Finansiell profil. Hjo kommun

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finansiell profil. Hjo kommun 2009 2011"

Transkript

1 Finansiell profil Hjo kommun

2 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...16 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen...17 Finansiell profil över kommunen Finansiella profiler Finansiella nyckeltal KFi Finansiell profil

3 Inledning syfte med rapporten Denna rapport är ett komplement till den traditionella finansiella analys som återfinns i årsredovisningen. Till skillnad från den typen av analys, som beskriver utvecklingen över tiden, fokuserar denna rapport i första hand på att analysera hur de 55 kommunerna som ingår i Västra Götaland och Hallands län befinner sig finansiellt och har utvecklats i förhållande till varandra under perioden I rapporten lämnas också värden för ett antal nyckeltal som avser riket. Dessa nyckeltal baseras på de ca 150 kommunerna som i dagsläget ingår i de län eller grupper som använder sig av den finansiella profilen. Värdet för dessa kommuner bör statistiskt ligga mycket nära riksgenomsnittet. Rapportens olika jämförelser görs både på traditionellt vis, men också i form av en speciellt framtagen finansiell profil, vars uppgift är att jämföra finansiella nyckeltal och sammanfattande finansiella perspektiv mellan kommunerna i länen och riket. Profilen är konstruerad i form av ett polärdiagram. De innehåller, som beskrivs närmare i rapporten, dels fyra perspektiv, dels åtta finansiella nyckeltal, som är viktiga ur en kommuns finansiella horisont. De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. De finansiella nyckeltalen är sådana nyckeltal som är vanligt förekommande inom kommunsektorn. Profilens struktur och innehåll beskrivs närmare på sidorna Rapportens uppbyggnad Inledningsvis i rapporten redovisas en finansiell analys av hur kommunerna i Västra Götaland och Halland har utvecklats finansiellt från 2009 till Analysen kretsar kring de finansiella nyckeltal som används i den finansiella profilen längre fram i rapporten. Här finns också tabeller som försöker beskriva starka och svaga finansiella sidor hos de olika kommunerna. Efter det inledande avsnittet följer en beskrivning och en förklaring av den finansiella profilen och av de nyckeltal och perspektiv som ingår i den. Direkt efter beskrivningen av den finansiella profilen görs en analys av kommunens finansiella ställning och utveckling under perioden Den fokuserar på att jämföra kommunens utveckling gentemot övriga kommuner i Västra Götaland och Halland. Detta görs både via traditionella finansiella nyckeltal och med hjälp av den finansiella profil som tidigare har beskrivits. Målsättningen med avsnittet är att detaljerat belysa starka och svaga finansiella sidor hos kommunen i förhållande både till god ekonomisk hushållning och övriga kommuner i länen. Därefter följer en sida med en redovisning av kommunens finansiella profiler, både när det gäller i förhållande till övriga kommuner i Västra Götaland och Halland, men också i förhållande till riket. Skälet till att två olika typer av finansiella profiler redovisas, är att det egentligen inte är helt rättvisande att bara konstruera finansiella profiler som beskriver hur kommunerna i Västra Götaland och Halland befinner sig i förhållande till varandra. Därför kompletteras de med finansiella profiler som jämförs mot de ca 150 kommuner i de län eller grupper som i dagsläget använder sig av den finansiella profilen. Värdet för dessa kommuner bör som tidigare nämnts statistiskt ligga mycket nära riksgenomsnittet. I det näst sista avsnittet i rapporten redovisas finansiella profiler för samtliga kommuner i Västra Götaland och Halland under Allra sist i rapporten presenteras nyckeltal för samtliga kommuner avseende Hans Petersson Kommunforskning i Västsverige KFi Finansiell profil

4 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län Tillfälligt konjunkturstöd och en successivt förbättrad skatteintäktsutveckling i kombination med en låg kostnadsutveckling skapade starka resultat under de senaste åren i många av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län. Många av kommunerna redovisade under 2011 fortsatt ett resultat som kan anses uppfylla grundläggande kriterier för god ekonomisk hushållning. Syfte med denna analys är att kortfattat beskriva den genomsnittliga finansiella utvecklingen och ställningen under perioden bland de 55 kommunerna som ingår i Västra Götaland och Hallands län. Analysen skall ses som ett komplement till den finansiella profil som presenteras längre fram i denna rapport. I rapporten lämnas värden för ett antal nyckeltal som avser riket. Dessa nyckeltal baseras på de ca 150 kommunerna i de län och grupper som använder sig av den finansiella profilen. Värdet för dessa kommuner ligger statistiskt mycket nära riskgenomsnittet. Resultat före extraordinära poster visar en negativ utveckling Ett sätt att mäta balansen mellan kommunens löpande kostnader och intäkter är att studera resultat före extraordinära poster. Relateras det till verksamhetens bruttokostnader kan man göra jämförelser mellan kommuner. Måttet bör ligga minst runt 2% över en längre tidsperiod, för då klarar de flesta kommuner av att finansiera en normal investeringsvolym med skatteintäkter. Det kommer i sin tur att innebära att kommunen stärker sitt finansiella handlingsutrymme. För expansiva kommuner med stora investeringar bör resultatet dock ligga på mellan 3 och 4% om kommunens finansiella handlingsutrymme skall bibehållas. Under den analyserade treårsperioden mellan 2009 till 2011 försvagades resultat före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader bland kommunerna i Västra Götaland och Halland med 0,5 procentenheter från 2,1% till 1,6%. I riket förbättrades resultat före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader mellan 2009 och 2011 med marginella 0,2 procentenheter från 1,8% till 2,0%. Det innebar att Västra Götaland och Halland utvecklades resultatmässigt något svagare än riket under perioden och låg på en något lägre resultatnivå under Starkast resultat före extraordinära poster i relation till verksamhetens bruttokostnader under år 2011 redovisade Halmstad och Hjo med 4,9%, Vara med 4,1%, Gullspång med 3,9%. Därefter följde Orust med 3,7%, Färgelanda med 3,3% och Tjörn med 3,2%. Flera dessa kommuner var nya i toppen jämfört med Totalt redovisade 35% av kommunerna ett resultat över 2% av verksamhetens bruttokostna- Resultat före extraordinära poster* Procent Snitt Förändr Halmstad 10,9 4,7 4,9 6,8 6,0 Hjo 3,5 2,2 4,9 3,5 1,4 Vara 2,5 5,6 4,1 4,1 1,6 Gullspång 1,8 1,9 3,9 2,5 2,1 Orust 4,4 5,0 3,7 4,4 0,7 Färgelanda 5,1 21,8 3,3 7,9 8,4 Tjörn 0,8 2,3 3,2 2,1 2,4 Varberg 1,8 5,6 3,2 3,5 1,4 Ale 2,4 4,3 3,1 3,3 0,7 Sotenäs 1,6 1,8 2,9 2,1 1,3 Laholm 3,2 5,1 2,7 3,7 0,5 Kungsbacka 4,4 5,7 2,6 4,2 1,8 Mölndal 3,0 7,2 2,6 4,3 0,4 Dals-ed 2,1 0,8 2,4 1,8 0,3 Grästorp 2,1 0,9 2,4 1,8 0,3 Härryda 2,2 3,9 2,4 2,8 0,2 Stenungsund 5,9 6,4 2,3 4,9 3,6 Falkenberg 1,8 1,8 2,1 1,9 0,3 Lysekil 1,3 0,1 2,0 1,1 0,7 Mellerud 1,4 0,9 1,9 1,4 0,5 Uddevalla 6,3 2,7 1,9 0,6 8,2 Tibro 3,4 2,8 1,8 2,7 1,6 Alingsås 4,9 4,4 1,7 3,7 3,2 Vänersborg 2,4 2,4 1,7 2,2 0,7 Essunga 0,1 1,9 1,6 1,2 1,5 Falköping 1,4 0,5 1,6 1,2 0,2 Skövde 1,8 3,6 1,6 2,3 0,2 Partille 2,6 1,6 1,5 1,9 1,1 Skara 3,7 1,6 1,5 2,3 2,2 Tanum 2,5 2,5 1,5 2,2 1,0 Ulricehamn 0,3 0,1 1,5 0,6 1,2 Göteborg 2,0 0,8 1,4 1,4 0,6 Öckerö 2,0 2,1 1,4 1,8 0,6 Karlsborg 2,0 1,0 1,3 1,4 0,7 Munkedal 1,4 3,5 1,3 2,1 0,1 Strömstad 2,5 1,5 1,1 1,7 1,4 Lilla Edet 0,7 0,8 1,0 0,8 0,3 Mariestad 1,4 0,8 1,0 1,1 0,4 Kungälv 2,3 1,2 0,9 1,5 1,4 Vårgårda 2,0 1,6 0,9 1,5 1,1 Trollhättan 2,1 1,2 0,8 1,4 1,3 Mark 0,0 2,0 0,7 0,9 0,7 Tranemo 1,4 0,1 0,7 0,7 0,7 Åmål 0,9 1,4 0,7 0,4 1,6 Borås 0,2 0,6 0,5 0,4 0,3 Götene 1,8 0,4 0,5 0,9 1,3 Hylte 2,8 2,1 0,5 1,8 2,3 Tidaholm 5,9 2,8 0,5 3,1 5,4 Bollebygd 0,5 1,6 0,4 0,8 0,1 Lerum 2,5 1,0 0,5 1,0 3,0 Lidköping 7,8 7,8 0,7 5,0 8,5 Töreboda 1,1 1,9 0,7 0,8 1,8 Herrljunga 1,1 1,6 1,1 0,5 2,2 Bengtsfors 0,4 0,1 1,3 0,3 1,7 Svenljunga 1,7 2,1 2,2 0,5 3,9 Medel VG och Halland 2,1 2,0 1,6 1,9 0,5 Medel Riket 1,8 2,5 2,0 2,1 0,2 * Resultat före extraordinära poster relaterat till verksamhetens bruttokostnader KFi Finansiell profil

5 der, vilket torde vara en nivå som långsiktigt kan betraktas som god ekonomisk hushållning. Svagast resultat före extraordinära poster under 2011 redovisade Svenljunga med -2,2%. Därefter följde Bengtsfors -1,3%. Tredje svagast resultat 2011 hade Herrljunga med -1,1%. Därefter följde Töreboda och Lidköping med -0,7% och Lerum med -0,5%. Det innebär att sex kommuner redovisade ett negativt resultat under Av dessa kommuner återfanns Bengtsfors och Lerum i botten även under De kommuner som förbättrade sitt resultat före extraordinära poster i relation till verksamhetens bruttokostnader mellan 2009 och 2011 mest var Färgelanda och Uddevalla. Dessa två kommuner hade dock stora jämförelsestörande engångskostnader under Mer än en procentenhets förbättring av resultatet redovisade Tjörn, Gullspång, Åmål, Vara, Essunga, Hjo, Varberg, Sotenäs och Ulricehamn. Av dessa höjde bara Essunga och Åmål sin skattesats under perioden. Av Västra Götaland och Hallands kommuner redovisade 40% en positiv utveckling av resultat före extraordinära poster mellan 2009 och Svagast utveckling av resultat före extraordinära poster under den granskade perioden redovisade Lidköping, Halmstad, Tidaholm, Svenljunga, Stenungsund, Alingsås, Lerum, Hylte, Skara och Herrljunga. Samtliga dessa kommuner försvagade sitt resultat mer än 2 procentenheter i förhållande till verksamhetens bruttokostnader. Vissa av kommunerna redovisade dock fortfarande under 2011 goda eller tillfredställande nivåer. Om en vägning görs av resultat före extraordinära poster i relation till verksamhetens bruttokostnader avseende de tre senaste årens resultat, så var det Halmstad som uppvisade starkast genomsnittligt resultat med 6,8% per år. Därefter följde Lidköping med 5,0%, Stenungsund med 4,9%, Orust med 4,4%, Mölndal med 4,3% och Kungsbacka med 4,2%. De kommuner som uppvisade svagast genomsnittliga resultat före extraordinära poster under perioden var Färgelanda med -7,9% per år, följd av Uddevalla med -0,6%. Både dessa kommuner hade dock stora jämförelsestörande kostnader under perioden. Efter dessa två kommuner följde Bengtsfors med -0,3%, följt av Åmål och Borås med 0,4%. Konstant investeringsvolym i länen Investeringsvolymen är ett nyckeltal som tillsammans med resultatet förklarar utvecklingen för flera balansräkningsorienterade nyckeltal, exempelvis soliditet, som återfinns i en finansiell analys. För investeringarnas storlek skall bli jämförbart mellan kommunerna i gruppen har investeringarna relaterats till verksamhetens nettokostnader. En genomsnittlig svensk kommun ligger under en längre period, 5 10 år, runt 7 8%, när det gäller detta nyckeltal. Variationerna mellan enskilda år är dock oftast stora, speciellt i mindre kommuner, där större investeringar påverkar kraftigt de enskilda åren. Siffrorna kan också påverkas om en kommun har stor del av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. Den genomsnittliga investeringsvolymen i Västra Götalands och Hallands län varierade under den granskade perioden. Relateras årets investeringar till verksamhetens nettokostnader redovisade länen ett genomsnitt på 9% under Under 2010 sjönk nyckeltalet till 8%, för att under 2011 öka till 9% igen. Investeringsvolym * Procent Snitt Orust Sotenäs Tanum Halmstad Tjörn Skövde Tranemo Härryda Vänersborg Färgelanda Mölndal Bollebygd Falköping Lerum Svenljunga Tidaholm Mariestad Laholm Grästorp Kungsbacka Lidköping Hylte Kungälv Uddevalla Ale Dals-ed Karlsborg Stenungsund Strömstad Falkenberg Borås Ulriceham Vara Bengtsfors Lysekil Mellerud Göteborg Essunga Munkedal Hjo Varberg Vårgårda Mark Töreboda Öckerö Tibro Gullspång Lilla Edet Alingsås Herrljunga Partille Trollhättan Götene Skara Åmål Medel VG och Halland ,7 Medel Riket ,3 * Investeringar i relation till verksamhetens nettokostnader Detta var ungefär samma trend som i riket, där investeringarna dock ökade någon procentenhet under perioden. Detta skedde dock från en lägre nivå, från 7% till 8%. En genomsnittlig investeringsvolym på 8,7% per år mellan 2009 och 2011 för kommunerna i Västra Götaland och Hallands län innebar att länen låg någon procentenhet högre än de många andra kommungrupper där finansiella profiler KFi Finansiell profil

6 också har tagits fram. Det flesta grupper eller län ligger som tidigare nämnts runt 8% per år. Generellt är det så att de större kommunerna kring storstäderna redovisar högre investeringsvolymer än snittet i riket. De kommuner som investerade mest i förhållande till sina nettokostnader mellan var Orust med i genomsnitt 19% per år. Därefter följde Sotenäs och Tanum med 18%, Halmstad och Tjörn med 15% samt Skövde och Tranemo med 14% i genomsnitt per år. De kommuner som investerade minst under perioden var Skara, Åmål, Götene, Alingsås, Herrljunga, Partille, Trollhättan, Gullspång, Lilla Edet med 3 4% i snitt per år. De flesta av de kommunerna som redovisade låga värden är sådana kommuner som har sin fastighetsförvaltning och annan investeringsintensiv verksamhet i bolagsform, med det finns också bland de uppräknade kommunerna sådana som på grund av ekonomi har dragit ner på sina investeringar. Varierande utveckling av skattefinansieringsgraden av investeringarna När den löpande driften har finansierats bör det helst återstå tillräckligt stor andel av skatteintäkter och generella statsbidrag för att större delen av investeringarna skall kunna finansieras med egna medel. Detta benämns skattefinansieringsgrad av investeringarna och 100% innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året. Sker detta kommer kommunen bl a att stärka sin soliditet. Västra Götaland och Hallands läns genomsnittliga skattefinansieringsgrad av årets nettoinvesteringar varierade under perioden. Under 2009 kunde kommunerna i länen i genomsnitt finansiera 99% av årets investeringar med skatteintäkter förbättrades nyckeltalet till 109%, för att under 2011 försvagas 88%. Tillsammans innebär detta att kommunerna i länen under perioden likvidmässigt nästan kunde finansiera samtliga sina investeringar med skatteintäkter. Den genomsnittliga skattefinansieringsgraden för hela perioden hamnade på 99% per år. Spridningen var dock stor bland kommunerna i länen. Drygt hälften av kommunerna fick finansiera en del av sina investeringar via ökad skuldsättning och/eller minskade likvida medel. I många fall används också realisationsvinster från försäljningar av anläggningstillgångar för att finansiera investeringar. I riket försvagades den genomsnittliga skattefinansieringsgraden av årets nettoinvesteringar från 121% till 89% mellan 2009 och Genomsnittet för de tre åren låg på 115%, något högre än i Västra Götaland och Halland. Dock var investeringsvolymen något högre i Västra Götaland och Halland än i riket. Skattefinansieringsgraden varierar liksom övriga nyckeltal kraftigt mellan olika kommuner i länen. Nyckeltalet är både beroende av vilket resultat och vilken investeringsvolym kommunen uppvisar. Det är också på det viset att de olika kommunerna befinner sig i olika investeringsfaser, vilket gör att skattefinansieringsgraden bör studeras över en längre tidsperiod för att några slutsatser skall kunna dras. Enskilda år kan variera kraftigt, speciellt i mindre kommuner, eftersom investeringar i fastigheter och anläggningar där slår hårdare mot nyckeltalet. Skattefinansieringsgrad av investeringarna * Procent Snitt Gullspång Skara Alingsås Åmål Vara Tibro Partille Herrljunga Stenungsund Götene Lidköping Hjo Varberg Munkedal Kungsbacka Tidaholm Trollhättan Vårgårda Töreboda Ale Lilla Edet Essunga Dals Ed Laholm Bollebygd Halmstad Mark Öckerö Lysekil Hylte Mölndal Göteborg Karlsborg Lerum Mellerud Skövde Kungälv Grästorp Bengtsfors Strömstad Vänersborg Falkenberg Härryda Mariestad Sotenäs Tanum Tranemo Ulricehamn Borås Färgelanda Orust Falköping Svenljunga Tjörn Uddevalla Medel VG och Halland Medel Riket * Resultat före extraordinära poster plus avskrivningar i relation till investeringar. Starkast genomsnittlig skattefinansieringsgrad under perioden hade Gullspång, Skara, Alingsås, Åmål och Vara med ett årssnitt på över 150%. Alla kommuner, utom Vara, hade dock nettoinvesteringar som var klart under genomsnittet i länen. De låg mellan 3% till 4% i förhållande till nettokostnaderna. Vara låg på 7% per år, även det under snittet för länen, som var nästan 9%. KFi Finansiell profil

7 Svagast skattefinansieringsgrad uppvisade Uddevalla, Tjörn, Svenljunga, Falköping, Färgelanda, Orust, Borås, Ulricehamn och Tranemo. Alla dessa kommuner låg under 60% i genomsnitt per år under den granskade perioden mellan 2009 till Samtliga kommuner hade dock en högre investeringsvolym än genomsnittet, vilket till viss del förklarade den svagare skattefinansieringsgraden av investeringarna. Avslutningsvis kan de nämnas att 44% av kommunerna under kunde skattefinansiera sina investeringar. Övriga 56% var tvungna att öka sin låneskuld eller minska på likviditeten. I vissa användes också realisationsvinster från försäljningar av anläggningstillgångar för att finansiera investeringar. Förbättrad soliditetsnivå Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. I denna rapport används soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt för att få med de pensionsförpliktelser med vidhängande löneskatt som återfinns utanför balansräkningen. Det ger en bättre bild av kommunens totala långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Västra Götaland och Hallands läns genomsnittliga soliditet (inkl samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt) förbättrades under med 1 procentenhet från 4% till 5%. En viktig förklaring till detta var minskade åtaganden under 2010 för de pensionsförpliktelser som är äldre än 1998 och som ligger utanför balansräkningen. En nivå på 5% är en genomsnittlig nivå om en jämförelse görs med riket. Där uppgick soliditeten under 2011 till ca 6%. Jämförs dock 2010 med 2011, föll den genomsnittliga soliditeten med 3 procentenheter. En förklaring till detta var ökade åtaganden för pensionsförpliktelserna på grund av en förändrad diskonteringsränta under Det innebär att pensionsförpliktelserna under perioden påverkades av omvärldsfaktorer både i positiv och negativ riktning. Starkast soliditet under 2011 redovisade Halmstad med 61%, Lidköping med 53%, följd av Skövde med 36%, Mölndal med 33% samt Herrljunga med 31%. Över 30% låg också Vara med 30%. Svagast soliditet under 2011 uppvisade Åmål med -52% och Gullspång med -49%. Tredje svagast soliditet uppvisade Färgelanda med -38%. Dessa följdes av Lysekil med -32% och femte svagast soliditet hade Lilla Edet med -30%. Dessa kommuner och ytterligare 13 kommuner, totalt 18 kommuner eller 32%, redovisade i länen en negativ soliditet när samtliga pensionsförpliktelser inkluderas i måttet. Jämfört med 2010 var detta en försvagning med tre kommuner. Av de 55 kommunerna i länen var det 36% som under perioden försvagade sin soliditet (inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt) mellan 2009 och De största försvagningarna redovisades i Färgelanda, Åmål, Bengtsfors, Lerum och Varberg. Här återfinns kommuner med både goda och mindre goda soliditetsnivåer. Soliditet Procent Förändr Halmstad Lidköping Skövde Mölndal Herrljunga Vara Sotenäs Mark Kungsbacka Tidaholm Ulricehamn Strömstad Varberg Laholm Alingsås Tranemo Borås Härryda Tibro Trollhättan Lerum Töreboda Essunga Kungälv Hjo Svenljunga Tanum Dals-Ed Ale Öckerö Falkenberg Vårgårda Bollebygd Vänersborg Götene Partille Skara Bengtsfors Uddevalla Falköping Orust Karlsborg Göteborg Tjörn Stenungsund Grästorp Munkedal Mellerud Hylte Mariestad Lilla Edet Lysekil Färgelanda Gullspång Åmål Medel VG och Halland Medel Riket Störst förbättring av soliditeten under perioden redovisade Skövde, Tjörn, Hjo, Stenungsund och Ale. Flera av dessa kommuner har dock ökat sin soliditet på grund av stora realisationsvinster. Soliditet är dock svår att jämföra kommuner emellan, då bland annat en eventuell upplåning som vidareutlånas till kommunala bolag påverkar soliditeten i negativ riktning. KFi Finansiell profil

8 Vidare påverkas också soliditetsmåttet av vilka olika organisationslösningar kommunerna valt bland annat för sina kommunala bolag. Förbättrad likviditet Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga handlingsberedskap. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Länens genomsnittliga kassalikviditet förbättrades mellan 2009 och 2011 med 13 procentenheter från 77% till 90%. Det innebar att de kortfristiga skulderna översteg de likvida medlen och de kortfristiga fordringarna. Denna nivå är dock mer än tillfredsställande ur risksynpunkt, eftersom det i kommunernas kortfristiga skulder ingår en semesterlöneskuld som utgör ca 30 40% av de kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i någon större omfattning under året och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. En tumregel är dock att om en kommun hamnar under 50% måste kommunen ibland nyttja en eventuell checkkredit, det vill säga låna kortsiktigt. Kommunen blir då mer känslig för eventuella snabba ränteförändringar. Rikets genomsnittliga kassalikviditet förbättrades mellan 2009 och 2011 med 11 procentenheter från 78% till 89%. Det innebär att Västra Götaland och Halland redovisade samma trend som riket. Kassalikviditeten varierade i de två länen mellan 257% och 37%. Starkast kassalikviditet per den 31/ hade Partille med 257%, därefter följde Öckerö med 151%, Tidaholm med 148%, Borås med 146% och på femte plats Göteborg med 129%. Svagast likviditet per den 31/ hade Vårgårda med 37%, Skövde med 42%, Herrljunga med 44% och Hjo med 45%. Kommuner med låg likviditet kan dock medvetet valt att ligga på en låg nivå och komplettera med upplåning över någon form av kortfristig kredit. Därför är det viktigt att kommunens likviditet studeras ihop med soliditeten, eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning eller försvagas via att amorteringar görs på kommunens skulder. Detta påverkar kommunens kortsiktiga betalningsberedskap, men påverkar samtidigt den långsiktiga betalningsberedskapen i form av soliditeten. Oförändrade finansiella nettotillgångar I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella tillgångar i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på års sikt, nämligen samtliga omsättningstillgångar, långfristiga placeringar och fordringar samt kort- och långfristiga skulder. Nettot av dessa har sedan relaterats till verksamhetens bruttokostnader för att en jämförelse skall kunna ske kommuner emellan. Måttet är intressant eftersom det speglar den tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalningsberedskap. De genomsnittliga finansiella nettotillgångarna relaterade till verksamhetens bruttokostnader i Västra Götaland och Halland förblev oförändrade om 2009 och 2011 jämförs. Det uppgick till -7%. Riket försvagades däremot med 1 procentenhet från -3% till -4%. Kassalikviditet Procent Förändr Partille Öckerö Tidaholm Borås Göteborg Alingsås Kungälv Laholm Vara Lerum Mark Varberg Åmål Ulricehamn Kungsbacka Lilla Edet Tjörn Orust Götene Bengtsfors Trollhättan Essunga Färgelanda Töreboda Ale Lysekil Falköping Mölndal Strömstad Sotenäs Skara Falkenberg Lidköping Stenungsund Grästorp Svenljunga Bollebygd Vänersborg Dals-Ed Tibro Tranemo Munkedal Gullspång Halmstad Karlsborg Mariestad Härryda Tanum Mellerud Uddevalla Hylte Hjo Herrljunga Skövde Vårgårda Medel VG och Halland Medel Riket Starkast värde avseende finansiella nettotillgångar relaterat till verksamhetens bruttokostnader under 2011 uppvisade Lidköping med 55%, tätt följda av Halmstad med 54%. Tredje starkast var Trollhättan med 40%. Sedan följde Alingsås med 37% och Borås med 24%. Positiva värden redovisades av ytterligare 15 kommuner, totalt 20 stycken eller 36%. En kommun med goda finansiella nettotillgångar karaktäriseras ofta också av en god soliditet, men den finns KFi Finansiell profil

9 Finansiella nettotillgångar Procent Förändr Lidköping Halmstad Trollhättan Alingsås Borås Herrljunga Mark Svenljunga Tibro Partille Mölndal Varberg Öckerö Laholm Ulricehamn Strömstad Skara Vara Åmål Tidaholm Essunga Götene Töreboda Falkenberg Ale Kungälv Vårgårda Karlsborg Kungsbacka Lerum Hjo Göteborg Uddevalla Lysekil Grästorp Vänersborg Lilla Edet Bengtsfors Gullspång Tjörn Härryda Falköping Mariestad Skövde Bollebygd Mellerud Tranemo Färgelanda Munkedal Stenungsund Sotenäs Dals-Ed Hylte Orust Tanum Medel VG och Halland Medel Riket också kommuner som har goda finansiella nettotillgångar även om soliditeten är mer genomsnittlig. Dessa utmärks då av att kommunen har en stor del av sina tillgångar i omsättningstillgångar. Kommuner som sålt delar av sina anläggningstillgångar inom koncernen utmärks oftast av goda finansiella nettotillgångar. Svagast värde avseende finansiella nettotillgångar uppvisade Tanum med 60%, följd av Orust med 55%, Hylte med -44% samt Dals-Ed med -39%. Med dessa kommuner är det oftast tvärtom. Förutom oftast en svag soliditet utmärks kommunerna ibland av att de har en stor del av sina tillgångar som anläggningstillgångar. Tanum och Dals-Ed har t ex ingen speciellt svag soliditet, utan en stor del av sina tillgångar i fastigheter och anläggningar. De andra kommunerna har däremot både en relativt svag soliditet och finansiella nettotillgångar. Skattesatsen ökade med 7 öre Skattesats är ett nyckeltal som speglar kommunens långsiktiga handlingsberedskap i förhållande till övriga kommuner i gruppen, eftersom en jämförelsevis låg skattesats innebär en potential att stärka intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. Det är samtidigt viktigt att klargöra att det redovisade betraktelsesättet är tämligen pragmatiskt och därmed kan ha begränsad betydelse i praktiken. Storleken på skatteuttaget är ju en ideologisk fråga. Skattesatsen i de olika kommunerna låg i länen under 2011 mellan 20,39 kr och 23,64 kr. Lägst skatt i Västra Götaland och Halland under 2010 hade Partille med 20,39 kr, följt av Varberg med 20,53 kr, Mölndal med kr samt Halmstad och Laholm med 20,78 kr. Högst skatt hade Dals-Ed med 23,64 kr. Näst högst hade Färgelanda med 23,19 kr. Den genomsnittliga skattesatsen i länen förändrades mellan 2009 och 2011 från 21,66 kr till 21,75 kr på grund av skattehöjningar i Halmstad, Ale, Bengtsfors, Essunga, Färgelanda, Grästorp, Göteborg, Lidköping, Strömstad, Svenljunga och Åmål. Skattesänkningar gjordes i Mölndal och Partille. Borgensåtagande minskade marginellt under perioden Borgensåtagande i förhållande till verksamhetens bruttokostnader är ett risknyckeltal. Kommuner med höga borgensåtaganden bör ha god kontroll på de kommunala bolag som kommunen har gått i borgen för. Nyckeltalet finns inte i den finansiella profilen, men redovisas här för att ytterligare komplettera analysen. Kommunerna i Västra Götaland och Halland redovisade under perioden en marginellt lägre nivå på borgensåtagande relaterat till verksamhetens bruttokostnader. Kommunerna i länen redovisade ett genomsnittligt värde på 41% under 2009, 40% under 2010 och 40% under De kommuner i länen som under år 2011 hade beviljat mest i borgensåtaganden i relation till verksamhetens bruttokostnader var Strömstad (132%), Öckerö (95%), Lysekil (80%), Mölndal (78%) samt Trollhättan och Sotenäs (77%). Lägst borgensåtagande hade beviljats av Lerum (3%), Härryda (4%) samt Borås, Göteborg och Ulricehamn (8%). Hela 71% av kommuner i länen minskade under perioden sina borgensåtaganden. Mest minskade Varberg, Mellerud, Stenungsund och Hjo. Det var 4% av kommunerna som uppvisade oförändrad nivå och resterande 25% ökade sina borgensåtaganden. Mest ökade Gullspång, Grästorp, Essunga och Lidköping. KFi Finansiell profil

10 Primärkommunal skattesats Borgensåtagande * Procent Förändr Partille 20,49 20,49 20,39 0,10 Varberg 20,53 20,53 20,53 0,00 Mölndal 20,84 20,84 20,69 0,15 Halmstad 20,03 20,78 20,78 0,75 Laholm 20,78 20,78 20,78 0,00 Ulricehamn 20,98 20,98 20,98 0,00 Skövde 20,99 20,99 20,99 0,00 Skara 21,00 21,00 21,00 0,00 Tranemo 21,00 21,00 21,00 0,00 Härryda 21,05 21,05 21,05 0,00 Lerum 21,08 21,08 21,08 0,00 Tibro 21,14 21,14 21,14 0,00 Öckerö 21,19 21,19 21,19 0,00 Vara 21,20 21,20 21,20 0,00 Lidköping 21,09 21,39 21,29 0,20 Falkenberg 21,30 21,30 21,30 0,00 Trollhättan 21,39 21,39 21,39 0,00 Töreboda 21,40 21,40 21,40 0,00 Hylte 21,45 21,45 21,45 0,00 Bollebygd 21,49 21,49 21,49 0,00 Borås 21,49 21,49 21,49 0,00 Karlsborg 21,50 21,50 21,50 0,00 Kungsbacka 21,53 21,53 21,53 0,00 Göteborg 21,30 21,55 21,55 0,25 Falköping 21,60 21,60 21,60 0,00 Mark 21,64 21,64 21,64 0,00 Tjörn 21,64 21,64 21,64 0,00 Vårgårda 21,64 21,64 21,64 0,00 Mariestad 21,69 21,69 21,69 0,00 Svenljunga 21,20 21,70 21,70 0,50 Sotenäs 21,74 21,74 21,74 0,00 Tidaholm 21,75 21,75 21,75 0,00 Alingsås 21,79 21,79 21,79 0,00 Kungälv 21,87 21,87 21,87 0,00 Götene 21,90 21,90 21,90 0,00 Tanum 21,99 21,99 21,99 0,00 Essunga 21,50 22,00 22,00 0,50 Grästorp 21,75 21,75 22,00 0,25 Hjo 22,00 22,00 22,00 0,00 Stenungsund 22,07 22,07 22,07 0,00 Uddevalla 22,09 22,09 22,09 0,00 Herrljunga 22,29 22,29 22,29 0,00 Ale 22,00 22,30 22,30 0,30 Strömstad 21,99 22,34 22,34 0,35 Orust 22,39 22,39 22,39 0,00 Lysekil 22,49 22,49 22,49 0,00 Vänersborg 22,64 22,64 22,64 0,00 Mellerud 22,69 22,69 22,69 0,00 Munkedal 22,76 22,76 22,76 0,00 Bengtsfors 22,54 22,79 22,79 0,25 Lilla Edet 22,80 22,80 22,80 0,00 Åmål 22,54 22,54 22,89 0,35 Gullspång 22,92 22,92 22,92 0,00 Färgelanda 21,69 21,69 23,19 1,50 Dals Ed 23,64 23,64 23,64 0,00 Medel VG och Halland 21,66 21,72 21,73 0,07 Procent Förändr Strömstad Öckerö Lysekil Mölndal Sotenäs Trollhättan Alingsås Partille Tjörn Lilla Edet Åmål Lidköping Laholm Herrljunga Essunga Orust Ale Kungsbacka Bollebygd Karlsborg Stenungsund Töreboda Tidaholm Vänersborg Mark Mariestad Vårgårda Dals-ed Mellerud Bengtsfors Grästorp Munkedal Gullspång Kungälv Tanum Färgelanda Svenljunga Halmstad Hjo Götene Tranemo Falköping Tibro Uddevalla Varberg Hylte Vara Skövde Falkenberg Skara Borås Göteborg Ulricehamn Härryda Lerum Medel VG och Halland * Borgensåtagande relaterat till verksamhetens bruttokostnader Förbättrad budgetföljsamhet När det gäller budgetföljsamhet mäts den i modellen mot resultat 1 eller resultatraden verksamhetens nettokostnader. Meningen är att försöka fånga verksamhetens/nämndernas budgetföljsamhet exklusive finansiella poster. För att kunna göra jämförelser kommunerna emellan relateras budgetavvikelsen till verksamhetens bruttokostnader. När det gäller ovanstående genomsnittliga budgetavvikelse i länen blev lägre den under perioden. Under 2009 uppgick den till 1,2%, under 2010 till 0,0% och 2011 till -0,1%. Under 2011 redovisade 53% av kommuner en positiv budgetavvikelse medan resterande 47% kommuner hade en negativ KFi Finansiell profil

11 budgetavvikelse när det gäller verksamhetens nettokostnader. Jämfört med 2009 var det en försämring, då endast 22% av kommuner redovisade negativa budgetavvikelser under detta år. Budgetföljsamhet * Procent Ale 2,5 0,8 1,7 Alingsås 2,5 0,5 0,3 Bengtsfors 0,7 1,2 2,2 Bollebygd 0,2 0,4 1,2 Borås 1,2 0,1 1,8 Dals-ed 1,4 0,2 1,7 Essunga 1,8 1,0 1,5 Falkenberg 0,0 1,2 0,4 Falköping 0,1 2,4 0,8 Färgelanda 5,0 24,3 1,1 Grästorp 1,7 1,9 0,7 Gullspång 0,3 1,5 1,1 Göteborg 0,2 0,7 1,4 Götene 0,8 1,4 0,3 Halmstad 2,4 1,8 3,2 Herrljunga 2,0 1,3 3,5 Hjo 2,9 1,1 1,6 Hylte 1,8 0,2 0,8 Härryda 1,7 1,8 2,4 Karlsborg 1,0 2,0 1,5 Kungsbacka 4,6 4,6 0,9 Kungälv 1,3 1,7 1,9 Laholm 1,0 2,2 0,1 Lerum 1,0 2,5 2,1 Lidköping 2,1 0,4 1,4 Lilla Edet 1,0 0,5 0,1 Lysekil 0,2 2,4 0,5 Mariestad 1,3 1,8 1,1 Mark 1,4 0,2 1,7 Mellerud 2,0 0,1 1,0 Munkedal 1,0 1,9 0,2 Mölndal 2,1 2,2 0,1 Orust 2,0 0,2 1,3 Partille 3,0 1,5 0,3 Skara 3,0 0,2 0,4 Skövde 0,6 1,3 0,6 Sotenäs 1,7 0,9 1,6 Stenungsund 0,3 1,1 4,1 Strömstad 1,1 0,8 1,1 Svenljunga 1,9 3,8 2,7 Tanum 0,9 0,3 1,7 Tibro 0,3 0,0 0,5 Tidaholm 3,2 0,2 1,4 Tjörn 0,3 0,7 0,7 Tranemo 0,1 1,3 1,8 Trollhättan 1,2 0,6 0,8 Töreboda 0,6 1,1 1,1 Uddevalla 4,1 0,7 1,3 Ulricehamn 0,9 2,4 0,5 Vara 1,7 3,5 0,3 Varberg 0,7 3,4 0,8 Vårgårda 2,1 0,2 1,1 Vänersborg 1,9 1,0 0,9 Åmål 1,0 1,2 0,9 Öckerö 4,9 3,9 0,7 Medel VG och Halland 1,2 0,0 0,1 * Budgetutfall resultatraden verksamhets nettokostnader relaterat till relaterat till verksamhets bruttokostnader. Sammanfattningsvis Många av kommunerna i Västra Götaland och Halland fortsatte under 2011 att redovisa goda eller tillfredställande resultatnivåer och i många fall också i kombination med ett starkt eller tillfredsställande finansiellt utrymme. Detta ger relativt många av kommunerna i länen goda eller tillfredställande förutsättningar att möta det i dagsläget kärvare finansiella antaganden som finns för En annan utmaning som kräver finansiell styrka i framtiden är att många kommuner står inför stora investeringar de närmaste åren. De större investeringarna som gjordes under och1970-talen i infrastruktur och lokaler måste nu refinansieras. Dessutom måste många fastigheter och anläggningar anpassas till nya driftsmetoder som utvecklats för att bedriva verksamheten effektivt. När det gäller resultatnivå och finansiellt handlingsutrymme finns ganska stora skillnader mellan enskilda kommuner i Västra Götaland och Hallands län. Det finns få kommuner som har samma finansiella förutsättningar. De 55 kommunerna i de två länen har utifrån års räkenskaper inordnats i en matris på nästa sida (tabell 1) som innehåller nio grupper. Den bygger dels på kommunens finansiella resultat under de tre senaste åren och kommunens finansiella ställning i form av soliditet. Matrisen är dock subjektiv eftersom den bygger på vad författaren anser vara stark och svag finansiellt resultat och ställning. Matrisen skall därför läsas och tolkas utifrån detta. Av matrisen kan utläsas att 17% kommunerna i länen hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som var starkare än 2% i kombination med en soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser som under 2011 var högre än 20%. Dessa var i bokstavsordning, Halmstad, Kungsbacka, Laholm, Mölndal, Skövde, Sotenäs, Tibro, Varberg och Vara. Det går generellt inte att uttala sig om god ekonomisk hushållning, men de flesta av dessa kommuner torde leva upp till de generella kriterier som lagstiftaren diskuterade i förarbetet till kommunallagen i samband med att begreppet god ekonomisk hushållning infördes eller reviderades. En grupp av kommuner (7%) var de som hade ett starkare genomsnittligt resultat under de tre senaste åren än 2% och en soliditet mellan 20% och 0%. Dessa var Ale, Hjo, Härryda och Tanum. Dessa kommuner bör fortsätta på den inslagna vägen, med ett resultat över 2% av verksamhetens bruttokostnader. Detta kommer leda till en förstärkning av kommunens soliditet. En annan grupp av kommuner (11%) var de som hade ett starkare genomsnittligt resultat under de tre senaste åren än 2%, dock en soliditet som var svagare än 0%. Dessa var Gullspång, Göteborg, Munkedal, Orust, Stenungsund och Tjörn. Även dessa kommuner måste fortsätta på den inslagna vägen, med ett resultat över 2% av verksamhetens bruttokostnader. Detta kommer leda till en nödvändig förstärkning av kommunens soliditet. En grupp av kommuner var de kommuner (5%) som hade en soliditet på över 20% och som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste som låg mellan 1 2%. De var KFi Finansiell profil

12 Alingsås, Lidköping och Strömstad. Dessa kommuner har en god långsiktig handlingsberedskap, men bör på sikt förbättra sin resultatnivå något. Den största gruppen i matrisen var de kommuner (22%) som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan 1 2% och en soliditet mellan 20% och 0%. De var Dals-Ed, Essunga, Falkenberg, Götene, Kungälv, Lerum, Partille, Skara, Trollhättan, Vårgårda, Vänersborg och Öckerö. Dessa kommuner bör förbättra sin resultatnivå med 1 2 procentenheter för att stärka sin soliditet. Samma resonemang som föregående grupp, gäller även för den grupp av kommuner (13%) som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan 1 2% och en soliditet under 0%. Dessa var under 2011 Grästorp, Hylte, Falköping, Karlsborg, Lysekil, Mariestad och Mellerud. Dessa sju kommuner måste förbättra sin resultatnivå med 1 2 procentenheter för att stärka sin soliditet. De tre återstående grupperna innehåller kommuner (25%) som uppvisade ett genomsnittligt resultat under perioden som var svagare än 1%. Av dessa hade Herrljunga, Mark, Tidaholm och Ulricehamn goda soliditetsnivåer under Tillfredställande soliditetsnivåer redovisades av Bollebygd, Borås, Tranemo, Töreboda och Svenljunga. Av dessa kommuner krävs dock förbättrade resultatnivåer med 1 2% procentenheter för att stärka soliditeten. Riktigt svaga soliditetsnivåer redovisades av Bengtsfors, Färgelanda, Lilla Edet, Uddevalla och Åmål under Dessa kommuner måste snarare stärka sina resultatnivåer med minst 2 procentenheter för att förbättra sin soliditetsnivå. Tabell 1: Finansiellt resultat och ställning för kommunerna i Västra Götaland och Hallands län 2011 I denna tabell har kommunerna i Västra Götaland och Hallands län placerats in utifrån två dimensioner, resultat i form av det genomsnittliga resultatet under och finansiell ställning i form av soliditet under Varje dimension har sedan delats upp i tre olika under delar; stark, varken stark eller svag samt svag. Det innebär att det finns nio olika scenarier/ rutor som en kommun kan placeras in i. Ju starkare ekonomi, ju längre upp till vänster hamnar kommunen. Kommunerna i respektive ruta har dock inte ordnats i finansiell ordning, utan ligger i bokstavsordning. Stark finansiell ställning (En soliditet som är starkare än 20% under 2011 *) Varken stark eller svag finansiell ställning (En soliditet som ligger mellan 0 20% under 2011 *) Svag finansiell ställning (En soliditet som är svagare än 0% under 2011 *) Starkt resultat (Resultatet var högre än 2 % av verksamhetens bruttokostnader under perioden ) Halmstad Kungsbacka Laholm Mölndal Skövde Sotenäs Tibro Varberg Vara Ale Hjo Härryda Tanum Gullspång Göteborg Munkedal Orust Stenungsund Tjörn Varken starkt eller svagt resultat (Resultatet låg mellan 1% 2% av verksamhetens bruttokostnader under perioden ) Alingsås Lidköping Strömstad Dals-Ed Essunga Falkenberg Götene Kungälv Lerum Partille Skara Trollhättan Vårgårda Vänersborg Öckerö Grästorp Hylte Falköping Karlsborg Lysekil Mariestad Mellerud Svagt resultat (Resultatet var svagare än 1% av verksamhetens bruttokostnader under perioden ) Herrljunga Mark Tidaholm Ulricehamn Bollebygd Borås Tranemo Töreboda Svenljunga Bengtsfors Färgelanda Lilla Edet Uddevalla Åmål * Soliditeten innefattar samtliga pensionsförpliktelser. KFi Finansiell profil

13 Tabell 2: Genomsnittliga finansiella nyckeltal hos kommunerna i Västra Götaland och Hallands län I denna tabell har redovisats hur ett antal genomsnittliga finansiella nyckeltal har utvecklats för kommunerna i Västra Götaland och Hallands län mellan Förklaringar och definitioner av nyckeltalen återfinns i ett eget avsnitt i rapporten. Nyckeltalen redovisas i procent Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 93,8 93,2 93,8 Avskrivningar/skatteintäkter 4,1 4,5 4,2 Finansnetto/skatteintäkter 0,5 0,2 0,2 Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 97,4 97,6 98,2 Skattefinansieringsgrad av investeringar Nettoinvesteringar/verksamhetens nettokostnader Resultat före extraordinära poster/verksamhetens kostnader 2,1 2,0 1,6 Årets resultat/verksamhetens kostnader 2,1 2,7 1,6 Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under de tre senaste åren/verksamhetens kostnader 1,6 1,6 1,9 Soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt Finansiella nettotillgångar/verksamhetens kostnader Kassalikviditet Primärkommunal skattesats (kr) 21,66 21,72 21,73 Borgensåtagande/verksamhetens kostnader Budgetavvikelse för verksamhetens nettokostnader/verksamhetens kostnader 1,2 0,0 0,1 Tabell 3: Finansiella styrkor och svagheter hos kommunerna i Västra Götaland och Hallands län under 2011 Denna tabell försöker beskriva styrkor och svagheter hos de olika kommunerna utifrån perspektiven skattesats, resultatnivå samt kort och långsiktigt finansiellt handlingsutrymme. Modellen är subjektiv, men bygger på de kriterier kring god ekonomisk hushållning som har redovisats i analysen ovan. Tabellen skall ses som en beskrivning av finansiella förutsättningar i grova drag. Graderingen är gjord utifrån 2011 års räkenskaper. FINANSIELLA MÅTT Starkt värde 1) Varken starkt eller svagt 1) Svagt värde 1) Skattesats ,30 kr eller lägre 21,31 till 21,99 kr 22,00 kr eller högre För samtliga fyra nyckeltal i denna tabell gäller att ju högre upp i tabellen kommunen befinner sig desto starkare värde har kommunen på nyckeltalet. Exempelvis: Partille har den lägsta skatten bland de kommuner som ligger i kolumnen med starkt värde längst till vänster. Den placeras därför högst upp till vänster. * Värdena skattesats för starkt och svagt är satta ur ett riksperspektiv. Partille Varberg Mölndal Halmstad Laholm Ulricehamn Skövde Skara Tranemo Härryda Lerum Tibro Öckerö Vara Lidköping Falkenberg Trollhättan Töreboda Hylte Bollebygd Borås Karlsborg Kungsbacka Göteborg Falköping Mark Tjörn Vårgårda Färgelanda Mariestad Svenljunga Sotenäs Tidaholm Alingsås Kungälv Götene Tanum Essunga Grästorp Hjo Stenungsund Uddevalla Herrljunga Ale Strömstad Orust Lysekil Vänersborg Mellerud Munkedal Bengtsfors Lilla Edet Åmål Gullspång Dals-Ed 1) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för kommuner över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga. KFi Finansiell profil

14 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde 1) Varken starkt eller svagt 1) Svagt värde 1) Resultatnivå ,0% eller starkare 1,9% till 1,0% 1,0% eller svagare (Resultat före extraordinära poster i för hållande till verksamhetens bruttokostnader) Halmstad Hjo Vara Gullspång Orust Färgelanda Tjörn Varberg Ale Sotenäs Laholm Kungsbacka Mölndal Dals-Ed Grästorp Härryda Stenungsund Falkenberg Lysekil Mellerud Uddevalla Tibro Alingsås Vänersborg Essunga Falköping Skövde Partille Skara Tanum Ulricehamn Göteborg Öckerö Karlsborg Munkedal Strömstad Lilla Edet Mariestad Kungälv Vårgårda Trollhättan Mark Tranemo Åmål Borås Götene Hylte Tidaholm Bollebygd Lerum Lidköping Töreboda Herrljunga Bengtsfors Svenljunga Långsiktig resultatnivå (Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under 3 år/verksamhetens bruttokostnader) 2,0% eller starkare Halmstad Lidköping Stenungsund Orust Mölndal Vara Alingsås Laholm Varberg Hjo Ale Tidaholm Göteborg Härryda Tibro Gullspång Skara Skövde Tanum Vänersborg Munkedal Sotenäs Tjörn 1,9% till 1,0% Falkenberg Partille Dals-Ed Grästorp Hylte Öckerö Strömstad Kungälv Vårgårda Karlsborg Mellerud Trollhättan Kungsbacka Essunga Falköping Lysekil Lerum Mariestad 1,0% eller svagare Bollebygd Götene Mark Lilla Edet Töreboda Tranemo Herrljunga Ulricehamn Svenljunga Borås Åmål Bengtsfors Uddevalla Färgelanda 1) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för kommuner över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga. KFi Finansiell profil

15 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde 1) Varken starkt eller svagt 1) Svagt värde 1) Kortsiktigt finansiellt handlingsutrymme 2011 (Kassalikviditet) 75% eller högre Partille Öckerö Tidaholm Borås Göteborg Alingsås Kungälv Laholm Vara Lerum Mark Varberg Åmål Ulricehamn Kungsbacka Lilla Edet Tjörn Orust Götene Bengtsfors Trollhättan Essunga Färgelanda Töreboda Ale Lysekil Falköping Mölndal Strömstad Sotenäs Skara Falkenberg Lidköping Stenungsund 74,9% till 55% Grästorp Svenljunga Bollebygd Vänersborg Dals-Ed Tibro Tranemo Munkedal Gullspång Halmstad Karlsborg Mariestad Härryda Tanum 54,9% eller lägre Mellerud Uddevalla Hylte Hjo Herrljunga Skövde Vårgårda Långsiktigt finansiellt handlingsutrymme 2011 (Soliditet inklusive pensionsförpliktelser) 20% eller högre Halmstad Lidköping Skövde Mölndal Herrljunga Vara Sotenäs Mark Kungsbacka Tidaholm Ulricehamn Strömstad Varberg 19,9% till 0% Laholm Alingsås Tranemo Borås Härryda Tibro Trollhättan Lerum Töreboda Essunga Kungälv Hjo Svenljunga Tanum Dals-Ed Ale Öckerö Falkenberg Vårgårda Bollebygd Vänersborg Götene Partille Skara 0,1% eller lägre Bengtsfors Uddevalla Falköping Orust Karlsborg Göteborg Tjörn Stenungsund Grästorp Munkedal Mellerud Hylte Mariestad Lilla Edet Lysekil Färgelanda Gullspång Åmål 1) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för kommuner över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga. KFi Finansiell profil

16 Så tolkar du den finansiella profilen! Den finansiella profil i form av ett så kallat spindeldiagram som används i denna rapport för att beskriva kommunens finansiella ställning, innehåller åtta olika nyckeltal och fyra viktiga finansiella perspektiv. Nedan görs en beskrivning av de olika delarna i profilen. De beskrivna delarna är markerade med rött. Profilen i exemplet är fingerad. Åtta nyckeltal Diagrammet innehåller åtta nyckeltal redovisade på åtta axlar. Nyckeltalen speglar olika dimensioner av den analyserade kommunens finansiella situation och utveckling. Vissa nyckeltal är relaterade till verksamhetens kostnader för att de skall kunna jämföras mellan olika kommuner. Nyckeltalen beskrivs på sidan 14. Skalan Skalan. Diagrammet har skalan 1 5. Poängskalan är relativ. I vår analys av kommunerna i Västra Götaland och Halland (55 st) fördelades poängen enligt följande: Kommunerna med de fem starkaste observationerna inom varje nyckeltal fick en femma, de elva följande en fyra, de 24 därpå en trea, de elva därefter en tvåa och de fem svagaste fick en etta. Poängen har således fördelats enligt en normalfördelningskurva. Genomsnittligt resultat 3 år Kontroll Skattefin. av investeringar Lång sikt, kapacitet Skattesats Soliditet Risk Resultat före extraord. poster Finansiella nettotillgångar Kassalikviditet Budgetföljsamhet Kort sikt, beredskap Fyra axlar/perspektiv Diagrammet innehåller fyra axlar som ska ge en samlad bedömning av fyra viktiga finansiella perspektiv. Varje perspektiv/axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln. Samtliga fyra nyckeltal väger lika tungt i bedömningen. Exempelvis är Risk summan av nyckeltalen primärkommunal skatt, soliditet, finansiella nettotillgångar och kassalikviditet. Poäng och genomsnitt Den heldragna linjen visar de olika poäng som den analyserade kommunen har fått för varje enskilt nyckeltal resp. för de fyra sammanvägda axlarna. Den streckade ringen i mitten visar trean i den analyserade gruppen. Ligger kommunen utanför den streckade ringen har den ett starkare värde än genomsnittet i gruppen och omvänt. Den heldragna linjen redovisar den finansiella profilen för den analyserade kommunen. KFi Finansiell profil

17 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen De fyra perspektiven Den finansiella profilen som redovisas i denna rapport innehåller fyra perspektiv som är viktiga ur ett övergripande finansiellt perspektiv. Dessa fyra är: Kontrollen över finansiella utvecklingen, långsiktig betalningsberedskap, kortsiktig betalningsberedskap och riskförhållande. Varje aspekt mäts via de fyra närmaste liggande nyckeltal i profilen. Detta innebär att varje nyckeltal i den finansiella profilen ingår i två perspektiv. Långsiktig handlingsberedskap Det första perspektivet handlar om att redovisa vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt i förhållande till övriga kommuner i grupperna. Alla perspektiv i profilen är relaterade till hur kommunen befinner sig i förhållande övriga kommuner i grupperna. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, skattefinansieringsgraden av investeringarna och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Kortsiktig handlingsberedskap Det andra perspektivet redovisar vilken finansiell motståndskraft kommunen har på kort sikt. Det närmaste 1 2 åren fokuseras. I perspektivet ingår nyckeltalen finansiella nettotillgångar, kassalikviditet, budgetföljsamhet och resultat före extraordinära poster. Riskförhållande Med tredje perspektivet risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, finansiella nettotillgångar och kassalikviditet. Kontroll över det finansiella utvecklingen med det fjärde perspektivet kontroll avses avslutningsvis hur kommunen klarar av att kontrollera sitt finansiella resultat. I perspektivet ingår nyckeltalen budgetföljsamhet, resultat före extraordinära poster, skattefinansieringsgraden av investeringarna och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Finansiella nyckeltal Här följer beskrivningar av de i texten och profilerna förekommande finansiella nyckeltalen. Borgensåtagande redovisar de borgensåtaganden som kommunen redovisar inom linjen. Borgensåtagandena divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Borgensåtagandena ingår inte i den finansiella profilen. Budgetföljsamhet avvikelsen mellan budgeterat verksamhetens nettokostnader och redovisat verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. För att erhålla högsta betyg i profilen, skall budgetavvikelsen vara så liten som möjligt. Positiv budgetavvikelse medför dock minst en 3:a. Finansiella nettotillgångar omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt (omsättningstillgångar + långfristiga fordringar + långfristiga placeringar kortfristiga och långfristiga skulder). Måttet divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Måttet speglar en tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalningsberedskap. Kassalikviditet ett mått på hur god kommunens kortsiktiga betalningsberedskap är. Måttet räknas fram genom att likvida medel och kortfristiga fordringar divideras med kortfristiga skulder. Nettokostnadsandelen visar hur stor andel av skatteintäkterna och de generella statsbidragen som har gått åt till att finansiera verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto. 100% innebär att skatteintäkter och generella statsbidrag precis täcker den löpande driften. Investeringsvolym Årets investeringar har ställts i förhållande till verksamhetens nettokostnader för att det skall gå att jämföra mellan kommuner. Resultat före extraordinära poster summan av kommunens samtliga intäkter och kostnader under året exklusive extraordinära poster (poster av engångskaraktär som uppgår till väsentligt belopp och inte har med den ordinarie verksamheten att göra). Resultatet har dividerats med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna göras mellan de analyserade kommunerna. Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under de tre senaste åren beskriver kommunens genomsnittliga resultat under de tre senaste åren. Resultatet har dividerats med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser mellan de analyserade kommunerna ska kunna göras. Skattefinansieringsgrad beskriver hur stor andel av årets nettoinvesteringar som kommunen kan finansiera med egna medel i form av återstående skatteintäkter. Egna medel räknas fram genom att resultatet före extraordinära poster tillförs årets avskrivningar. Kallas ibland självfinansieringsgrad. Soliditet eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Beskriver hur kommunens långsiktiga betalningsstyrka utvecklas. Ju högre soliditet desto större finansiellt handlingsutrymme. KFi Finansiell profil

18 Finansiella profiler för Hjo kommun Syftet med den här analysen är att redovisa var Hjo kommun befinner sig och hur kommunen har utvecklats finansiellt under i förhållande till övriga kommuner i Västra Götaland och Hallands län. Detta görs i form av en finansiell profil, vars uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos den granskade kommunen i förhållande till kommunerna i länen. Vad är den finansiella profilen? Utgångspunkten för analysen som presenteras på de följande sidorna är de finansiella profiler i form av polärdiagram som redovisas längst ner på denna sida. De innehåller dels åtta finansiella nyckeltal, dels fyra perspektiv som är viktiga när en kommuns ekonomi analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Genom att ta fram tre finansiella profiler för Hjo kommun för kan man på ett översiktligt sätt fastställa vilken finansiell utveckling och ställning kommunen har i förhållande till övriga 55 kommuner i länen. Den finansiella profilen är dock relativ, vilket innebär att om kommunen redovisar en 5:a i profilen, har man visserligen bland de starkaste värdena för nyckeltalet i det granskade länen, men värdet kan behöva förbättras för att nå t ex god ekonomisk hushållning. I allmänhet är det dock så att om kommunen får en 4:a eller en 5:a för ett nyckeltal i den finansiella profilen är styrkan på nyckeltalet oftast mer än tillfredsställande. Mer information om modellen och de nyckeltal som den innehåller finns i ett separat avsnitt i rapporten. Inledningsvis i denna analys belyses hur ett antal finansiella nyckeltal har utvecklats över tid både för Hjo och för genomsnittet i länen. Därefter följer en analys av hur den finansiella profilen har förändrats för kommunen mellan 2009 och Till sist ges en sammanfattande kommentar till Hjos finansiella ställning och utveckling. Några finansiella nyckeltal under Resultat före extraordinära poster En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat före extraordinära poster. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens bruttokostnader ligga runt 2% över en längre tidsperiod. Detta för att kommunen skall kunna bibehålla sin kort- och långsiktiga handlingsberedskap. För expansiva kommuner med stora investeringar bör resultatet dock ligga på mellan 3 och 4% om kommunens finansiella handlingsutrymme skall bibehållas. För nyckeltalet resultat före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader, redovisade Hjo ett förbättrat resultat mellan 2009 och 2011 med 1,4 procentenheter från 3,5% till 4,9%. Motsvarande genomsnittliga förändring för kommunerna i Västra Götaland och Halland var en försvagning, med 0,5 procentenheter från 2,1% till 1,6%. Slutsatsen av ovanstående är att Hjo både uppvisade en starkare resultatutveckling mellan 2009 och 2011 och ett starkare resultat under 2011 jämfört med snittet i länen. Kommunen hade under 2011 tillsammans med Halmstad det starkaste resultatet i länen. Detta innebar en 5:a i den finansiella profilen, vilket var en förbättring jämfört 2009 och 2010 då kommunen fick en 4:a respektive en 3.a. Hjo 2009 Hjo 2010 Hjo 2011 KFi Finansiell profil

19 Investeringar Investeringsvolymen är ett nyckeltal som tillsammans med resultatet förklarar utvecklingen för flera balansräkningsorienterade nyckeltal, exempelvis soliditet, som återfinns i en finansiell analys. För att investeringsvolymen skall bli jämförbart mellan kommunerna i länen har investeringarna relaterats till verksamhetens nettokostnader. En genomsnittlig svensk kommun ligger under en längre period, 5 10 år, runt 7 8%, när det gäller detta nyckeltal. Variationerna mellan enskilda år är dock oftast stora, speciellt i mindre kommuner, där större investeringar påverkar de enskilda åren. Siffrorna kan också påverkas om en kommun har mycket av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. Relateras Hjos investeringar till verksamhetens nettokostnader, framgår att kommunen sammanlagt under de tre åren mellan hade en total investeringsvolym som var lägre jämfört med snittet i länen. Kommunen investerade för 5%, 5% och 7% av verksamhetens nettokostnader, vilket innebar att Hjo i genomsnitt investerade för 5,7% av dessa nettokostnader per år under perioden. Genomsnittsvärdena för länen uppgick till 9%, 8% och 9%. Detta gav ett genomsnittligt värde för länen på 8,7% per år mellan 2009 och Skattefinansieringsgrad av investeringarna När den löpande driften har finansierats, bör en tillräckligt stor andel av skatteintäkterna återstå för att kunna finansiera årets investeringar. Detta mäts genom nyckeltalet skattefinansieringsgraden av investeringarna. Redovisas ett värde hos nyckeltalet på 100% eller mer, innebär det att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som genomförts under året. Detta stärker då kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 100% kan användas till att amortera av kommunens skulder och/eller stärka likviditeten. För länens kommuner i genomsnitt, uppgick skattefinansieringsgraden av årets investeringar till 99%, 109% samt 88% under de tre studerade åren. Detta gav en genomsnittlig skattefinansieringsgrad på 99%. Hjos siffror uppgick till 159%, 121% och 136%. Det innebar en genomsnittlig skattefinansieringsgrad på 139%. I jämförelse med länens snitt var Hjos skattefinansieringsgrad starkare under perioden, kommunen hade dock lägre en lägre investeringsvolym jämfört med genomsnittet i länet. När det gäller poängen för skattefinansieringsgraden av investeringar i den finansiella profilen, har den sett över hela perioden varit oförändrad. Under både 2009 och 2011 fick kommunen en 4.a. Under 2010 fick kommunen en 3.a. Soliditet inkl. pensionsavsättningar och löneskatt inom linjen Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. I denna rapport används soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt för att få med de pensionsförpliktelser med vidhängande löneskatt som återfinns utanför balansräkningen. Det ger en bättre bild av kommunens totala långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Hjo hade 2011 en soliditet som var i paritet med snittet i länen. Soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt uppgick till 7% för Hjo jämfört med genomsnittet som uppgick till 5%. Mellan 2009 och 2011 uppvisade Hjo utvecklingsmässigt samma trend som snittet bland kommunerna i länen. Kommunen redovisade en förbättrad soliditet med 9 procentenheter från -2% till 7%, medan den genomsnittliga soliditeten i länen stärktes med 1 procentenhet, från 4% till 5%. En viktig förklaring till förbättringen i länen var minskade åtaganden mellan 2009 och 2010 för de pensionsförpliktelser som är äldre än 1998 och som ligger utanför balansräkningen. Jämförs dock 2010 med 2011, föll soliditeten i länen med med 3 procentenheter. En viktig förklaring till detta var ökade åtaganden för pensionsförpliktelserna på grund av en förändrad diskonteringsränta under Det innebar att förändrade åtaganden för pensionsförpliktelserna både påverkade i positiv och negativ riktning under perioden. Hjo hade 2011 den 25:e starkaste soliditeten i länen. Detta innebar en 3:a i den finansiella profilen, vilket var samma som under 2009 och Kassalikviditet Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga handlingsberedskap. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Mellan 2009 och 2011 försvagades Hjo kassalikviditet med 17 procentenheter från 62% till 45%. Den genomsnittliga kassalikviditeten bland kommunerna i länen förbättrades under perioden, med 13 procentenheter från 77% till 90%. Detta innebar att likviditeten under perioden i Hjo utvecklades svagare än snittet i länen. Normalt eftersträvas ett riktvärde på 100% för kassalikviditeten. Det innebär att korta tillgångar är lika stora som korta skulder. I kommunernas kortfristiga skulder ingår en semesterlöneskuld som utgör ca 30 40% av de kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i någon större omfattning under året och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. Detta innebär att en nivå på över 60% tryggar den kortsiktiga betalningsberedskapen för kommuner med ett normalt likviditetsflöde. Hjos nivå på 45% är därmed inte tillfredsställande ur risksynpunkt. Hjos likviditetsutveckling och -nivå innebar att kommunen i den finansiella profilen under perioden försvagade poängen för nyckeltalet från en 3:a under 2009 till en 1:a under Det är dock viktigt att kassalikviditeten studeras ihop med nyckeltalet soliditet eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning. Detta stärker kommunens kortsiktiga betalningsberedskap men försämrar samtidigt den långsiktiga betalningsberedskapen. För Hjos del förbättrades soliditeten samtidigt som kassalikviditeten försvagades. Finansiella nettotillgångar I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på års sikt, nämligen långfristiga KFi Finansiell profil

20 fordringar och placeringar, omsättningstillgångar samt kort- och långfristiga skulder. Nettot av dessa relateras sedan till verksamhetens bruttokostnader för att det skall bli jämförbart kommunerna emellan. Måttet är viktigt, eftersom det speglar den finansiella handlingsberedskap som ligger någonstans mellan de kortsiktiga likviditetsmåtten och det långsiktiga soliditetsmåttet. I måttet elimineras också vidareutlåning inom koncernen, eftersom såväl fordrings- som skuldsidan inkluderas i måttet. Hjo redovisade under perioden förbättrade finansiella nettotillgångar med 1 procentenheter från -15% till -14%. Detta innebär att kommunens skulder överstiger kommunens finansiella tillgångar. Jämfört med snittet i länen har Hjo svagare finansiella nettotillgångar, eftersom länen uppvisade oförändrade finansiella nettotillgångar på -7% om 2009 och 2011 jämförs. Detta innebar att kommunen fick en 3:a i den finansiella profilen, vilket var samma utfall som under de två föregående åren. Skattesats Skattesats är ett nyckeltal som speglar kommunens långsiktiga handlingsberedskap i förhållande till övriga kommuner i länen, eftersom en jämförelsevis låg skattesats innebär en potential att stärka intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. Det är samtidigt viktigt att klargöra att storleken på skatteuttaget i stor utsträckning är en ideologisk fråga. Hjos skattesats uppgick under hela den granskade perioden till 22,00 kr. Det var 27 öre högre än genomsnittet bland Västra Götaland och Hallands läns kommuner, vilket uppgick till 21,73 kr. Hjo hade under 2011 den 18:e högsta skatten i länen. Detta innebar att kommunen fick en 3:a i den finansiella profilen, vilket var en förbättring jämfört med 2009 och 2010 då kommunen fick 2:or. Skattesatsen i de olika kommunerna låg i länen under 2011 mellan 20,39 kr och 23,64 kr. Lägst skatt i Västra Götaland och Halland under 2010 hade Partille med 20,39 kr, följt av Varberg med 20,53 kr, Mölndal med kr samt Halmstad och Laholm med 20,78 kr. Högst skatt hade Dals-Ed med 23,64 kr. Näst högst hade Färgelanda med 23,19 kr. Den genomsnittliga skattesatsen i länen förändrades mellan 2009 och 2011 från 21,66 kr till 21,75 kr på grund av skattehöjningar i Halmstad, Ale, Bengtsfors, Essunga, Färgelanda, Grästorp, Göteborg, Lidköping, Strömstad, Svenljunga och Åmål. Skattesänkningar gjordes i Mölndal och Partille. Budgetföljsamhet Budgetföljsamheten är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen bör ligga så nära noll som möjligt. Den mäts mot resultat 1 eller verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens bruttokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna. För Hjo uppgick detta mått år 2011 till 1,6%, vilket var en högre budgetavvikelse än under 2010, då avvikelsen var 1,1%. Under 2009 redovisades en avvikelse på 2,9%. För länens kommuner i genomsnitt uppgick budgetavvikelsen relaterad till verksamhetens bruttokostnader till 1,2% under 2009, 0,0% under 2010 och -0,1% under Det innebar att den genomsnittliga budgetavvikelsen blev lägre i länen under perioden. Samma trend uppvisade inte Hjo, utan här varierade budgetavvikelsen mer. Poängen för budgetföljsamhet i profilen för Hjo mellan 2009 och 2011 låg konstant på en 3:a. Finansiella nyckeltal Nyckeltalen redovisas i procent om inget att anges Västra Götaland och Halland Hjo kommun Västra Götaland och Halland Hjo kommun Västra Götaland och Halland Hjo kommun Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 93,8 91,7 93,2 93,7 93,8 90,7 Avskrivningar/skatteintäkter 4,1 3,7 4,5 3,5 4,2 3,4 Finansnetto/skatteintäkter 0,5 0,5 0,2 0,4 0,2 0,4 Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 97,4 96,0 97,6 97,5 98,1 94,5 Skattefinansieringsgrad av investeringar Nettoinvesteringar/verksamhetens nettokostnader Resultat före extraordinära poster/verksamhetens kostnader 2,1 3,5 2,0 2,2 1,6 4,9 Årets resultat/verksamhetens kostnader 2,1 3,5 2,7 2,2 1,6 4,9 Genomsnittligt resultat för extraordinära poster under de tre senaste åren/verksamhetens kostnader 1,6 1,5 1,6 1,6 1,9 3,5 Soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt Finansiella nettotillgångar/verksamhetens kostnader Kassalikviditet Primärkommunal skattesats (kr) 21,66 22,00 21,72 22,00 21,73 22,00 Borgensåtagande/verksamhetens kostnader Budgetavvikelse för verksamhetens nettokostnader/verksamhetens kostnader 1,2 2,9 0,0 1,1 0,1 1,6 KFi Finansiell profil

Finansiell profil. Marks kommun 2010 2012

Finansiell profil. Marks kommun 2010 2012 Finansiell profil Marks kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17 Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil. Uddevalla kommun 2011 2013

Finansiell profil. Uddevalla kommun 2011 2013 Finansiell profil Uddevalla kommun 2011 2013 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17

Läs mer

Finansiell profil. Grästorps kommun 2012 2014

Finansiell profil. Grästorps kommun 2012 2014 Finansiell profil Grästorps kommun 2012 2014 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17

Läs mer

Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen

Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen 214-214 Resultat före extraordinära poster / verksamhetens kostnader 5 4 2% 3 2 2 2,5 1,6 2,1 2 2 2,3 2,5 1,6 1 1,2 21 211 212 213

Läs mer

Finansiell profil. Grästorps kommun

Finansiell profil. Grästorps kommun Finansiell profil Grästorps kommun 2013 2015 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006 Finansiell profil Melleruds kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006 Finansiell profil Falköpings kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008

Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008 Finansiell profil Uddevalla kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 006 008................ styrkor

Läs mer

Finansiell profil Strömstads kommun 2004 2006

Finansiell profil Strömstads kommun 2004 2006 Finansiell profil Strömstads kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Uddevalla kommun 2005 2007

Finansiell profil Uddevalla kommun 2005 2007 Finansiell profil Uddevalla kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 007 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil Färgelanda kommun 2005 2007

Finansiell profil Färgelanda kommun 2005 2007 Finansiell profil Färgelanda kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 007 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil. Lysekils kommun 2008 2010

Finansiell profil. Lysekils kommun 2008 2010 Finansiell profil Lysekils kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands och Hallands län 008 00... Så tolkar du den

Läs mer

Finansiell profil Tanums kommun

Finansiell profil Tanums kommun Finansiell profil Tanums kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 006 008................ styrkor

Läs mer

Finansiell profil Tanums kommun

Finansiell profil Tanums kommun Finansiell profil Tanums kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil. Skinnskattebergs kommun 2009 2011

Finansiell profil. Skinnskattebergs kommun 2009 2011 Finansiell profil Skinnskattebergs kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västmanlands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar

Läs mer

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp Mediainköp Borås Göteborg Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd 66 40 41 22 1 7 2 3 1 65 31 544 222 2 2 8 15 5 20 10 5 2 1 1 1 350 250 12 2 214 7 5 48 16 20 49 9 20 2 41 35 438 180 2 1 4 13 2 188 18 348 37

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2009 2011

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2009 2011 Finansiell profil Sävsjö kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil. Värnamo kommun 2010 2012

Finansiell profil. Värnamo kommun 2010 2012 Finansiell profil Värnamo kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun

Finansiell profil Melleruds kommun Finansiell profil Melleruds kommun 00 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 00 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil. Huddinge kommun 2010 2012

Finansiell profil. Huddinge kommun 2010 2012 Finansiell profil Huddinge kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Stockholms län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...13 Förklaringar av de

Läs mer

Dig som är ordförande i den nämnd som beslutar om studieförbundens villkor i Ale

Dig som är ordförande i den nämnd som beslutar om studieförbundens villkor i Ale villkor i Ale Visste du att studieförbunden i Ale förra året genomförde cirka 750 studiecirklar och andra grupper med totalt nästan 5.300 deltagare. Dessutom genomförde de över 1.100 kulturprogram i form

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun 2007 2009

Finansiell profil Melleruds kommun 2007 2009 Finansiell profil Melleruds kommun 007 009 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 007 009................. Så

Läs mer

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2011 2013

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2011 2013 Finansiell profil Sävsjö kommun 2011 2013 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...12 Förklaringar av de

Läs mer

Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län

Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län Augusti 2014 Jens Sandahl, Analysavdelningen 11 september 2014 Antal nyanmälda platser i Västra Götalands län per månad 2011-2014 Antal nyanmälda platser i Västra

Läs mer

Finansiell profil. Eksjö kommun 2012 2014

Finansiell profil. Eksjö kommun 2012 2014 Finansiell profil Eksjö kommun 2012 2014 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...12 Förklaringar av de fyra

Läs mer

Inkvarteringsstatistik februari 2005

Inkvarteringsstatistik februari 2005 Inkvarteringsstatistik februari 005 Kommunstatistik Från och med januari 005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugby och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom att Turismens Utredningsinstitut

Läs mer

Ranking Göteborg Företagsklimat

Ranking Göteborg Företagsklimat Ranking 2011 Göteborg 2011-05-03 Företagsklimat Varför är företagsklimatet viktigt? Med ett bra företagsklimat blir det lättare att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. Definition av företagsklimat

Läs mer

Finansiell profil. Tyresö kommun

Finansiell profil. Tyresö kommun Finansiell profil Tyresö kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Stockholms län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...13 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007 Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och

Läs mer

Finansiell profil. Trelleborgs kommun 2010 2012

Finansiell profil. Trelleborgs kommun 2010 2012 Finansiell profil Trelleborgs kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Skåne...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...14 Förklaringar av de fyra

Läs mer

Inkvarteringsstatistik januari 2006

Inkvarteringsstatistik januari 2006 Inkvarteringsstatistik januari 2006 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

DRIFTSENHET/(NÄMND/STYRELSE)

DRIFTSENHET/(NÄMND/STYRELSE) Registrerade LAS-områden 2016-06-01 1(6) ORT/KOMMUN Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Dals-Ed Essunga Falköping DRIFTSENHET/(NÄMND/STYRELSE) Kungälvs sjukhus Ale/Kungälv Alingsås lasarett Folkhögskolan

Läs mer

Inkvarteringsstatistik januari 2011

Inkvarteringsstatistik januari 2011 Inkvarteringsstatistik januari 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Finansiell profil. Kävlinge kommun 2012 2014

Finansiell profil. Kävlinge kommun 2012 2014 Finansiell profil Kävlinge kommun 0 0 Innehåll Inledning syfte med rapporten... Finansiell analys av kommunerna i Skåne... Så tolkar du den finansiella profilen!... Förklaringar av de fyra perspektiven

Läs mer

Inkvarteringsstatistik augusti 2011

Inkvarteringsstatistik augusti 2011 Inkvarteringsstatistik augusti 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik maj 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Förslag på särskilt ombud i begravningsfrågor. KS

Förslag på särskilt ombud i begravningsfrågor. KS Beslutsförslag 2014-11-21 Kommunstyrelseförvaltningen Kanslienheten Jenny Antonsson Förslag på särskilt ombud i begravningsfrågor. KS 2014-440. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Hur många etjänster, inom socialtjänsten, för invånarna var i drift december 2012?

Hur många etjänster, inom socialtjänsten, för invånarna var i drift december 2012? e-tjänster "Antalet e-tjänster inom socialtjänsten för invånarna samt användningen av e-tjänsterna. E-tjänsterna ska vara utformade efter målgruppernas behov och förutsättningar. E-tjänsterna ska vara

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Regional utveckling för folkhälsa (RUFF) Avsiktsförklaring RUFF-gruppen Utvecklingsområde: folkhälsa i samhällsplanering,

Läs mer

Finansiell profil. Salems kommun 2008 2010

Finansiell profil. Salems kommun 2008 2010 Finansiell profil Salems kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell analys av Södertörnskommunerna 008 00... Så tolkar du den finansiella profilen!... 0 Förklaringar av de

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik april 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Västra Götalands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Finansiell profil. Tranås kommun 2008 2010

Finansiell profil. Tranås kommun 2008 2010 Finansiell profil Tranås kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län 008 00... styrkor och svagheter hos kommunerna i Jönköpings län Så

Läs mer

Inkvarteringsstatistik januari 2008

Inkvarteringsstatistik januari 2008 Inkvarteringsstatistik januari 2008 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Inkvarteringsstatistik maj 2010

Inkvarteringsstatistik maj 2010 Inkvarteringsstatistik maj 2010 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006

Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006 Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige

Läs mer

Finansiell profil Sävsjö kommun

Finansiell profil Sävsjö kommun Finansiell profil Sävsjö kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län 00 006 styrkor och svagheter hos kommunerna i Jönköpings län Så tolkar

Läs mer

Telefon 020-91 90 90

Telefon 020-91 90 90 FÄRDTJÄNST/SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK I ALINGSÅS KOMMUN - ett komplement till allmänna kommunikationer Boka alltid din resa för färdtjänst eller sjukresa via beställningscentralen Telefon 020-91 90 90 Välkommen

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige juni 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige juni 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige juni 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport inkluderar

Läs mer

Inkvarteringsstatistik september 2007 Kvartalsstatistik jul-sep 2007

Inkvarteringsstatistik september 2007 Kvartalsstatistik jul-sep 2007 Inkvarteringsstatistik september 2007 Kvartalsstatistik jul-sep 2007 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige

Läs mer

Inkvarteringsstatistik september 2005 Kvartalsstatistik jul-sep 2005

Inkvarteringsstatistik september 2005 Kvartalsstatistik jul-sep 2005 Inkvarteringsstatistik september 2005 Kvartalsstatistik jul-sep 2005 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige

Läs mer

Mottagande av nyanlända flyktingar. i Västra Götalands län Rapport 2010:44

Mottagande av nyanlända flyktingar. i Västra Götalands län Rapport 2010:44 Mottagande av nyanlända flyktingar i Västra Götalands län Rapport 2010:44 Rapport 2010:44 ISSN 1403-168X Utgivare: Länsstyrelsen Västra Götalands län, enheten för social hållbarhet Grafisk form: malin.fasth.com

Läs mer

Inkvarteringsstatistik december 2004

Inkvarteringsstatistik december 2004 Inkvarteringsstatistik december 2004 Gästnätter december 2004, län (tusen) 1 600 1 524 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 223 422 138 0 Sverige Västra Götalands län Stockholms län Skåne län 22/02/2005 www.vastsverige.com

Läs mer

Inkvarteringsstatistik september 2004

Inkvarteringsstatistik september 2004 Inkvarteringsstatistik september 2004 Gästnätter september 2004, län (tusen) 2 500 2 000 2 256 1 500 1 000 667 500 359 233 0 Sverige Västra Götalands län Stockholms län Skåne län 11/11/2004 www.vastsverige.com

Läs mer

Finansiell profil Piteå kommun 2003 2005

Finansiell profil Piteå kommun 2003 2005 Finansiell profil Piteå kommun 00 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland 00 00 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar

Läs mer

Västra Götalands Läns RAorganisation. Fredrik Rasmusson

Västra Götalands Läns RAorganisation. Fredrik Rasmusson Västra Götalands Läns RAorganisation Ale kommun Alingsås kommun Bengtsfors kommun Bollebygd kommun Borås stad Dals-Ed kommun Essunga kommun Falköping kommun Färgelanda kommun Grästorp kommun Gullspång

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 FAKTAUNDERLAG Västra Götalands län Göteborg, 13 mars 2017 Sara Andersson, Jens Sandahl Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 Till arbete Under februari 2017 påbörjade 5 409 personer (2

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik juli 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik juli 2017 FAKTAUNDERLAG Västra Götalands län Göteborg, 14 augusti 2017 Jens Sandahl Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik juli 2017 Till arbete Under juli 2017 påbörjade 3 980 personer (1 816 kvinnor och 1 643

Läs mer

Västra Götalands län

Västra Götalands län Västra Götalands län Välfärdstappet Västra Götalands län Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige maj 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige maj 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige maj 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport inkluderar

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige januari 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige januari 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige januari 2016 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige april 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige april 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige april 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västra Götalands län

Företagsamheten 2014 Västra Götalands län Företagsamheten 2014 Västra Götalands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västra Götalands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västra Götalands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige januari 2017 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige januari 2017 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige januari 2017 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer

Förslag till medfinansiering Västragötalandsregionen

Förslag till medfinansiering Västragötalandsregionen Infrastructure Förslag till medfinansiering Västragötalandsregionen 19 mars 2013 Medfinansieringsbelopp för kommuner i Skaraborgs kommunförbund samt Vårgårda Kommunerna i Skaraborgs kommunförbund är uppdelade

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige oktober 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige oktober 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige oktober 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer

Gästnattsrapport Juli 2015

Gästnattsrapport Juli 2015 Gästnattsrapport Juli 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com victor.johansson@vastsverige.com Klicka här för att hämta

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Finansiell profil Tyresö kommun 2006 2008

Finansiell profil Tyresö kommun 2006 2008 Finansiell profil Tyresö kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell analys av Södertörnskommunerna 006 008 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar av de fyra perspektiven

Läs mer

Gästnattsrapport mars Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

Gästnattsrapport mars Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Gästnattsrapport mars 2013 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet 1 Nyckeltal i Västra Götaland, mars 2013 Hotell, stugbyar och vandrarhem Antal gästnätter Mars 375 076 +5%

Läs mer

Skolbiorapport kommuner uppgett att man har skolbio.

Skolbiorapport kommuner uppgett att man har skolbio. Skolbiorapport 2014 Varje år frågar Kultur i Väst hur Västra Götalandsregionens 49 kommuner om man har en skolbioverksamhet under förgående år. Vi har skickat en kort enkät till varje kommun att svara

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige mars 2017 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige mars 2017 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige mars 217 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport inkluderar

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 mars 2015 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län februari 2015: 60 859 (7,6%) 34 968 män

Läs mer

Företagsamheten Västra Götalands län

Företagsamheten Västra Götalands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Västra Götalands län Västra Götalands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västra Götalands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 december 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län november 2014: 59 644 (7,4%) 33 577

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 maj 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län april 2015: 56 385 (7,0%) 24 753 kvinnor

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 15 juni 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län maj 2015: 54 955 (6,9%) 24 396 kvinnor

Läs mer

Gästnattsrapport April 2015

Gästnattsrapport April 2015 Gästnattsrapport April 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB s Beskrivning av inkvarteringsstatistik

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 februari 2015 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län januari 2015: 61 625 (7,7%) 35 344

Läs mer

KUSK. Kunskap, utveckling, statistik och kommunikation i gränsregionen Østfold/Västra Götaland

KUSK. Kunskap, utveckling, statistik och kommunikation i gränsregionen Østfold/Västra Götaland KUSK Kunskap, utveckling, statistik och kommunikation i gränsregionen Østfold/Västra Götaland Projektinnehåll Syfte - Kreativt arbete med vision och strategi Mål - Identifiera framgångsfaktorer Målgrupper

Läs mer

Gästnattsrapport februari 2014

Gästnattsrapport februari 2014 Gästnattsrapport 214 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com monika.fleming-glogoza@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB

Läs mer

Gästnattsrapport Mars 2015

Gästnattsrapport Mars 2015 Gästnattsrapport Mars 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB s Beskrivning av inkvarteringsstatistik

Läs mer

Sammanträde med Överförmyndarnämnden

Sammanträde med Överförmyndarnämnden Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Överförmyndarnämnden Tid: Tisdagen den 1 Mars 2016, kl 17.00 Plats: Rådslaget, Rådhuset, Alingsås Information och överläggningar Ärendelista Val av justerare och

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 13 januari 2015 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län december 2014: 61 052 (7,6%) 34 837

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige sommaren (juni-augusti) 2017 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige sommaren (juni-augusti) 2017 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige sommaren (juni-augusti) 2017 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Denna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 september 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2014: 59 629 (7,4%) 33 027

Läs mer

Nätverk för språk-, läs- och skrivutveckling i Västsverige Västra Götaland och norra Halland

Nätverk för språk-, läs- och skrivutveckling i Västsverige Västra Götaland och norra Halland Nätverk för språk-, läs- och skrivutveckling i Västsverige Västra Götaland och norra Halland Kommun Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd Bollebygd Dals-Ed Essunga Essunga Falkenberg Falköping Färgelanda Grästorp

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av september 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av september 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 10 oktober 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län september 2014: 59 126 (7,4%) 32 741

Läs mer

Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2010 av Brottsofferjourernas Riksförbund

Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2010 av Brottsofferjourernas Riksförbund Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2010 av Brottsofferjourernas Riksförbund 2010-12-13 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Om BOJ Brottsofferjourernas

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 november 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län oktober 2014: 59 565 (7,4%) 33 242

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av augusti 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 september 2013 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2013: 65 899 (8,2%) 35 886

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige sommaren (juni-augusti) 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige sommaren (juni-augusti) 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige sommaren (juni-augusti) 2016 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Denna

Läs mer

Västra Götalands län. Rapport från Företagarna 2011

Västra Götalands län. Rapport från Företagarna 2011 Västra Götalands län Rapport från Företagarna 2011 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling...

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 13 januari 2016 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län december 2015: 57 825 (7,2%) 32 513

Läs mer