Finansiell profil Falköpings kommun

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006"

Transkript

1 Finansiell profil Falköpings kommun

2 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen Finansiell profil över kommunen finansiella profiler 006 Kommunerna i Västra Götalands län finansiella nyckeltal år 006 Länsvisa jämförelser år 006 Karta över gradering av kommunerna i Västra Götaland 006 utifrån den finansiella profilen

3 Inledning syftet med denna rapport Syftet med rapporten Denna rapport är ett komplement till den traditionella finansiella analys som återfinns i årsredovisningen. Till skillnad från den typen av analys, som beskriver utvecklingen över tiden, fokuserar denna rapport i första hand på att analysera hur 9 kommuner i Västra Götaland befinner sig finansiellt och har utvecklats i förhållande till varandra under perioden I rapporten lämnas också värden för ett antal nyckeltal som avser riket. Dessa nyckeltal baseras på de ca 0 kommunerna som i dagsläget ingår i de län som använder sig av den finansiella profilen. Värdet för dessa kommuner bör statistiskt ligga mycket nära riksgenomsnittet. Rapportens olika jämförelser görs både på traditionellt vis, men också i form av en speciellt framtagen finansiell profil, vars uppgift är att jämföra finansiella nyckeltal och sammanfattande finansiella perspektiv mellan kommunerna i länet och riket. Profilen är konstruerad i form av ett polärdiagram. De innehåller, som beskrivs närmare i rapporten, dels fyra perspektiv, dels åtta finansiella nyckeltal, som är viktiga ur en kommuns finansiella horisont. De fyra perspektiven är långsiktig handlings, kortsiktig handlings, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. De finansiella nyckeltalen är sådana nyckeltal som är vanligt förekommande inom kommunsektorn. Profilens struktur och innehåll beskrivs närmare på sidorna 0. resultat år Rapportens uppbyggnad Inledningsvis i rapporten redovisas en finansiell analys av hur kommunerna i Västra Götaland har utvecklats finansiellt från 00 till 006. Analysen kretsar kring de finansiella nyckeltal som används i den finansiella profilen längre fram i rapporten. Här finns också en tabell som försöker beskriva starka och svaga finansiella sidor hos de olika kommunerna. Efter det inledande avsnittet följer en beskrivning och en förklaring av den finansiella profilen och av de nyckeltal och perspektiv som ingår i den. Direkt efter beskrivningen av den finansiella profilen görs en analys av kommunens finansiella ställning och utveckling under perioden Den fokuserar på att jämföra kommunens utveckling gentemot övriga kommuner i Västra Götaland. Detta görs både via traditionella finansiella nyckeltal och med hjälp av den finansiella profil som tidigare har beskrivits. Målsättningen med avsnittet är att detaljerat belysa starka och svaga finansiella sidor hos kommunen i förhållande både till god ekonomisk hushållning och övriga kommuner i länet. Därefter följer en sida med en redovisning av kommunens finansiella profiler, både när det gäller i förhållande till övriga kommuner i Västra Götaland, men också i förhållande till riket. Skälet till att två olika typer av finansiella profiler redovisas, är att det egentligen inte är helt rättvisande att bara konstruera finansiella profiler som beskriver hur kommunerna i Västra Götaland befinner sig i förhållande till varandra. Därför kompletteras de med finansiella profiler som jämförs mot de ca 0 kommunerna i Sverige som i dagsläget använder sig av den finansiella profilen. Värdet för dessa kommuner bör som tidigare nämnts statistiskt ligga mycket nära riksgenomsnittet. I påföljande avsnitt redovisas samtliga finansiella profiler för 006 för alla kommuner i Västra Götaland och därefter görs en jämförelse av hur kommunerna i Västra Götaland har utvecklats i förhållande till jämförelsegrupperna Jönköpings län, Örebro län och kommunerna i Övre Norrland. Allra sist i rapporten presenteras en karta som utifrån profilerna rangordnar kommunerna i olika grupper utifrån finansiell styrka. Hans Petersson Kommunforskning i Västsverige

4 Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län Syftet med detta avsnitt är att kortfattat beskriva den genomsnittliga finansiella utvecklingen och ställningen bland de 9 kommuner som ingår i Västra Götalands län under perioden Analysen skall ses som ett komplement till den finansiella profil som presenteras längre fram i denna rapport. De finansiella nyckeltal som används i analysen är ovägda. Det innebär att alla de 9 kommuner som ingår i Västra Götaland väger lika tungt avseende medelvärde oavsett storlek. Anledningen till att detta beräkningssätt valts, är dels att det är det mest vanligt förekommande beräkningssättet, dels att större kommuners siffror inte skall slå igenom i analysen. I slutet av denna finansiella analys finns en tabell där ett antal finansiella nyckeltal under perioden redovisas för genomsnittet bland kommunerna i länet. Nyckeltalen är till stor del desamma som används i den finansiella profilen länge fram i denna rapport. I tabellen finns dock några kompletterande nyckeltal, vilka fördjupar den nedanstående analysen ytterligare. I de tabeller som redovisas på de kommande sidorna avser medel genomsnittsvärdet bland de 9 kommuner som ingår I Västra Götaland. I rapporten lämnas också värden för ett antal nyckeltal som avser riket. Dessa nyckeltal baseras på de ca 0 kommunerna i de län som använder sig av den finansiella profilen. Värdet för dessa kommuner bör statistiskt ligga mycket nära riskgenomsnittet. före extraordinära visar en positiv utveckling En grundläggande förutsättning för en god ekonomi på lång sikt är att de löpande intäkterna överstiger de löpande kostnaderna. Ett sätt att mäta balansen mellan kommunens löpande kostnader och intäkter är att studera resultat före extraordinära. Relateras det till verksamhetens bruttokostnader, kan man göra jämförelser mellan kommuner. Måttet bör ligga runt % över en längre tidsperiod. Då klarar de flesta kommuner av att finansiera en normal kommunal investeringsvolym med löpande skatteintäkter. Det kommer i sin tur att innebära att kommunen bibehåller sitt korta och långa finansiella handlingsutrymme. Under den analyserade treårsperioden stärktes resultatet före extraordinära i förhållande till verksamhetens kostnader bland kommunerna i Västra Götaland från 0,8% till,7%. Årets resultat i förhållande till verksamhetens kostnader gick från,0% till,7%. Skillnaden mellan de två resultaten utgörs av extraordinära. I riket förbättrades resultat före extraordinära från 0,% till,%. före extraordinära * (Procent) De sex starkaste värdena under 006 Lidköping, 7, 9,9 Vara,9, 6,0 Lerum,,8, Falköping,,7, Mölndal 0,9,0, Skara 0,7,, De fem svagaste värdena under 006 Götene,,8 0, Bengtsfors 0,8, 0,0 Svenljunga 0,9, 0, Töreboda 0,7, 0, Vårgårda,0 0,8 0, Medel hela V.G. 0,8,,7 * före extraordinära relaterat till verksamhetens bruttokostnader Starkast resultat före extraordinära i relation till verksamhetens kostnader under år 006 redovisade Lidköping med 9,9% följd av Vara med 6,0%. Därefter följde Lerum med,%, Falköping med,% och Mölndal och Skara med,%. Av dessa kommuner var Skara, Lerum, Falköping och Mölndal nya i toppen jämfört med 00. Svagast resultat före extraordinära redovisade Götene med 0,%. Därefter följde Bengtsfors med 0,0% och på 0,% återfanns Svenljunga, Töreboda och Vårgårda. Av dessa fanns ingen i botten under 00. Det rådde en stor variation mellan kommunerna avseende resultatnivå. Spännvidden mellan starkaste och svagaste värdet varierade under 006 mellan 0,% och 9,9%. År 00 var motsvarande siffror från,% till,9%. Den trend som tidigare har kunnat urskiljas att skillnaden mellan starkaste och svagaste kommun krymper bröts under 006. Den kommun som stärkte sitt resultat före extraordinära mest under perioden var Lidköping med 6, procentenheter. Därefter kom Bollebygd med 6,, Ulricehamn med,6, Gullspång med, och på femte plats Grästorp med, procentenheter. I botten återfanns Hjo med 0,9 procentenheter, Bengtsfors med 0,8, Vårgårda med 0,7 och Karlsborg med 0, procentenheter. Av Västra Götalands kommuner redovisade av 9 kommuner (86%) en positiv utveckling av resultat före extraordinära under perioden. resultat före extraordinära * (Procent) Snitt 0 06 De fem starkaste värdena under Lidköping, 7, 9,9 6,9 Vara,9, 6,0,0 Lerum,,8,,8 Tanum,9,,9,7 Alingsås,7,,0, De fem svagaste värdena under Mariestad,6 0,6,0 0,0 Lilla Edet,0 0,,0 0,0 Åmål 0,0 0, 0, 0, Töreboda 0,7, 0, 0, Svenljunga 0,9, 0, 0, Medel hela V.G. 0,8,,7,0 * före extraordinära relaterat till verksamhetens bruttokostnader i genomsnitt under

5 Om en vägning görs av resultat före extraordinära avseende de tre senaste årens utveckling, så var det Lidköping som uppvisade starkast genomsnittligt resultat med 6,9% per år. Därefter följde Vara med,0%, Lerum med,8%, Tanum med,7% och på femte plats kom Alingsås med,%. De kommuner som uppvisade svagast genomsnittligt resultat före extraordinära under perioden var Mariestad och Lilla Edet med 0,0% per år, följda av Åmål och Töreboda med 0,% och Svenljunga med 0,%. Oförndrad investeringsvolym i länet Med netto avses investeringsutgifter med avdrag för eventuella investeringsinkomster. I netto räknas inga försäljningsinkomster in. För att nettona skall bli jämförbara mellan kommunerna har de relaterats till verksamhetens nettokostnader. Investeringsvolym * (Procent) Snitt 0 06 De åtta kommuner som har investerat mest under perioden Sotenäs 7 8 Tranemo Hjo 7 9 Lidköping 9 Tjörn 7 Munkedal 7 Kungälv Orust 8 9 De nio kommuner som har investerat minst under perioden Gullspång Öckerö Lilla Edet Ulricehamn Bollebygd 6 Mellerud Skara 8 Herrljunga 6 Tibro Medel hela V.G * Netto relaterade till verksamhetens nettokostnader Kommunerna i riket och i Västra Götaland redovisade ett genomsnitt på 7% under samtliga studerade år från 00 till 006. Variationerna var stora mellan enskilda kommuner. De kommuner som investerade mest i förhållande till sina nettokostnader under var Sotenäs och Tranemo med i genomsnitt % per år. Därefter följde Hjo med % och sedan Lidköping, Tjörn, Munkedal, Kungälv, Orust med %. De kommuner som investerade minst under perioden var Gullspång ock Öckerö med % i snitt per år. Därefter kom ett antal kommuner med i snitt % (se tabell ovan). Flera av de kommuner som redovisade låga värden är sådana kommuner som har sin fastighetsförvaltning i bolagsform. Varierande utveckling av skattefinansieringsgraden av na När den löpande driften har finansierats bör det helst återstå tillräckligt stor andel av skatteintäkterna för att större delen av na skall kunna finansieras med egna medel. Detta benämns skattefinansieringsgrad av na och 00% innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga som är genomförda under året. Sker detta, kommer kommunen att stärka sitt finansiella handlingsutrymme. Västra Götalands genomsnittliga skattefinansieringsgrad av årets netto varierade under perioden. År 00 kunde kommunerna i genomsnitt finansiera 0% av årets netto med skatteintäkter. Under 00 förbättrades detta mått till 8% för att under 006 sjunka marginellt till %. Kommunerna kunde alltså i genomsnitt under samtliga granskade år finansiera sina med skatteintäkter, vilket var positivt för kommunernas finansiella handlingsutrymme. Förklaringen till förbättringen under perioden var enbart en stärkt resultatnivå, eftersom investeringsvolymen i princip var oförändrad under perioden. I riket förbättrades den genomsnittliga skattefinansieringsgraden av årets netto från 0% till 6%. Skattefinansieringsgraden varierar liksom övriga nyckeltal kraftigt mellan olika kommuner i länet. Nyckeltalet är både beroende av vilket resultat och vilken investeringsvolym kommunen uppvisar. Det är också på det viset att de olika kommunerna befinner sig i olika investeringsfaser, vilket gör att skattefinansieringsgraden bör studeras över en längre tidsperiod för att några slutsatser skall kunna dras. Enskilda år kan variera kraftigt, speciellt i mindre kommuner, eftersom i fastigheter och anläggningar där slår hårdare mot nyckeltalet. Skattefinansieringsgraden av na * (procent) Snitt 0 06 De fem starkaste värdena under 006 Skara Bengtsfors 0 8 Gullspång Borås Tanum De fem svagaste värdena under 006 Lilla Edet Orust Hjo Karlsborg Tjörn Tranemo Medel helav.g. 0 8 * före extraordinära + avskrivningar relaterat till årets netto exkl. försäljningar Starkast genomsnittlig skattefinansieringsgrad under perioden hade Skara, Bengtsfors, Gullspång, Borås och Tanum med ett årssnitt på över 7%. Samtliga dessa förutom Tanum hade dock netto som var under genomsnittet i länet. De låg på % av sina nettokostnader. Gruppsnittet var 7%.

6 Svagast skattefinansieringsgrad uppvisade Lilla Edet, Orust, Hjo, Karlsborg, Tjörn och Tranemo. Samtliga låg under 60% i genomsnitt under samma period. Samtliga utom Lilla Edet hade en högre investeringsvolym än genomsnittet, vilket till viss del förklarade den svaga skattefinansieringsgraden. Dock var det också så, att samtliga dessa kommuner hade ett treårigt genomsnittligt resultat som var svagare än genomsnittet i länet under perioden. Avslutningsvis kan de nämnas att kommuner (69%) under kunde skattefinansiera sina. Övriga kommuner var tvungna att öka sin låneskuld eller minska på likviditeten. Kontinuerlig förbättring av kassalikviditeten en är ett mått på kommunens kortsiktiga handlings. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Länets genomsnittliga kassalikviditet förbättrades under perioden från 6% till 69%, vilket innebar att de kortfristiga skulderna något översteg de likvida medlen och de kortfristiga fordringarna. Denna nivå är dock mer än tillfredsställande ur risksynpunkt, eftersom det i kommunernas kortfristiga skulder ingår en semesterlöneskuld som utgör ca 0 0% av de kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i någon större omfattning under året och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. En tumregel är dock att om en kommun hamnar under 0% måste kommunen ibland nyttja en eventuell checkkredit, d v s låna kortsiktigt. Kommunen blir då mer känslig för eventuella snabba ränteförändringar. Rikets genomsnittliga kassalikviditet förbättrades mellan 00 och 006 från 7% till 79%. Återigen bör betonas att variationen mellan länets kommuner var stor. en varierade mellan 7% och %. Jämfört med 00 har avståndet mellan starkaste och svagaste värdena dock krympt något. Allt fler kommuner som har överlikviditet utnyttjar den till att finansiera sina med om det är nödvändigt, istället för att gå ut på marknaden och låna. Starkast kassalikviditet 006 hade Mark med 7%, därefter följde Tibro med 6%, Öckerö med 9%, Borås med 0% och Borås med 0%. Svagast likviditet hade Vårgårda %, Herrljunga med %, Hjo med % samt Mariestad och Töreboda med 7%. Flera av dessa kommuner har dock medvetet valt att ligga på en låg nivå och komplettera med upplåning över någon form av kredit. * (Procent) De fem starkaste värdena under 006 Mark 6 7 Tibro 6 Öckerö 9 Borås Trollhättan De fem svagaste värdena under 006 Vårgårda 6 Herrljunga 7 Hjo 8 Mariestad Töreboda 7 7 Medel hela V.G *Omsättningstillgångar exkl. förråd i relation till korta skulder Det är viktigt att de kortfristiga skulderna studeras ihop med nyckeltal som soliditet och finansiella, eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning. Detta stärker kommunens kortsiktiga betalnings, men försämrar samtidigt den långsiktiga betalningsen i form av soliditeten. Något förbättrad soliditet en är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens till- gångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. I denna rapport används soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt. Västra Götalands genomsnittliga soliditet förbättrades från 6% till 8% under En viktig förklaring till detta var att kommunernas genomsnittliga resultat klarade att täcka ökningen av pensionsförpliktelserna inom linjen, trots att de ökade relativt mycket under perioden. Rikets soliditet försvagades däremot, från 6% till %. Även soliditeten varierade kraftigt mellan kommunerna. Starkast soliditet under 006 hade Lidköping med 6%, följd av Mölndal och Sotenäs med 6%. Därefter kom Ulricehamn med % och på femte plats Mark med %. Svagast soliditet under 006 uppvisade Lysekil och Lilla Edet med 7%. Tredje svagast soliditet uppvisade Gullspång med %. Dessa följdes av Stenungsund med 6% och Mariestad med %. Dessa fem kommuner och ytterligare nio kommuner i länet redovisade en negativ soliditet när samtliga pensionsförpliktelser inkluderas i måttet. Jämfört med föregående år var denna siffra i princip oförändrad. * (procent) De fem starkaste värdena under 006 Lidköping Mölndal Sotenäs 6 Ulricehamn Mark 7 De fem svagaste värdena under 006 Lilla Edet Lysekil 7 Gullspång 6 6 Stenungsund 9 6 Mariestad 6 6 Medel hela V.G *Eget kapital i förhållande till totala tillgångar

7 Av de 9 kommunerna i länet var det 8 kommuner som under perioden lyckades förbättra sin soliditet (inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt) mellan 00 och 006. kommuner försvagade sin soliditet och 7 kommuner uppvisade en oförändrad soliditet. Stenungsund, Hjo, Göteborg, Vara, Grästorp, Bollebygd, Härryda, Vårgårda, Tibro, Munkedal, Mellerud och Vänersborg tillhörde de kommuner som förbättrade sin soliditet med fem procentenheter eller mer. Sotenäs, Gullspång, Åmål och Mariestad tillhörde de kommuner som försvagade sin soliditet med fem procentenheter eller mer. är dock svår att jämföra kommuner emellan, då en eventuell upplåning som vidareutlånas till kommunala bolag påverkar soliditeten i negativ riktning. Även pensionsskuldberäkningar kan variera mellan olika kommuner på grund av att de har kommit olika långt med att aktualisera sina pensionsförpliktelser. Förbättrade finansiella I måttet finansiella ingår alla finansiella tillgångar i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på 0 0 års sikt, nämligen samtliga omsättningstillgångar, långfristiga placeringar och fordringar samt kort- och långfristiga skulder. Nettot av dessa har sedan relaterats till verksamhetens kostnader för att en jämförelse skall kunna ske kommuner emellan. Måttet är intressant eftersom det speglar den tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalnings. Studeras år 00 i förhållande till 006 stärktes i länet de genomsnittliga finansiella na relaterade till verksamhetens kostnader. De låg på % under 00. År 00 förbättrades de till % och under 006 stärktes de ytterligare till %. I riket skedde också en förbättring från % till % under perioden. Starkast värde avseende finansiella relaterat till verksamhetens kostnader under 006 uppvisade Lidköping med mycket starka 80%. Näst starkast var Alingsås med %. Sedan följde Mölndal med 0%. Positiva värden redovisades av ytterligare tio kommuner, totalt tretton stycken. En kommun med goda finansiella karaktäriseras dessutom ofta av en god soliditet, men den finns också kommuner som har goda finansiella även om soliditeten är mer genomsnittlig. Dessa utmärks då av att kommunen har en stor del av sina tillgångar i omsättningstillgångar. Kommuner som sålt delar av sina anläggningstillgångar inom koncernen utmärks oftast av goda finansiella. * (Procent) De fem starkaste värdena under 006 Lidköping Alingsås 7 0 Mölndal Mark 0 Tibro De fem svagaste värdena under 006 Gullspång 9 7 Stenungsund 8 9 Munkedal 7 Dals-Ed 9 6 Tanum 6 Medel hela V.G. * Se beskrivning sid. Svagast värde uppvisade Gullspång med %, följd av Stenungsund med 9%, Munkedal med 7%, Dals-Ed med 6% och Tanum med %. Med dessa kommuner är det oftast tvärtom. Förutom en oftast svag soliditet utmärks kommunerna ibland av att de har en stor del av sina tillgångar som anläggningstillgångar. Tanum har t ex ingen speciellt svag soliditet, utan en stor del av sina tillgångar i fastigheter och anläggningar. De fyra andra kommunerna har däremot både en svag soliditet och finansiella. en oförändrad Den genomsnittliga skattesatsen i länet förändrades under från,6 kr till,7 kr på grund av skattehöjningar i sex kommuner. Samtidigt sänkte fyra kommuner skatten under perioden. Lägst skatt i Västra Götaland under 006 hade Partille med 0,9 kr, följd av Tranemo med 0,7 kr. Högst skatt hade Dals-Ed med,79 kr. Näst högst hade Gullspång med,9 kr. (Procent) De fem kommunerna med lägst skattesats 006 Partille 0,7 0,7 0,9 Tranemo 0,7 0,7 0,7 Vara 0,90 0,90 0,90 Ulricehamn 0,98 0,98 0,98 Skara,00,00,00 De fem kommunerna med högst skattesats 006 Dals-Ed,79,79,79 Gullspång,9,9,9 Lilla Edet,80,80,80 Munkedal,76,76,76 Mellerud,9,89,69 Medel hela V.G.,6,7,7 Borgensåtaganden minskar något Kommunerna i Västra Götaland fortsatte under perioden att minska sina borgensåtaganden, dock i något minskad omfattning jämfört med tidigare. Relateras borgensåtagandena till verksamhetens kostnader, redovisade kommunerna i länet ett genomsnittligt värde på % år 00. Två år senare, under 006, hade det sjunkit till %. En förklaring till detta är minskade borgensåtaganden för egnahem och småhus. På senare år har även försäljningar av bostadsbestånd och att några kommuner har övergått från borgen till internbanksförfarande spelat roll. De kommuner i länet som under år 006 hade beviljat mest i borgensåtaganden i relation till verksamhetens kostnader var

8 Strömstad (8%), Sotenäs (9%), Trollhättan (86%),samt Alingsås och Lilla Edet (67%). Lägst borgensåtagande hade beviljats av Gullspång (%), Töreboda (6%) och Lerum (7%). Borgensåtagande * (Procent) De fem kommunerna med lägst borgensåtagande 006 Gullspång Töreboda 6 6 Lerum 9 7 Grästorp Göteborg De fem kommunerna med högst borgensåtagande 006 Strömstad 8 Sotenäs Trollhättan Alingsås Lilla Edet Medel hela V.G. * Borgensåtagande i % av verksamhetskostnader De kommuner som, i relation till verksamhetens kostnader, minskade sina borgensåtagande mest under perioden var Stenungsund med procentenheter följd av Tjörn och Borås med procentenheter. Därefter följde Bengtsfors och Lerum med procentenheter. De kommuner som, i relation till verksamhetens kostnader, ökade sina borgensåtagande mest under perioden var Uddevalla med procentenheter följd av Götene med 6 procentenheter och därefter kom Sotenäs och Hjo med 9 procentenheter. 6 kommuner minskade under perioden sina borgensåtaganden (%). Tre uppvisade oförändrad nivå och resterande 0 kommuner ökade sina borgensåtaganden. Förbättrad budgetföljsamhet När det gäller budgetföljsamhet mäts den i modellen mot resultat eller resultatraden verksamhetens nettokostnader. Meningen är att försöka fånga verksamhetens/nämndernas budgetföljsamhet exklusive finansiella. För att kunna göra jämförelser kommunerna emellan relateras budgetavvikelsen till verksamhetens kostnader. När det gäller ovanstående budgetavvikelse på nämndnivå skedde en genomsnittlig förbättring från 0,% till 0,% mellan 00 och 006. Tre kommuner hade under 006 ingen budgetavvikelse, 6 kommuner uppvisade en positiv avvikelse och 0 kommuner redovisade en negativ budgetavvikelse när det gäller verksamhetens nettokostnader. Jämfört med 00 var det ungefär detsamma, då 9 kommuner hade negativa budgetavvikelser. Sammanfattningsvis Efter några års resultatförsvagning har den genomsnittliga resultatnivån förbättrats ganska kraftigt under 00 och 006 bland kommunerna i Västra Götaland. Det går ur ett finansiellt perspektiv bra för kommunerna i Sverige och i Västra Götaland. En ökad eller oförändrad investeringsvolym hos de flesta kommuner i länet har kunnat finansieras med skatteintäkter, vilket har inneburit att kommunernas skuldbörda inte har ökat. Den har snarare minskat i ett antal kommuner, då man har kunnat amortera av sina skulder med en del av det goda resultatet. Detta ger starkare förutsättningar inför kommande lågkonjunktur, vilket är nödvändigt för flera kommuner i länet, då dessa kommuners finansiella handlingsutrymme är svagare om en jämförelse görs med genomsnitt i Sverige. När det gäller resultatnivå och finansiellt handlingsutrymme på kort och lång sikt är skillnaderna stora mellan enskilda kommuner eller grupper av kommuner. Det finns få kommuner som har samma finansiella förutsättningar. Västra Götalands län innehåller kommuner såsom Alingsås, Borås, Bollebygd, Falköping, Härryda, Lidköping, Lerum, Mölndal, Skara, Skövde, Strömstad, Tanum, Tibro, Tidaholm, Tranemo, Ulricehamn och Vara som uppvisar goda och/eller kontrollerade resultat- nivåer i kombination med relativt god eller genomsnittlig finansiell ställning under 006. Länet innehåller också ett antal kommuner som både har problem med relativt svaga resultatnivåer och en svag finansiell ställning i många fall kombinerat med en hög skattesats. Dessa är Bengtsfors, Gullspång, Herrljunga, Lilla Edet, Mariestad, Stenungsund och Åmål. En tredje grupp av kommuner var de som 006 redovisade ett bra eller genomsnittligt resultat, men har en svag eller genomsnittlig finansiell ställning. Bland dem kan inordnas Grästorp, Göteborg, Lysekil, Mellerud och Munkedal. En fjärde grupp som också bör nämnas är de kommuner som redovisade ett relativt svagt resultat under 006, men har en god eller genomsnittlig finansiell ställning. I denna grupp återfinns 00 Färgelanda, Götene, Hjo, Töreboda och Vårgårda. Övriga ej nämnda kommuner hade en relativt genomsnittlig finansiell profil under 006. Olika finansiella förutsättningar På nästa sida finns en tabell som försöker beskriva styrkor och svagheter hos de olika kommunerna utifrån perspektiven skattesats, resultatnivå samt kort- och långsiktigt finansiellt handlingsutrymme. Modellen är subjektiv, men bygger på de kriterier kring god ekonomisk hushållning som har redovisats i analysen ovan. Tabellen skall ses som en beskrivning av finansiella förutsättningar i grova drag. Graderingen är gjord utifrån 006 års räkenskaper. Den är ett komplement till den finansiella profilen som redovisas på sidorna 6. Där kan du ta del av var din kommun befinner sig och hur den har utvecklats i förhållande till övriga kommuner i Västra Götaland. Vilka likheter och olikheter uppvisade din kommun i förhållande till övriga kommuner? 6

9 styrkor och svagheter hos kommunerna i Västra Götalands län 006 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde Varken starkt eller svagt Svagt värde 006,0 kr eller lägre, till,99 kr,00 kr eller högre För samtliga fyra nyckeltal i denna tabell Partille Mölndal Ale gäller att ju högre upp i tabellen Tranemo Skövde Hjo kommunen befinner sig desto starkare Vara Tibro Stenungsund värde har kommunen på nyckeltalet. Ulricehamn Mariestad Herrljunga Skara Öckerö Uddevalla Exempelvis: Partille har den lägsta skatten Tidaholm Svenljunga Lysekil bland de kommuner som ligger i kolumnen Lidköping Lerum Bengtsfors med starkt värde längst till vänster. Falköping Härryda Åmål Den placeras därför högst upp. Trollhättan Vänersborg Töreboda Mellerud Dals-Ed är den kommun som har den sva- Bollebygd Munkedal gaste skatten bland de kommuner som Borås Lilla Edet ligger i kolumnen med svagt värde. Vårgårda Gullspång Den placeras därför längst ned. Essunga Dals-Ed Götene Detta innebär att rangordningen när det Karlsborg gäller samtliga nyckeltal går från vänster Göteborg till höger kolumnvis. Mark Tjörn Färgelanda Sotenäs Grästorp Alingsås Orust Kungälv Strömstad Tanum Kortsiktigt finansiellt 7% eller högre 7,9% till %,9% eller lägre handlingsutrymme 006 Mark Lerum Munkedal () Tibro Karlsborg Sotenäs Öckerö Orust Stenungsund Borås Bollebygd Lysekil Trollhättan Skövde Åmål Alingsås Falköping Tranemo Partille Ulricehamn Vara Kungälv Tidaholm Götene Dals-Ed Ale Strömstad Färgelanda Lilla Edet Mellerud Mölndal Tanum Gullspång Skara Bengtsfors Mariestad Svenljunga Tjörn Töreboda Vänersborg Essunga Hjo Göteborg Lidköping Herrljunga Härryda Vårgårda Uddevalla Grästorp ) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för en kommun över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga. 7

10 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde Varken starkt eller svagt Svagt värde Långsiktigt finansiellt % eller högre,99% till 0% 0,% eller svagare handlingsutrymme 006 Lidköping Borås Ale ( inkl pensions- Mölndal Svenljunga Tjörn åtagande) Sotenäs Alingsås Vänersborg Ulricehamn Trollhättan Orust Mark Härryda Grästorp Tranemo Kungälv Göteborg Strömstad Öckerö Karlsborg Tidaholm Essunga Åmål Vara Töreboda Munkedal Lerum Bengtsfors Mellerud Tibro Dals-Ed Mariestad Skövde Bollebygd Stenungsund Vårgårda Götene Gullspång Herrljunga Lilla Edet Tanum Lysekil Falköping Partille Färgelanda Uddevalla Hjo Skara nivå 006,% eller starkare,9% till 0,0% 0,% eller svagare ( före extraordinära Lidköping Herrljunga Götene i förhållande till verksamhetens Vara Lilla Edet kostnader) Lerum Mariestad Falköping Stenungsund Mölndal Färgelanda Skara Hjo Bollebygd Åmål Tidaholm Svenljunga Alingsås Töreboda Munkedal Vårgårda Göteborg Bengtsfors ) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är Härryda Tanum Ulricehamn Ale Essunga Gullspång Vänersborg Grästorp Tibro Skövde Orust Partille Sotenäs Borås Kungälv Mellerud Strömstad Lysekil Karlsborg författarens egen bedömning av vad som bör anses Dals-Ed som god ekonomisk hushållning för en kommun Tjörn över en längre tid. Värderingar baserar sig dock Öckerö till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av Trollhättan dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga. Mark Uddevalla Tranemo 8

11 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde Varken starkt eller svagt Svagt värde Långsiktig resultatnivå ,% eller starkare,9% till 0,0% 0,% eller svagare ( resultat före extra- Lidköping Hjo ordinära under de tre senaste Vara Kungälv åren/verksamhetens bruttokostnader) Lerum Stenungsund Tanum Öckerö Alingsås Ulricehamn Göteborg Mark Essunga Orust Tidaholm Gullspång Falköping Herrljunga Härryda Tjörn Vänersborg Bengtsfors Skara Vårgårda Strömstad Färgelanda Borås Dals-Ed Munkedal Svenljunga Tibro Töreboda Mellerud Åmål Mölndal Lilla Edet Partille Mariestad ) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för en kommun över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som Skövde Grästorp Tranemo Uddevalla Ale Karlsborg Sotenäs Bollebygd finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av Götene dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig Lysekil Trollhättan överlevnadsförmåga. nyckeltal, Västra Götalands län Verksamhetens nettokostnader/ skatteintäkter + generella statsbidrag, % 9, 9,8 9,6 Avskrivningar/ skatteintäkter + generella statsbidrag, %,6,, Finansnetto/ skatteintäkter + generella statsbidrag, % 0, 0, 0, Nettokostnader/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 99,0 97, 96,8 Skattefinansieringsgrad av nettona, % 0 8 Netto/verksamhetens nettokostnader, % före extraordinära /verksamhetens kostnader, % 0,8,,7 Årets resultat/verksamhetens kostnader, %,,6,7 resultat före extraordinära relaterat till verksamhetens kostnader under de tre senaste åren, % 0,,,0 inkl. hela pensionsskulden och löneskatt, % Primärkommunal skattesats, kr,6,76,7, % /verksamhetens kostnader, % Borgensåtagande/verksamhetens kostnader, % Budgetavvikelse årets resultat/verksamhetens kostnader, % 0, 0,8 0, 9

12 Så tolkar du den finansiella profilen! Den finansiella profil i form av ett s k spindeldiagram som används i denna rapport för att beskriva kommunens finansiella ställning, innehåller åtta olika nyckeltal och fyra viktiga finansiella perspektiv. Nedan görs en beskrivning av de olika delarna i profilen. De beskrivna delarna är markerade med rött. Profilen i exemplet är fingerad. resultat år resultat år. före extraordinära före extraordinära Åtta nyckeltal. Diagrammet innehåller åtta nyckeltal redovisade på åtta axlar. Nyckeltalen speglar olika dimensioner av den analyserade kommunens finansiella situation och utveckling. Vissa nyckeltal är relaterade till verksamhetens kostnader för att de skall kunna jämföras mellan olika kommuner. Nyckeltalen beskrivs på sidan. Skalan. Diagrammet har skalan. Poängskalan är relativ. I vår analys av kommunerna i Västra Götaland (9 st) fördelades poängen enligt följande: Kommunerna med de fem starkaste observationerna inom varje nyckeltal fick en femma, de tio följande en fyra, de nitton därpå en trea, de tio därefter en tvåa och de fem svagaste fick en etta. Poängen har således fördelats enligt en normalfördelningskurva. resultat år resultat år före extraordinära före extraordinära Fyra axlar/perspektiv. Diagrammet innehåller fyra axlar som ska ge en samlad bedömning av fyra viktiga finansiella perspektiv. Varje perspektiv/axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln. Samtliga fyra nyckeltal väger lika tungt i bedömningen. Exempelvis är summan av nyckeltalen primärkommunal skatt, soliditet, finansiella och kassalikviditet. Poäng och genomsnitt. Den heldragna linjen visar de olika poäng som den analyserade kommunen har fått för varje enskilt nyckeltal resp. för de fyra sammanvägda axlarna. Den streckade ringen i mitten visar trean i den analyserade gruppen. Ligger kommunen utanför den streckade ringen har den ett starkare värde än genomsnittet i gruppen och omvänt. Den heldragna linjen redovisar den finansiella profilen för den analyserade kommunen. 0

13 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen De fyra perspektiven Den finansiella profilen som redovisas i denna rapport innehåller fyra perspektiv som är viktiga ur ett övergripande finansiellt perspektiv. Dessa fyra är: en över finansiella utvecklingen, långsiktig betalnings, kortsiktig betalnings och riskförhållande. Varje aspekt mäts via de fyra närmaste liggande nyckeltal i profilen. Detta innebär att varje nyckeltal i den finansiella profilen ingår i två perspektiv. Långsiktig handlings Det första perspektivet handlar om att redovisa vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt i förhållande till övriga kommuner i grupperna. Alla perspektiv i profilen är relaterade till hur kommunen befinner sig i förhållande övriga kommuner i grupperna. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, skattefinansieringsgraden av na och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Kortsiktig handlings Det andra perspektivet redovisar vilken finansiell motståndskraft kommunen har på kort sikt. Det närmaste åren fokuseras. I perspektivet ingår nyckeltalen finansiella, kassalikviditet, budgetföljsamhet och resultat före extraordinära. förhållande Med tredje perspektivet risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, finansiella och kassalikviditet. över det finansiella utvecklingen med det fjärde perspektivet kontroll avses avslutningsvis hur kommunen klarar av att kontrollera sitt finansiella resultat. I perspektivet ingår nyckeltalen budgetföljsamhet, resultat före extraordinära, skattefinansieringsgraden av na och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. nyckeltal Här följer beskrivningar av de i texten och profilerna förekommande finansiella nyckeltalen. Borgensåtagande redovisar de borgensåtaganden som kommunen redovisar inom linjen. Borgensåtagandena divideras med verksamhetens kostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Borgensåtagandena ingår inte i den finansiella profilen. avvikelsen mellan budgeterat verksamhetens nettokostnader och redovisat verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen divideras med verksamhetens kostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. För att erhålla högsta betyg i profilen, skall budgetavvikelsen vara så liten som möjligt. Positiv budgetavvikelse medför dock minst en :a. omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt (omsättningstillgångar + långfristiga fordringar + långfristiga placeringar kortfristiga och långfristiga skulder). Måttet divideras med verksamhetens kostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Måttet speglar en tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalnings. ett mått på hur god kommunens kortsiktiga betalnings är. Måttet räknas fram genom att likvida medel och kortfristiga fordringar divideras med kortfristiga skulder. Nettokostnadsandelen visar hur stor andel av skatteintäkterna och de generella statsbidragen som har gått åt till att finansiera verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto. 00% innebär att skatteintäkter och generella statsbidrag precis täcker den löpande driften. Investeringsvolym Årets netto har ställts i förhållande till verksamhetens nettokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna emellan. före extraordinära summan av kommunens samtliga intäkter och kostnader under året exklusive extraordinära ( av engångskaraktär som uppgår till väsentligt belopp och inte har med den ordinarie verksamheten att göra). et har dividerats med verksamhetens kostnader för att jämförelser skall kunna göras mellan de analyserade kommunerna. resultat före extraordinära under de tre senaste åren beskriver kommunens genomsnittliga resultat under de tre senaste åren. et har dividerats med verksamhetens kostnader för att jämförelser mellan de analyserade kommunerna ska kunna göras. Skattefinansieringsgrad beskriver hur stor andel av årets netto som kommunen kan finansiera med egna medel i form av återstående skatteintäkter. Egna medel räknas fram genom att resultatet före extraordinära tillförs årets avskrivningar. Kallas ibland självfinansieringsgrad. eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Beskriver hur kommunens långsiktiga betalningsstyrka utvecklas. Ju högre soliditet desto större finansiellt handlingsutrymme.

14 profiler för Falköpings kommun Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under i förhållande till övriga kommuner i Västra Götalands län. Detta görs i form av en speciellt framtagen finansiell profil, vars uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos den granskade kommunen jämfört med länets övriga kommuner. Vad är den finansiella profilen? Utgångspunkten för analysen som presenteras på de följande sidorna är de finansiella profiler i form av polärdiagram som redovisas i mittspalten på denna sida. De innehåller dels åtta finansiella nyckeltal, dels fyra perspektiv som är viktiga när en kommuns ekonomi analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlings, kortsiktig handlings, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Genom att ta fram tre finansiella profiler för Falköping för kan man på ett översiktligt sätt fastställa vilken finansiell utveckling och ställning kommunen har haft i förhållande till övriga kommuner i länet. Den finansiella profilen är relativ, vilket innebär att om kommunen redovisar en :a i profilen, har man visserligen det starkaste värdet för nyckeltalet i det granskade länet, men värdet kan behöva förbättras för att nå t ex god ekonomisk hushållning. I allmänhet är det dock så att om kommunen får en :a eller en :a för ett nyckeltal i den finansiella profilen är nyckeltalets värde oftast mer än tillfredsställande. Ibland kan det även vara så att kommunen trots en förbättring av ett nyckeltal får en lägre poäng i profilen. Detta beror på att kommunen inte har utvecklats lika starkt som genomsnittet i länet och därför är värdet på nyckeltalet svagare relativt övriga kommuner i förhållande till föregående år. Inledningsvis i denna analys belyses hur de åtta nyckeltal som ingår i den finansiella profilen har utvecklats över tid både resultat år resultat år resultat år Falköping 006 Falköping 00 Falköping 00 för Falköping och för genomsnittet i länet. I avsnittet berörs även nyckeltalen nettokostnadsandel, netto och borgensåtagande, men dessa ingår inte i den finansiella analysen. Därefter följer en kortfattad analys av hur de fyra perspektiven i profilen har förändrats för kommunen mellan 00 och 006. Till sist ges en avslutande kommentar till Falköpings finansiella ställning och utveckling de senaste tre åren. Utveckling av några finansiella nyckeltal under perioden Nettokostnadsandel En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på denna balans är nettokostnadsandelen, som innebär att samtliga löpande kostnader inklusive finansnetto relateras till kommunens skatteintäkter. Redovisas en nettokostnadsandel under 00%, har kommunen en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. Når kommunen en nettokostnadsandel på 98% eller lägre över en längre tidsperiod brukar detta betraktas som god ekonomisk hushållning. När Falköpings nettokostnadsandel för 006 analyseras framgår det att nettot av verksamhetens intäkter och kostnader tog i anspråk 90,9% (9, = 00 års nivå) av skatteintäkterna. Vidare tog avskrivningarna i anspråk,% (,7) och finansnettot 0,% (0,6). Detta innebar att kommunens nettokostnader sammanlagt utgjorde 9,8% (96,8) av skatteintäkterna. Kommunens nettokostnadsandel låg därmed under de 98% som generellt betraktas som god ekonomisk hushållning. Jämfört med 00 förbättrades nettokostnadsandelen med,0 procentenheter. Förklaringen var att kommunens nettokostnader tog en mindre andel av kommunens skatteintäkter.

15 före extraordinära Ett annat mått på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat före extraordinära. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens kostnader ligga runt % över en längre tidsperiod. Detta för att kommunen skall kunna bibehålla sin kort- och långsiktiga handlings. När det gäller resultat före extraordinära i förhållande till verksamhetens kostnader, redovisade Falköping ett markant förbättrat resultat mellan 00 och 006. Kommunen låg på,% under 00 och 006 hamnade resultatet på,%. Motsvarande genomsnittliga förändring för kommunerna i Västra Götalands län var en förbättring från 0,8% till,7%. Falköping redovisade därmed i förhållande till kommunerna i länet under 006 ett starkare resultat före extraordinära i förhållande till verksamhetens kostnader. För Falköping innebar detta en :a i den finansiella profilen under 006, vilket var en klar förbättring jämfört med 00 då kommunen hamnade på poäng. Netto Med netto avses investeringsutgifter med avdrag för eventuella investeringsinkomster. I netto räknas inga försäljningsinkomster in. För att nettona skall bli jämförbara mellan kommunerna har de relaterats till verksamhetens nettokostnader. Relateras Falköpings netto till verksamhetens nettokostnader, framgår det att kommunen sammanlagt under hade en total investeringsvolym som var lägre än genomsnittet bland kommunerna i Västra Götalands län. I genomsnitt investerade Falköping för % av sina nettokostnader per år under perioden, medan motsvarande genomsnittliga värde för länet uppgick till 7% per år. Skattefinansieringsgrad av na När den löpande driften har finansierats, bör en så stor andel av skatteintäkterna återstå att större delen av na kan finansieras med skatteintäkter. Detta benämns skattefinansieringsgrad av na och 00% innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga som genomförts under året. Sker detta, kommer kommunen att stärka sitt finansiella handlingsutrymme. Falköpings skattefinansieringsgrad av årets netto förbättrades mellan 00 och 00 från 68% till 8%. Förändringen förklaras av att resultatet förbättrades från 0,0 mkr till 8,0 mkr, vilket vägde upp de ökade nettona som hamnade på,6 mkr 00. År 006 försvagades skattefinansieringsgraden till 0%. Eftersom resultatet fortsatte att stärkas, nu till 6,8 mkr, förklaras förändringen av ökningen av netto som hamnade på 98 mkr. För länets kommuner i genomsnitt uppgick skattefinansieringsgraden av årets till 0%, 8% samt % under den aktuella perioden. I jämförelse med länets snitt gick därmed Falköping från att ligga över snittet till att hamna under det. Vad gäller skattefinansieringsgraden av erhöll Falköping i den finansiella profilen en :a 006. inkl pensionsavsättningar och löneskatt inom linjen är ett mått på kommunens långsiktiga betalnings. Falköping hade 006 en soliditet som var svagare än snittet i länet. en inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt uppgick till % jämfört med genomsnittliga 8%. Utvecklingsmässigt uppvisade Falköping under perioden inte samma trend som genomsnittet bland kommunerna i länet. Kommunen redovisade en oförändrad nivå medan den genomsnittliga soliditeten i länet förbättrades med två procentenheter från 6% till 8%. Gällande soliditeten inkl hela pensionsskulden erhöll Falköping under periodens samtliga år en :a i den finansiella profilen. I måttet finansiella ingår alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på 0 0 års sikt, nämligen långfristiga fordringar och placeringar, omsättningstillgångar samt kort- och långfristiga skulder. Nettot av dessa relateras sedan till verksamhetens kostnader för att det skall bli jämförbart kommunerna emellan. Måttet är intressant, eftersom det speglar den finansiella handlings som ligger någonstans mellan de kortsiktiga likviditetsmåtten och det långsiktiga soliditetsmåttet. Falköping förbättrade under perioden sina finansiella från % till 9%. Detta innebär att kommunens långfristiga fordringar och omsättningstillgångar under perioden ökade i högre takt än kommunens skulder. Jämfört med de flesta övriga kommuner i länet hade Falköping svagare finansiella. De genomsnittliga finansiella na i länet uppgick 006 till %. Detta innebar att kommunen fick en :a i den finansiella profilen under 006. De finansiella na i länet förbättrades under perioden från % till %. Den främsta förklaringen till detta var en genomsnittlig skattefinansieringsgrad av na på cirka %, men det berodde även på att kommunerna under 00 och 006 gjorde en hel del realisationsvinster. en är ett mått på kommunens kortsiktiga betalnings.

16 En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. År 00 uppgick Falköpings kassalikviditet till 70%. Under 00 förbättrades den till 7%, för att år 006 försvagas till 7%. Den genomsnittliga kassalikviditeten bland kommunerna i länet uppgick de aktuella åren till 6%, 6% samt 69%, totalt en förbättring på 7 procentenheter. Detta skall jämföras med Falköpings ökning med en procentenhet. Falköpings kommun har därför inte uppvisat någon tydlig trend beträffande kassalikviditeten även om den stärkts något. Falköpings likviditetsutveckling innebar att kommunen under perioden gick från att ligga på poäng till att hamna på genomsnittliga poäng. Ett intressant nyckeltal när en kommuns eller potential analyseras är hur hög eller låg skattesats kommunen har i förhållande till kommunerna i länet. En låg skattesats utgör normalt en potential att kunna förbättra kommunens resultat via skattehöjning. Falköping hade under hela perioden en primärkommunal skattesats på,0 kr. Denna nivå var, under 006, 6 öre lägre än genomsnittet bland Västra Götalands läns kommuner som uppgick till,7 kr. Sju kommuner redovisade en lägre skattesats än Falköpings kommun 006. Detta innebar att kommunen fick en :a i den finansiella profilen, vilket var samma poäng som de båda föregående åren. Den genomsnittliga skattesatsen i länet förändrades under från,6 kr till,7 kr på grund av skattehöjningar i sex kommuner. Samtidigt sänkte fyra kommuner skatten under perioden. en är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen bör ligga så nära noll som möjligt. Den mäts i denna rapport mot resultat eller verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens kostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna. För Falköping uppgick detta mått år 006 till 0,%, vilket var en förbättring jämfört med 00, då avvikelsen var,0% men positiv. Under 00 redovisades en avvikelse på 0,0%. För länets kommuner i genomsnitt uppgick budgetavvikelsen relaterad till verksamhetens kostnader till 0,% under 00, 0,9% under 00 samt 0,% under 006, det vill säga den genomsnittliga budgetföljsamheten i länet har förbättrats mellan 00 och 006. Samma trend gäller inte för Falköping som alltså försämrade sin budgetföljsamhet siffermässigt under perioden och dessutom redovisade en negativ avvikelse för 006. I den finansiella profilen hamnade Falköping på poäng 006. Borgensåtagande Borgensåtagande är en del som bör vägas in när kommunens riskförhållande studeras. Falköping hade under 006 beviljat borgensåtaganden som var lägre jämfört med snittet bland kommunerna i Västra Götalands län. Relateras borgensåtagandena till verksamhetens kostnader, redovisade Falköping 006 ett värde på %, medan genomsnittet i länet låg på %. Under 00 uppgick detta mått i länet till %, vilket innebar att de genomsnittliga beviljade borgensåtagandena i länet minskade marginellt under perioden. Falköping uppvisade samma utveckling som genomsnittet i länet. I Falköping minskade borgensåtagandena med tre procentenheter, från 6 till %. De fyra finansiella perspektiven Falköping har under perioden försvagat sin profil relativt genomsnittet. Samtliga fyra perspektiv har försämrats trots resultatförbättringen. Trots försämringarna ligger emellertid värdet för samtliga fyra perspektiv över genomsnittet. Betraktas de underliggande nyckeltal som tillsammans beskriver de fyra perspektiven, framgår det att tre försämrats, ett förbättrats medan fyra låg på samma värde 006 som 00. Den långsiktiga betalningsen försämrades under perioden från,7 till, poäng. Försämringen förklaras uteslutande av att poängen för ett av nyckeltalen, skattefinansieringsgrad, försämrades från till poäng. Den kortsiktiga betalningsen försvagades även den från,7 till, poäng. Försämringen berodde på att kassalikviditeten försämrades från till poäng samtidigt som budgetföljsamheten försämrades från till poäng. Försämringarna vägdes dock upp av att resultatet före extraordinära stärktes från till poäng. perspektivet försvagades från till,7 poäng. Mest bidrog försämringen av budgetföljsamheten som hamnade på poäng medan förbättringen av resultatet före extraordinära vägde upp försämringen något. Poängen för riskförhållande gick under perioden från, till, poäng. Tre av de fyra nyckeltal som beskriver riskförhållandet låg på samma värden under samtliga år. Det fjärde, kassalikviditeten, försämrades emellertid från till poäng. Avslutande kommentar Falköping har under perioden uppvisat ett kraftigt förbättrat resultat som etablerats på en nivå som ligger över kraven för god ekonomisk hushållning. Trots detta har den finansiella profilen inte stärkts. Samtliga fyra perspektiv och de åtta nyckeltalen hamnar emellertid på eller över genomsnittet, som i sin tur stärkts under perioden. För Falköpings kommun är det viktigt att bibehålla det positiva resultatet så att soliditeten, som är svagare än snittet, stärks. Detta är viktigt för att kommunen skall kunna klara sina framtida åtaganden och hantera en vikande konjunktur.

17 nyckeltal Västra Falköpings Västra Falköpings Västra Falköpings Götaland kommun Götaland kommun Götaland kommun Verksamheten/ skatteintäkter + generella statsbidrag, % 9, 9, 9,8 9, 9,6 90,9 Avskrivningar/ skatteintäkter + generella statsbidrag, %,6,9,,7,, Finansnetto/ skatteintäkter + generella statsbidrag, % 0, 0,8 0, 0,6 0, 0, Nettokostnader/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 99,0 98, 97, 96,8 96,8 9,8 Skattefinansieringsgrad av nettona, % Netto/verksamhetens nettokostnader, % före extraordinära /verksamhetens kostnader, % 0,8,,,7,7, Årets resultat/verksamhetens kostnader, %,,,6,7,7, resultat före extraordinära relaterat till verksamhetens kostnader under de senaste åren, % 0,,6,,,0,9 inkl. hela pensionsskulden och löneskatt, % Primärkommunal skattesats, kr,6,0,76,0,7,0, % /verksamhetens kostnader, % 9 Borgensåtagande/verksamhetens kostnader, % 6 Budgetavvikelse verksamhetens nettokostnader/verks kostn, % 0, 0,0 0,8,0 0, 0,

18 profiler för Falköpings kommun i förhållande till Västra Götalands län resultat år resultat år resultat år... i förhållande till riket resultat år resultat år resultat år 6

19 Ale kommun 9 finansiella profiler Kommunerna i Västra Götalands län 006 resultat år Skattefinansieringsgrad av årets netto Medel: % resultat år Medel:,0% Medel- och medianvärden i profilen 006 Primärkommunal skattesats Medel:,7 kr inkl. hela pensionsskulden + löneskatt Medel: 8% resultat år Alingsås kommun /verk. kostnader Medel:,7% / verksamhetens kostnader Medel: % Budgetavvikelse verksamh. nettokostn./verksamh. kostnader Medel: 0,% Medel: 69% Bengtsfors kommun resultat år Bollebygds kommun resultat år 7

20 Borås kommun Dals-Eds kommun Essunga kommun resultat år resultat år resultat år Falköpings kommun Färgelanda kommun Grästorps kommun resultat år resultat år resultat år Gullspångs kommun Göteborgs stad Götene kommun resultat år resultat år resultat år Herrljunga kommun Hjo kommun Härryda kommun resultat år resultat år resultat år 8

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007 Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun 2007 2009

Finansiell profil Melleruds kommun 2007 2009 Finansiell profil Melleruds kommun 007 009 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 007 009................. Så

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

Finansiell profil Nynäshamns kommun 2007 2009

Finansiell profil Nynäshamns kommun 2007 2009 Finansiell profil Nynäshamns kommun 007 009 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell analys av Södertörnskommunerna 007 009................................... Så tolkar du den

Läs mer

Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008

Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008 Finansiell profil Uddevalla kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 006 008................ styrkor

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006 Finansiell profil Melleruds kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Strömstads kommun 2004 2006

Finansiell profil Strömstads kommun 2004 2006 Finansiell profil Strömstads kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil Uddevalla kommun 2005 2007

Finansiell profil Uddevalla kommun 2005 2007 Finansiell profil Uddevalla kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 007 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Färgelanda kommun 2005 2007

Finansiell profil Färgelanda kommun 2005 2007 Finansiell profil Färgelanda kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 007 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Finansiell profil Tanums kommun

Finansiell profil Tanums kommun Finansiell profil Tanums kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 006 008................ styrkor

Läs mer

Finansiell profil Tanums kommun

Finansiell profil Tanums kommun Finansiell profil Tanums kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil. Hjo kommun 2009 2011

Finansiell profil. Hjo kommun 2009 2011 Finansiell profil Hjo kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...16 Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil. Marks kommun 2010 2012

Finansiell profil. Marks kommun 2010 2012 Finansiell profil Marks kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17 Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil. Uddevalla kommun 2011 2013

Finansiell profil. Uddevalla kommun 2011 2013 Finansiell profil Uddevalla kommun 2011 2013 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun

Finansiell profil Melleruds kommun Finansiell profil Melleruds kommun 00 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 00 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil. Grästorps kommun 2012 2014

Finansiell profil. Grästorps kommun 2012 2014 Finansiell profil Grästorps kommun 2012 2014 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen

Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen 214-214 Resultat före extraordinära poster / verksamhetens kostnader 5 4 2% 3 2 2 2,5 1,6 2,1 2 2 2,3 2,5 1,6 1 1,2 21 211 212 213

Läs mer

Finansiell profil. Lysekils kommun 2008 2010

Finansiell profil. Lysekils kommun 2008 2010 Finansiell profil Lysekils kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands och Hallands län 008 00... Så tolkar du den

Läs mer

Finansiell profil Sävsjö kommun

Finansiell profil Sävsjö kommun Finansiell profil Sävsjö kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län 00 006 styrkor och svagheter hos kommunerna i Jönköpings län Så tolkar

Läs mer

Finansiell profil. Värnamo kommun 2010 2012

Finansiell profil. Värnamo kommun 2010 2012 Finansiell profil Värnamo kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil. Skinnskattebergs kommun 2009 2011

Finansiell profil. Skinnskattebergs kommun 2009 2011 Finansiell profil Skinnskattebergs kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västmanlands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2011 2013

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2011 2013 Finansiell profil Sävsjö kommun 2011 2013 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...12 Förklaringar av de

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Västra Götaland

Regelförenkling på kommunal nivå. Västra Götaland Regelförenkling på kommunal nivå Västra Götaland En väg in Västra Götaland Sverige Ja 88% Nej 12% Västra Götaland Ja 86% (av 35 svarande) Nej 14% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande

Läs mer

VÄSTRA GÖTALAND Rapport Oktober 2013

VÄSTRA GÖTALAND Rapport Oktober 2013 VÄSTRA GÖTALAND Rapport Oktober 2013 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling...

Läs mer

Inkvarteringsstatistik januari 2009

Inkvarteringsstatistik januari 2009 Inkvarteringsstatistik januari 2009 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete

Läs mer

Inkvarteringsstatistik februari 2008

Inkvarteringsstatistik februari 2008 Inkvarteringsstatistik februari 2008 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Sammanfattning i korthet. är baserad på UC-data för aktiebolag som lämnat bokslut två år i rad. en urvalsundersökning.

Sammanfattning i korthet. är baserad på UC-data för aktiebolag som lämnat bokslut två år i rad. en urvalsundersökning. Västra Götalands län oktober 2009 Inledning Årets Företagarkommun är ett gemensamt projekt mellan Företagarna och UC. Syftet är att uppmärksamma de kommuner där företagandet utvecklats bäst under det gångna

Läs mer

Gästnattsrapport februari 2012

Gästnattsrapport februari 2012 Gästnattsrapport februari 2012 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Finansiell profil. Eksjö kommun 2012 2014

Finansiell profil. Eksjö kommun 2012 2014 Finansiell profil Eksjö kommun 2012 2014 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...12 Förklaringar av de fyra

Läs mer

Finansiell profil. Huddinge kommun 2010 2012

Finansiell profil. Huddinge kommun 2010 2012 Finansiell profil Huddinge kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Stockholms län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...13 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil. Grästorps kommun

Finansiell profil. Grästorps kommun Finansiell profil Grästorps kommun 2013 2015 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17

Läs mer

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2009 2011

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2009 2011 Finansiell profil Sävsjö kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil Tyresö kommun 2006 2008

Finansiell profil Tyresö kommun 2006 2008 Finansiell profil Tyresö kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell analys av Södertörnskommunerna 006 008 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar av de fyra perspektiven

Läs mer

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp Mediainköp Borås Göteborg Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd 66 40 41 22 1 7 2 3 1 65 31 544 222 2 2 8 15 5 20 10 5 2 1 1 1 350 250 12 2 214 7 5 48 16 20 49 9 20 2 41 35 438 180 2 1 4 13 2 188 18 348 37

Läs mer

Finansiell profil Piteå kommun 2003 2005

Finansiell profil Piteå kommun 2003 2005 Finansiell profil Piteå kommun 00 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland 00 00 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar

Läs mer

Inkvarteringsstatistik december 2005 Kvartalsstatistik okt-dec 2005

Inkvarteringsstatistik december 2005 Kvartalsstatistik okt-dec 2005 Inkvarteringsstatistik december 2005 Kvartalsstatistik okt-dec 2005 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige

Läs mer

Inkvarteringsstatistik mars 2005 inklusive kvartalsrapport

Inkvarteringsstatistik mars 2005 inklusive kvartalsrapport Inkvarteringsstatistik mars 2005 inklusive kvartalsrapport Kvartalsanalys Varje kvartal redovisas lite fler statistikvariabler, dels för länet som helhet och dels för länets fyra tillväxtområden. Denna

Läs mer

Finansiell profil. Salems kommun 2008 2010

Finansiell profil. Salems kommun 2008 2010 Finansiell profil Salems kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell analys av Södertörnskommunerna 008 00... Så tolkar du den finansiella profilen!... 0 Förklaringar av de

Läs mer

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Västra Götalands län

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Västra Götalands län Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Västra Götalands län Kommunens del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581) 2 (237) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade denna samverkan?

Läs mer

Gästnattsrapport juni 2012

Gästnattsrapport juni 2012 Gästnattsrapport juni 2012 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige oktober 2015 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com

Gästnattsrapport Västsverige oktober 2015 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Gästnattsrapport Västsverige oktober 2015 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer

Finansiell profil. Tranås kommun 2008 2010

Finansiell profil. Tranås kommun 2008 2010 Finansiell profil Tranås kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län 008 00... styrkor och svagheter hos kommunerna i Jönköpings län Så

Läs mer

Finansiell profil. Kävlinge kommun 2012 2014

Finansiell profil. Kävlinge kommun 2012 2014 Finansiell profil Kävlinge kommun 0 0 Innehåll Inledning syfte med rapporten... Finansiell analys av kommunerna i Skåne... Så tolkar du den finansiella profilen!... Förklaringar av de fyra perspektiven

Läs mer

Finansiell profil. Trelleborgs kommun 2010 2012

Finansiell profil. Trelleborgs kommun 2010 2012 Finansiell profil Trelleborgs kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Skåne...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...14 Förklaringar av de fyra

Läs mer

Utvärdering av kampanjen om bilskrotar 2004

Utvärdering av kampanjen om bilskrotar 2004 2004-10-13 Foto Hans Zetterling Utvärdering av kampanjen om bilskrotar 2004 Inledning Miljösamverkan har under våren 2004 genomfört ett delprojekt om bilskrotar, vars övergripande syfte varit att genom

Läs mer

Dig som är ordförande i den nämnd som beslutar om studieförbundens villkor i Ale

Dig som är ordförande i den nämnd som beslutar om studieförbundens villkor i Ale villkor i Ale Visste du att studieförbunden i Ale förra året genomförde cirka 750 studiecirklar och andra grupper med totalt nästan 5.300 deltagare. Dessutom genomförde de över 1.100 kulturprogram i form

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Finansiell profil. Piteå kommun

Finansiell profil. Piteå kommun Finansiell profil Piteå kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil. Tyresö kommun

Finansiell profil. Tyresö kommun Finansiell profil Tyresö kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Stockholms län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...13 Förklaringar av de

Läs mer

Gästnattsrapport januari 2013. Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

Gästnattsrapport januari 2013. Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Gästnattsrapport januari 2013 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet 1 Nyckeltal i Västra Götaland, januari 2013 Hotell, stugbyar och vandrarhem Antal gästnätter Januari 300

Läs mer

TABELLBILAGA. Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2011. Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen maj 2012

TABELLBILAGA. Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2011. Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen maj 2012 TABELLBILAGA Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 211 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen maj 212 Upplysningar om rapportens innehåll: Marianne Förars 1-441322 mobil 7 8875661

Läs mer

Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län

Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län Augusti 2014 Jens Sandahl, Analysavdelningen 11 september 2014 Antal nyanmälda platser i Västra Götalands län per månad 2011-2014 Antal nyanmälda platser i Västra

Läs mer

Sjukfallskartläggning

Sjukfallskartläggning December 2006 1(40) Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2007 Sammanställning från Sjukfallskartläggning, Försäkringskassan Västra Götalands län. Göteborg Christer Lindgren 031-700 55 78 Seppo Kerola

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av januari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av januari 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 14 februari 2012 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län januari 2012 67 697 (8,6%) 37 114

Läs mer

Tillväxtindikatorer Fyrbodal

Tillväxtindikatorer Fyrbodal Joakim Boström 2013-09-29 Enheten för analys och uppföljning Västra Götalandsregionen Tillväxtindikatorer Fyrbodal Befolkningsutveckling Befolkningen har ökat i samtliga av Västra Götalands delregioner

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige december 2015 (helårsrapport) Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com

Gästnattsrapport Västsverige december 2015 (helårsrapport) Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Gästnattsrapport Västsverige december 2015 (helårsrapport) Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten

Läs mer

Finansiell analys i budget och årsredovisning

Finansiell analys i budget och årsredovisning EN IDESKRIFT OM Finansiell analys i budget och årsredovisning FOKUS PÅ BALANSKRAVSUTREDNING OCH RESULTATUTJÄMNINGSRESERV Finansiell analys i budget och årsredovisning fokus på balanskravsutredning och

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Finansiell profil Piteå kommun

Finansiell profil Piteå kommun Finansiell profil Piteå kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell analys utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland 006 008.......... Inkl finansiella

Läs mer

Ranking Göteborg Företagsklimat

Ranking Göteborg Företagsklimat Ranking 2011 Göteborg 2011-05-03 Företagsklimat Varför är företagsklimatet viktigt? Med ett bra företagsklimat blir det lättare att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. Definition av företagsklimat

Läs mer

Inkvarteringsstatistik februari 2005

Inkvarteringsstatistik februari 2005 Inkvarteringsstatistik februari 005 Kommunstatistik Från och med januari 005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugby och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom att Turismens Utredningsinstitut

Läs mer

Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Västra Götalands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Gästnattsrapport januari 2014

Gästnattsrapport januari 2014 Gästnattsrapport 2014 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com monika.fleming-glogoza@vastsverige.com 1 Foto: Lisa Nestorson, Göteborg

Läs mer

Enkät till Riksdagskandidater till valet 2010

Enkät till Riksdagskandidater till valet 2010 Enkät till Riksdagskandidater till valet 2010 Handikappförbunden är en paraplyorganisation för de flesta handikapporganisationerna i Sverige. Vår vision är ett samhälle för alla, utan hinder. På vår webb

Läs mer

Inkvarteringsstatistik januari 2006

Inkvarteringsstatistik januari 2006 Inkvarteringsstatistik januari 2006 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

DRIFTSENHET/(NÄMND/STYRELSE)

DRIFTSENHET/(NÄMND/STYRELSE) Registrerade LAS-områden 2016-06-01 1(6) ORT/KOMMUN Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Dals-Ed Essunga Falköping DRIFTSENHET/(NÄMND/STYRELSE) Kungälvs sjukhus Ale/Kungälv Alingsås lasarett Folkhögskolan

Läs mer

Inkvarteringsstatistik augusti 2011

Inkvarteringsstatistik augusti 2011 Inkvarteringsstatistik augusti 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Budget 2015 med plan 2016 2017

Budget 2015 med plan 2016 2017 Budget 2015 med plan 2016 2017 Antagen vid möte 2014-11-24 Vi vill vara realistiska det finns inte förutsättningar att nå ett överskott på 3 % för 2015 Sammanfattning LP, MP och KD säger nej till ett överskott

Läs mer

Inkvarteringsstatistik januari 2011

Inkvarteringsstatistik januari 2011 Inkvarteringsstatistik januari 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Nulägesbeskrivning Kommuner Västra Götaland

Nulägesbeskrivning Kommuner Västra Götaland Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.0 Utkast (0)23 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Leveransrapport ehälsa/mobilitet 1403 Dokumentbeskrivning: Nulägesbeskrivning Kommuner Västra Götaland Utfärdat

Läs mer

Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Västerhavet Missiv Diarienummer 537-34925-2014 Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, har upprättat förslag till Förvaltningsplan, förslag till Miljökvalitetsnormer

Läs mer

Slutrapport för delprojekt PCB-tillsyn 2009

Slutrapport för delprojekt PCB-tillsyn 2009 Slutrapport för delprojekt PCB-tillsyn 2009 Om rapporten... 2 Sammanfattning, slutsatser och rekommendationer... 2 Om projektet... 2 Syfte... 2 Resurser och underlag... 3 Vad som blev gjort... 3 Miljökontorens

Läs mer

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Gästnattsrapport maj 2014

Gästnattsrapport maj 2014 Gästnattsrapport 2014 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com monika.fleming-glogoza@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB

Läs mer

Inkvarteringsstatistik januari 2008

Inkvarteringsstatistik januari 2008 Inkvarteringsstatistik januari 2008 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Barn- och ungdomshabilitering. Svenska

Barn- och ungdomshabilitering. Svenska Barn- och ungdomshabilitering Svenska MÅL Målen med Barn- och ungdomshabiliteringens arbete är: att barnet klarar olika aktiviteter och har möjlighet att göra det han eller hon vill i det dagliga livet

Läs mer

Samverkan för ett hållbart integrationsarbete i Västra Götalands län

Samverkan för ett hållbart integrationsarbete i Västra Götalands län Samverkan för ett hållbart integrationsarbete i Västra Götalands län avsiktsforklaring.indd 1 2014-02-10 12:06:13 Bengtsfors Dals-Ed Åmål Strömstad Gullspång Tanum Mariestad Färgelanda Mellerud Töreboda

Läs mer

Mottagande av nyanlända flyktingar. i Västra Götalands län Rapport 2010:44

Mottagande av nyanlända flyktingar. i Västra Götalands län Rapport 2010:44 Mottagande av nyanlända flyktingar i Västra Götalands län Rapport 2010:44 Rapport 2010:44 ISSN 1403-168X Utgivare: Länsstyrelsen Västra Götalands län, enheten för social hållbarhet Grafisk form: malin.fasth.com

Läs mer

TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND

TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND Klimatstrategi Västra Götaland Hittills undertecknad av 67 aktörer Målsättning: 2030 är den västsvenska ekonomin inte längre beroende av fossil energi och

Läs mer

Scenkonst i Västsverige 2014. Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:15]

Scenkonst i Västsverige 2014. Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:15] Scenkonst i Västsverige 2014 Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:15] Innehållsförteckning Information om den västsvenska SOM-undersökningen... 3 Tabell 1 Tabell 2a Tabell

Läs mer

Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006

Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006 Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige

Läs mer

TURISTSTATISTIK 2004

TURISTSTATISTIK 2004 Västsverige Göteborg Bohuslän Dalsland Västergötland TURISTSTATISTIK 2004 GBG - 1 Index 4 Karta 6 Västsvenska Turistrådet 7 Västra Götalandsregionen 8 Definitioner av turism 9 Gästnätter 11 Jämförande

Läs mer

Godkännande av ansökningar till Vårdval Rehab

Godkännande av ansökningar till Vårdval Rehab Västra Götalandsregionen 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum 2014-04-28 Diarienummer RS 35-2014 Ärende 12 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Tomas Andersson Telefon: 076-829 53 02 E-post: tomas.p.andersson@vgregion.se

Läs mer

Inkvarteringsstatistik maj 2010

Inkvarteringsstatistik maj 2010 Inkvarteringsstatistik maj 2010 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik april 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik maj 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Hur många etjänster, inom socialtjänsten, för invånarna var i drift december 2012?

Hur många etjänster, inom socialtjänsten, för invånarna var i drift december 2012? e-tjänster "Antalet e-tjänster inom socialtjänsten för invånarna samt användningen av e-tjänsterna. E-tjänsterna ska vara utformade efter målgruppernas behov och förutsättningar. E-tjänsterna ska vara

Läs mer

Finansiell profil Tyresö kommun

Finansiell profil Tyresö kommun Finansiell profil Tyresö kommun 007 009 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell analys av Södertörnskommunerna 007 009................................... Så tolkar du den finansiella

Läs mer

Samverkan mellan kommun och näringsliv

Samverkan mellan kommun och näringsliv Samverkan mellan kommun och näringsliv Kommunernas näringspolitiska organisation, nätverk och förvaltning Andreas Fogelqvist Juni, 2005 Samverkan mellan kommun och näringsliv 1 Sammanfattning Framgångsrika

Läs mer

Vad sysslar de med på Länsstyrelsen egentligen?

Vad sysslar de med på Länsstyrelsen egentligen? Vad sysslar de med på Länsstyrelsen egentligen? Kemikalier i marken? Vem kollar det? Snacka med miljöskyddsenheten Kan kossan och ponnyn stå i samma bås? Snacka med veterinär- och djurskyddsenheten Vågar

Läs mer

Några övergripande nyckeltal

Några övergripande nyckeltal www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet

Läs mer

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011 Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga

Läs mer