Finansiell profil Nynäshamns kommun

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finansiell profil Nynäshamns kommun 2007 2009"

Transkript

1 Finansiell profil Nynäshamns kommun

2 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell analys av Södertörnskommunerna Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen Finansiell profil över kommunen finansiella profiler nyckeltal år

3 Inledning syftet med denna rapport Denna rapport är ett komplement till den traditionella finansiella eller ekonomiska analys som återfinns i varje kommuns årsredovisning. Till skillnad från den traditionella analysen i årsredovisningen, som huvudsakligen beskriver utvecklingen över tid, fokuserar denna rapport i första hand på att analysera var din kommun befinner sig finansiellt och hur den har utvecklats i förhållande till övriga sju Södertörnskommuner de senaste tre åren. Jämförelsen bygger på en speciellt framtagen finansiell profil. Den är konstruerad som ett polärdiagram. Diagrammet innehåller, som beskrivs närmare i rapporten, dels fyra finansiella perspektiv, dels åtta finansiella nyckeltal som är viktiga ur en kommuns finansiella horisont. De fyra perspektiven är långsiktig betalnings eller, kortsiktig betalnings, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. De finansiella nyckeltalen är sådana nyckel tal resultat år som är vanligt förekommande inom kommunsektorn. En närmare beskrivning av den finansiella profilen görs på sidorna 9 och 0. Inledningsvis i rapporten redovisas en traditionell finansiell analys av hur kommunerna i Södertörnsgruppen har utvecklats finansiellt under perioden Ana lysen kretsar kring de finansiella nyckel - tal som används i den finansiella profilen längre fram i rapporten. Därefter följer en beskrivning och en förklaring av den finansiella profilen och av de nyckeltal och pers pektiv som ingår i den. I anslutning till detta görs en genomgång av just din kommuns finansiella ställning och utveckling under Ana - lysen fokuserar på att jämföra kommunens utveckling gentemot den genomsnittliga utvecklingen för Södertörnsgruppens kommuner under samma period. Detta görs både via traditionella finansiella nyckeltal och med hjälp av den finansiella profil som tidigare har beskrivits. Målsättningen är att belysa starka och svaga finansiella sidor hos kommunen. Därefter följer en redovisning av samtliga Södertörnskommuners finansiella profiler för En redovisning görs också av genomsnittliga medelvärden för de finan siella nyckeltal som ingår i den finansiella profilen. Slutligen rangordnas Söder - törns kommunerna utifrån varje nyckel tal 009. Hans Petersson, Kommunforskning i Västsverige

4 Finansiell analys av kommunerna i Södertörnsgruppen Flera kommuner på Södertörn redovisade 009, trots en vikande konjunktur, en resultatnivå som enligt gängse praxis är att betrakta som god ekonomisk hushållning. Även kommunernas genomsnittliga resultat under de tre senaste åren är bra i flertalet av kommunerna. De flesta kommunerna lyckades dock inte finansiera sina med skatteintäkter, vilket innebar att soliditet minskade i flertalet kommuner. Denna analys syftar till att beskriva den finansiella utvecklingen och ställningen i de åtta kommunerna som ingår I Södertörnsgruppen. Dessa är Botkyrka, Huddinge, Haninge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö. De åtta kommunerna omsatte under 009 ca miljarder kr. Balansomslutningen uppgick till ca miljarder kr. Kommunerna investerade för ca, miljarder. före extraordinära försvagades jämfört föregående år Ett sätt att mäta balansen mellan kommunens löpande kostnader och intäkter är att studera resultat före extraordinära. Relateras det till verksamhetens kostnader kan man göra jämförelser mellan kommuner. Måttet bör åtminstone ligga runt % över en längre tidsperiod, eftersom de flesta kommuner då klarar att finansiera en normal investeringsvolym med skatteintäkter. Det kommer i sin tur innebära att kommunen stärker sitt finansiella handlingsutrymme. För Södertörnskommunerna försvagades under den analyserade treårsperioden resultat före extraordinära i förhållande till verksamhetens kostnader från,% till,%. Detta innebar att kommunerna i genomsnitt för första gången på flera år låg under %. tälje med 0,%. Näst svagast resultat hade Nykvarn med 0,% och tredje svagast Nynäshamn med 0,8%. före extraordinära * Snitt procent Botkyrka,7,8,,0 Haninge,,,6,0 Huddinge 6,8,, Nykvarn 0, 0,, Nynäshamn,,6 0,8,6 Salem 0,6,,6, Södertälje 0,7 0,7 0, 0,6 Tyresö,8,,, Medel,,0,,0 * före extraordinära relaterat till verksamhetens kostnader Det rådde en stor variation mellan kommunerna avseende resultatnivån. Spännvidden mellan starkaste och svagaste värdet sträckte sig under 007 från 6% till 0,7%. År 009 var motsvarande siffror från,6% till 0,%. Skillnaderna mellan starkaste och svagaste kommun i gruppen minskade således under perioden. Den kommun som redovisade det starkaste genomsnittliga resultatet före extraordinära under den granskade perioden var Huddinge med finansiellt starka,% i snitt per år. Därefter kom Haninge med,0% och Nynäshamn med,6%. Svagast resultat hade Södertälje med 0,6%, följt av Nykvarn,% och Salem med,%. Flera Södertörnskommuner har under perioden redovisat en stark resultatnivå. Alla utom Södertälje, Nykvarn och Salem ligger över,0%, vilket som tidigare nämnts brukar vara ett generellt riktmärke för god ekonomisk hushållning ur ett resultatperspektiv. Den kommun som förbättrade sitt resultat före extraordinära mest mellan 007 och 009 var Salem med,0 procentenhet. Därefter kom Botkyrka med 0,7 procentenheter och Södertälje med 0, procentenheter. Övriga kommuner i gruppen uppvisade en negativ resultatutveck- Starkast resultat före extraordinära i relation till verksamhetens kostnader under år 009 redovisade Haninge med,6%. Därefter följde Huddinge med,% och på tredje plats kom Botkyrka med,%. Svagast resultat redovisade Söderling under perioden. Av dessa redovisade Huddinge en förändring på, procentenheter, Nynäshamn,7 procentenheter och Nykvarn,6 procentenheter. Lägre investeringsvolym under 009 Med netto avses investeringsutgifter med avdrag för eventuella investeringsinkomster. I netto räknas inga försäljningsinkomster in. För att nettona skall bli jämförbara kommunerna emellan har de relaterats till verksamhetens nettokostnader. Den genomsnittliga investeringsvolymen i Södertörn var lägre under 009 i förhållande till 007 och 008. Relateras årets till verksamhetens nettokostnader, redovisade gruppen ett genomsnitt på ca 9% under 007 och 008. Under 009 minskade det till 8%. En genomsnittlig investeringsvolym på nästan 8,6% per år under den granskade perioden innebar dock att kommunerna i Södertörn hade högre genomsnittlig investeringsvolym än andra kommungrupper och län där finansiella profiler också tas fram. Det flesta grupper eller län låg runt 7% per år. Investeringsvolym * Snitt procent Botkyrka 9,0 Haninge,0 Huddinge,7 Nykvarn 9,7 Nynäshamn 9 7 0, Salem 9,7 Södertälje 6,7 Tyresö Medel ,6 * Netto i relation till verksamhetens nettokostnader Investeringsvolymerna varierade dock mellan de enskilda kommunerna. Den kommun som investerade mest i förhållande till sina nettokostnader var Nykvarn med i genomsnitt nästan %

5 per år. Detta är ett mycket högt värde! Av övriga kommuner låg Botkyrka, Nynäshamn, Salem och Tyresö på ett genomsnitt på 9 %, vilket är något högre än normalt. Allra minst investerade Huddinge, Haninge och Södertälje med i genomsnitt % per år. I detta sammanhang skall det dock beaktas att kommunernas investeringssiffror påverkas av hur stor del av den kommunala verksamheten som ligger i bolagsform. Förbättrad skattefinansieringsgrad av När den löpande driften har finansierats bör det helst återstå tillräckligt stor andel av skatteintäkterna för att större delen av na skall kunna finansieras med egna medel. Detta benämns skattefinansieringsgrad av na och 00% innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga som är genomförda under året. Sker detta, kommer kommunen bl a att stärka sin soliditet. Södertörnskommunernas genomsnittliga skattefinansieringsgrad av årets netto förbättrades under perioden. Under 007 och 008 kunde kommunerna i gruppen finansiera 8% av årets netto med skatteintäkter. 009 förbättrades nyckeltalet till 9%. Den genomsnittliga skattefinansieringsgraden för hela perioden hamnade på 87%. Detta innebar att na nästan kunde finansieras med skatteintäkter. Det saknades endast %. Skattefinansieringsgraden varierar liksom övriga nyckeltal kraftigt mellan olika kommuner i gruppen. Nyckeltalet är både beroende av vilket resultat och av vilken investeringsvolym kommunen uppvisar. Det är också på det viset att de olika kommunerna befinner sig i olika investeringsfaser, vilket gör att skattefinansieringsgraden bör studeras över en längre tidsperiod för att några slutsatser skall kunna dras. Starkast skattefinansieringsgrad under perioden hade Huddinge med ett årsgenomsnitt på 70%. Förklaringen till att Huddinge låg i topp var en låg investeringsvolym i kombination med ett starkt resultat under hela perioden. Även Haninge, med sina 9%, låg över 00% under perioden. Svagast skattefinansieringsgrad uppvisade Södertälje med låga %, följt av Nykvarn med % och Botkyrka med 66%. De två sistnämnda kommunerna hade dock en hög investeringsvolym under de tre åren. Skattefinansieringsgrad av na * Snitt procent Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn 80 8 Nynäshamn Salem Södertälje 0 Tyresö Medel * före extraordinära i relation till netto Sammanfattningsvis kan det konstateras att det var fyra kommuner under 009 som kunde skattefinansiera sina, övriga kommuner var tvungna att låna pengar eller minska på likviditeten. Studeras hela perioden, , var det tre kommuner som kunde skattefinansiera samtliga. Förbättrad soliditet är ett viktigt nyckeltal när en skall analyseras. en mäter kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Södertörnskommunernas genomsnittliga soliditet (inkl samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt) förbättrades under från 9% till 0%. Även soliditeten är ett nyckeltal som varierar kraftigt mellan kommunerna. Starkast soliditet 009 hade Nykvarn med %, följd av Botkyrka med 8% och Huddinge med 7%. Svagast soliditet hade Haninge med %. Näst svagast soliditet uppvisade Tyresö med 0%, följd av Nynäshamn med %. Det var två kommuner, Haninge och Tyresö, som förbättrade sin soliditet under perioden. Övriga sex kommuner försvagade den. procent Botkyrka 8 Haninge Huddinge Nykvarn 6 Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 6 0 Medel Försvagad likviditet en är ett mått på kommunens kortsiktiga handlings. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Gruppens genomsnittliga kassalikviditet försvagades under perioden från 98% till 66%, vilket innebar att de kortfristiga skulderna översteg de likvida medlen och de kortfristiga fordringarna. Denna nivå är tillfredsställande ur risksynpunkt eftersom det i kommunernas kortfristiga skulder ingår en semesterlöneskuld som utgör ca 0 0% av de kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i någon större omfattning under året och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. Återigen bör betonas att variationen mellan gruppens kommuner var stor. en varierade mellan % och %. Starkast kassalikviditet 009 hade Huddinge med %, därefter följde Ny-

6 näshamn med 6% och Haninge med 9%. Svagast likviditet redovisade Södertälje med % och näst svagast Botkyrka med %. procent Botkyrka Haninge 98 9 Huddinge Nykvarn 9 7 Nynäshamn 7 6 Salem 0 Södertälje 8 6 Tyresö 69 Medel Ingen kommun stärkte sin kassalikviditet mellan 007 och 009. De som försvagade sin likviditet mest var Nykvarn, Huddinge, Nynäshamn och Tyresö. Det är dock viktigt att kassalikviditeten studeras ihop med nyckeltal som soliditet, eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning. Detta stärker kommunens kortsiktiga betalnings men försämrar samtidigt den långsiktiga betalningsen. Förbättrade finansiella I måttet finansiella ingår alla de finansiella tillgångar i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt, nämligen samtliga omsättningstillgångar, långfristiga placeringar och fordringar samt kort- och långfristiga skulder. Nettot av dessa har sedan relaterats till verksamhetens kostnader för att en jämförelse skall kunna ske kommuner emellan. Måttet är intressant eftersom det speglar den tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalnings. I måttet elimineras också vidareutlåning inom kommunkoncernen. Mellan försvagade Södertörnskommunerna de genomsnittliga finansiella *Borgensåtagande i relation till bruttokostnader De kommuner som, i relation till verksamhetens kostnader, ökade sina borgensåtaganden mest under perioden var Södertälje med 9 procentenheter följt av Botkyrka med procentenheter. De komna relaterade till verksamhetens kostnader från 9% till %. Starkast värde avseende finansiella relaterat till verksamhetens kostnader under 009 uppvisade Södertälje med %, Huddinge 7% och Nykvarn med 6%. Dessa kommuner plus Botkyrka och Haninge redovisade ett positivt värde, vilket innebar att de finansiella tillgångarna översteg de kort- och långfristiga skulderna. Svagast värde redovisade Salem med 9%, följt av Tyresö med % samt Nynäshamn med 0%. procent Botkyrka 0 0 Haninge 8 7 Huddinge 8 7 Nykvarn 6 6 Nynäshamn 9 0 Salem 9 Södertälje Tyresö 0 Medel 9 6 En av åtta kommuner förbättrade sina finansiella mellan 007 och 009. Det var Haninge med procentenheter. Störst försvagning under perioden redovisade Huddinge med procentenheter. Lägre genomsnittlig skattesats Det genomsnittliga primärkommunala skatteuttaget minskade till följd av skattesänkningar under perioden. 007 uppgick skattesatsen till 9,97 kr. Under 008 sänkte Huddinge och Tyresö skatten med öre. Detta innebar att det genomsnittliga skatteuttaget under 008 uppgick till 9,9 kr. Detta gällde också under 009. Skatten varierade under 009 mellan 9,8 kr och 0, kr i de olika kommunerna. Lägst primärkommunal skatt hade Tyresö med 9,8 kr följda av Nynäshamn med 9,8 kr. Högst skatt hade Södertälje och Botkyrka med 0, kr, följda av Haninge med 0,08 kr. Primärkommunal skattesats kr Botkyrka 0, 0, 0, Haninge 0,08 0,08 0,08 Huddinge 0,0 9,9 9,9 Nykvarn 9,9 9,9 9,9 Nynäshamn 9,8 9,8 9,8 Salem 9,90 9,90 9,90 Södertälje 0, 0, 0, Tyresö 9,6 9,8 9,8 Medel 9,97 9,9 9,9 Ökande borgensåtagande Relateras kommunernas beviljade borgensåtaganden till verksamhetens kostnader, redovisade gruppen ett genomsnittligt värde under 007 på 9%. Under 008 och 009 ökade detta värde till %. Detta innebar att de genomsnittliga borgensåtagandena ökade med tre procentenheter under perioden. De kommuner i gruppen som hade beviljat mest i borgensåtaganden i relation till verksamhetens kostnader under 009 var Huddinge med %, Tyresö med 6% och Botkyrka med 0%. Minst hade beviljats av Nykvarn med % följt av Salem med 6% och Haninge med 0%. Borgensåtagande * procent Botkyrka 7 0 Haninge 7 0 Huddinge Nykvarn Nynäshamn 9 8 Salem 6 6 Södertälje 7 6 Tyresö Medel 9

7 muner som minskade sina borgensåtaganden mest var Huddinge och Tyresö med procentenheter och Haninge med 7 procentenheter. Varierad följsamhet mot budget När det gäller budgetföljsamhet, mäts den i modellen mot verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens kostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna. Förklaringen till detta är att målsättningen är att fånga verksamhetens/nämndernas budgetföljsamhet exklusive finansiella. År 007 redovisade sex av åtta kommuner i Södertörn negativ budgetavvikelse när det gäller nivån verksamhetens nettokostnader. 008 sjönk siffran till tre kommuner, för att under 009 minska till två kommuner som redovisade negativa budgetavvikelser. Den genomsnittliga avvikelsen mellan budgeterat och redovisat resultat förändrades också mellan 007 och 009. Relateras budgetavvikelsen till verksamhetens kostnader uppgick avvikelsen till 0,6% under 007, till 0,% under 008 och avslutningsvis till 0,7% under 009. Spännvidden var dock stor mellan kommunerna. Variationen under 009 låg mellan,9% och,9%. Detta innebar att spännvidden mellan starkaste och svagaste värdet i gruppen var oförändrad jämfört med tidigare år. En avslutande kommentar I takt med ett allt svagare samhällsekonomiskt läge under 009 visade resultatprognoserna i kommunsverige på kraftigt vikande resultatnivåer jämfört med 008. Så blev dock inte fallet i många kommuner, utan resultatet förbättrades t o m i vissa kommuner jämfört med 008. En viktig förklaring till detta var att det i de allra flesta kommuner inleddes kraftiga kostnadsbesparingar under 009 för att rätta kostymen utifrån 00 års förväntade låga skatteintäktsutveckling. En annan viktig förklaring till den goda resultatnivån under 009 var kraftigt sänkta premier för avtalsförsäkringar till AFA som slog igenom i resultatet för många kommuner. När det gäller resultatnivå och finansiellt handlingsutrymme på kort och lång sikt är skillnaderna dock ganska stora mellan enskilda kommuner. Det finns i Södertörnsgruppen få kommuner som har samma finansiella förutsättningar. I tidigare rapporter har de åtta kommunerna inordnats i tre olika grupper utan någon inbördes ranking vare sig inom eller mellan grupperna. Här kommer 009 års placeringar: Under 009 inordnas i grupp A Botkyrka och Huddinge. Dessa två kommuner bedömdes ha goda resultatnivåer i kombination med relativt stark eller tillfredsställande finansiell handlings. I grupp B inordnas Haninge, Salem och Tyresö. Dessa bedömdes ha en svag eller tillfredsställande långsiktig finansiell handlings, men uppvisar för tillfället en tillfredsställande resultatnivå. I grupp C ingår Södertälje, Nynäshamn och Nykvarn. Dessa har en stark eller tillfredsställande finansiell handlings, men uppvisar svaga resultat under 009. Tabellen på följande sida försöker ur en annan vinkel beskriva styrkor och svagheter hos de olika kommunerna utifrån perspektiven skattesats, resultatnivå samt kort- och långsiktigt finansiellt handlingsutrymme. Modellen är subjektiv, men bygger på de kriterier kring god ekonomisk hushållning som har redovisats i analysen ovan. Tabellen skall ses som en beskrivning av finansiella förutsättningar i grova drag. Graderingen är gjord utifrån 009 års räkenskaper. 6

8 styrkor och svagheter hos Södertörnskommunerna 009 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde Varken starkt eller svagt Svagt värde 009,0 kr eller lägre, till,99 kr,00 kr eller högre För samtliga fyra nyckeltal i denna tabell Tyresö Botkyrka gäller att ju högre upp i tabellen som Nynäshamn Södertälje kommunen befinner sig, desto starkare Salem värde har kommunen på nyckeltalet. Huddinge Exempelvis: Tyresö har den lägsta Nykvarn skatten bland de kommuner som ligger Haninge i kolumnen med starkt värde längst till vänster. Den placeras därför högst upp. Detta innebär att rangordningen när det gäller samtliga nyckeltal går från vänster till höger kolumnvis. nivå 009,% eller starkare,9% till 0,0% 0,% eller svagare före extraordinära Haninge Nynäshamn Södertälje i förhållande till verksamhetens Huddinge Nykvarn kostnader Botkyrka Tyresö Salem Långsiktig resultatnivå ,% eller starkare,9% till 0,0% 0,% eller svagare resultat före extra- Huddinge Nykvarn Södertälje ordinära under år/ Haninge verksamhetens bruttokostnader Nynäshamn Tyresö Botkyrka Salem Kortsiktigt finansiellt 7% eller högre 7,9% till %,9% eller lägre handlingsutrymme 009 Huddinge Tyresö Salem Nynäshamn Nykvarn Haninge Botkyrka Södertälje Långsiktigt finansiellt % eller högre,99% till 0% 0,% eller svagare handlingsutrymme 009 Nykvarn Salem Tyresö inklusive pensionsåtagande Botkyrka Södertälje Haninge Huddinge Nynäshamn ) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för en kommun över en längre tid. Värde ringar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga. Hur har din kommun utvecklats i förhållande till övriga kommuner? I detta avsnitt har en beskrivning gjorts av den genomsnittliga finansiella utvecklingen i Södertörns kommuner under perioden Spridningen mellan olika kommuner var dock som tidigare har diskuterats mycket stor när det gäller samtliga analyserade nyckeltal. Det är därför intressant att ytterligare studera var enskilda kommuner befinner sig i denna spridning. På sidorna görs en analys av var din kommun befinner sig och hur den har utvecklats i förhållande till övriga kommuner i Södertörn. Vilka likheter och olikheter uppvisade din kommun i förhållande till övriga kommuner? Till grund för analysen ligger den finansiella profil som presenteras på sidorna

9 nyckeltal, Södertörnskommunerna Verksamheten/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 9,0 9, 9,7 Avskrivningar/skatteintäkter + generella statsbidrag, %,6,,7 Finansnetto/skatteintäkter + generella statsbidrag, %,6, Nettokostnader/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 97,0 97,6 98, Skattefinansieringsgrad av nettona, % Netto/verksamhetens nettokostnader, % före extraordinära /verksamhetens kostnader, %,,0, Årets resultat/verksamhetens kostnader, %,,0, resultat före extraordinära relaterat till verksamhetens kostnader under de tre senaste åren,0,9,0 inkl. hela pensionsskulden och löneskatt, % /verksamhetens kostnader, % 9, % Primärkommunal skattesats, kr 9,97 9,9 9,9 Borgensåtagande/verksamhetens kostnader, % 9 Budgetavvikelse verksamhetens nettokostnader/verksamhetens kostnader, % 0,7 0, 0,7 8

10 Så tolkar du den finansiella profilen! Den finansiella profil i form av ett s k spindeldiagram som används i denna rapport för att beskriva kommunens finansiella ställning, innehåller åtta olika nyckeltal och fyra viktiga finansiella pers pektiv. Nedan görs en be skrivning av de olika delarna i profilen. De beskrivna delarna är markerade med rött. Profilen i exemplet är fingerad. resultat år resultat år. före extraordinära före extraordinära Åtta nyckeltal. Diagrammet innehåller åtta nyckeltal redovisade på åtta axlar. Nyckeltalen speglar olika dimen sioner av den analyserade kommunens finansiella situation och utveckling. Vissa nyckeltal är relaterade till verksamhetens kostnader för att de skall kunna jämföras mellan olika kommuner. Nyckeltalen beskrivs på sidan 0. Skalan. Diagrammet har skalan. Po äng ska lan är re la - tiv. Det finns åtta kommuner på Södertörn och poäng en har fördelats enligt följande: Den kommun som har den starkaste observationen får en femma, de två kommuner som följer får en fyra. De två kommuner som ligger i mitten får en trea. Därefter följer två kommuner som får en tvåa och den svagaste kommunen får följaktligen en etta. resultat år resultat år före extraordinära före extraordinära Fyra axlar/perspektiv. Diagrammet innehåller fyra ax lar som ska ge en samlad bedömning av fyra viktiga finansiella perspektiv. Varje perspektiv/axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast int ill axeln. Samtliga fyra nyckeltal väger lika tungt i bedömningen. Exempelvis är summan av nyckeltalen primärkommunal skatt, so liditet, finansiella och kassalikviditet. Poäng och genomsnitt. Den heldrag na linjen visar de olika po äng som den analy serade kommunen har fått för varje en skilt nyckeltal res p. för de fy ra sammanvägda ax larna. Den streck ade ringen i mitten visar trean i den analyserade gruppen. Ligger kommunen utanför den streck ade rin gen har den ett starkare värde än tre i gruppen och omvänt. Den hel drag na linjen redo vi sar den fi - nan si ella profilen för den analyserade kommunen. 9

11 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen De fyra perspektiven Den finansiella profilen som redovisas i denna rapport innehåller fyra perspektiv som är viktiga ur ett övergripande finansiellt perspektiv. Dessa fyra är: en över finansiella utvecklingen, långsiktig betalnings, kortsiktig betalnings och riskförhållande. Varje as - pekt mäts via de fyra närmaste liggande nyckeltal i profilen. Detta in nebär att varje nyckeltal i den finansiella profilen ingår i två perspektiv. Långsiktig handlings Det första perspektivet handlar om att redo - visa vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt i förhållande till övriga kommuner i grupperna. Alla pers - pektiv i profilen är relaterade till hur kom - munen be finner sig i förhållande övriga kommuner i grupperna. I perspektivet in - går nyckeltalen skattesats, soliditet, skattefinansieringsgraden av na och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Kortsiktig handlings Det andra perspektivet redovisar vilken finansiell motståndskraft kom munen har på kort sikt. Det närmaste åren fokuseras. I perspektivet ingår nyckeltalen finansiella, kassalikviditet, budgetföljsamhet och resultat före extraordinära. förhållande Med tredje perspektivet risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, finansiella och kassalikviditet. över det finansiella utvecklingen med det fjärde pers pek - tivet kontroll avses avslutnings vis hur kommunen klarar av att kont rollera sitt finansi ella resultat. I perspektivet ingår nyckeltalen budgetföljsamhet, resultat före extraordinära, skattefinansieringsgraden av na och genom - snittligt resultat under de tre senaste åren. nyckeltal Här följer beskrivningar av de i texten och profilerna förekommande finansiella nyckeltalen. Borgensåtagande redovisar de borgens - åtaganden som kommunen redovisar in om linjen. Borgensåta gan dena divi deras med verksamhetens kostnader för att jäm fö - relser skall kunna ske mellan de analyserade kom munerna. Borgensåtagandena ingår inte i den finansiella profilen. avvikelsen mellan budgeterat verksamhetens nettokostnader och redovisat verksamhetens nettokostnader. Avvikel sen divideras med verksamhetens kostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. För att erhålla högsta betyg i profilen, skall budgetavvikelsen vara så liten som möjligt. omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen be räk - nas omsätta på tio års sikt (om sätt nings - tillgångar + långfristiga fordringar + långfristiga placeringar kortfristiga och långfristiga skul der). Måttet divideras med verksamhetens kostnader för att jäm fö - relser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Måttet speglar en tidsrymd som ligger någonstans mellan likvi - ditets måtten och soliditeten. Man skulle kunna ut trycka det som medellång betalnings. ett mått på hur god kommunens kortsiktiga betalnings är. Måttet räknas fram genom att likvida medel och kortfristiga for d ringar divideras med kortfristiga skulder. Nettokostnadsandelen visar hur stor andel av skatteintäkterna och de generella stats bidragen som har gått åt till att fi nansiera verksamhetens nettokostnader in - klusive avskrivningar och finansnetto. 00% innebär att skatteintäkter och generella statsbidrag precis täcker den löpande driften. Investeringsvolym Årets nettoinves - teringar har ställts i förhållande till verksamhetens nettokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna emellan. före extraordinära summan av kommunens samtliga intäkter och kostnader un der året exklusive extraordinära ( av engångskaraktär som uppgår till väsentligt belopp och inte har med den ordinarie verksamheten att göra). Resul tatet har dividerats med verksamhetens kostnader för att jäm fö - relser skall kunna göras mellan de analyserade kommunerna. resultat före extraordinära under de tre senaste åren be skriver kommunens genomsnittliga resultat under de tre senaste åren. Resul tatet har dividerats med verksamhetens kostnader för att jämförelser mellan de analyserade kommunerna ska kunna göras. Skattefinansieringsgrad be skriver hur stor andel av årets netto inves teringar som kommunen kan finansiera med egna medel i form av återstående skatteintäkter. Egna medel räknas fram genom att resultatet före extraordinära tillförs årets avskrivningar. Kallas ibland själv - finansieringsgrad. eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Beskriver hur kommunens långsiktiga betalnings styrka utvecklas. Ju högre soliditet desto större finansiellt handlingsutrymme. 0

12 profiler för Nynäshamns kommun Syftetm ed den häranalysen äratt redovisa varnynäsham ns kom m un befinnersig finansielltoch hurkom - m unen harutvecklats under iförhållande tillövriga kom m u- nerisödertörnsom rådet.detta görs i form av en specielltfram tagen finansiellprofil,vars uppgiftärattspegla starka och svaga sidorhos den granskade kom m unen jäm förtm ed övriga kom m unerigruppen.de kom m uner som ingårisödertörnsgruppen är Nynäsham n,huddinge,haninge,nykvarn,nynäsham n,salem,södertälje och Tyresö. Vad är den finansiella profilen? Utgångspunkten för analysen som presenteras på de följande sidorna är de finansiella profiler i form av polärdiagram som redovisas i mittspalten på denna sida. De innehåller dels åtta finansiella nyckeltal, dels fyra perspektiv som är viktiga när en kommuns ekonomi analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlings, kortsiktig handlings, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Genom att ta fram tre finansiella profiler för Nynäshamns kommun för kan man på ett översiktligt sätt fastställa vilken finansiell utveckling och ställning kommunen har i förhållande till övriga kommuner i gruppen. Den finansiella profilen är alltså relativ, vilket innebär att om kommunen redovisar en :a i profilen har man visserligen det starkaste värdet för nyckeltalet i det granskade gruppen, men värdet kan behöva förbättras för att nå till exempel god ekonomisk hushållning. I allmänhet är det dock så att om kommunen får en :a eller en :a för ett nyckeltal i den finansiella profilen är styrkan på nyckeltalet oftast tillfredsställande. Inledningsvis i denna analys belyses hur de åtta nyckeltal som ingår i den finansiella profilen har utvecklats över tid både för Nynäshamn och gentemot snittet i gruppen. Därefter följer en kortfattad analys av hur de fyra perspektiven i profilen har förändrats för kommunen mellan 007 och 009. Till sist ges en avslutande kommentar till Nynäshamns finansiella ställning och utveckling under de tre senaste åren. resultat år resultat år resultat år Nynäsham ns kom m un 009 Nynäsham ns kom m un 008 Nynäsham ns kom m un 007 Utvecklingen av några finansiella nyckeltalunder perioden före extraordinära En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat före extraordinära. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens kostnader ligga runt % över en längre tidsperiod. Detta för att kommunen skall kunna bibehålla sin kort- och långsiktiga handlings. När det gäller resultat före extraordinära i förhållande till verksamhetens bruttokostnader, redovisade Nynäshamn ett försämrat resultat under perioden. Kommunen gick från,% till 0,8% mellan 007 och 009. Motsvarande genomsnittliga förändring för kommunerna i Södertörnsgruppen var en försvagning från,% till,%. Nynäshamn hade således en svagare resultatutveckling jämfört med genomsnittet i gruppen. Nynäshamn redovisade en försämring med,7 procentenheter medan gruppen redovisade en försvagning på,0 procentenhet. Kommunen hade under 009 det tredje svagaste resultatet i gruppen. Detta innebar en :a i den finansiella profilen, vilket var en försämring jämfört med 007 och 008 då kommunen fick en :a. Netto Med netto avses investeringsutgifter med avdrag för eventuella investeringsinkomster. I netto räknas inga försäljningsinkomster in. För att nettona skall bli jämförbara mellan kommunerna har de relaterats till verksamhetens nettokostnader. Relateras Nynäshamns nettoinvester ingar till verksamhetens nettokostnader, framgår det att kommunen sammanlagt under hade en total investeringsvolym som var högre än genomsnittet bland kommunerna i Södertörnsgruppen. I genomsnitt investerade Nynäshamn för 0,% av sina nettokostnader

13 per år under perioden medan värdet för gruppen uppgick till 8,6% per år. Skattefinansieringsgrad av na När den löpande driften har finansierats, bör en tillräckligt stor andel av skatteintäkterna återstå för att kunna finansiera årets med. Detta mäts genom nyckeltalet skattefinansieringsgrad av na. Redovisades ett värde hos nyckeltalet på 00% eller mer, innebar det att kommunen kunde skattefinansiera samtliga som genomfördes under året. Detta stärker då kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 00% kan användas till att amortera av kommunens skulder och/ eller stärka likviditeten. Mellan 007 och 008 försvagades skattefinansieringsgraden av na från 96% till 8%. Det berodde på att nettona ökade markant, från 8, till 8,0 mkr. Under 009 återhämtade sig skattefinansieringsgraden och uppgick till 80%. Utvecklingen förklaras av att na minskade och uppgick till 68,8 mkr eftersom resultatet samtidigt försvagades från, till 9, mkr. För gruppens kommuner i genomsnitt, uppgick skattefinansieringsgraden av årets till 8%, 8% samt 9%, i genomsnitt 87% under den aktuella perioden. I jämförelse med gruppens snitt var Nynäshamns skattefinansieringsgrad totalt sett över perioden svagare. Snittet över tre år låg på 78%. Förklaringen är en kombination av att Nynäshamn haft en högre investeringsvolym och ett lägre resultat än genomsnittet. När det gäller poängen för skattefinansieringsgraden av i den finansiella profilen, låg Nynäshamn på en :a under 007. Under 008 sjönk poängen till en :a samma som 009. inkl. pensionsavsättningar och löneskatt inom linjen är ett mått på kommunens långsiktiga betalnings. Nynäshamn hade 009 en soliditet som var svagare än snittet i gruppen. en inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt uppgick till % jämfört med genomsnittliga 0%. Under perioden uppvisade Nynäshamn utvecklingsmässigt samma trend som genomsnittet bland kommunerna i gruppen. Kommunen förbättrade soliditeten med procentenheter, från % till %, medan den genomsnittliga soliditeten i gruppen förbättrades med procentenhet, från 9% till 0%. Nynäshamn hade den tredje svagaste soliditeten i gruppen under 009. Detta innebar en :a i den finansiella profilen, vilket var detsamma som 007 och 008. I måttet finansiella ingår alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på 0 0 års sikt, nämligen långfristiga fordringar och placeringar, omsättningstillgångar samt kort- och långfristiga skulder. Nettot av dessa relateras sedan till verksamhetens kostnader för att det skall bli jämförbart kommunerna emellan. Måttet är viktigt, eftersom det speglar den finansiella handlings som ligger någonstans mellan de kortsiktiga likviditetsmåtten och det långsiktiga soliditetsmåttet. I måttet elimineras också vidareutlåning inom koncernen, eftersom såväl fordrings- som skuldsidan inkluderas i måttet. Nynäshamn försvagade sina finansiella från % till 0%. Det innebär att skulderna fortsatt överstiger de finansiella tillgångarna. Jämfört med övriga kommuner i gruppen har Nynäshamn svagare finansiella. Genomsnittet i gruppen uppgick 009 till %, det var en försvagning med 8 procentenheter jämfört med 007. Nynäshamn har därmed haft samma utveckling som gruppen i övrigt, vilket givit dem en :a under samtliga år. en är ett mått på kommunens kortsiktiga handlings. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Under 009 uppgick Nynäshamns kassalikviditet till 6%. Det var en försvagning jämfört med tidigare år, kassalikviditeten uppgick nämligen till % under 007 och 7% under 008. Den genomsnittliga kassalikviditeten bland kommunerna i gruppen försvagades från 98% till 66% under perioden. Detta innebar att likviditeten i Nynäshamn uppvisat en likartad utveckling jämfört med genomsnittet för gruppen. Likviditetsutvecklingen under perioden innebar inga förändringar jämfört med periodens första och sista år, då uppgick poängen till en :a. Toppnoteringen för kassalikviditeten 008 innebar en :a. Under 009 redovisade Nynäshamn en primärkommunal skattesats på 9,8 kr. Det var 0 öre lägre än genomsnittet bland Södertörnsgruppens kommuner som uppgick till 9,9 kr. Nynäshamn hade under 009 den näst lägsta skatten i gruppen, endast Tyresö hade en lägre skattesats. Kommunen erhöll som en följd av detta en :a under hela perioden. Den genomsnittliga skattesatsen i gruppen förändrades under från 9,99 till 9,9 kronor på grund av skattesänkningar i Huddinge och Tyresö. en är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen som avser nämndernas verksamhet bör ligga så nära noll som möjligt. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens kostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna. För Nynäshamn uppgick detta mått år 009 till 0,%. Jämfört med avvikelsen under 008 som uppgick till 0,% är den likartad, om än med skillnaden att avvikelsen är positiv istället för negativ. Under 007 redovisades en avvikelse på,%. För gruppens kommuner i genomsnitt uppgick budgetavvikelsen relaterad till verksamhetens kostnader till 0,6% 007, 0,% 008 och 0,7% 009. Den genomsnittliga budgetföljsamheten under perioden har således varierat både i gruppen och i Nynäshamn.

14 Variationen i budgetföljsamhet har påverkat Nynäshamns poäng i den finansiella profilen. Under perioden har poängen förbättras från en :a till en :a. Borgensåtagande Nynäshamn hade 009 beviljat genomsnittliga borgensåtaganden jämfört med kommunerna i Södertörnsgruppen. Relateras borgensåtagandena till verksamhetens kostnader, redovisade Nynäshamn ett värde på 8%, medan genomsnittet i gruppen låg på %. Under 007 uppgick detta mått i gruppen till 9%, vilket innebar att de genomsnittliga beviljade borgensåtagandena i gruppen ökat något under perioden. Nynäshamn uppvisade inte samma trend som gruppen utan borgensåtagandena i relation till verksamhetens kostnader minskade från 9 till 8%. Den finansiella profilens utveckling m ellan 007 och 009 Två av de fyra perspektiven i den finansiella profilen förbättrades för Nynäshamn under perioden Det var kontroll och långsiktig betalnings som förbättrades under perioden. Perspektiven riskförhållande och kortsiktig betalnings förblev däremot oförändrade poängmässigt. Den långsiktiga handlingsen förbättrades från,7 till, poäng. Två av fyra nyckeltal förändrades i perspektivet under perioden. Skattefinansieringsgraden av föll från en :a till en :a medan genomsnittligt resultat under de tre senaste åren förbättrades från en :a till en :a. Övriga nyckeltal i perspektivet låg på samma poäng under hela perioden. låg på en :a och skattesats på en :a. Poängen för den kortsiktiga handlingsen var oförändrad mellan 007 och 009. Den låg på,0 poäng under dessa två år. Två nyckeltal förändrades dock i perspektivet. före extraordinära försvagades från en :a till en :a samtidigt som budgetföljsamhet förbättrades från en :a till en :a. Övriga nyckeltal var oförändrade poängmässigt mellan periodens första och sista år. låg på en :a och finansiella på en :a. Poängen för riskförhållande uppgick till,0 poäng under 007 och 009 eftersom inget av nyckeltalen förändrades poängmässigt. Poängen för nyckeltalen soliditet och finansiella uppgick till en :a medan kassalikviditet och skattesats uppgick till. Samtliga nyckeltal i kontrollperspektivet förändrades under perioden, resultatet blev en förbättring från,7 till, poäng. Skattefinansieringsgraden av (från en :a till en :a) och resultat före extraordinära (från en :a till en :a) försvagades medan budgetföljsamhet (från en :a till en :a) och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren (från en :a till en :a) förbättrades. Avslutande kom m entar Nynäshamn har precis som ett flertal andra kommuner i Södertörn redovisat en negativ resultatutveckling under perioden. et är dock fortsatt positivt och kan Nynäshamn, trots det rådande samhällsekonomiska läget, bibehålla en resultatnivå som är i paritet med den som redovisades under 009 och kombinera den med en kontrollerad investeringsvolym, kommer kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme att upprätthållas. Rådande konjunkturläge innebär emellertid att det blir en utmaning att lyckas med detta under 0, men med en aktiv styrning där ekonomin hela tiden ställs mot de ökande verksamhetsbehoven har Nynäshamn möjlighet att uppnå en sådan utveckling. nyckeltal Söder- Nynäs- Söder- Nynäs- Söder- Nynästörn ham n törn ham n törn ham n Verksamheten/ skatteintäkter + generella statsbidrag, % 9,0 9, 9, 9, 9,7 9, Avskrivningar/ skatteintäkter + generella statsbidrag, %,6,,,,7, Finansnetto/ skatteintäkter + generella statsbidrag, %,6,8,0 0,, 0, Nettokostnader/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 97,0 9,8 97,6 9,8 98, 99, Skattefinansieringsgrad av nettona, % Netto/verksamhetens nettokostnader, % före extraordinära /verksamhetens kostnader, %,,,0,6, 0,8 Årets resultat/verksamhetens kostnader, %,,,0,6, 0,8 resultat före extraordinära relaterat till verksamhetens kostnader under de tre senaste åren,0,6,9,8,0,6 inkl. hela pensionsskulden och löneskatt, % /verksamhetens kostnader, % 0 9 0, % Primärkommunal skattesats, kr 9,97 9,8 9,9 9,8 9,9 9,8 Borgensåtagande/verksamhetens kostnader, % Budgetavvikelse verksamh:s nettokostn./verksamh:s kostn, % 0,7, 0, 0, 0,7 0,

15 profiler för Nynäshamns kommun i förhållande till Södertörnskommunerna resultat år resultat år resultat år... i förhållande till riket resultat år resultat år resultat år

16 finansiella profiler Kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö Medelvärden i profilen 009 Skattefinansieringsgrad av årets netto Medel: 0% resultat år Medel:,0% Primärkommunal skattesats Medel: 9,9 kr inkl. samtliga pensionsförpliktelser + löneskatt Medel: 0% /verk. kostnader Medel:,% Budgetavvikelse verksamh. nettokostn./verksamh. kostnader Medel: 0,8% Medel: 66% / verksamhetens kostnader Medel: % resultat år Botkyrka 007 resultat år Botkyrka 008 resultat år Botkyrka 009 resultat år Haninge 007 resultat år Haninge 008 resultat år Haninge 009

17 resultat år Huddinge 007 resultat år Huddinge 008 resultat år Huddinge 009 resultat år Nykvarn 007 resultat år Nykvarn 008 resultat år Nykvarn 009 resultat år Nynäshamn 007 resultat år Nynäshamn 008 resultat år Nynäshamn 009 resultat år Salem 007 resultat år Salem 008 resultat år Salem 009 6

18 resultat år Södertälje 007 resultat år Södertälje 008 resultat år Södertälje 009 resultat år Tyresö 007 resultat år Tyresö 008 resultat år Tyresö 009 7

19 nyckeltal år 009 före extraordinära / verksamhetens kostnader, % Haninge,6 Huddinge, Botkyrka, Tyresö, Salem,6 Nynäshamn 0,8 Nykvarn 0, Södertälje 0, Medel,, kr Tyresö 9,8 Nynäshamn 9,8 Salem 9,90 Huddinge 9,9 Nykvarn 9,9 Haninge 0,08 Botkyrka 0, Södertälje 0, Medel 9,9, % Nykvarn Botkyrka 8 Huddinge 7 Salem Södertälje 7 Nynäshamn Tyresö 0 Haninge Medel 0 före extraordinära / verksamhetens kostnader under de tre senaste åren, % Huddinge, Haninge,0 Nynäshamn,6 Tyresö, Botkyrka,0 Salem, Nykvarn, Södertälje 0,6 Medel,0, % Haninge,9 Huddinge,8 Salem,7 Botkyrka, Nynäshamn 0, Tyresö 0, Söde tälje 0, Nykvarn,9 Medel 0,8, % Södertälje Huddinge 7 Nykvarn 6 Botkyrka 0 Haninge 7 Nynäshamn 0 Tyresö Salem 9 Medel Skattefinansieringsgrad av na, % Haninge 60 Huddinge 6 Salem 8 Tyresö 8 Nynäshamn 80 Botkyrka 6 Nykvarn Söde tälje Medel 9, % Huddinge Nynäshamn 6 Haninge 9 Tyresö Salem Nykvarn 7 Botkyrka Södertälje Medel 66 Borgensåtagande, % Huddinge Tyresö 6 Botkyrka 0 Nynäshamn 8 Södertälje 6 Haninge 0 Salem 6 Nykvarn Medel Netto i förhållande till verksamhetens nettokostnader, % Nykvarn 9 Botkyrka Tyresö 8 Nynäshamn 7 Salem Söde tälje Haninge Huddinge Medel 8 8

20 Kommunforskning i Västsverige är en organisation som bedriver forskning in om området ekonomi och organisation i kommuner och landsting. Organisationen och verksamheten är uppbyggd kring ett samarbetsavtal mellan kommuner och landsting samt universitet och högskolor i Västsverige. Syftet med samarbetsavtalet är att initiera forskning inom det nämnda området och därigenom bidra till att skapa en stark forskningsmiljö. KFi:s verksamhet idag kan delas in i områdena redovisning, organisering och styrning. Pilgatan 9A Göteborg Telefon E-post Adekvat Form 00-08

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007 Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006 Finansiell profil Falköpings kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun 2007 2009

Finansiell profil Melleruds kommun 2007 2009 Finansiell profil Melleruds kommun 007 009 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 007 009................. Så

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Finansiell profil Tyresö kommun 2006 2008

Finansiell profil Tyresö kommun 2006 2008 Finansiell profil Tyresö kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell analys av Södertörnskommunerna 006 008 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar av de fyra perspektiven

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil. Salems kommun 2008 2010

Finansiell profil. Salems kommun 2008 2010 Finansiell profil Salems kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell analys av Södertörnskommunerna 008 00... Så tolkar du den finansiella profilen!... 0 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil. Tranås kommun 2008 2010

Finansiell profil. Tranås kommun 2008 2010 Finansiell profil Tranås kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län 008 00... styrkor och svagheter hos kommunerna i Jönköpings län Så

Läs mer

Finansiell profil Tyresö kommun

Finansiell profil Tyresö kommun Finansiell profil Tyresö kommun 007 009 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell analys av Södertörnskommunerna 007 009................................... Så tolkar du den finansiella

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Finansiell profil Sävsjö kommun

Finansiell profil Sävsjö kommun Finansiell profil Sävsjö kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län 00 006 styrkor och svagheter hos kommunerna i Jönköpings län Så tolkar

Läs mer

Finansiell profil. Skinnskattebergs kommun 2009 2011

Finansiell profil. Skinnskattebergs kommun 2009 2011 Finansiell profil Skinnskattebergs kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västmanlands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Finansiell profil. Värnamo kommun 2010 2012

Finansiell profil. Värnamo kommun 2010 2012 Finansiell profil Värnamo kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil. Huddinge kommun 2010 2012

Finansiell profil. Huddinge kommun 2010 2012 Finansiell profil Huddinge kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Stockholms län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...13 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2011 2013

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2011 2013 Finansiell profil Sävsjö kommun 2011 2013 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...12 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2009 2011

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2009 2011 Finansiell profil Sävsjö kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil. Eksjö kommun 2012 2014

Finansiell profil. Eksjö kommun 2012 2014 Finansiell profil Eksjö kommun 2012 2014 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...12 Förklaringar av de fyra

Läs mer

Finansiell profil Färgelanda kommun 2005 2007

Finansiell profil Färgelanda kommun 2005 2007 Finansiell profil Färgelanda kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 007 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Strömstads kommun 2004 2006

Finansiell profil Strömstads kommun 2004 2006 Finansiell profil Strömstads kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006 Finansiell profil Melleruds kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Uddevalla kommun 2005 2007

Finansiell profil Uddevalla kommun 2005 2007 Finansiell profil Uddevalla kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 007 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil. Tyresö kommun

Finansiell profil. Tyresö kommun Finansiell profil Tyresö kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Stockholms län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...13 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil. Lysekils kommun 2008 2010

Finansiell profil. Lysekils kommun 2008 2010 Finansiell profil Lysekils kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands och Hallands län 008 00... Så tolkar du den

Läs mer

Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008

Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008 Finansiell profil Uddevalla kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 006 008................ styrkor

Läs mer

Finansiell profil Piteå kommun 2003 2005

Finansiell profil Piteå kommun 2003 2005 Finansiell profil Piteå kommun 00 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland 00 00 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil. Trelleborgs kommun 2010 2012

Finansiell profil. Trelleborgs kommun 2010 2012 Finansiell profil Trelleborgs kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Skåne...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...14 Förklaringar av de fyra

Läs mer

Finansiell profil. Kävlinge kommun 2012 2014

Finansiell profil. Kävlinge kommun 2012 2014 Finansiell profil Kävlinge kommun 0 0 Innehåll Inledning syfte med rapporten... Finansiell analys av kommunerna i Skåne... Så tolkar du den finansiella profilen!... Förklaringar av de fyra perspektiven

Läs mer

Finansiell profil Tanums kommun

Finansiell profil Tanums kommun Finansiell profil Tanums kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 006 008................ styrkor

Läs mer

Finansiell profil Tanums kommun

Finansiell profil Tanums kommun Finansiell profil Tanums kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil. Piteå kommun

Finansiell profil. Piteå kommun Finansiell profil Piteå kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun

Finansiell profil Melleruds kommun Finansiell profil Melleruds kommun 00 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 00 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Piteå kommun

Finansiell profil Piteå kommun Finansiell profil Piteå kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell analys utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland 006 008.......... Inkl finansiella

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Finansiell analys i budget och årsredovisning

Finansiell analys i budget och årsredovisning EN IDESKRIFT OM Finansiell analys i budget och årsredovisning FOKUS PÅ BALANSKRAVSUTREDNING OCH RESULTATUTJÄMNINGSRESERV Finansiell analys i budget och årsredovisning fokus på balanskravsutredning och

Läs mer

Finansiell profil. Uddevalla kommun 2011 2013

Finansiell profil. Uddevalla kommun 2011 2013 Finansiell profil Uddevalla kommun 2011 2013 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17

Läs mer

Finansiell profil. Marks kommun 2010 2012

Finansiell profil. Marks kommun 2010 2012 Finansiell profil Marks kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17 Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil. Hjo kommun 2009 2011

Finansiell profil. Hjo kommun 2009 2011 Finansiell profil Hjo kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...16 Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil. Grästorps kommun 2012 2014

Finansiell profil. Grästorps kommun 2012 2014 Finansiell profil Grästorps kommun 2012 2014 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2012» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2015-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2015-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2016-03-16 Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående

Läs mer

God ekonomisk hushållning och Gävle kommuns finansiella målsättning

God ekonomisk hushållning och Gävle kommuns finansiella målsättning REVISIONSRAPPORT 2007-06-07 Kommunstyrelsen Dnr God ekonomisk hushållning och Gävle kommuns finansiella målsättning Propositionen God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting ledde till förändringar

Läs mer

Några övergripande nyckeltal

Några övergripande nyckeltal www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2009

Södertörns nyckeltal 2009 Södertörns nyckeltal 2009 Förskolan SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR Handläggare/referens Christina Castfjord 08-535 360 61 christina.castefjord@huddinge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Stina Björnram, Bert Hedberg Cert. kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2012 Surahammars kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Pajala kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 17 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2

Läs mer

Finansiell profil. Grästorps kommun

Finansiell profil. Grästorps kommun Finansiell profil Grästorps kommun 2013 2015 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17

Läs mer

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 13 142168-15 Rapport beträffande delårsgranskning.docx Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Bedömning av mål med betydelse för

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Södertörnsnyckeltal 2008 finansiella nyckeltal

Södertörnsnyckeltal 2008 finansiella nyckeltal Södertörnsnyckeltal 2008 finansiella nyckeltal Agenda 09.10 Traditionell analys 09.20 Exempel 09.30 Frågor/synpunkter Jan Lorichs, 2009-08-28 Syfte Bidrar till nyttig och nödvändig diskussion om god ekonomi

Läs mer

Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2012. Haninge kommun. Granskning av årsredovisning 2011

Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2012. Haninge kommun. Granskning av årsredovisning 2011 Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2012 Haninge kommun Granskning av årsredovisning 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 3 3 Syftet med granskningen...

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016

Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016 Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016 Fastställd av kommunstyrelsen 2013-09-24 96 Inledning Idag har Lycksele kommun för stor kostym i förhållande till vårt ekonomiska utrymme. Nu

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning

Granskning av bokslut och årsredovisning Revisionsrapport* Granskning av bokslut och årsredovisning 2007 Motala kommun April 2008 Karin Jäderbrink Stefan Knutsson Matti Leskelä *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Bakgrund...3

Läs mer

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument 1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-12-18 195 Dokumentansvarig

Läs mer

METALLVÄRDEN i SVERIGE AB (PUBL.)

METALLVÄRDEN i SVERIGE AB (PUBL.) METALLVÄRDEN i SVERIGE AB (PUBL.) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ VERKSAMHETSÅRET 2012 VERKSAMHETSÅRET Verksamhetsåret har präglats av fortsatt arbete med att avyttra de tillgångar som härrör från tidigare Kilsta Metall

Läs mer

Delårsrapport januari september 2012

Delårsrapport januari september 2012 Delårsrapport januari september 2012 Intäkterna ökade till 618 Mkr (579), en ökning med 7 procent. Den ekonomiska uthyrningsgraden för bostäder uppgick till 99 procent (99) och som helhet till 97 procent.

Läs mer

Löneutveckling i Järfälla

Löneutveckling i Järfälla Löneutveckling i Järfälla Vad krävs för att Järfälla ska placera sig i topp fem i Stockholms län? Sandra Backlund Rapportnr: Dnr Bun 2016/160 Juni 2016 2016-04-29 1 (13) Innehåll 1. INLEDNING... 2 1.1.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

HYLTE SOPHANTERING AB

HYLTE SOPHANTERING AB UC BASVÄRDERING HYLTE SOPHANTERING AB 557199-0001 per 2015-10-06 senaste bokslut 2014-12-31 En produktion av UC Affärsfakta AB Beräknat aktievärde (baserat på bokslut 2014-12-31) per 2015-10-06 Totalt

Läs mer

Allmänna bidrag till. 25 kommuner

Allmänna bidrag till. 25 kommuner Allmänna bidrag till 25 kommuner Förslag till statens budget för 2014 Allmänna bidrag till kommuner Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Lagförslag... 9 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 11 april 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga

Läs mer

Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016

Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016 2016 Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se Månadsrapport Februari 2016 Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016 Stockholms läns landsting Månadsrapport per februari 2016 2 (9) Perioden

Läs mer

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 26 Sammanfattning Förord Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning

Läs mer

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011 Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga

Läs mer

Storstadsregionjämförelsen 2010. En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

Storstadsregionjämförelsen 2010. En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Storstadsregionjämförelsen 2010 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning... 3 Storstadsområdena och dess indelning... 3 GR:s regionalpolitiska

Läs mer

Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014.

Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014. Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014. Timrå kommun April 2015 Marianne Harr Godkänd revisor Certifierad kommunal revisor Jenny Eklund Auktoriserad revisor Emma Andersson Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet Innehållsförteckning... 1 Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 2 Länsutveckling... 4 Berg kommun... 5 Östersunds kommun... 6 Övriga kommuner... 7 Om Årets Företagarkommun...8 Så är Årets

Läs mer

göteborgs stad delårsrapport

göteborgs stad delårsrapport göteborgs stad delårsrapport per augusti 2010 Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun Nyckeltalsanalys Vännäs kommun November 2008 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...3 1.4 Avgränsning...3 2 Allmän grundanalys...4 2.1 Grunddata...4

Läs mer

Kilsta Metall AB (publ) Delårsrapport januari mars 2009

Kilsta Metall AB (publ) Delårsrapport januari mars 2009 Kilsta Metall AB (publ) Delårsrapport januari mars 2009 - Försäljningen under första kvartalet uppgick till 4,5 Mkr (11,2). Jämfört med fjärde kvartalet 2008 ökade försäljningen med 87 %. - Resultatet

Läs mer

Pressmeddelande Delårsrapport FIREFLY AB (publ) januari mars 2013 First North: FIRE

Pressmeddelande Delårsrapport FIREFLY AB (publ) januari mars 2013 First North: FIRE Pressmeddelande Delårsrapport FIREFLY AB (publ) januari mars 2013 First North: FIRE Orderingången ökade med 25 % till 29,2 mkr (23,3 mkr) Orderstocken ökade med 53 % till 33,3 mkr (21,7 mkr) Omsättningen

Läs mer

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014 STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2015-03-17 / 3 Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uka.se Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2008-05-15 Av Mikael Johansson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska

Läs mer

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Nära 22 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2012. Trots att drygt var tionde inte når behörighet till gymnasiet har huvudstadsregionen

Läs mer

Tentamen i: Industriell ekonomi E

Tentamen i: Industriell ekonomi E 1 Tentamen i: Industriell ekonomi E Kurskod: IEK415 Tisdagen den 11 mars, fm (kl 08.30-11.30) i V-huset, år 2014!!! Tillåtna!hjälpmedel:" Tillåtna hjälpmedel (nivå 2) Typgodkänd räknare, linjal Presentation

Läs mer

Månadsuppföljning per den 30 september 2013

Månadsuppföljning per den 30 september 2013 16 oktober 2013 KS-2013/254.182 1 (11) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 30 september 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport augusti 2013

Ekonomisk månadsrapport augusti 2013 Kommunstyrelsens kontor 2013-09-17 Ekonomisk månadsrapport augusti 2013 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Brf Linnégatan 41-45

Brf Linnégatan 41-45 Brf Linnégatan 41-45 ÅRSREDOVISNING 1 januari 31 december 2012 Bostadsrättsföreningen Linnégatan 41-45 796909-5228 Nyckeltal Kostnadsfördelning 2012 2011 (exklusive fönster & fasadprojekt 2012) Planerat

Läs mer

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet Innehållsförteckning... 1 Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 2 Länsutveckling... 4 Växjö kommun... 5 Ljungby kommun... 6 Övriga kommuner... 7 Om Årets Företagarkommun...8 Så är Årets

Läs mer

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018 Ärendebeskrivning 1 (9) Enheten för Ekonomistyrning Handläggare Datum Diarienummer Agneta Gustavsson Veronica Hedlund Lundgren 2015-11-30 LK/152610 Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Läs mer

1. Kommunens ekonomi... 4

1. Kommunens ekonomi... 4 Rev 18 1 2 3 4 5 1. Kommunens ekonomi... 4 Lerums kommun har under flera år haft en ansträngd ekonomi med stora underskott inom verksamheterna. Så här kan det självklart inte fortsätta men vad som heller

Läs mer

Cirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare:

Cirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare: Cirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 1999-04-29 Mottagare: Ekonomi/Finans 1999:63 Sektionen för ekonomistyrning 1999-04-29

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2009-02-20 Av: Viktor Andersson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 Revisionsrapport April 2011 Erika Svensson Helen Samuelsson Dahlstrand Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...5 2.1 Bakgrund...5 2.2 Revisionsfråga och metod...5 3 Granskningsresultat...6

Läs mer

Kommunerna i Skåne län. Den finansiella profilen 2009-2013

Kommunerna i Skåne län. Den finansiella profilen 2009-2013 Kommunerna i Skåne län Den finansiella profilen 29-213 Resultatrelaterade nyckeltal Resultat före extraordinära poster / verksamhetens kostnader 5 4 3,8 3 2,9 2,5 2,5 2 1,8 1,9 2 2,1 2,2 2,2 1 29 21 211

Läs mer

Diskonteringsräntan i pensionskuldsberäkningen samt rekommenderad PO för år 2014

Diskonteringsräntan i pensionskuldsberäkningen samt rekommenderad PO för år 2014 2013-04-19 1 (12) CIRKULÄR 13:16 Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Siv Stjernborg m.fl. EJ Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Diskonteringsräntan i pensionskuldsberäkningen samt rekommenderad PO för år

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2008

Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2008 Kalmar kommun Maj 2008 Elisabeth Rye Andersson Caroline Liljebjörn Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Revisionsfråga

Läs mer

Nettoomsättningen uppgick till 20 tkr (25 tkr) Resultat efter finansiella poster uppgick till -3 540 tkr (-3 563tkr)

Nettoomsättningen uppgick till 20 tkr (25 tkr) Resultat efter finansiella poster uppgick till -3 540 tkr (-3 563tkr) Challenger Mobile AB (publ) Org. nr 556671-3607 Isafjordsgatan39 B SE-164 40 Kista Tel 0722-458 458 www.challengermobile.com info@challengermobile.com Januari september 2012 Nettoomsättningen uppgick till

Läs mer

Kommunfullmäktige. Ärende 23

Kommunfullmäktige. Ärende 23 Kommunfullmäktige Ärende 23 O Eda kommun Kommunrevisionen 2015-10-09 Till: Kommunfullmäktige För kännedom: Kommunstyrelsen Revisorernas utlåtande avseende delårsrapport 2015-08-31 Vi har granskat kommunens

Läs mer

DIGITALISERINGEN PÅVERKAR oss alla

DIGITALISERINGEN PÅVERKAR oss alla DIGITALISERINGEN PÅVERKAR oss alla Kundernas krav på helhetslösningar och en mer flexibel leverans blir allt mer tydlig. Kundens egen digitalisering och anpassning till sina nya marknadsförhållanden är

Läs mer