Finansiell profil. Lysekils kommun

Transkript

1 Finansiell profil Lysekils kommun

2 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Så tolkar du den finansiella profilen!... Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen... Finansiell profil över kommunen finansiella profiler nyckeltal

3 Inledning syftet med denna rapport Syftet med rapporten Denna rapport är ett komplement till den traditionella finansiella analys som återfinns i årsredovisningen. Till skillnad från den typen av analys, som beskriver utvecklingen över tiden, fokuserar denna rapport i första hand på att analysera hur kommuner i Västra Götaland och Halland befinner sig finansiellt och har utvecklats i förhållande till varandra under perioden I rapporten lämnas också värden för ett antal nyckeltal som avser riket. Dessa nyckeltal baseras på de ca 90 kommunerna som i dagsläget ingår i de län eller grupper som använder sig av den finansiella profilen. Värdet för dessa kommuner bör statistiskt ligga mycket nära riksgenomsnittet. Rapportens olika jämförelser görs både på traditionellt vis, men också i form av en speciellt framtagen finansiell profil, vars uppgift är att jämföra finansiella nyckeltal och sammanfattande finansiella perspektiv mellan kommunerna i länen och riket. Profilen är konstruerad i form av ett polärdiagram. De innehåller, som beskrivs närmare i rapporten, dels fyra perspektiv, dels åtta finansiella nyckeltal, som är viktiga ur en kommuns finansiella horisont. De fyra perspektiven är långsiktig handlings, kortsiktig handlings, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. De finansiella nyckeltalen är sådana nyckeltal som är vanligt förekommande resultat år inom kommunsektorn. Profilens struktur och innehåll beskrivs närmare på sidorna. Rapportens uppbyggnad Inledningsvis i rapporten redovisas en finansiell analys av hur kommunerna i Västra Götaland och Halland har utvecklats finansiellt från 008 till 00. Analysen kretsar kring de finansiella nyckeltal som används i den finansiella profilen längre fram i rapporten. Här finns också tabeller som försöker beskriva starka och svaga finansiella sidor hos de olika kommunerna. Efter det inledande avsnittet följer en beskrivning och en förklaring av den finansiella profilen och av de nyckeltal och perspektiv som ingår i den. Direkt efter beskrivningen av den finansiella profilen görs en analys av kommunens finansiella ställning och utveckling under perioden Den fokuserar på att jämföra kommunens utveckling gentemot övriga kommuner i Västra Götaland och Halland. Detta görs både via traditionella finansiella nyckeltal och med hjälp av den finansiella profil som tidigare har beskrivits. Målsättningen med avsnittet är att detaljerat belysa starka och svaga finansiella sidor hos kommunen i förhållande både till god ekonomisk hushållning och övriga kommuner i länen. Därefter följer en sida med en redovisning av kommunens finansiella profiler, både när det gäller i förhållande till övriga kommuner i Västra Götaland och Halland, men också i förhållande till riket. Skälet till att två olika typer av finansiella profiler redovisas, är att det egentligen inte är helt rättvisande att bara konstruera finansiella profiler som beskriver hur kommunerna i Västra Götaland och Halland befinner sig i förhållande till varandra. Därför kompletteras de med finansiella profiler som jämförs mot de ca 90 kommuner i de län eller grupper som i dagsläget använder sig av den finansiella profilen. Värdet för dessa kommuner bör som tidigare nämnts statistiskt ligga mycket nära riksgenomsnittet. I påföljande avsnitt redovisas samtliga finansiella profiler för alla kommuner i Västra Götaland och Halland under 00. Allra sist i rapporten presenteras nyckeltal för samtliga kommuner avseende 00. Hans Petersson Kommunforskning i Västsverige

4 Finansiell utveckling/ställning hos kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Med tanke på de mörka moln som målades upp för kommun- och landstingssektorn under 008, har många kommuner i Västra Götaland och Hallands län kommit förvånansvärt helskinnade ur krisen under både 009 och 00. Många hade i bokslut 00 ett gott eller tillfredsställande finansiellt handlingsutrymme inför framtiden. Det genomsnittliga resultatet i förhållande till verksamhetens kostnader i gruppen blev,0% under 00 och i genomsnitt för perioden uppgick samma nyckeltal till,6%. 00 års resultatnivå är ur ett resultatperspektiv att betrakta som god ekonomisk hushållning, medan det genomsnittliga resultatet för på,6% är för svagt för att uppfylla god ekonomisk hushållning. En viktig förklaring till att resultatet stannade på,6% för perioden i länen var att det genomsnittliga resultatet under 008 bara uppgick till 0,7%. Syftet med denna analys är att kortfattat beskriva den genomsnittliga finansiella utvecklingen och ställningen under perioden bland de kommuner som ingår i Västra Götaland och Hallands län. Analysen skall ses som ett komplement till den finansiella profil som presenteras längre fram i denna rapport. I rapporten lämnas värden för ett antal nyckeltal som avser riket. Dessa nyckeltal baseras på de ca 90 kommuner i de län och grupper som använder sig av den finansiella profilen. Värdet för dessa kommuner ligger statistiskt nära riksgenomsnittet. före extraordinära visar en negativ utveckling Ett sätt att mäta balansen mellan kommunens löpande kostnader och intäkter är att studera resultat före extraordinära. Relateras det till verksamhetens kostnader kan man göra jämförelser mellan kommuner. Måttet bör minst ligga runt % över en längre tidsperiod, för då före extraordinära * Procent Snitt 08 0 Lidköping,9 7,8 7,8 0,9 Mölndal,,0 7,,8 Stenungsund 0,8,9 6,, Kungsbacka,,,7, Vara,,,6, Varberg,8,8,6,7 Göteborg,0,0,,8 Laholm 0,0,,,8 Orust,8,,0, Halmstad,7 0,9,7,8 Alingsås,,9,, Ale,8,,, Härryda,,,9, Skövde,,8,6, Munkedal,,,,0 Tibro,0,,8,7 Tidaholm,,9,8, Uddevalla,0 6,,7 0,9 Tanum,9,,, Vänersborg,,,,0 Tjörn 0, 0,8,, Hjo 0,8,,,6 Hylte,7,8,, Svenljunga,,7, 0, Öckerö 0,9,0,,7 Mark,7 0,0,0, Essunga 0, 0,,9 0,8 Gullspång,,8,9 0,7 Töreboda 0,,,9, Falkenberg,7,8,8,8 Sotenäs,9,6,8,8 Bollebygd,7 0,,6, Herrljunga,,,6, Partille 0,8,6,6,7 Skara,,7,6, Vårgårda 0,6,0,6,0 Strömstad,,,, Åmål 0, 0,9, 0,0 Kungälv,,,,9 Trollhättan,8,,,7 Karlsborg,,0,0, Lerum,9,,0,9 Grästorp,0, 0,9,7 Mellerud,, 0,9, Dals Ed,, 0,8, Lilla Edet 0, 0,7 0,8 0, Mariestad 0,, 0,8 0,9 Borås 0,6 0, 0,6 0, Falköping 0,6, 0, 0,8 Götene,0,8 0,, Bengtsfors 0, 0, 0, 0, Tranemo,, 0, 0,9 Lysekil 0,0, 0, 0, Ulricehamn 0, 0, 0, 0, Färgelanda 0,,,8 8,8 Medel VG/Halland 0,7,,0,6 Medel Riket 0,8,8, 0,0 * före extraordinära relaterat till verksamhetens bruttokostnader klarar de flesta kommuner av att finansiera en normal investeringsvolym med skatteintäkter. Det kommer i sin tur att innebära att kommunen stärker sitt finansiella handlingsutrymme. För expansiva kommuner med stora bör resultatet dock ligga på mellan och % om kommunens finansiella handlingsutrymme skall bibehållas. Under den analyserade treårsperioden mellan 008 till 00 förbättrades resultatet före extraordinära i förhållande till verksamhetens kostnader bland kommunerna i Västra Götaland och Halland med, procentenheter från 0,7% till,0%. Jämfört med 009 skedde dock en marginell försvagning från,% till,0%. I riket förbättrades resultat före extraordinära i förhållande till verksamhetens kostnader mellan 08 och 00 med,8 procentenheter från 0,8% till,%. Det innebar att rikets genomsnitt utvecklades något starkare än genomsnittet för Västra Götaland och Halland. De viktigaste förklaringarna till förbättringen för Sveriges kommuner under perioden var högre skatteintäkter än beräknat och regeringens konjunkturstöd som till stora delar var tillfälligt under 00. En annan viktig förklaring till den positiva resultatutvecklingen var en anpassning av kostnadsutvecklingen i kommunerna till det kärvare ekonomiska läge som förväntades under 009 och 00. Starkast resultat före extraordinära i relation till verksamhetens kostnader under år 00 redovisade Lidköping med 7,8%, Mölndal med 7,% och Stenungsund med 6,%. Därefter följde Kungsbacka med,7% samt Vara och Varberg med,6%. Flera av dessa kommuner var nya i toppen jämfört med 009. Svagast resultat före extraordinära 00 redovisade Färgelanda med,8%. Förklaringen till kommunens kraftiga negativa resultat var att årets resultat belastas av en stor nedskrivning av en anläggningstillgång.

5 Därefter följde Ulricehamn och Lysekil med 0,%. Fjärde svagast resultat 00 hade Tranemo och Bengtsfors med 0,%. Därefter följde Lerum och Götene med 0,% och Falköping med 0,%. Av dessa åtta kommuner återfanns Färgelanda och Bengtsfors i botten även under 009. Den kommun som förbättrade sitt resultat före extraordinära i relation till verksamhetens kostnader mellan 008 och 00 var Lidköping med 0,7 procentenheter.kommunen har stora medel placerade på finansiella marknaderna och påverkas därför av börsens svängningar. Därefter kom Orust med 7,8, Svenljunga med 6,, Stenungsund med,6 och på femte plats Laholm med, procentenheter. Av dessa höjde Orust, Svenljunga och Laholm sin skattesats under perioden. Svagast utveckling av resultatet redovisade Färgelanda med, procentenheter. Kommunen hade, som tidigare nämnts, en stor jämförelsestörande kostnad under 00. Näst svagast resultatutveckling hade Karlsborg med,, Lerum med, och Mellerud med, procentenheter. Av Västra Götalands och Hallands kommuner redovisade 6 av kommuner (6%) en positiv utveckling av resultat före extraordinära mellan 008 och 00. Om en vägning görs av resultat före extraordinära i relation till verksamhetens kostnader avseende de tre senaste årens resultat, så var det Halmstad som uppvisade starkast genomsnittligt resultat med,8% per år. Därefter följde Stenungsund med,%, Kungsbacka med,%, Mölndal och Varberg med,8% och Alingsås med,%. De kommuner som uppvisade svagast genomsnittliga resultat före extraordinära under perioden var Färgelanda med 8,8% per år, följd av Uddevalla med 0,9%. Bägge dessa kommuner hade dock stora jämförelsestörande under perioden. Efter dessa två kommuner följde Åmål med 0,0% Ulricehamn med 0,% per år. Konstant investeringsvolym i länen Med netto avses investeringsutgifter med avdrag för eventuella investeringsinkomster. I netto räknas inga försäljningsinkomster in. Målsättningen med nyckeltalet är att mäta hur de löpande intäkterna räcker till att finansiera na. Har en kommun stora försäljningsinkomster, kan de i sin tur förbättra egenfinansieringsgraden av, men detta är ett annat nyckeltal. För att nyckeltalet skall bli jämförbart mellan kommunerna har nettona relaterats till verksamhetens nettokostnader. En genomsnittlig svensk kommun ligger under en längre period, 0 år, runt 7% när det gäller detta nyckeltal. Variationerna mellan enskilda år är dock oftast stora, speciellt i mindre kommuner, där större påverkar kraftigt de enskilda åren. Nyckeltalet finns inte den finansiella profilen, men redovisas här för att ytterligare komplettera analysen. Kommunerna i Västra Götaland och Halland redovisade ett genomsnitt på 8% per år under perioden för nettona relaterade till verksamhetens nettokostnader. Netto i Västra Götaland och Halland var konstanta över tiden. De låg på runt 8% per år under hela perioden. Riket låg på 7% per år under samma period. De kommuner som investerade mest i förhållande till sina nettokostnader mellan 008 och 00 var Halmstad med i genomsnitt 9% per år. Därefter följde Skövde med 8%, Orust med 7% samt Sotenäs och Tranemo med 6% i genomsnitt per år. De kommuner som investerade minst under perioden var Åmål, Alingsås, Götene, Töreboda, Gullspång, Herrljunga, Hjo, Partille, Skara och Lilla Edet med % i snitt per år. Flera av de kommuner som redovisade låga värden är sådana kommuner som har sin fastighetsförvaltning i bolagsform, med det finns också bland de uppräknade kommunerna sådana som på grund av ekonomisk kris har dragit ner på sina. Investeringar * Procent Snitt 08 0 Halmstad 9 Skövde Orust Sotenäs Tranemo Vänersborg 7 Tanum Lidköping 6 8 Färgelanda Svenljunga Tjörn 8 Härryda 0 8 Mölndal 8 0 Falköping Lerum Stenungsund Dals-Ed Kungsbacka Lysekil Karlsborg 6 8 Uddevalla Grästorp Kungälv Borås Falkenberg Laholm Strömstad Göteborg Mariestad 6 7 Ale Hylte Tidaholm Bollebygd 6 Ulriceham 9 6 Essunga Munkedal Vara 7 6 Vårgårda 7 6 Trollhättan 8 Varberg 6 Bengtsfors 8 Mark Tibro Öckerö 6 Mellerud 6 Åmål Alingsås Götene Töreboda Gullspång Herrljunga 6 Hjo Partille Skara 6 Lilla Edet 6 Medel VG/Halland Medel Riket * Netto relaterat till verksamhetens nettokostnader

6 Förbättrad utveckling av skattefinansieringsgraden av na När den löpande driften har finansierats bör det helst återstå tillräckligt stor andel av skatteintäkterna för att större delen av na skall kunna finansieras med egna medel. Detta benämns skattefinansieringsgrad av na och 00% innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga som är genomförda under året. Sker detta, kommer kommunen att stärka sitt finansiella handlingsutrymme. Västra Götalands och Hallands genomsnittliga skattefinansieringsgrad av årets netto förbättrades under perioden. År 008 kunde kommunerna i genomsnitt finansiera 87% av årets netto med skatteintäkter. Under 009 förbättrades detta mått till 99%, för att under 00 öka till 0%. Det innebar att genomsnittet för de tre åren uppgick till 99%. Kommunerna i länen kunde alltså nästan i genomsnitt, under den granskade perioden, finansiera sina med skatteintäkter, vilket var positivt för kommunernas finansiella handlingsutrymme i form av en genomsnittlig ökad soliditet och kassalikviditet. I riket förbättrades genomsnittliga skattefinansieringsgraden av årets netto från 96% till % mellan 008 och 00. Genomsnittet för de tre åren låg på 7%, något högre än i Västra Götaland och Halland. Skattefinansieringsgraden varierar liksom övriga nyckeltal kraftigt mellan olika kommuner i länen. Nyckeltalet är både beroende av vilket resultat och vilken investeringsvolym kommunen uppvisar. Det är också på det viset att de olika kommunerna befinner sig i olika investeringsfaser, vilket gör att skattefinansieringsgraden bör studeras över en längre tidsperiod för att några slutsatser skall kunna dras. Enskilda år kan variera kraftigt, speciellt i mindre kommuner, eftersom i fastigheter och anläggningar där slår hårdare mot nyckeltalet. Starkast genomsnittlig skattefinansieringsgrad under perioden hade Gullspång, Hjo, Skara, Tidaholm, Skattefinansieringsgrad av * Procent Snitt 08 0 Gullspång 0 98 Hjo Skara Tidaholm Vara Alingsås Herrljunga Bengtsfors Varberg Töreboda Partille Ale 9 6 Mellerud Munkedal 0 7 Stenungsund 80 Kungsbacka Lilla Edet 6 6 Tibro Åmål 6 0 Trollhättan Vårgårda Hylte 9 0 Mariestad Bollebygd Götene Mark 77 0 Essunga Göteborg Laholm Strömstad Karlsborg Lidköping Öckerö Lerum 9 9 Kungälv Mölndal Dals-ed Grästorp Härryda Tanum Falkenberg Halmstad Ulricehamn Skövde 8 67 Vänersborg 07 6 Sotenäs Borås Falköping Tranemo 6 7 Lysekil 0 6 Orust 6 7 Tjörn 9 7 Svenljunga 67 Uddevalla Färgelanda Medel VG/Halland Medel Riket 96 7 * före extraordinära + avskrivningar relaterat till årets netto exkl. försäljningar Vara, Alingsås och Herrljunga med ett årssnitt på över 60%. Alla kommuner, utom Vara och Tidaholm, hade dock netto som var klart under genomsnittet i länen. De låg mellan och % i förhållande till nettokostnaderna. Vara och Tidaholm låg på 6% per år, även det under snittet för länen, som var drygt 8%. Svagast skattefinansieringsgrad uppvisade Falköping, Tranemo, Lysekil, Orust, Tjörn, Svenljunga, Uddevalla och Färgelanda. Samtliga kommuner låg under 0% i genomsnitt under samma period. Samtliga kommuner hade en högre investeringsvolym än genomsnittet, vilket till viss del förklarade den svagare skattefinansieringsgraden av na. Avslutningsvis kan det nämnas att 7 kommuner (9%) under kunde skattefinansiera sina. Övriga 8 kommuner var tvungna att öka sin låneskuld eller minska på likviditeten. Förbättrad soliditetsnivå en är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. I denna rapport används soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt. Västra Götalands och Hallands genomsnittliga soliditet förbättrades med procentenheter från % till 8% mellan 008 och 00. Rikets soliditet förbättrades med 6 procentenheter under samma period, från % till 9%. En viktig förklaring till detta, var minskade åtaganden för de pensionsförpliktelser som är äldre än 998 och som ligger utanför balansräkningen. Starkast soliditet under 00 redovisade Halmstad med 6%, Lidköping med %, följd av Skövde med 8%, Herrljunga och Mölndal med % samt Sotenäs och Vara med %. Över 0% låg också Mark med 0% exakt.

7 * Procent Förändr 08 0 Halmstad Lidköping 0 0 Skövde Herrljunga Mölndal Sotenäs 9 9 Vara 6 Mark Tidaholm 9 Kungsbacka Ulriceham 7 Strömstad 0 Varberg Alingsås 8 Laholm 8 Borås Tibro 0 9 Tranemo 0 0 Trollhättan 9 Härryda 8 Lerum Svenljunga 0 Essunga 9 Kungälv 0 0 Tanum 7 7 Töreboda 0 6 Öckerö 6 0 Dals-ed Ale 6 7 Vårgårda 7 6 Bollebygd 6 Bengtsfors Falkenberg Partille 8 Vänersborg 8 Hjo 8 Götene 0 0 Orust 0 Skara 6 8 Falköping Uddevalla Karlsborg Göteborg 0 8 Munkedal Stenungsund 9 7 Grästorp 7 6 Tjörn 7 Mellerud Hylte 8 8 Åmål Mariestad 9 9 Lilla Edet Lysekil 0 Färgelanda Gullspång Medel VG/Halland 8 Medel Riket 9 6 * Eget kapital i förhållande till totala tillgångar Svagast soliditet under 00 uppvisade Gullspång med 8% och Färgelanda med 0%. Tredje svagast soliditet uppvisade Lilla Edet och Lysekil med 0%. Dessa följdes av Mariestad med % och sjätte svagast soliditet hade Åmål med 0%. Dessa sex kommuner och ytterligare nio, totalt kommuner, i länen redovisade en negativ soliditet när samtliga pensionsförpliktelser inkluderas i måttet. Jämfört med föregående år var detta en förbättring med sex kommuner. Av de kommunerna i länen var det endast fem kommuner (9%) som under perioden försvagade sin soliditet (inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt) mellan 008 och 00. Det var Varberg, Uddevalla, Tranemo, Vårgårda och Färgelanda. Störst förbätt ring under perioden redovisade Orust, Skövde, Stenungsund, Lilla Edet och Ale. Flera av dessa kommuner har dock ökat sin soliditet på grund av stora realisationsvinster. är dock svår att jämföra kommuner emellan, då bland annat en eventuell upplåning som vidareutlånas till kommunala bolag påverkar soliditeten i negativ riktning. Något förbättrad likviditet en är ett mått på kommunens kortsiktiga handlings. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Länens genomsnittliga kassalikviditet förblev förbättrades mellan 008 och 00 med 8 procentenheter från 70% till 78%. Det innebar att de kortfristiga skulderna översteg de likvida medlen och de kortfristiga fordringarna. Denna nivå är dock mer än tillfredsställande ur risksynpunkt, eftersom det i kommunernas kortfristiga skulder ingår en semesterlöneskuld som utgör ca 0 0% av de kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i någon större omfattning under året och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. En tumregel är dock att om en kommun hamnar under 0% måste den ibland nyttja en eventuell check * Procent Förändr 08 0 Partille Lerum 0 7 Borås 6 6 Tidaholm Alingsås Ulricehamn 00 9 Laholm Öckerö Mark Vara 70 9 Töreboda Varberg Göteborg Mölndal Kungälv Essunga Lilla Edet Skara Trollhättan Falkenberg Falköping Bengtsfors Kungsbacka Karlsborg Orust Strömstad Stenungsund 68 7 Åmål 0 7 Götene Bollebygd Vänersborg Ale Herrljunga Tanum Dals Ed Tibro 6 0 Mariestad 7 9 Tranemo Härryda Munkedal Lysekil Gullspång 6 6 Mellerud 7 6 Skövde 0 Lidköping 6 97 Färgelanda Grästorp 7 9 Halmstad 6 9 Tjörn Hjo Hylte Vårgårda Uddevalla 8 0 Sotenäs 68 6 Svenljunga 6 Medel VG/Halland Medel Riket * Omsättningstillgångar exkl. förråd i relation till korta skulder 6

8 kredit, d v s låna kortsiktigt. Kommunen blir då mer känslig för eventuella snabba ränteförändringar. Rikets genomsnittliga kassalikviditet förbättrades också mellan 008 och 00 med 8 procentenheter från 78% till 86%. en varierade mellan 6% och %. Starkast kassalikviditet 00 hade Partille med 6%, därefter följde Lerum med %, Tidaholm med 7%, Borås med %, Alingsås med % och sjätte starkast likviditet hade Ulricehamn med %. Svagast likviditet hade Svenljunga och Sotenäs med %, Uddevalla med %, Vårgårda med 7% och Hylte med 9%. Flera av dessa kommuner har dock medvetet valt att ligga på en låg nivå och komplettera med upplåning över någon form av kredit. Det är viktigt att de kortfristiga skulderna studeras ihop med nyckeltal som soliditet och finansiella, eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning. Detta stärker kommunens kortsiktiga betalnings, men försämrar samtidigt den långsiktiga betalningsen i form av soliditeten. Svagt förbättrade finansiella I måttet finansiella ingår alla finansiella tillgångar i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på 0 0 års sikt, nämligen samtliga omsättningstillgångar, långfristiga placeringar och fordringar samt kort- och långfristiga skulder. Nettot av dessa har sedan relaterats till verksamhetens kostnader för att en jämförelse skall kunna ske kommuner emellan. Måttet är intressant eftersom det speglar den tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalnings. De genomsnittliga finansiella na relaterade till verksamhetens kostnader förbättrades marginellt under perioden från 7% till 6%. Riket förbättrades från % till %. Starkast värde avseende finansiella relaterat till verksamhetens kostnader under 00 uppvisade * Procent Förändr 08 0 Halmstad Lidköping Trollhättan Herrljunga 7 8 Alingsås 6 Mark 0 Mölndal 0 9 Borås Tibro 6 7 Partille Öckerö 6 6 Varberg Tidaholm 0 Ulriceham 8 7 Laholm Strömstad Svenljunga Skara 7 Töreboda 0 7 Vara 8 Essunga 0 Falkenberg Lerum Götene Ale Åmål Vårgårda 8 7 Kungsbacka Kungälv Bollebygd Karlsborg 0 6 Uddevalla Lilla Edet 9 Hjo 8 6 Bengtsfors 9 7 Göteborg 7 Tjörn 6 7 Vänersborg Grästorp Lysekil Härryda 0 9 Mariestad 0 Tranemo 9 Falköping 0 Skövde 9 Gullspång 9 7 Sotenäs 6 8 Mellerud Munkedal Stenungsund Färgelanda 9 Dals ed 0 Hylte 0 Tanum 0 Orust 0 Medel VG/Halland Medel Riket * se beskrivning sid. Halmstad och Lidköping med starka 7%. Tredje starkast var Trollhättan med 0%. Sedan följde Herrljunga med 8% och Alingsås med %. Positiva värden redovisades av ytterligare kommuner, totalt 9 stycken. En kommun med goda finansiella karaktäriseras ofta också av en god soliditet, men den finns också kommuner som har goda finansiella även om soliditeten är mer genomsnittlig. Dessa utmärks då av att kommunen har en stor del av sina tillgångar i omsättningstillgångar. Kommuner som sålt delar av sina anläggningstillgångar inom koncernen utmärks oftast av goda finansiella. Svagast värde uppvisade Orust med 0%, följd av Tanum och Hylte med % samt Dals-Ed med 0%. Med dessa kommuner är det oftast tvärtom. Förutom en oftast svag soliditet utmärks kommunerna ibland av att de har en stor del av sina tillgångar som anläggningstillgångar. Tanum och Dals-Ed har t ex ingen speciellt svag soliditet, utan en stor del av sina tillgångar i fastigheter och anläggningar. De andra kommunerna har däremot både en relativt svag soliditet och finansiella. en ökade med öre är ett nyckeltal som speglar kommunens långsiktiga handlings i förhållande till övriga kommuner i gruppen, eftersom en jämförelsevis låg skattesats innebär en potential att stärka intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. Det är samtidigt viktigt att klargöra att det redovisade betraktelsesättet är tämligen pragmatiskt och därmed kan ha begränsad betydelse i praktiken. Storleken på skatteuttaget är ju en ideologisk fråga. Den genomsnittliga skattesatsen i länen ökade med öre under från,60 kr till,7 kr på grund av skatteökningar i femton kommuner. Endast en kommun sänkte skatten och det var Uddevalla med 0 öre. Lägst skatt i Västra Götaland och Halland under 00 hade Partille med 0,9 kr, följd av Varberg med 0, kr och Halmstad och Laholm 0,78 kr. Högst skatt hade Dals-Ed med,6 kr. Näst högst hade Gullspång med,9 kr. 7

9 * Procent Partille 0,9 0,9 0,9 Varberg 0, 0, 0, Halmstad 0,0 0,0 0,78 Laholm 0,8 0,78 0,78 Mölndal 0,8 0,8 0,8 Ulricehamn 0,98 0,98 0,98 Skövde 0,99 0,99 0,99 Skara,00,00,00 Tranemo 0,7,00,00 Härryda,0,0,0 Lerum,08,08,08 Tibro,,, Öckerö,9,9,9 Vara 0,90,6,0 Falkenberg,0,0,0 Lidköping,09,09,9 Trollhättan,9,9,9 Töreboda,0,0,0 Hylte,,, Bollebygd,9,9,9 Borås,9,9,9 Karlsborg,0,0,0 Kungsbacka,,, Göteborg,0,0, Falköping,0,60,60 Mark,6,6,6 Tjörn,6,6,6 Vårgårda,9,9,6 Färgelanda,69,69,69 Mariestad,69,69,69 Svenljunga,0,0,70 Sotenäs,7,7,7 Grästorp,7,7,7 Tidaholm,00,7,7 Alingsås,79,79,79 Kungälv,87,87,87 Götene,0,90,90 Tanum,99,99,99 Essunga,0,0,00 Hjo,00,00,00 Stenungsund,07,07,07 Uddevalla,9,09,09 Herrljunga,9,9,9 Ale,00,0,0 Strömstad,99,99, Orust,89,9,9 Lysekil,9,9,9 Åmål,,, Vänersborg,6,6,6 Mellerud,69,69,69 Munkedal,76,76,76 Bengtsfors,,,79 Lilla Edet,80,80,80 Gullspång,9,9,9 Dals-Ed,6,6,6 Medel VG och Halland,60,66,7 Borgensåtagande förblev oförändrade under perioden Borgensåtagande i förhållande till verksamhetens kostnader är ett risknyckeltal. Kommuner med höga borgensåtaganden bör ha god kontroll på de kommunala bolag som kommunen har gått i borgen för. Nyckeltalet finns inte i den finansiella profilen, men redovisas här för att ytterligare komplettera analysen. Kommunerna i Västra Götaland och Halland redovisade under perioden en oförändrad nivå på borgensåtagande relaterat till verksamhetens kostnader. Kommunerna i länen redovisade ett genomsnittligt värde på 0% under 008, % under 009 och 0% under 00. De kommuner i länen som under år 00 hade beviljat mest i borgensåtaganden i relation till verksamhetens kostnader var Strömstad (%), Öckerö (8%), Mölndal (8%), Sotenäs (79%) samt Alingsås och Lysekil (77%). Lägst borgensåtagande hade beviljats av Lerum (%), Härryda (%), Borås och Ulricehamn (8%) samt Göteborg (9%). 0 kommuner minskade under perioden sina borgensåtaganden (%). En uppvisade oförändrad nivå och resterande kommuner ökade sina borgensåtaganden. Förbättrad budgetföljsamhet När det gäller budgetföljsamhet mäts den i modellen mot resultat eller resultatraden verksamhetens nettokostnader. Meningen är att försöka fånga verksamhetens/nämndernas budgetföljsamhet exklusive finansiella. För att kunna göra jämförelser kommunerna emellan relateras budgetavvikelsen till verksamhetens kostnader. När det gäller ovanstående budgetavvikelse varierade den under perioden. Under 008 uppgick den till 0,%, under 009 till,% och 00 till 0,0%. Under 00 redovisade kommuner en positiv budgetavvikelse och kommuner hade en negativ budgetavvikelse när det gäller verksamhetens nettokostnader. Jämfört med 008 var det en förbättring, då kommuner redovisade negativa budgetavvikelser under detta år. Borgensåtagande * Procent Strömstad Öckerö Mölndal Sotenäs Alingsås Lysekil Partille Trollhättan Tjörn Lilla Edet Åmål Laholm Herrljunga 7 Kungsbacka Lidköping Orust Stenungsund 60 7 Töreboda Bollebygd 6 0 Karlsborg 0 Tidaholm 8 Ale 0 Mellerud 0 9 Vänersborg Essunga 9 0 Mariestad 9 8 Mark 0 8 Vårgårda 9 8 Färgelanda 6 Dals-ed 9 0 Bengtsfors 0 6 Munkedal Gullspång 6 9 Hjo 6 7 Kungälv 8 6 Tanum 7 6 Halmstad 7 6 Falköping 0 Tranemo Uddevalla Varberg 9 67 Götene Hylte 0 Vara Falkenberg 7 Skövde 8 7 Svenljunga 8 6 Tibro 7 7 Skara Grästorp Göteborg Borås 8 8 Ulricehamn 0 8 Härryda Lerum Medel VG och Halland 0 0 * Borgensåtagande i % av verksamhetens kostnader 8

10 Budgetavvikelse * Procent Ale 0,, 0,8 Alingsås,, 0, Bengtsfors 0,0 0,7, Bollebygd 0, 0, 0, Borås 0,, 0, Dals ed 0,, 0, Essunga,7,8,0 Falkenberg,0 0,0, Falköping 0,0 0,, Färgelanda,,0, Grästorp 0,,7,9 Gullspång,6 0,, Göteborg 0,7 0, 0,7 Götene 0, 0,8, Halmstad 0,,,8 Herrljunga,,0, Hjo,8,9, Hylte,,8 0, Härryda,,7,8 Karlsborg,0,0,0 Kungsbacka,,6,6 Kungälv 0,,,7 Laholm 0,,0, Lerum,,0, Lidköping 0,, 0, Lilla Edet 0,7,0 0, Lysekil 0,6 0,, Mariestad 0,,,8 Mark 0,, 0, Mellerud 0,6,0 0, Munkedal 0,,0,9 Mölndal 0,,, Orust,,0 0, Partille,,0, Skara 0,,0 0, Skövde 0,8 0,6, Sotenäs 0,8,7 0,9 Stenungsund 0,6 0,, Strömstad 0,7, 0,8 Svenljunga,6,9,8 Tanum 0, 0,9 0, Tibro 0, 0, 0,0 Tidaholm,, 0, Tjörn, 0, 0,7 Tranemo 0, 0,, Trollhättan,, 0,6 Töreboda,8 0,6, Uddevalla 0,8, 0,7 Ulricehamn 0,9 0,9, Vara,,7, Varberg, 0,7, Vårgårda,7, 0, Vänersborg 0,,9,0 Åmål 0,,0, Öckerö 0,,9,9 Medel VG och Halland 0,, 0,0 * Budgeterade verksamhetens nettokostnader Utfall verksamhetens nettokostnader /Verksamhetens bruttokostnader Sammanfattningsvis 00 var återhämtningens år när det gäller kommunernas omvärldsförutsättningar i form av samhällsekonomisk och konjunkturell utveckling. Hastigheten och kraften i såväl nedgången som uppgången under de två senaste åren har varit av sällan skådat slag och förvånat de flesta. Med tanke på de mörka moln som målades upp för kommun- och landstingssektorn under 008, har dock de flesta kommuner i Sverige finansiellt både under 009 och 00 kommit förvånansvärt helskinnade ur krisen. Detta gäller även kommunerna i Västra Götaland och Hallands län, där många kommuner har ett gott eller tillfredsställande finansiellt handlingsutrymme inför framtiden. När det gäller resultatnivå och finansiellt handlingsutrymme finns det i länen stora skillnader mellan enskilda kommuner. De kommunerna i de två länen har dock utifrån 00 års räkenskaper inordnats i en matris på nästa sida som innehåller nio grupper, utan att någon inbördes ranking inom grupperna. Matrisen är subjektiv och bygger på vad författaren anser vara starkt och svagt finansiellt resultat och ställning. Matrisen skall därför läsas och tolkas utifrån detta. Den bygger dels på kommunens finansiella resultat under de tre senaste åren och kommunens finansiella ställning i form av soliditet. Till exempelvis så krävs för att hamna i rutan för starkt finansiellt resultat och stark finansiell ställning ett genomsnittligt resultat i de senaste tre åren på minst % av verksamhetens kostnader och en soliditet på minst 0% under 00. Av matrisen, som återfinns på nästa sida, kan utläsas att 0 av kommuner i länen hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som var starkare än % i kombination med en soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser som under 00 var högre än 0%. Dessa var utan inbördes ordning Alingsås, Tidaholm, Halmstad, Vara, Kungsbacka, Varberg, Laholm, Skövde, Mölndal och Strömstad. Det går inte att uttala sig generellt om god ekonomisk hushållning, men de flesta av dessa kommuner torde leva upp till de generella kriterier som lagstiftaren diskuterade i förarbetet till kommunallagen i samband med att begreppet god ekonomisk hushållning infördes eller reviderades. En annan gruppering av kommuner var Lilla Edet, Åmål, Färgelanda och Lysekil. Dessa kommuner hade en soliditet som var svagare än 0% och ett resultat före extraordinära relaterat till verksamhetens kostnader på mellan 0 och % mellan 008 och 00. De fyra kommunerna placeras in längst ner till höger som innehåller kommuner med svagt finansiellt handlingsutrymme under 00. Sammanfattningsvis kan konstateras att det 00 fanns kommuner inplacerade i alla de nio rutorna i matrisen. Det visar att det skiljer en hel del mellan vilket finansiellt utgångsläge de olika kommunerna har i Västra Götaland och Halland. Matrisen skall dock användas med största försiktighet, då den bara på ett grovt sätt skattar det finansiella läget för kommunerna i länen. 9

11 Finansiellt resultat/ställning, kommunerna i Västra Götaland och Halland 00 Stark finansiell ställning (en var starkare än 0% 00.) Varken stark eller svag finansiell ställning (en låg mellan 0 % och 0 % 00.) Svag finansiell ställning (en var svagare än 0% 00.) Starkt resultat (et var högre än % av verksamhetens kostnader ) Alingsås, Tidaholm, Halmstad, Vara, Kungsbacka, Varberg, Laholm, Skövde, Mölndal, Strömstad Tanum, Orust, Ale, Vänersborg, Skara, Härryda, Kungälv Göteborg, Karlsborg, Stenungsund, Munkedal, Hylte Varken starkt eller svagt resultat (et låg mellan % och % av verksamhetens kostnader ) Tibro, Herrljunga, Mark, Sotenäs Lerum, Dals-Ed, Bollebygd, Öckerö, Partille, Falkenberg, Töreboda, Trollhättan, Lidköping, Götene, Falköping, Hjo, Vårgårda Mellerud, Grästorp, Mariestad, Gullspång, Tjörn, Uddevalla Svagt resultat (et var svagare än % av verksamhetens kostnader ) Borås, Ulricehamn, Tranemo Bengtsfors, Essunga, Uddevalla Lilla Edet, Åmål, Färgelanda, Lysekil nyckeltal, Västra Götalands och Hallands län Verksamhetens nettokostnader/ skatteintäkter + generella statsbidrag, % 9,6 9,8 9, Avskrivningar/ skatteintäkter + generella statsbidrag, %,,, Finansnetto/ skatteintäkter + generella statsbidrag, % 0, 0, 0, Nettokostnader/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 99, 97, 97,6 Skattefinansieringsgrad av nettona, % Netto/verksamhetens nettokostnader, % före extraordinära /verksamhetens kostnader, % 0,7,,0 Årets resultat/verksamhetens kostnader, % 0,6,,7 resultat före extraordinära relaterat till verksamhetens kostnader under de tre senaste åren, %,9,6,6 inkl. hela pensionsskulden och löneskatt, % 8 Primärkommunal skattesats, kr,60,66,7, % /verksamhetens kostnader, % Borgensåtagande/verksamhetens kostnader, % 0 0 Budgetavvikelse verks. nettokostnader/verks. kostnader, % 0,, 0,0 På nästa sida finns en ytterligare matris eller tabell. Den försöker beskriva styrkor och svagheter hos de olika kommunerna utifrån perspektiven skattesats, resultatnivå samt kort- och långsiktigt finansiellt handlingsutrymme. Modellen är subjektiv, men bygger på de kriterier kring god ekonomisk hushållning som har redovisats i analysen ovan. Graderingen är även här gjord utifrån 00 års räkenskaper. Den liksom tidigare redovisade tabeller är ett komplement till den finansiella profilen som redovisas på sidorna 9. Där kan du tala del av var din kommun befinner sig och hur den har utvecklats i förhållande till övriga kommuner i Västra Götaland och Halland. Vilka likheter och olikheter uppvisade din kommun i förhållande till övriga kommuner? 0

12 styrkor/svagheter, kommunerna i Västra Götaland/Halland 00 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde Varken starkt eller svagt Svagt värde 00,0 kr eller lägre, till,99 kr,00 kr eller högre För samtliga fyra nyckeltal i denna tabell Partille Lidköping Essunga gäller att ju högre upp i tabellen Varberg Trollhättan Hjo kommunen befinner sig desto starkare Halmstad Töreboda Stenungsund värde har kommunen på nyckeltalet. Laholm Hylte Uddevalla Mölndal Bollebygd Herrljunga Exempelvis: Partille har den lägsta skatten Ulricehamn Borås Ale bland de kommuner som ligger i kolumnen Skövde Karlsborg Strömstad med starkt värde längst till vänster. Skara Kungsbacka Orust Den placeras därför högst upp. Tranemo Göteborg Lysekil Härryda Falköping Åmål Dals-Ed är den kommun som har det Lerum Mark Vänersborg svagaste värdet bland de kommuner Tibro Tjörn Mellerud som ligger i kolumnen med svagt värde. Öckerö Vårgårda Munkedal Den placeras därför längst ned. Vara Färgelanda Bengtsfors Falkenberg Mariestad Lilla Edet Detta innebär att rangordningen när det Svenljunga Gullspång gäller samtliga nyckeltal går från vänster Sotenäs Dals-Ed till höger kolumnvis. Grästorp Tidaholm Alingsås Kungälv Götene Tanum Kortsiktigt finansiellt 7% eller högre 7,9% till %,9% eller lägre handlingsutrymme 00 Partille Åmål Lysekil () Lerum Götene Gullspång Tidaholm Bollebygd Mellerud Borås Vänersborg Skövde Alingsås Ale Lidköping Ulricehamn Herrljunga Färgelanda Laholm Tanum Grästorp Öckerö Dals-Ed Halmstad Mark Tibro Tjörn Vara Mariestad Hjo Töreboda Tranemo Hylte Varberg Härryda Vårgårda Göteborg Munkedal Uddevalla Mölndal Sotenäs Kungälv Svenljunga Essunga Lilla Edet Skara Trollhättan Falkenberg Falköping Bengtsfors Kungsbacka Karlsborg Orust Strömstad Stenungsund

13 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde Varken starkt eller svagt Svagt värde Långsiktigt finansiellt 0% eller högre 9,99% till 0% 0,% eller svagare handlingsutrymme 00 Halmstad Trollhättan Uddevalla ( inkl samtliga Lidköping Lerum Karlsborg pensionsåtaganden) Kungälv Härryda Göteborg Skövde Svenljunga Munkedal Herrljunga Essunga Stenungsund Mölndal Tanum Grästorp Sotenäs Töreboda Tjörn Vara Öckerö Mellerud Mark Dals-Ed Hylte Tidaholm Ale Åmål Kungsbacka Vårgårda Mariestad Ulricehamn Bollebygd Lilla Edet Strömstad Bengtsfors Lysekil Varberg Falkenberg Färgelanda Alingsås Partille Gullspång Laholm Vänersborg Borås Hjo Tibro Götene Tranemo Orust Skara Falköping nivå 00,0% eller starkare,9% till,0%,0% eller svagare ( före extraordinära Lidköping Essunga Grästorp i förhållande till verksamhetens Mölndal Gullspång Mellerud kostnader) Stenungsund Töreboda Dals-Ed Kungsbacka Falkenberg Lilla Edet Vara Sotenäs Mariestad Varberg Bollebygd Borås Göteborg Herrljunga Falköping Laholm Partille Götene Orust Skara Bengtsfors Halmstad Vårgårda Tranemo Alingsås Strömstad Lysekil Ale Åmål Ulricehamn Härryda Kungälv Färgelanda Skövde Mark Munkedal Trollhättan Tibro Karlsborg Tidaholm Lerum ) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är Uddevalla Tanum Vänersborg Tjörn Hjo Hylte Svenljunga Öckerö författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för en kommun över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga.

14 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde Varken starkt eller svagt Svagt värde Långsiktig resultatnivå ,0% eller starkare,99% till 0,0% 0,% eller svagare ( resultat före extra- Halmstad Falkenberg Lidköping ordinära under år/ Stenungsund Lerum Essunga verksamhetens bruttokostnader) Kungsbacka Partille Falköping Mölndal Tibro Mariestad Varberg Trollhättan Tranemo Alingsås Öckerö Gullspång Vara Grästorp Borås Tidaholm Hjo Götene Ale Mellerud Lilla Edet Göteborg Dals-Ed Lysekil Laholm Bollebygd Bengtsfors Härryda Herrljunga Ulricehamn Skövde Sotenäs Åmål Tanum Mark Svenljunga Tjörn Töreboda Uddevalla Hylte Vårgårda Färgelanda Orust Skara Strömstad Karlsborg Kungälv Vänersborg Munkedal ) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för en kommun över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga.

15 Så tolkar du den finansiella profilen! Den finansiella profil i form av ett s k spindeldiagram som används i denna rapport för att beskriva kommunens finansiella ställning, in nehåller åtta olika nyckeltal och fyra viktiga finansiella pers pektiv. Nedan görs en be skrivning av de olika delarna i profilen. De beskrivna delarna är markerade med rött. Profilen i exemplet är fingerad. resultat år resultat år. före extraordinära före extraordinära Åtta nyckeltal. Diagrammet innehåller åtta nyckeltal redovisade på åtta axlar. Nyckeltalen speglar olika dimen sioner av den analyserade kommunens finansiella situation och utveckling. Vissa nyckeltal är relaterade till verksamhetens kostnader för att de skall kunna jämföras mellan olika kommuner. Nyckeltalen beskrivs på sidan. Skalan. Diagrammet har skalan. Poängskalan är relativ. I vår analys av kommunerna i Västra Götaland och Halland ( st) fördelades poängen enligt följande: Kommunerna med de fem starkaste observationerna inom varje nyckeltal fick en femma, de elva följande en fyra, de därpå en trea, de elva därefter en tvåa och de fem svagaste fick en etta. Poängen har således fördelats enligt en normalfördelningskurva. resultat år resultat år före extraordinära före extraordinära Fyra axlar/perspektiv. Diagrammet innehåller fyra ax lar som ska ge en samlad bedömning av fyra viktiga finansiella perspektiv. Varje perspektiv/axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast int ill axeln. Samt - liga fyra nyckeltal väger lika tungt i bedömningen. Exempelvis är summan av nyckeltalen primärkommu nal skatt, so liditet, finansiella och kassalikviditet. Poäng och genomsnitt. Den heldrag na linjen visar de olika po äng som den analy serade kommunen har fått för varje en skilt nyckeltal res p. för de fy ra sammanvägda ax larna. Den streck ade ringen i mitten visar trean i den analyserade gruppen. Ligger kom munen utanför den streck ade rin gen har den ett starkare värde än genomsnittet i gruppen och omvänt. Den hel drag na linjen redo vi sar den finan si ella profilen för den analyserade kommunen.

16 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen De fyra perspektiven Den finansiella profilen som redovisas i denna rapport innehåller fyra perspektiv som är viktiga ur ett övergripande finansiellt perspektiv. Dessa fyra är: en över finansiella utvecklingen, långsiktig betalnings, kortsiktig betalnings och riskförhållande. Varje as pekt mäts via de fyra närmaste liggande nyckeltal i profilen. Detta in nebär att varje nyckeltal i den finansiella profilen ingår i två perspektiv. Långsiktig handlings Det första perspektivet handlar om att redovisa vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt i förhållande till övriga kommuner i grupperna. Alla pers pektiv i profilen är relaterade till hur kom munen be finner sig i förhållande övriga kommuner i grupperna. I perspektivet in går nyckeltalen skattesats, soliditet, skatte finansieringsgraden av na och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Kortsiktig handlings Det andra perspektivet redovisar vilken finansiell motståndskraft kom munen har på kort sikt. Det närmaste åren fokuseras. I perspektivet ingår nyckeltalen finansiella, kassalikviditet, budgetföljsamhet och resultat före extraordinära. förhållande Med tredje perspektivet risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, finansiella och kassalikviditet. över det finansiella utvecklingen med det fjärde perspek tivet kontroll avses avslutnings vis hur kommunen klarar av att kont rollera sitt finansi ella resultat. I perspektivet ingår nyckeltalen budgetföljsamhet, resultat före extraordinära, skattefinansieringsgraden av na och genom snittligt resultat under de tre senaste åren. nyckeltal Här följer beskrivningar av de i texten och profilerna förekommande finansiella nyckeltalen. Borgensåtagande redovisar de borgens åtaganden som kommunen redovisar in om linjen. Borgensåta gan dena divideras med verksamhetens kostnader för att jäm fö relser skall kunna ske mellan de analyserade kom munerna. Borgensåtagandena ingår inte i den finansiella profilen. avvikelsen mellan budgeterat verksamhetens nettokostnader och redovisat verksamhetens nettokostnader. Avvikel sen divideras med verksamhetens kostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. För att erhålla högsta betyg i profilen, skall budgetavvikelsen vara så liten som möjligt. Positiv budgetavvikelse medför dock minst en :a. omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen be räknas omsätta på tio års sikt (om sättnings tillgångar + långfristiga fordringar + långfristiga placeringar kortfristiga och långfristiga skul der). Måttet divideras med verksamhetens kostnader för att jäm fö relser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Måttet speglar en tidsrymd som ligger någonstans mellan likvi ditets måtten och soliditeten. Man skulle kunna ut trycka det som medellång betalnings. ett mått på hur god kommunens kortsiktiga betalnings är. Måttet räknas fram genom att likvida medel och kortfristiga for d ringar divideras med kortfristiga skulder. Nettokostnadsandelen visar hur stor andel av skatteintäkterna och de generella stats bidragen som har gått åt till att fi nan siera verksamhetens nettokostnader in klusive avskrivningar och finansnetto. 00% innebär att skatteintäkter och generella statsbidrag precis täcker den löpande driften. Investeringsvolym Årets netto har ställts i förhållande till verksamhetens nettokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna emellan. före extraordinära summan av kommunens samtliga intäkter och kostnader un der året exklusive extraordinära ( av engångskaraktär som uppgår till väsentligt belopp och inte har med den ordinarie verksamheten att göra). Resul tatet har dividerats med verksamhetens kostnader för att jäm förelser skall kunna göras mellan de analyserade kommunerna. resultat före extraordinära under de tre senaste åren be skriver kommunens genomsnittliga resultat under de tre senaste åren. Resulta tet har dividerats med verksamhetens kostnader för att jämförelser mellan de analyserade kommunerna ska kunna göras. Skattefinansieringsgrad be skriver hur stor andel av årets netto inves teringar som kommunen kan finansiera med egna medel i form av återstående skatteintäkter. Egna medel räknas fram genom att resultatet före extraordinära tillförs årets avskrivningar. Kallas ibland själv finansieringsgrad. eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Beskriver hur kommunens långsiktiga betalnings styrka utvecklas. Ju högre soliditet desto större finansiellt handlingsutrymme.

17 profiler för Lysekils kommun Syftet med den här analysen är att redovisa var Lysekils kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under i förhållande till övriga kommuner i Västra Götalands län och Hallands län. Detta görs i form av en speciellt framtagen finansiell profil, vars uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos den granskade kommunen jämfört med länens övriga kommuner. Vad är den finansiella profilen? Utgångspunkten för analysen som presenteras på de följande sidorna är de finansiella profiler i form av polärdiagram som redovisas i mittspalten på denna sida. De innehåller dels åtta finansiella nyckeltal, dels fyra perspektiv som är viktiga när en kommuns ekonomi analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlings, kortsiktig handlings, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Genom att ta fram tre finansiella profiler för Lysekils kommun för kan man på ett översiktligt sätt fastställa vilken finansiell utveckling och ställ- ning kommunen har haft i förhållande till övriga kommuner i länen. Det är viktigt att poängtera att den finansiella profilen är relativ, vilket innebär att om kommunen redovisar en :a eller en :a i profilen, har man visserligen bland de starkaste värdena för nyckeltalet i det granskade länen, men värdet kan behöva förbättras för att nå t ex god ekonomisk hushållning. I allmänhet är det dock så att om kommunen får en :a eller en :a för ett nyckeltal i den finansiella profilen är styrkan på nyckeltalet oftast mer än tillfredsställande. Mer information om modellen och de nyckeltal som den innehåller finns i ett separat avsnitt i rapporten. resultat år resultat år resultat år Lysekil 00 Lysekil 009 Lysekil 008 Inledningsvis i denna analys belyses hur de åtta nyckeltal som ingår i den finansiella profilen har utvecklats över tid både för Lysekil kommun och för genomsnittet i länen. I avsnittet berörs även nyckeltalen netto och borgensåtagande, men dessa ingår inte i den finansiella analysen. Därefter följer en kortfattad analys av hur de fyra perspektiven i profilen har förändrats för kommunen mellan 008 och 00. Till sist ges en kort avslutande kommentar till Lysekil finansiella ställning och utveckling de senaste tre åren. Utvecklingen av några finansiella nyckeltal under perioden före extraordinära En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat före extraordinära. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens kostnader ligga runt % över en längre tidsperiod. Detta för att kommunen skall kunna bibehålla sin kort- och långsiktiga handlings. För expansiva kommuner med stora bör resultatet dock ligga på mellan och % om kommunens finansiella handlingsutrymme skall bibehållas. För nyckeltalet resultat före extraordinära i förhållande till verksamhetens bruttokostnader, redovisade Lysekil ett försvagat resultat mellan 008 och 00 med 0, procentenheter från 0,0% till 0,%. Motsvarande genomsnittliga förändring för kommunerna i Västra Götaland var en förbättring med, procentenheter från 0,7% till,0%. De största förklaringarna till förbättringen i länen var för de flesta kommuner en ökad intäkt i form av tillfälligt konjunkturstöd från staten under 00 och att kostnadsutvecklingen under både 009 och 00 var relativt låg jämfört med tidigare år. Lysekil hade under 00 det tredje svagaste resultatet i länen. Detta innebar en :a i den finansiella profilen, vilket 6

18 var en försvagning jämfört med de två föregående åren, då kommunen fick :or. Netto Med netto avses investeringsutgifter med avdrag för eventuella investeringsinkomster. I netto räknas inga försäljningsinkomster in. Målsättningen med nyckeltalet är att mäta hur de löpande intäkterna räcker till att finansiera na. Har en kommun stora försäljningsinkomster, kan de i sin tur förbättra egenfinansieringsgraden av, men detta är ett annat nyckeltal som inte används i denna analys. För att nyckeltalet skall bli jämförbart mellan kommunerna har nettona relaterats till verksamhetens nettokostnader. Nyckeltalet finns inte i den finansiella profilen, men redovisas här för att ytterligare komplettera analysen. En genomsnittlig svensk kommun ligger under en längre period, 0 år, runt 7 8% när det gäller detta nyckeltal. Variationerna mellan enskilda år är dock oftast stora, speciellt i mindre kommuner, där större påverkar de enskilda åren kraftigt. Relateras Lysekils netto till verksamhetens nettokostnader, fram- går att kommunen sammanlagt under de tre åren mellan hade en total investeringsvolym som var i paritet med genomsnittet i länen. Kommunen investerade för 8%, 0% och 8% av sina nettokostnader under de tre granskade åren. Det innebar att Lysekil i genomsnitt investerade för 8,% av nettokostnaderna per år under perioden. Genomsnittsvärdena för länen uppgick till 8% under 008, 9% under 009 och 8% under 00. Detta gav ett genomsnittligt värde för länen på 8,% per år under perioden Skattefinansieringsgrad av na När den löpande driften har finansierats, bör en så stor andel av skatteintäkterna återstå att större delen av na kan finansieras med skatteintäkter. Detta mäts genom nyckeltalet skattefinansieringsgrad av na. Redovisas ett värde hos nyckeltalet på 00% eller mer, innebär det att kommunen kan skattefinansiera samtliga som genomförts under året. Detta stärker då kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 00% kan användas till att amortera av kommunens skulder och/eller stärka likviditeten. Mellan 008 och 009 förbättrades skattefinansieringsgraden av na från % till %. Det berodde på att resultatet stärktes från 0 mkr till mkr, eftersom nettona samtidigt ökade från mkr till 6 mkr. Under 00 försvagades skattefinansieringsgraden till 0%. Anledningen var att resultatet försvagades från mkr till mkr, eftersom nettona samtidigt minskade från 6 mkr till mkr. För länens kommuner i genomsnitt uppgick skattefinansieringsgraden av årets till 87%, 99% samt 0% under den aktuella perioden. Det gav en genomsnittlig skattefinansieringsgrad under perioden på 98%. Den genomsnittliga skattefinansieringsgraden för Lysekil uppgick under perioden till 6%, vilket innebar att Lysekil i jämförelse med länens snitt hade en svagare skattefinansieringsgrad sett över hela perioden. Lysekil hade en investeringsvolym som låg i nivå med genomsnittet i länen. Vad gäller skattefinansieringsgraden av, tappade Lysekil i den finansiella profilen från en :a under 008 och 009 till en:a under 00. inkl pensionsavsättningar och löneskatt inom linjen en är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. I denna rapport används soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt för att få med de pensionsförpliktelser med vidhängande löneskatt som återfinns utanför balansräkningen. Det ger en bättre bild av kommunens totala långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Lysekil redovisade 00 en soliditet som var avsevärt svagare än snittet i länen. en inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt uppgick till 0% jämfört med genomsnittliga 8%. Under perioden uppvisade Lysekil utvecklingsmässigt, liksom genomsnittet bland kommunerna i länen, en positiv trend för nyckeltalet. Lysekil oförändrad förbättrade sin soliditet med procentenhet, från % till 0% under perioden. Den genomsnittliga soliditeten i länen försvagades förbättrades med procentenheterer, från % till 8%. En viktig förklaring till förbättringen, var minskade åtaganden för de pensionsförpliktelser som är äldre än 998 och som ligger utanför balansräkningen. I den finansiella profilen fick Lysekil :or för nyckeltalet under samtliga av de granskade åren. I måttet finansiella ingår alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på 0 0 års sikt, nämligen långfristiga fordringar och placeringar, omsättningstillgångar samt kort- och långfristiga skulder. Nettot av dessa relateras sedan till verksamhetens kostnader för att det skall bli jämförbart kommunerna emellan. Måttet är viktigt eftersom det speglar den finansiella handlings som ligger någonstans mellan de kortsiktiga likviditetsmåtten och det långsiktiga soliditetsmåttet. I måttet elimineras också vidareutlåning inom koncernen eftersom såväl fordringssom skuldsidan inkluderas i måttet. Lysekil försvagade under perioden sina finansiella relaterade till verksamhetens kostnader med procentenhet från 9% till 0%. Nivån på måttet innebär att kommunens skulder översteg kommunens finansiella tillgån- 7

19 gar. Många kommuner i Sverige redovisar en negativ nivå på måttet, så Lysekil är inte unika med att redovisa negativa finansiella. En förklaring till det negativa värdet är att kommunerna i många fall har en stor del av sina tillgångar i form av anläggningstillgångar. Jämfört med övriga kommuner i länen har Lysekil svagare finansiella, eftersom länen under perioden förbättrade sig från 7% till 6%. Lysekils värde för de finansiella na under 00 innebar en :a i den finansiella profilen, vilket var samma utfall som under 008. Under 009 fick kommunen en :a. en är ett mått på kommunens kortsiktiga betalnings. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. År 008 uppgick Lysekils kassalikviditet till 7%. Under 009 förbättrades den till 6%, för att 00 försvagas och uppgå till %. Den genomsnittliga kassalikviditeten bland kommunerna i länen uppgick de aktuella åren till 70%, 77% samt 78%, totalt en förbättring på 8 procentenheter. Detta skall jämföras med Lysekil förbättring med 7 procentenheter. Detta innebar att likviditetsutvecklingen i Lysekil under perioden var starkare än genomsnittet bland kommunerna i länen. Lysekil likviditetsutveckling innebar att kommunen i den finansiella profilen låg på en :a för nyckeltalet kassalikviditet både under 008 och 00. Under 009 fick kommunen en :a. Som nämns ovan är det är viktigt att kassalikviditeten studeras ihop med soliditeten eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning. Detta stärker kommunens kortsiktiga betalnings men försämrar samtidigt den långsiktiga betalningsen. För Lysekil förbättrades både soliditeten och kassalikviditeten under perioden, vilket är positivt. är ett nyckeltal som speglar kommunens långsiktiga handlings i förhållande till övriga kommuner i länen, eftersom en jämförelsevis låg skattesats innebär en potential att stärka intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. Det är samtidigt viktigt att klargöra att det redovisade betraktelsesättet är tämligen pragmatiskt och därmed kan ha begränsad betydelse i praktiken. Storleken på skatteuttaget är ju till stor del en ideologisk fråga. Lysekils skattesats uppgick under samtliga av de granskade åren till,9 kr. Det var 77 öre högre än den genomsnittliga skattesatsen bland Västra Götalands och Hallands kommuner som uppgick till,7 kr under 00. Detta innebar att kommunen fick en :a i den finansiella profilen, vilket var detsamma som under 008 och 009. Den genomsnittliga skattesatsen i länen ökade under perioden, från,60 kr till,7 kr. en är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen bör ligga så nära noll som möjligt. Den mäts i denna rapport mot resultat eller verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens kostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna. För Lysekil uppgick detta mått år 00 till,%, vilket var en högre budgetavvikelse jämfört med 009, då avvikelsen stannade på 0,%. Under 008 redovisades en avvikelse på 0,6%. För länens kommuner i genomsnitt uppgick budgetavvikelsen relaterad till verksamhetens kostnader till 0,% under 008,,% under 009 samt 0,0% under 00. Det vill säga, den genomsnittliga budgetföljsamheten i länen och i Lysekil varierade mellan 008 och 00. I den finansiella profilen har Lysekils poäng för nyckeltalet budgetföljsamhet utvecklats från en :a under 008 till en :a under 009 för att 00 uppgå till en :a. Borgensåtagande Borgensåtagande i förhållande till verksamhetens kostnader är ett risknyckeltal. Kommuner med höga borgensåtaganden bör ha god kontroll på de kommunala bolag som kommunen har gått i borgen för. Nyckeltalet finns inte i den finansiella profilen, men redovisas här för att ytterligare komplettera analysen. Lysekil hade under 00 beviljat högre borgensåtaganden jämfört med snittet bland kommunerna i Västra Götalands och Hallands län. Relateras borgensåtagandena till verksamhetens kostnader, redovisade Lysekil under 00 ett värde på 77%, medan genomsnittet i länen låg på 0%. Under 008 uppgick detta mått i länen också till 0%, vilket innebar att de genomsnittliga beviljade borgensåtagandena i länen förblev oförändrade under perioden. I Lysekil ökade däremot borgensåtagandena med procentenheter från 6% till 77%. De fyra perspektiven, utveckling Poängen för tre av åtta nyckeltal i den finansiella profilen försvagades mellan 008 och 00. Det var budgetföljsamhet, resultat före extraordinära och skattefinansieringsgraden av na. Ovanstående innebar att Lysekil försvagade poängen för tre av fyra perspektiv i den finansiella profilen. Det var kontroll samt kortsiktig- och långsiktig handlings. Poängen för riskförhållande förblev poängmässigt oförändrad under perioden. perspektivet försvagades från,0 till, poäng. Det förklaras av att nyckeltalen för budgetföljsamhet, resultat före extraordinära samt skatte- 8

20 finansieringsgraden av na försvagades från :or till :or under perioden. Det fjärde nyckeltalet inom perspektivet, det genomsnittliga resultatet under de tre senaste åren, låg sett över hela perioden på :or. Den långsiktiga handlingsen försvagades från,7 till, poäng. Det berodde på att skattefinansieringsgraden av na minskade från en :a till en :a. Övriga nyckeltal inom perspektivet förblev poängmässigt oförändrade sett över hela perioden. och det genomsnittliga resultatet under de tre senaste åren låg på :or, medan soliditeten låg på :or. Poängen för riskförhållande låg sett över hela perioden på,7 poäng. Inget av perspektivets nyckeltal förändrades poängmässigt om 008 och 00 jämförs. Nyckeltalen för skattesats, de finansiella na samt kassalikviditet all låg på :or, medan soliditeten uppvisade :or. För det avslutande fjärde perspektivet, kortsiktig handlings, försvagades poängen mellan 008 och 00 från,0 till, poäng. Det förklarades av att nyckeltalen för resultatet före extraordinära samt budgetföljsamhet försvagades från :or till :or. Nyckeltalen för de finansiella na och kassalikviditet låg sett över hela perioden på :or. Sammanfattningsvis kan konstateras att Lysekil kommun 00 hade en finansiell profil som var mycket svagare än genomsnittet bland kommunerna i länen. Avslutande kommentar Lysekil bör upprätta en resultatnivå på omkring,% de kommande åren för att möta framtida utmaningar i form av bland annat förväntade volymökningar och högre pensionskostnader, det senare till följd av ökade utbetalningar för den s. k. gamla pensionsskulden, vilken upparbetats tiden före 998. Med det rådande samhällsekonomiska läget blir det en utmaning att lyckas med detta framöver, men med en aktiv styrning där ekonomin hela tiden ställs mot de ökande verksamhetsbehoven har Lysekil möjlighet att redovisa ett sådant resultat. nyckeltal Västra Lysekils Västra Lysekils Västra Lysekils Götaland kommun Götaland kommun Götaland kommun o. Halland o. Halland o. Halland Verksamheten/ skatteintäkter + generella statsbidrag, % 9,6 96, 9,8 9, 9, 97,0 Avskrivningar/ skatteintäkter + generella statsbidrag, %,,6,,,, Finansnetto/ skatteintäkter + generella statsbidrag, % 0, 0, 0, 0, 0, 0, Nettokostnader/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 99, 00,0 97, 98, 97,6 00, Skattefinansieringsgrad av nettona, % Netto/verksamhetens nettokostnader, % före extraordinära /verksamhetens kostnader, % 0,7 0,0,,,0 0, Årets resultat/verksamhetens kostnader, % 0,6 0,,,,7 0, resultat före extraordinära relaterat till verksamhetens kostnader under de senaste åren, %,9,,6 0,9,6 0, inkl. hela pensionsskulden och löneskatt, % 8 0 Primärkommunal skattesats, kr,60,9,66,9,7,9, % /verksamhetens kostnader, % Borgensåtagande/verksamhetens kostnader, % Budgetavvikelse verksamhetens nettokostnader/verks kostn, % 0, 0,6, 0, 0,0, 9