiell profil 0 0

13 Tabell : Finansiella styrkor och svagheter hos kommunerna i Skåne under 0 Denna tabell försöker beskriva styrkor och svagheter hos de olika kommunerna utifrån perspektiven skattesats, resultatnivå samt kort och långsiktigt finansiellt handlingsutrymme. Modellen är subjektiv, men bygger på de kriterier kring god ekonomisk hushållning som har redovisats i analysen ovan. Tabellen skall ses som en beskrivning av finansiella förutsättningar i grova drag. Graderingen är gjord utifrån 0 års räkenskaper. FINANSIELLA MÅTT Starkt värde ) Varken starkt eller svagt ) Svagt värde ) Skattesats 0 9,99 kr eller lägre 0,00 till 0,60 kr 0,6 kr eller högre För samtliga fyra nyckeltal i denna tabell gäller att ju högre upp i tabellen kommunen befinner sig desto starkare värde har kommunen på nyckeltalet. Exempelvis: Vellinge har den lägsta skatten bland de kommuner som ligger i kolumnen med starkt värde längst till vänster. Den placeras därför högst upp. Osby är den kommun som har det svagaste värdet bland de kommuner som ligger i mittkolumnen med varken starkt eller svagt värde. Den placeras därför längst ned. Vellinge Kävlinge Örkelljunga Staffanstorp Lomma Ängelholm Höganäs Klippan Skurup Burlöv Ystad Helsingborg Båstad Eslöv Landskrona Svedala Åstorp Trelleborg Hörby Svalöv Simrishamn Tomelilla Perstorp Bjuv Sjöbo Höör Malmö Hässleholm Östra Göinge Lund Kristianstad Bromölla Osby Detta innebär att rangordningen när det gäller samtliga nyckeltal går från vänster till höger kolumnvis. Resultatnivå 0,0% eller starkare,9% till,0% 0,9% eller svagare (Resultat före extraordinära poster i för hållande till verksamhetens bruttokostnader) Burlöv Kävlinge Östra Göinge Sjöbo Tomelilla Bjuv Åstorp Örkelljunga Helsingborg Bromölla Båstad Eslöv Landskrona Ystad Höganäs Kristianstad Simrishamn Trelleborg Hörby Vellinge Hässleholm Ängelholm Lomma Lund Perstorp Höör Klippan Svedala Svalöv Malmö Skurup Osby Staffanstorp Långsiktig resultatnivå 0 0 (Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under år/verksamhetens bruttokostnader),0% eller starkare Burlöv Helsingborg Kävlinge Åstorp Lomma Bromölla Östra Göinge Eslöv Staffanstorp Sjöbo Ystad Tomelilla,9% till,0% Båstad Höganäs Lund Trelleborg Bjuv Landskrona Perstorp Hörby Höör Vellinge Simrishamn Ängelholm Hässleholm Kristianstad Svalöv 0,9% eller svagare Skurup Osby Svedala Malmö Klippan Örkelljunga KFi Finansiell profil 0 0

14 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde ) Varken starkt eller svagt ) Svagt värde ) Kortsiktigt finansiellt handlingsutrymme 0 (Kassalikviditet) 7% eller högre Burlöv Örkelljunga Landskrona Kävlinge Vellinge Hässleholm Osby Ängelholm Lomma Simrishamn Höganäs Svedala Sjöbo Skurup Höör Perstorp Ystad Eslöv Bromölla Hörby Staffanstorp Tomelilla Svalöv Åstorp 7,9% till % Östra Göinge Bjuv Malmö Klippan Trelleborg Båstad,9% eller lägre Kristianstad Lund Helsingborg Långsiktigt finansiellt handlingsutrymme 0 (Soliditet inklusive pensionsförpliktelser) 0% eller högre Sjöbo Burlöv Höör Åstorp Landskrona Ängelholm Helsingborg Höganäs Kävlinge Örkelljunga Hässleholm Eslöv Lomma Malmö Kristianstad Vellinge Ystad Osby Skurup Trelleborg Lund Svedala Staffanstorp 9,9% till 0% Hörby Bromölla Båstad Simrishamn Tomelilla Klippan Östra Göinge Perstorp Svalöv 0,% eller lägre Bjuv ) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för kommuner över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga. KFi Finansiell profil 0 0

15 Så tolkar du den finansiella profilen! Den finansiella profil i form av ett så kallat spindeldiagram som används i denna rapport för att beskriva kommunens finansiella ställning, innehåller åtta olika nyckeltal och fyra viktiga finansiella perspektiv. Nedan görs en beskrivning av de olika delarna i profilen. De beskrivna delarna är markerade med rött. Profilen i exemplet är fingerad. Åtta nyckeltal Diagrammet innehåller åtta nyckeltal redovisade på åtta axlar. Nyckeltalen speglar olika dimensioner av den analyserade kommunens finansiella situation och utveckling. Vissa nyckeltal är relaterade till verksamhetens kostnader för att de skall kunna jämföras mellan olika kommuner. Nyckeltalen beskrivs på sidan 6. Skalan Diagrammet har skalan. Poängskalan är relativ. Det finns kommuner i Skåne och poängen har fördelats enligt följande: De tre kommunerna som har de starkaste observationen inom varje nyckeltal får en femma, de sex kommuner som följer får en fyra. De kommuner som ligger i mitten får en trea. Därefter följer sex kommuner som får en tvåa och de tre svagaste kommunerna får följaktligen en etta. Genomsnittligt resultat år Kontroll Skattefin. av investeringar Lång sikt, kapacitet Skattesats Soliditet Risk Resultat före extraord. poster Finansiella nettotillgångar Kassalikviditet Budgetföljsamhet Kort sikt, beredskap Fyra axlar/perspektiv Diagrammet innehåller fyra axlar som ska ge en samlad bedömning av fyra viktiga finansiella perspektiv. Varje perspektiv/axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln. Samtliga fyra nyckeltal väger lika tungt i bedömningen. Exempelvis är Risk summan av nyckeltalen primärkommunal skatt, soliditet, finansiella nettotillgångar och kassalikviditet. Poäng och genomsnitt Den heldragna linjen visar de olika poäng som den analyserade kommunen har fått för varje enskilt nyckeltal resp. för de fyra sammanvägda axlarna. Den streckade ringen i mitten visar trean i den analyserade gruppen. Ligger kommunen utanför den streckade ringen har den ett starkare värde än genomsnittet i gruppen och omvänt. Den heldragna linjen redovisar den finansiella profilen för den analyserade kommunen. KFi Finansiell profil 0 0

16 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen De fyra perspektiven Den finansiella profilen som redovisas i denna rapport innehåller fyra perspektiv som är viktiga ur ett övergripande finansiellt perspektiv. Dessa fyra är: Kontrollen över finansiella utvecklingen, långsiktig betalningsberedskap, kortsiktig betalningsberedskap och riskförhållande. Varje aspekt mäts via de fyra närmaste liggande nyckeltal i profilen. Detta innebär att varje nyckeltal i den finansiella profilen ingår i två perspektiv. Långsiktig handlingsberedskap Det första perspektivet handlar om att redovisa vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt i förhållande till övriga kommuner i grupperna. Alla perspektiv i profilen är relaterade till hur kommunen befinner sig i förhållande övriga kommuner i grupperna. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, skattefinansieringsgraden av investeringarna och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Kortsiktig handlingsberedskap Det andra perspektivet redovisar vilken finansiell motståndskraft kommunen har på kort sikt. Det närmaste åren fokuseras. I perspektivet ingår nyckeltalen finansiella nettotillgångar, kassalikviditet, budgetföljsamhet och resultat före extraordinära poster. Riskförhållande Med tredje perspektivet risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, finansiella nettotillgångar och kassalikviditet. Kontroll över det finansiella utvecklingen med det fjärde perspektivet kontroll avses avslutningsvis hur kommunen klarar av att kontrollera sitt finansiella resultat. I perspektivet ingår nyckeltalen budgetföljsamhet, resultat före extraordinära poster, skattefinansieringsgraden av investeringarna och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Finansiella nyckeltal Här följer beskrivningar av de i texten och profilerna förekommande finansiella nyckeltalen. Borgensåtagande redovisar de borgensåtaganden som kommunen redovisar inom linjen. Borgensåtagandena divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Borgensåtagandena ingår inte i den finansiella profilen. Budgetföljsamhet under åren 0 och 0 mättes avvikelsen mellan budgeterat och redovisat verksamhetens nettokostnader i resultaträkningen. Avvikelsen dividerades med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Under år 0 används istället nämndernas budgetavvikelse exklusive kommuncentrala finansiella poster som divideras med verksamhetens bruttokostnader. För att erhålla högsta betyg i profilen, skall budgetavvikelsen vara så liten som möjligt. Positiv budgetavvikelse medför dock minst en :a. Finansiella nettotillgångar omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt (omsättningstillgångar + långfristiga fordringar + långfristiga placeringar kortfristiga och långfristiga skulder). Måttet divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Måttet speglar en tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalningsberedskap. Kassalikviditet ett mått på hur god kommunens kortsiktiga betalningsberedskap är. Måttet räknas fram genom att likvida medel och kortfristiga fordringar divideras med kortfristiga skulder. Nyckeltalet innefattar inte lager och förråd. Nettokostnadsandelen visar hur stor andel av skatteintäkterna och de generella statsbidragen som har gått åt till att finansiera verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto. 00% innebär att skatteintäkter och generella statsbidrag precis täcker den löpande driften. Investeringsvolym Årets investeringar har ställts i förhållande till verksamhetens nettokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna emellan. Resultat före extraordinära poster summan av kommunens samtliga intäkter och kostnader under året exklusive extraordinära poster (poster av engångskaraktär som uppgår till väsentligt belopp och inte har med den ordinarie verksamheten att göra). Resultatet har dividerats med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna göras mellan de analyserade kommunerna. Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under de tre senaste åren beskriver kommunens genomsnittliga resultat under de tre senaste åren. Resultatet har dividerats med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser mellan de analyserade kommunerna ska kunna göras. Skattefinansieringsgrad av investeringarna beskriver hur stor andel av årets investeringar som kommunen kan finansiera med egna medel i form av återstående skatteintäkter. Egna medel räknas fram genom att resultatet före extraordinära poster tillförs årets avskrivningar. Kallas ibland självfinansieringsgrad. Soliditet eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Beskriver hur kommunens långsiktiga betalningsstyrka utvecklas. Ju högre soliditet desto större finansiellt handlingsutrymme. KFi Finansiell profil 0 0 6

17 Finansiella profiler för Kävlinge kommun Syftet med den här analysen är att redovisa var Kävlinge kommun befinner sig och hur kommunen har utvecklats finansiellt under 0 0 i förhållande till övriga kommuner i Skånes län. Detta görs i form av en finansiell profil, vars uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos den granskade kommunen i förhållande till kommunerna i länet. Vad är den finansiella profilen? Utgångspunkten för den finansiella analysen som används på de följande sidorna är de finansiella profiler i form av polärdiagram som redovisas nedan på denna sida. De innehåller dels åtta finansiella nyckeltal, dels fyra perspektiv som är viktiga när en kommuns ekonomi analyseras. Nyckeltalen består av traditionella mått/mätetal såsom soliditet, skatt, resultat och så vidare. De fyra perspektiven beskriver och mäter långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Genom att ta fram tre finansiella profiler för Kävlinge kommun för 0 0 kan man på ett översiktligt sätt fastställa vilken finansiell utveckling och ställning kommunen har i förhållande till övriga kommuner i länet. Den finansiella profilen är dock relativ, vilket innebär att om kommunen redovisar en :a i profilen, har man visserligen ett av de starkaste värdena för nyckeltalet i länet, men värdet kan behöva förbättras för att nå t ex god ekonomisk hushållning. I allmänhet är det dock så att om kommunen får en :a eller en :a för ett nyckeltal i den finansiella profilen är styrkan på nyckeltalet oftast mer än tillfredsställande och speglar någon slags god ekonomisk hushållning. Mer information om den finansiella modellen och de nyckeltal som den innehåller finns att läsa om i ett separat avsnitt i rapporten. Inledningsvis i denna rapport analyseras hur de nyckeltal som ingår i den finansiella profilen har utvecklats mellan 0 0 både för Kävlinge och för snittet i länet. Därefter följer en analys av hur den finansiella profilen har utvecklats för Kävlinge under samma tidsperiod. Rapporten avslutas med en sammanfattande kommentar om Kävlinges finansiella ställning och utveckling. Finansiella nyckeltal under 0 0 Resultat före extraordinära poster Kommuner och landsting skall sedan 99 bedriva sin verksamhet enligt god ekonomisk hushållning. En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat före extraordinära poster. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens bruttokostnader ligga mellan % över en längre tidsperiod. Med en sådan resultatnivå klarar en kommun av att finansiera större delen av sin tillgångsökning med skatteintäkter, vilket i sin tur leder till att kommunen kan bibehålla sin finansiella handlingsberedskap på kort och lång sikt. För expansiva kommuner med stora investeringar bör resultatet i de flesta fall ligga på mellan % och % om kommunens finansiella handlingsutrymme skall bibehållas. För kommuner med befolkningsminskning kan det däremot räcka med % i resultat. Kävlinge redovisade under 0 ett resultat före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader på,%. Det förbättrades till,% under 0, för att under 0 försvagas till,%. För kommunerna i länet uppgick motsvarande genomsnittligt resultat till,% under 0 och,% under 0. Under 0 föll det till,%. Det Kävlinge 0 Kävlinge 0 Kävlinge 0 KFi Finansiell profil 0 0 7

18 innebar en negativ förändring för länet mellan 0 och 0 på procentenhet, medan Kävlinge uppvisade ett oförändrat resultat om 0 och 0 jämförs. Slutsatsen av ovanstående är alltså att Kävlinge redovisade en starkare resultatutveckling mellan 0 och 0 och ett starkare resultat under 0 jämfört med snittet i länet. En förklaring till den vikande resultatutvecklingen i länet under 0, var att under 0 och 0 fick kommunerna återbetalade försäkringspremier från AFA. Utan dessa engångsintäkter hade resultat varit minst procentenhet svagare i de flesta kommuner under 0 och 0. Kävlinge hade under 0 det näst starkaste resultatet i länet. Detta innebar en :a i den finansiella profilen, vilket var en förbättring jämfört med 0 och 0, då kommunen fick en :a. Kävlinge redovisade under de tre senaste åren ett genomsnittligt resultat i förhållande till verksamhetens bruttokostnader per år på,6%, vilket är förenligt med god ekonomisk hushållning. I den finansiella profilen låg kommunen på en :a för nyckeltalet genomsnittligt resultat under de tre senaste åren under hela perioden. Investeringar Investeringsvolymen ingår inte som nyckeltal i den finansiella profilen, men den är viktig att lyfta fram i analysen. Detta eftersom investeringarna till viss del förklarar utvecklingen för flera balansräkningsorienterade nyckeltal, som exempelvis soliditet och finansiella nettotillgångar. För att investeringsvolymen skall bli jämförbar mellan kommunerna i länet har investeringarna relaterats till verksamhetens nettokostnader. En genomsnittlig svensk kommun ligger under en längre period, 0 år, runt 8 9%, när det gäller detta nyckeltal. Variationerna mellan enskilda år är dock oftast stora, speciellt i mindre kommuner, där större investeringar kraftigt påverkar de enskilda åren. Nyckeltalet kan också påverkas om en kommun har mycket av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. Relateras Kävlinges investeringar till verksamhetens nettokostnader framgår det att kommunen investerade för 7% under 0. Under 0 minskade det till 6%, för att år 0 öka till 7%. Detta gav ett genomsnittligt värde på nästan 7% per år under perioden. Genomsnittsvärdet för länet uppgick till 0% under samtliga tre år. Detta gav förstås ett genomsnittligt värde för länet på 0% per år under 0-0. Detta innebär att Kävlinge sammanlagt under de tre åren mellan 0 till 0 hade en total investeringsvolym som var lägre jämfört med genomsnittet i länet. Investeringsvolymen har ökat under de senaste åren i svenska kommuner och en förklaring till detta är att de större investeringar som gjordes under 960- och 970-talen i infrastruktur och lokaler nu måste refinansieras. I många kommuner ökar också befolkningen, vilket kräver nya investeringar i skolor med mera. Skattefinansieringsgrad av investeringarna För att uppnå god ekonomisk hushållning bör, för de flesta kommuner, när den löpande driften finansierats en tillräckligt stor andel av skatteintäkterna återstå för att kunna finansiera årets investeringar. Detta mäts genom nyckeltalet skattefinansieringsgraden av investeringarna. Redovisas ett värde hos nyckeltalet på 00% eller mer, innebär det att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som genomförts under året. Detta stärker då kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 00% kan användas till att amortera av kommunens skulder och/eller stärka likviditeten. Nyckeltalet behöver inte alltid ligga över 00% utan en lämplig nivå beror lite på vilket finansiellt handlingsutrymme kommunen har. För många svenska kommuner krävs dock en god skattefinansieringsgrad av investeringarna, så att inte skulderna ökar mer inför framtiden och därigenom minskar framtida skattebetalares konsumtionsutrymme. För länets kommuner i genomsnitt, uppgick skattefinansieringsgraden av årets investeringar till 86%, 8% samt 69% under de tre studerade åren. Detta gav en genomsnittlig länsskattefinansieringsgrad på 80%. Kävlinges siffror uppgick till 06%, % och %. Det innebar en genomsnittlig skattefinansieringsgrad på %. Kävlinges skattefinansieringsgrad låg alltså högre än länets snitt under perioden. Detta berodde både på att kommunen under perioden redovisade ett starkare resultat och en lägre investeringsvolym än snittet i länet. Ovanstående innebär att Kävlinge under perioden, till skillnad från den genomsnittliga kommunen i länet, kunde finansiera samtliga sina investeringar med skatteintäkter. Detta bidrog till ett förbättrat finansiellt handlingsutrymme. Poängen för skattefinansieringsgraden av investeringarna i den finansiella profilen har under perioden för Kävlinge pendlat mellan en :a till en :a. Soliditet inklusive pensionsavsättningar och löneskatt inom linjen Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. Detta ökar kommunens framtida finansiella handlingsutrymme. I denna rapport används soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt för att få med de pensionsförpliktelser inklusive löneskatt som återfinns som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Detta mått ger en mer korrekt bild av kommunens totala långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Kävlinge hade 0 en soliditet som var högre än snittet i länet. Soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt uppgick till 9% för Kävlinge, medan snittet i länet som låg på 9%. Mellan 0 och 0 uppvisade Kävlinge utvecklingsmässigt samma trend som snittet i länet. Kommunen redovisade en förbättrad soliditet med procentenhet från 8% till 9%, medan den genomsnittliga soliditeten i länet förbättrades med procentenheter, från 7% till 9%. Kävlinge hade 0 den 9:e starkaste soliditeten i länet. Detta innebar en :a i den finansiella profilen, vilket var samma som under 0 och 0. KFi Finansiell profil 0 0 8

19 Kassalikviditet Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga handlingsberedskap. Det bör aldrig analyseras som ett eget nyckeltal utan ställas i relation till soliditetens utveckling. En ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Nyckeltalet innefattar inte exploateringstillgångar och förråd som har bokförts som omsättningstillgångar. Mellan 0 och 0 förbättrades Kävlinges kassalikviditet med 7 procentenheter från % till 69%. Den genomsnittliga kassalikviditeten bland kommunerna i länet förbättrades under perioden, med 8 procentenheter från % till %. Detta innebar att likviditeten under perioden i Kävlinge utvecklades något starkare än snittet i länet och låg på en högre nivå under 0. Normalt eftersträvas ett riktvärde på 00% för kassalikviditeten. Det innebär att korta tillgångar är lika stora som korta skulder. I kommunernas kortfristiga skulder dock ingår en semesterlöneskuld som utgör ca 0 0% av de kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i någon större omfattning under året och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. Detta innebär att en nivå på över 60% tryggar den kortsiktiga betalningsberedskapen för kommuner med ett normalt likviditetsflöde. Kävlinges nivå på 69% innebär att kommunen med råge klarar av att finansiera oväntade finansiella utgifter på kort sikt utan att behöva låna och detta är en trygghet som är viktig för en kommun. Kävlinges likviditetsutveckling och -nivå innebär att kommunen i den finansiella profilen under den granskade perioden låg på en :a. Det är dock viktigt att kassalikviditeten studeras ihop med nyckeltalet soliditet, eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning. Detta stärker kommunens kortsiktiga betalningsberedskap men försämrar samtidigt den långsiktiga betalningsberedskapen. För Kävlinges del har både soliditeten och kassalikviditeten förbättrats under perioden. Finansiella nettotillgångar I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknar omsätta på 0 0 års sikt, nämligen långfristiga fordringar och placeringar, omsättningstillgångar samt kort- och långfristiga skulder. Nettot av dessa relateras sedan till verksamhetens bruttokostnader för att det skall bli jämförbart kommunerna emellan. Måttet är viktigt, eftersom det speglar den finansiella handlingsberedskap som ligger någonstans mellan det kortsiktiga kassalikviditetsmåttet och det långsiktiga soliditetsmåttet. Till skillnad från många andra balansräkningsinriktade mått elimineras vidareutlåning inom koncernen i nyckeltalet, eftersom såväl fordrings- som skuldsidan inkluderas i måttet. Genom att analysera finansiella nettotillgångar tillsammans med soliditet och kassalikviditet får man en bra bild av kommunens finansiella handlingsutrymme. Kävlinge förbättrade under perioden sina finansiella nettotillgångar i relation till verksamhetens bruttokostnader med procentenheter från % till %. Nivå på måttet innebär att kommunens finansiella tillgångar överstiger kommunens skulder. Genomsnittet i länet för finansiella nettotillgångar i relation till verksamhetens bruttokostnader försvagades med 6 procentenheter från % till 7%. Ställs detta mot Kävlinges utveckling innebär det att kommunen under 0 och 0 fick en :a i den finansiella profilen. Under 0 fick kommunen en :a. Finansiella nyckeltal Nyckeltalen redovisas i procent om inget att anges Skåne Kävlinge kommun Skåne Kävlinge kommun Skåne Kävlinge kommun Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 9, 9, 9,9 9, 9,7 9,7 Avskrivningar/skatteintäkter,,,7,7,6, Finansnetto/skatteintäkter 0,, 0, 0,8 0, 0,7 Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 97, 96, 97, 9,0 98,8 96, Skattefinansieringsgrad av investeringar Investeringar/verksamhetens nettokostnader Resultat före extraordinära poster/verksamhetens bruttokostnader,,,,,, Årets resultat/verksamhetens bruttokostnader,,,,,, Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under de tre senaste åren/verksamhetens bruttokostnader,6,,,8,8,6 Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt Finansiella nettotillgångar/verksamhetens bruttokostnader 7 Kassalikviditet 7 69 Primärkommunal skattesats (kr) 0, 8, 0, 8, 0, 8, Borgensåtagande/verksamhetens bruttokostnader 0 0 Budgetavvikelse för verksamhetens nettokostnader/verksamhetens bruttokostnader 0,8,8 0,7,7 0, 0, KFi Finansiell profil 0 0 9

20 Skattesats Skattesats är ett nyckeltal som speglar kommunens långsiktiga handlingsberedskap i förhållande till övriga kommuner i länet, eftersom en jämförelsevis låg skattesats innebär en potential att stärka intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. Kävlinges skattesats låg 0 på 8, kr. Det var,80 kr lägre än genomsnittet bland Skånes läns kommuner, vilket uppgick till 0, kr. Kävlinge hade under 0 den näst lägsta skatten i länet. Detta innebar att kommunen fick en :a i den finansiella profilen, vilket samma som under 0 och 0. Den genomsnittliga skattesatsen i länet steg under 0-0 från 0, kronor till 0, kronor på grund av skattehöjningar i Eslöv, Hässleholm, Kristianstad, Lund, Malmö, Perstorp, Sjöbo och Ängelholm. Skatten varierade under 0 mellan 8,0 kr och,76 kr i de olika kommunerna. Lägst primärkommunal skatt hade Vellinge med 8,0 kr följt av Kävlinge med 8, kr. Högst skatt hade Bromölla och Osby med,76 kr i respektive kommun. Budgetföljsamhet Budgetföljsamhet är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen bör ligga så nära noll som möjligt. När det gäller budgetföljsamhet, mättes den under 0 och 0, utifrån resultatraden verksamhetens nettokostnader i resultaträkningen. Från och med 0 mäts budgetutfallet för nämndernas verksamhet exklusive centralt budgeterade finansiella verksamhetsposter. Förklaringen till detta är att fånga verksamhetens/nämndernas budgetföljsamhet exklusive finansiella poster såsom försäljningar, skatteintäkter och finansnetto. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens bruttokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna i analysen. En budgetavvikelse på plus eller minus % utgör normalt inga större problem, utan det är stora negativa budgetavvikelser på nämndnivå som bör undvikas. För Kävlinge uppgick detta mått 0 till,8%, vilket var en lägre budgetavvikelse än under 0, då avvikelsen var,7%. Under 0 redovisades en avvikelse på,8%. För länets kommuner i genomsnitt uppgick budgetavvikelsen relaterad till verksamhetens bruttokostnader till 0,8% under 0, 0,7% under 0 och 0,% under 0. Poängen för budgetföljsamhet i profilen har för Kävlinge under perioden legat på en :a. Den finansiella profilens utveckling 0 0 Den finansiella profilen innehåller, förutom åtta nyckeltal, också fyra perspektiv som var för sig är viktiga när en kommuns finansiella ställning och utveckling analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Perspektivens poäng utgörs av de fyra nyckeltalen som är placerade närmast perspektivet i den finansiella profilen. Det innebär att varje nyckeltal i profilen ingår i två olika perspektiv. Kävlinge förbättrade under perioden, i den finansiella profilen, poängen för tre av fyra perspektiv. Det var kontroll, riskförhållande och kortsiktig handlingsberedskap. För perspektivet, långsiktig handlingsberedskap, förblev poängen oförändrad om 0 och 0 jämförs. Förklaringen till dessa förändringar av perspektiven var att de två nyckeltalen, resultat för extraordinära poster och finansiella nettotillgångar förbättrades poängmässigt under perioden. Kävlinges finansiella utveckling har under den studerade treårsperioden resulterat i en något förbättrad finansiell profil. Detta innebär att utifrån profilen, jämfört med snittet i länet, hade Kävlinge vid utgången av 0 hade ett något starkare finansiellt utgångsläge jämfört med 0. Kommunen hade 0 en klart starkare finansiell profil jämfört än genomsnittskommunen i Skåne. Samtliga perspektiv låg mellan poäng, vilket är mycket bra. Avslutande kommentar Kävlinge uppvisade under perioden och under 0 en resultatnivå som definitivt kan betraktas som god ekonomisk hushållning. Kommunens långsiktiga handlingsförmåga i form av soliditet och kassalikviditet är stark både ur ett läns- och riksperspektiv. Kommunen bör dock även i framtiden ligga på 0 års resultatnivå, för soliditeten skall bibehållas och ge en trygghet för att möta lågkonjunkturer i framtiden. Det är viktigt för nästan alla kommuner att ligga på en god resultatnivå, då de närmaste åren för många kommuner innebär ökade investeringar och ökade kostnader på grund av befolkningsförändringar. Detta måste finansieras och en viktig grundpelare är då att redovisa ett resultat som finansierar merparten av investeringarna för att slippa öka skuldsättning alltför kraftigt i kommunen. KFi Finansiell profil 0 0 0