Barn- och ungdomshabilitering. Svenska

Transkript

1 Barn- och ungdomshabilitering Svenska

2 MÅL Målen med Barn- och ungdomshabiliteringens arbete är: att barnet klarar olika aktiviteter och har möjlighet att göra det han eller hon vill i det dagliga livet att föräldrarna får goda möjligheter att stödja sitt barn att barnet och familjen får ökade möjligheter att kunna ta del i samhällsaktiviteter. För att uppnå detta behöver Habiliteringens personal ibland samarbeta med personal i andra verksamheter inom kommun och sjukvård. Det kan vara barnavårdscentral, förskola, skola, barn- och ungdomssjukvård, barn- och ungdomspsykiatri, socialtjänst, LSS-enhet eller försäkringskassa. Samarbetet styrs av barnets och föräldrarnas behov och sker med föräldrarnas samtycke. Det är oftast barnets läkare som skriver remiss till Habiliteringen. Föräldrar kan också ta kontakt direkt, men även då behövs ett läkarutlåtande. Ibland är det nödvändigt med ett psykologutlåtande som kompletterar läkarutlåtandet. SÅ HÄR ARBETAR VI Första möte Vid första mötet beskriver föräldrarna och barnet sin vardagssituation och de problem eller svårigheter som finns. Personalen beskriver habiliteringsverksamheten. Utredning Om Habiliteringen inte har svar på vad som orsakar problemen behöver en utredning göras. Tillsammans med föräldrar och barn söker personalen förklaringar till funktionshindren samt utreder vilka förutsättningar och möjligheter 2

3 barnet och omgivningen har. Vad fungerar bra? Vad fungerar mindre bra och varför? Utredningen ger underlag till att rätt åtgärder skall kunna ges och kan bestå av samtal, observationer och olika bedömningar. Habiliteringsplan - målformulering När utredningen är färdig träffar personalen från Habiliteringen föräldrarna och barnet för att tillsammans komma överens om målen. Vad som ska förbättras och förändras inom olika områden, till exempel: Barnets välbefinnande och hälsa Barnets utveckling, samt förmåga och möjligheter att klara vardagsaktiviteter Samspelet mellan barnet och dess omgivning Familjens möjligheter att stödja barnet Föräldrarnas kännedom om samhällets stöd och service Målen skrivs i en habiliteringsplan och där beskrivs också vad som skall göras och av vem. Åtgärder Åtgärderna ges individuellt eller i grupp, i Habiliteringens lokaler, i hemmet eller på annat lämpligt ställe. Träning och stöd kan på så sätt bli en naturlig del i lek och vardagsaktiviteter. Vilka yrkespersoner familjen träffar beror på vilka åtgärder som är aktuella. Utvärdering Tillsammans utvärderar föräldrar och personal målen i habiliteringsplanen. Är målen uppnådda? Vad har fungerat bra, vad har fungerat sämre och i så fall varför? Vid behov av fortsatta åtgärder skrivs nya mål. Avstämningsmöte Habiliteringsplanen ska regelbundet följas upp för att se om åtgärderna leder 3

4 till de uppsatta målen. Minst en gång om året träffas barn, föräldrar och personal från Habiliteringen för avstämning. Om barnet eller föräldrarna inte behöver stöd och hjälp från Habiliteringen avslutas kontakten. Föräldrarna kan kontakta Habiliteringen om svårigheter uppstår igen. STÖD OCH HJÄLP Några exempel på vad Barn- och ungdomshabiliteringen kan erbjuda, utifrån behov: Utredningar som förklarar varför det är svårt att få vardagen att fungera Olika former av träning, för att undvika försämring eller förbättra barnets rörlighet, styrka, självständighet, kommunikation och samspel etc. Information till föräldrar, barn och andra om funktionsnedsättningen och hur den kan påverka barnet, nu och i framtiden Vägledning till föräldrar och andra i närmiljön om hur de kan stödja barnet Olika sätt att få vardagen att fungera, genom anpassning av barnets miljö eller genom kompenserande hjälpmedel Samtalsstöd till föräldrar, barn och ungdomar Information om samhällets stöd och service 4

5 HABILITERINGEN GÖTEBORG OCH SÖDRA BOHUSLÄN Verksamhetschef och kansli Ekelundsgatan Göteborg Kungälv (Ale, Kungälv, Stenungsund, Tjörn) Nordmanna VC, Nordmannatorget Kungälv Frölunda (Askim, Centrum, Frölunda, Härlanda, Högsbo, Linnéstaden, Majorna, Styrsö. Tynnered, Älvsborg, Örgryte) och (Härryda, Mölndal, Partille) Näverlursgatan 38, Västra Frölunda Lundbystrand (Backa, Biskopsgården, Kärra-Rödby, Lundby, Torslanda, Tuve-Säve, Öckerö) och (Bergsjön, Gunnared, Kortedala, Lärjedalen) samt Resursverksamheten och Datateket Regnbågsgatan 1A, Göteborg E-post till alla verksamheter: habiliteringen.gbg.s.bohuslan@vgregion.se Vill du veta mer om Barn- och ungdomshabiliteringen i Göteborg och södra Bohuslän, kontakta verksamhetschef Annika Sundqvist, telefon:

6 HABILITERINGEN SKARABORG Falköpingsdistriktet (Falköping, Tidaholm) Sjukhuset i Falköping, lila huset Danska vägen 62, Falköping bouhab.falkoping@vgregion.se Lidköpingsdistriktet (Lidköping, Skara, Götene, Vara, Grästorp, Essunga) Sjukhuset i Lidköping, Mellbygatan 11, Lidköping bouhab.lidkoping@vgregion.se Mariestadsdistriktet (Mariestad, Gullspång, Töreboda) Barn- och ungdomscentrum, Sjukhuset, Lockerudsvägen 12 Box 411, Mariestad bouhab.mariestad@vgregion.se Skövdedistriktet (Skövde, Hjo, Tibro, Karlsborg) Skaraborgsgatan 19 A, Skövde bouhab.skovde@vgregion.se Habiliteringsenheten Knoppaliden Knoppaliden 3, Skövde bouhab.knopp.skovde@vgregion.se Vill du veta mer om Barn- och ungdomshabiliteringen i Skaraborg, kontakta verksamhetschef Urban Johansson, telefon:

7 HABILITERINGEN FYRBODAL Mariedal (Dalsland, Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet) Restadsvägen 24, Vänersborg Rosenhäll (Uddevalla, Orust, Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Tanum, Strömstad) Rosenhäll, Österled 2, Uddevalla Vill du veta mer om Barn- och ungdomshabiliteringen i FyrBoDal, kontakta verksamhetschef Anna Kågeson, telefon: HABILITERINGEN SÖDRA ÄLVSBORG Alingsås (Alingsås, Lerum, Vårgårda, Herrljunga) Lärkvägen 10, Alingsås habiliteringen.s.alvsborg@vgregion.se Borås (Borås, Bollebygd, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn) Björkängen, Borås habiliteringen.s.alvsborg@vgregion.se Vill du veta mer om Barn- och ungdomshabiliteringen i Södra Älvsborg, kontakta verksamhetschef Rune Johansson, telefon:

8 BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN är en verksamhet som ger stöd till barn med funktionshinder och deras anhöriga. Barn- och ungdomshabiliteringen riktar sig till barn och ungdomar med medfödda eller tidigt förvärvade funktionsnedsättningar som ger svårigheter i vardagen. Det kan vara till exempel utvecklingsstörning, autism eller rörelsehinder. Barn- och ungdomshabiliteringen är en specialistverksamhet som kompletterar övrig hälso- och sjukvård, förskola, skola och socialtjänst. Inom Habiliteringen har personalen särskild kompetens om funktionsnedsättningar och hur dessa kan påverka vardagsliv, hälsa och utveckling. Habiliteringen arbetar i tvärprofessionella team där det kan ingå arbetsterapeut, kurator, logoped, läkare, psykolog, sjukgymnast, sjuksköterska och specialpedagog