Finansiell profil. Skinnskattebergs kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finansiell profil. Skinnskattebergs kommun 2009 2011"

Transkript

1 Finansiell profil Skinnskattebergs kommun

2 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västmanlands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen...12 Finansiell profil över kommunen Finansiella profiler Finansiella nyckeltal KFi Finansiell profil

3 Inledning syfte med rapporten Denna rapport är ett komplement till den traditionella finansiella eller ekonomiska analys som återfinns i varje kommuns årsredovisning. Till skillnad från den traditionella analysen i årsredovisningen, som huvudsakligen beskriver utvecklingen över tid, fokuserar denna rapport i första hand på att analysera var din kommun befinner sig finansiellt och hur den har utvecklats i förhållande till övriga 9 kommuner i Västmanlands län de senaste tre åren. Jämförelsen bygger på en speciellt framtagen finansiell profil. Den är konstruerad som ett polärdiagram. Diagrammet innehåller, som beskrivs närmare i rapporten, dels fyra finansiella perspektiv, dels åtta finansiella nyckeltal som är viktiga ur en kommuns finansiella horisont. De fyra perspektiven är långsiktig betalningsberedskap eller kapacitet, kortsiktig betalningsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. De finansiella nyckeltalen är sådana nyckeltal som är vanligt förekommande inom kommunsektorn. En närmare beskrivning av den finansiella profilen görs på sidorna Inledningsvis i rapporten redovisas en traditionell finansiell analys av hur kommunerna i Västmanland har utvecklats finansiellt under perioden Analysen kretsar kring de finansiella nyckeltal som används i den finansiella profilen längre fram i rapporten. Därefter följer en beskrivning och förklaring av den finansiella profilen och av de nyckeltal och perspektiv som ingår i den. I anslutning till detta görs en genomgång av just din kommuns finansiella ställning och utveckling under Analysen fokuserar på att jämföra kommunens utveckling gentemot den genomsnittliga utvecklingen för Västmanlands läns kommuner under samma period. Detta görs både via traditionella finansiella nyckeltal och med hjälp av den finansiella profil som tidigare har beskrivits. Målsättningen är att belysa starka och svaga finansiella sidor hos kommunen. Sedan följer en redovisning av samtliga Västmanlands läns kommuners finansiella profiler för Allra sist redovisas ett antal finansiella nyckeltal för 2011 sorterad per kommun i bokstavsordning. Hans Petersson Kommunforskning i Västsverige KFi Finansiell profil

4 Finansiell analys av kommunerna i Västmanlands län Tillfälligt konjunkturstöd och successivt förbättrad skatteunderlagsutveckling i kombination med en låg kostnadsutveckling skapade starka eller tillfredsställande resultat under de senaste åren i merparten av kommunerna i Västmanlands län. Hälften av kommunerna redovisade under 2011 fortsatt ett sådant resultat som kan anses uppfylla grundläggande kriterier för god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv. I Västmanlands län ingår tio kommuner. Dessa är Arboga, Fagersta, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Norberg, Sala, Skinnskatteberg, Surahammar och Västerås. De tio kommunerna omsatte under 2011 ca 15 miljarder kr. Balansomslutningen uppgick till ca 12 miljarder kr. Kommunerna investerade under år 2011 för drygt 700 miljoner kr. Den klart största kommunen är Västerås som omsätter cirka 7 miljarder och har en balansomslutning på drygt 6 miljarder exklusive internbank. I rapporten lämnas värden för ett antal nyckeltal som avser riket. Dessa nyckeltal baseras på de ca 150 kommunerna i de län och grupper som använder sig av den finansiella profilen. Värdet för dessa kommuner ligger statistiskt mycket nära riskgenomsnittet. Resultat före extraordinära poster förbättrades något Ett sätt att mäta balansen mellan kommunens löpande bruttokostnader och intäkter är att studera resultat före extraordinära poster. Relateras det till verksamhetens bruttokostnader kan man göra jämförelser mellan kommuner. Måttet bör ligga minst runt 2% över en längre tidsperiod, för då klarar de flesta kommuner av att finansiera en normal investeringsvolym med skatteintäkter. Det kommer i sin tur att innebära att kommunen stärker sitt finansiella handlingsutrymme. För expansiva kommuner med stora investeringar bör resultatet dock ligga på mellan 3 och 4% om kommunens finansiella handlingsutrymme skall bibehållas. Mellan 2009 och 2011 förbättrades i Västmanland län det genomsnittliga resultatet före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader med 0,3 procentenheter från 1,4% till 1,7%. I riket förbättrades resultat före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader under samma period med 0,2 procentenheter från 1,8% till 2,0%. Det innebar att Västmanlands genomsnittliga resultatnivå utvecklades ungefär som rikets resultatnivå under den studerade perioden. Jämförs dock 2010 med 2011 föll resultatnivå med 0,5 procentenheter både i riket och i Västmanland. Den genomsnittliga resultatnivå låg dock fortfarande under 2011 på en sådan nivå som kan betraktas som god ekonomisk hushållning ur ett resultatperspektiv. Starkast resultat före extraordinära poster i relation till verksamhetens bruttokostnader i Västmanland under 2011 redovisade Skinnskatteberg med 3,3%. Därefter följde Västerås med 2,8%, Fagersta med 2,7% och på fjärde plats Hallstahammar med 1,7%. Svagast resultat under 2011 redovisade Kungsör och Surahammar med 0,5%. Tredje svagast resultat hade Sala med 1,0% och fjärde svagast Arboga med 1,1%. Ingen kommun redovisade under 2011 ett negativt resultat. Resultat före extraordinära poster* Procent Förändr Snitt Skinnskatteberg 2 4,3 3,3 3,2 1,3 Västerås 3 2,6 2,8 2,8 0,2 Fagersta 2 3,6 2,4 2,7 0,4 Hallstahammar 0,6 2,3 2,1 1,7 1,5 Norberg 0,9 1,9 1,7 1,5 0,8 Köping 1,8 2,3 1,2 1,8 0,6 Arboga 0,4 2,4 1,1 1,3 0,7 Sala 1 1,3 1 1,1 0 Kungsör 1,5 0,2 0,5 0,7 1 Surahammar 0,5 1,2 0,5 0,7 0 Medel 1,4 2,2 1,7 1,7 0,3 Medel Riket 1,8 2,5 2,0 2,1 0,2 * Resultat före extraordinära poster relaterat till verksamhetens bruttokostnader Den kommun i Västmanland som redovisade det starkaste genomsnittliga resultat under de tre senaste åren var Skinnskatteberg med 3,2% i snitt per år. Därefter kom Västerås med 2,8% och Fagersta med 2,7%. Svagast genomsnittligt resultat under den studerade perioden hade Kungsör och Surahammar med 0,7%. Dessa kommuner följdes av Sala med 1,1%. Under 2% låg också Arboga, Köping, Norberg och Hallstahammar. Det var ingen kommun som hade ett genomsnittligt negativt resultat under perioden. Det var dock bara Skinnskatteberg, Västerås och Fagersta som nådde över 2%-gränsen. Den kommun som uppvisade störst förbättring av sitt resultat före extraordinära poster i relation till verksamhetens bruttokostnader mellan 2009 och 2011 var Hallstahammar med 1,5 procentenheter. Därefter kom Skinnskatteberg med 1,3 procentenheter och Norberg 0,8 procentenheter. Svagast resultatutveckling under perioden redovisade Kungsör med -1.0 procentenheter följts av Köping med -0,6 procentenheter. Tredje svagast resultatutveckling hade Västerås med -0,2 procentenheter. Kommunen redovisade dock, trots försvagningen under perioden, ett starkt resultat under KFi Finansiell profil

5 Av Västmanlands kommuner redovisade fem av tio kommuner en positiv utveckling av resultat före extraordinära poster mellan 2009 och Två kommuner visade oförändrade resultat och övriga fyra kommuner försvagade sitt resultat. Något ökad investeringsvolym Investeringsvolymen är ett nyckeltal som tillsammans med resultatet förklarar utvecklingen för flera balansräkningsorienterade nyckeltal, exempelvis soliditet, som återfinns i en finansiell analys. För investeringarna storlek skall bli jämförbart mellan kommunerna i gruppen har investeringarna relaterats till verksamhetens nettokostnader. En genomsnittlig svensk kommun ligger under en längre period, 5 10 år, runt 7 8%, när det gäller detta nyckeltal. Variationerna mellan enskilda år är dock oftast stora, speciellt i mindre kommuner, där större investeringar påverkar kraftigt de enskilda åren. Siffrorna kan också påverkas om en kommun har stor del av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. Den genomsnittliga investeringsvolymen i Västmanland län var konstant under den granskade perioden. Relateras årets investeringar till verksamhetens nettokostnader, redovisade länet ett genomsnitt på 5,5% under Under ökade den till 7,3% respektive 7,4%. En genomsnittlig investeringsvolym på 6,7% per år under för kommunerna i Västmanlands län överensstämmer väl med andra kommungrupper där finansiella profiler också har tagits fram. Det flesta grupper eller län ligger runt 6 8% per år. Investeringsvolym * Procent Snitt Surahammar ,0 Skinnskatteberg ,7 Köping ,3 Sala ,3 Arboga ,7 Västerås ,7 Norberg ,3 Hallstahammar ,7 Fagersta ,7 Kungsör ,0 Medel 5,5 7,3 7,4 6,7 Medel Riket * Investeringar i relation till verksamhetens nettokostnader Investeringsvolymerna varierade mellan de enskilda kommunerna i länet. Den kommun som investerade mest i förhållande till sina nettokostnader var Surahammar med i genomsnitt 14% per år. En viktig förklaring till den höga investeringsvolymen var att kommunen under 2010 och 2011 hade en mycket hög investeringsvolym på 20% respektive 17%. Surahammar följdes av Skinnskatteberg med 11% per år och därefter kom Arboga, Sala och Köping med 8% per år. Allra minst investerade Fagersta, Hallstahammar och Kungsör i genomsnitt mellan 2 4% per år. I vissa av dessa kommuner sker dock en hel del investeringar i kommunala bolag, vilket till viss del förklarar de låga nivåerna. Försvagad skattefinansieringsgrad av investeringar När den löpande driften har finansierats bör det helst återstå tillräckligt stor andel av skatteintäkterna för att större delen av investeringarna skall kunna finansieras med skatteintäkter. Detta benämns skattefinansieringsgrad av investeringarna och 100% innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året. Sker detta kommer kommunen bl a att stärka sin soliditet. Västmanland läns genomsnittliga skattefinansieringsgrad av årets nettoinvesteringar försvagades under perioden. Under 2009 kunde kommunerna i länet finansiera 165% av årets nettoinvesteringar med skatteintäkter försvagades nyckeltalet marginellt till 131% för att 2011 falla till 100%. Den genomsnittliga skattefinansieringsgraden för hela perioden hamnade på 132%. Detta innebar att investeringarna totalt kunde finansieras under perioden och att det fanns skatteintäkter kvar som kunde användas till att stärka likviditeten och/eller amortera på skulder av olika slag. I riket försvagades den genomsnittliga skattefinansieringsgraden av årets nettoinvesteringar från 121% till 89% mellan 2009 och Genomsnittet för de tre åren låg på 115%, något lägre än i Västmanland. Dock var investeringsvolymen något högre i riket än i Västmanland. Skattefinansieringsgraden varierar liksom övriga nyckeltal kraftigt mellan olika kommuner i länet. Nyckeltalet är både beroende av vilket resultat och av vilken investeringsvolym kommunen uppvisar. Det är också på det viset att de olika kommunerna befinner sig i olika investeringsfaser, vilket gör att skattefinansieringsgraden bör studeras över en längre tidsperiod för att några slutsatser skall kunna dras. Skattefinansieringsgrad av investeringarna * Procent Snitt Fagersta Kungsör Västerås Hallstahammar Norberg Arboga Skinnskatteberg Köping Sala Surahammar Medel Medel Riket * Resultat före extraordinära poster plus avskrivningar i relation till netto investeringar. Sammanfattningsvis var det fem av tio kommuner som under 2011 kunde skattefinansiera sina investeringar, övriga kommuner var tvungna att låna pengar eller minska på likviditeten. Studeras hela perioden från 2009 till 2011 var det också fem kommuner som kunde skattefinansiera samtliga investeringar. Av de kommuner som låg under 100% och således inte kunde skattefinansiera sina investeringar bör det återigen poängteras att Surahammar hade en hög investeringsvolym. Förbättrad soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens KFi Finansiell profil

6 tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. I denna rapport används soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt för att få med de pensionsförpliktelser med vidhängande löneskatt som återfinns utanför balansräkningen. Det ger en bättre bild av kommunens totala långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Västmanland läns genomsnittliga soliditet (inkl samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt) förbättrades med 4 procentenheter mellan från -1% till 3%. Rikets soliditet förbättrades med 2 procentenheter under samma period, från 4% till 6%. En viktig förklaring till detta, var minskade åtaganden för de pensionsförpliktelser som är äldre än 1998 och som ligger utanför balansräkningen. Jämförs dock 2010 med 2011, föll den genomsnittliga soliditeten med 2 procentenheter i länet och i riket. En förklaring till detta var ökade åtaganden för pensionsförpliktelserna på grund av en förändrad diskonteringsränta under Det innebär att pensionsförpliktelserna under perioden har påverkats av omvärldsfaktorer både i positiv och negativ riktning. Starkast soliditet 2011 hade Västerås med 40%, följd av Fagersta med 28% samt Skinnskatteberg med 22%. På fjärde plats kommun Arboga med 18%. Svagast soliditet hade Norberg med -51% följt av Surahammar med -41%. Tredje svagast soliditet uppvisade Sala med -7%. Det var dessa tre kommuner som redovisade en negativ soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser under Soliditet Procent Förändr Västerås* Fagersta Skinnskatteberg Arboga Hallstahammar Kungsör Köping Sala Surahammar Norberg Medel Medel Riket Av de tio kommunerna i länet var det bara Arboga som försvagade soliditeten (inkl samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt) under den granskade perioden. Soliditet är dock svår att jämföra kommuner emellan, då bland annat en eventuell upplåning som vidareutlånas till kommunala bolag påverkar soliditeten i negativ riktning. Vidare påverkas också soliditetsmåttet av vilka olika organisationslösningar kommunerna valt bland annat för sina kommunala bolag. Förbättrad likviditet Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga handlingsberedskap. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Länets genomsnittliga kassalikviditet förbättrades marginellt under perioden från 83% till 120%, vilket innebär att de likvida medlen och kortfristiga fordringarna överstiger de kortfristiga skulderna. Denna nivå är mycket god ur risksynpunkt eftersom det i kommunernas kortfristiga skulder ingår en semesterlöneskuld som utgör ca 30 40% av de kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i någon större omfattning under året och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. Rikets genomsnittliga kassalikviditet förbättrades mellan 2009 och 2011 med 11 procentenheter från 78% till 89%. Det innebär att Västmanland redovisade en klart högre genomsnittlig likviditetsnivå än riket under Det beror mycket på att Fagersta, Hallstahammar och Västerås redovisade mycket starka nivåer under Kassalikviditeten i länet varierade mellan 245% och 53%. Starkast kassalikviditet 2011 hade Fagersta med 245%, därefter följde Hallstahammar med 220% och Västerås med 153%. Svagast likviditet redovisade Arboga med 53% och näst svagast Sala med 57%. Kommuner med låg likviditet kan dock medvetet valt att ligga på en låg nivå och komplettera med upplåning över någon form av kortfristig kredit. Därför är det viktigt att kommunens likviditet studeras ihop med soliditeten, eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning eller försvagas via att amorteringar görs på kommunens skulder. Detta påverkar kommunens kortsiktiga betalningsberedskap, men påverkar samtidigt den långsiktiga betalningsberedskapen i form av soliditeten. Kassalikviditet Procent Förändr Fagersta Hallstahammar Västerås Skinnskatteberg Kungsör Norberg Köping Surahammar Sala Arboga Medel Medel Riket * Inkl samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt. Förbättrade finansiella nettotillgångarna I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla de finansiella tillgångar i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt, nämligen samtliga omsättningstillgångar, långfristiga placeringar och fordringar samt kortoch långfristiga skulder. Nettot av dessa har sedan relaterats till verksamhetens bruttokostnader för att en jämförelse skall kunna ske kommuner emellan. Måttet är intressant eftersom det speglar den tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalningsberedskap. Mellan 2009 till 2011 förbättrades de genomsnittliga finansiella nettotillgångarna relaterade till verksamhetens brut- KFi Finansiell profil

7 tokostnader med 10 procentenheter från -8% till 2%.I riket förbättrades de från -4% till -3%. En viktig förklaring starka förbättringen av finansiella nettotillgångar i Västmanland var att var att under 2011 såldes Arboga kommun sina bostadsfastigheter och huvuddelen av verksamhetsfastigheterna till en helägd fastighetskoncern. Redovisningsmässigt innebär det en omklassificering från materiella anläggningstillgångar till finansiella anläggningstillgångar eftersom kommunen lämnat reverslån till bolagen motsvarande köpeskillingen. Detta påverkar de finansiella nettotillgångarna positivt och slog igenom på länets siffror. Även Köping sålde under 2011 fastigheter och anläggningar ökade sina långa finansiella tillgångar, vilket också påverkade snittet positivt. Starkast finansiella nettotillgångar relaterat till verksamhetens bruttokostnader i länet under 2011 uppvisade Fagersta med höga 49%. Näst starkast var Arboga med 24%. Sedan följde Kungsör med 21%. Positiva värden redovisades av ytterligare 3 kommuner, totalt 6 stycken. En kommun med goda finansiella nettotillgångar karaktäriseras ofta också av en god soliditet, men den finns också kommuner som har goda finansiella nettotillgångar även om soliditeten är mer genomsnittlig. Dessa utmärks då av att kommunen har en stor del av sina tillgångar i omsättningstillgångar. Kommuner som sålt delar av sina anläggningstillgångar inom koncernen utmärks oftast av goda finansiella nettotillgångar. Svagast värde uppvisade Surahammar med 62%, följd av Norberg med 30% samt Sala med 23%. Med dessa kommuner är det oftast tvärtom. Förutom oftast en svag soliditet utmärks kommunerna ibland av att de har en stor del av sina tillgångar som anläggningstillgångar. Finansiella nettotillgångar Procent Förändr Fagersta Arboga Kungsör Hallstahammar Västerås Skinnskatteberg Köping Sala Norberg Surahammar Medel Medel Riket Oförändrad genomsnittlig skattesats Skattesats är ett nyckeltal som speglar kommunens långsiktiga handlingsberedskap i förhållande till övriga kommuner i gruppen, eftersom en jämförelsevis låg skattesats innebär en potential att stärka intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. Det är samtidigt viktigt att klargöra att det redovisade betraktelsesättet är tämligen pragmatiskt och därmed kan ha begränsad betydelse i praktiken. Storleken på skatteuttaget är ju en ideologisk fråga. Det genomsnittliga primärkommunala skatteuttaget förändrades inte under perioden, utan låg på 21,89 kr. Skatten varierade under 2011 mellan 20,24 kr och 22,54 kr i de olika kommunerna. Lägst primärkommunal skatt hade Västerås med 20,24 kr följda av Hallstahammar med 21,69 kr. Högst skatt hade Norberg med 22,54 kr, följd av Skinnskatteberg med 22,39 kr. Primärkommunal skattesats Procent Förändr Västerås 20,24 20,24 20,24 0,00 Hallstahammar 21,69 21,69 21,69 0,00 Arboga 21,74 21,74 21,74 0,00 Kungsör 21,91 21,91 21,91 0,00 Fagersta 21,99 21,99 21,99 0,00 Köping 22,04 22,04 22,04 0,00 Sala 22,19 22,19 22,19 0,00 Surahammar 22,19 22,19 22,19 0,00 Skinnskatteberg 22,39 22,39 22,39 0,00 Norberg 22,54 22,54 22,54 0,00 Medel 21,89 21,89 21,89 0,00 Minskade borgensåtagande Borgensåtagande i förhållande till verksamhetens bruttokostnader är ett risknyckeltal. Kommuner med höga borgensåtaganden bör ha god kontroll på de kommunala bolag som kommunen har gått i borgen för. Nyckeltalet finns inte i den finansiella profilen, men redovisas här för att ytterligare komplettera analysen. Relateras kommunernas beviljade borgensåtaganden till verksamhetens bruttokostnader, redovisade länet minskade borgensåtagande under perioden från 35% till 31%. De kommuner i länet som hade beviljat mest i borgensåtaganden i relation till verksamhetens bruttokostnader under 2011 var Surahammar med 66%, Hallstahammar med 62% och Kungsör med 60%. Minst hade beviljats av Norberg och Skinnskatteberg med 1% följt av Västerås med 4% och Fagersta med 6%. Borgensåtagande * Procent Förändr Surahammar Hallstahammar Kungsör Köping Arboga Sala Fagersta Västerås Norberg Skinnskatteberg Medel * Borgensåtagande relaterade till verksamhetens kostnader. Varierad följsamhet mot budget När det gäller budgetföljsamhet, mäts den i modellen mot resultat 1 eller verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens bruttokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna. Förklaringen till detta är att målsättningen är att fånga verksamhetens/ nämndernas budgetföljsamhet exklusive finansiella poster. År 2009 redovisade ingen av de tio kommunerna i Västmanlands län negativa budgetavvikelser när det gäller resultat 1 eller nivån verksamhetens nettokostnader. Under 2010 KFi Finansiell profil

8 försvagades denna siffra till tre kommuner som redovisade negativ budgetavvikelse, för att under 2011 öka till fyra kommuner som redovisade negativa budgetavvikelser. Den genomsnittliga avvikelsen mellan budgeterat och redovisat resultat förändrades också mellan 2009 och Relateras budgetavvikelsen till verksamhetens bruttokostnader uppgick avvikelsen till 1,7%, under ,1 under 2010 och till -0,3% under Budgetföljsamhet * Procent Arboga 0,9 2,1 0,3 Fagersta 3,4 2,5 1 Hallstahammar 1,3 0,2 0,3 Kungsör 1,7 0 3,5 Köping 3 1,5 0,1 Norberg 0,2 0,1 0,1 Sala 1,4 0,3 0,8 Skinnskatteberg 0,7 0,7 1,5 Surahammar 0,1 1,1 0,5 Västerås 3,8 0 0,3 Medel 1,7 0,1 0,3 * Budgetutfall resultatraden verksamhets nettokostnader relaterat till relaterat till verksamhets bruttokostnader. Sammanfattningsvis Drygt hälften av kommunerna i Västmanland fortsatte under 2011 att redovisa goda eller tillfredställande resultatnivåer och i många fall av kommunerna i kombination med ett starkt eller tillfredsställande finansiellt utrymme. Detta ger relativt dessa kommuner goda eller tillfredställande förutsättningar att möta det i dagsläget kärvare finansiella antaganden som finns för Det finns dock en par kommuner i länet som inte uppfyller grundläggande krav på god ekonomisk hushållning både ur ett resultat- och kapacitetsperspektiv. Dessa kommuner måste förbättra sitt resultat med minst 2% av bruttokotsnaderna för att stärka sin soliditet. En mer detaljerad beskrivning av dessa kommuner görs längre fram i detta avsnitt. En annan utmaning som kräver finansiell styrka i framtiden är att många kommuner står inför stora investeringar de närmaste åren. De större investeringarna som gjordes under och1970-talen i infrastruktur och lokaler måste nu refinansieras. Dessutom måste många fastigheter och anläggningar anpassas till nya driftsmetoder som utvecklats för att bedriva verksamheten effektivt. När det gäller resultatnivå och finansiellt handlingsutrymme finns ganska stora skillnader mellan enskilda kommuner i Västmanlands län. Det finns få kommuner som har samma finansiella förutsättningar. De 10 kommunerna i de två länet har utifrån års räkenskaper inordnats i en matris på nästa sida (tabell 1) som innehåller nio grupper. Den bygger dels på kommunens finansiella resultat under de tre senaste åren och kommunens finansiella ställning i form av soliditet. Matrisen är dock subjektiv eftersom den bygger på vad författaren anser vara starkt och svagt finansiellt resultat och ställning. Matrisen skall därför läsas och tolkas utifrån detta. Av matrisen kan utläsas att tre av tio kommuner i länet (30%) hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som var starkare än 2% i kombination med en soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser som under 2011 var högre än 20%. Dessa var i bokstavsordning, Fagersta, Skinnskatteberg och Västerås. Det går generellt inte att uttala sig om god ekonomisk hushållning, men de flesta av dessa kommuner torde leva upp till de generella kriterier som lagstiftaren diskuterade i förarbetet till kommunallagen i samband med att begreppet god ekonomisk hushållning infördes eller reviderades. Den största grupp i matrisen var de kommuner (40%) som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan 1 2% och en soliditet mellan 20% och 0%. De var Arboga, Hallstahammar, Kungsör och Köping. Dessa kommuner bör förbättra sin resultatnivå med 1 2 procentenheter för att stärka sin soliditet. Samma resonemang som föregående grupp, gäller även för den grupp av kommuner (30%) som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan 1 2%, dock en soliditet under 0%. Dessa var Norberg, Sala och Surahammar. Dessa tre kommuner måste förbättra sin resultatnivå med 1 2 procentenheter för att stärka sin soliditet relativt svaga soliditet. KFi Finansiell profil

9 Tabell 1: Finansiellt resultat och ställning för kommunerna i Västmanlands län 2011 I denna tabell har kommunerna i Västmanland placerats in utifrån två dimensioner, resultat i form av det genomsnittliga resultatet under och finansiell ställning i form av soliditet under Varje dimension har sedan delats upp i tre olika under delar; stark, varken stark eller svag samt svag. Det innebär att det finns nio olika scenarier/rutor som en kommun kan placeras in i. Ju starkare ekonomi, ju längre upp till vänster hamnar kommunen. Kommunerna i respektive ruta har dock inte ordnats i finansiell ordning, utan ligger i bokstavsordning. Stark finansiell ställning (En soliditet som är starkare än 20% under 2011 *) Varken stark eller svag finansiell ställning (En soliditet som ligger mellan 0 20% under 2011 *) Svag finansiell ställning (En soliditet som är svagare än 0% under 2011 *) Starkt resultat (Resultatet var högre än 2 % av verksamhetens kostnader under perioden ) Fagersta Skinnskatteberg Västerås Varken starkt eller svagt resultat (Resultatet låg mellan 1% 2 % av verksamhetens kostnader under perioden ) Svagt resultat (Resultatet var svagare än 1% av verksamhetens kostnader under perioden ) Arboga Hallstahammar Kungsör Köping Norberg Sala Surahammar * Soliditeten innefattar samtliga pensionsförpliktelser. Tabell 2: Genomsnittliga finansiella nyckeltal hos kommunerna i Västmanlands län I denna tabell har redovisats hur ett antal genomsnittliga finansiella nyckeltal har utvecklats för kommunerna i Västmanlands län mellan Förklaringar och definitioner av nyckeltalen återfinns i ett eget avsnitt i rapporten. Nyckeltalen redovisas i procent Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 94,2 93,8 94,5 Avskrivningar/skatteintäkter 4,5 4,1 3,9 Finansnetto/skatteintäkter 0,4 0,6 0,4 Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 98,3 97,4 98,0 Skattefinansieringsgrad av investeringar Nettoinvesteringar/verksamhetens nettokostnader 5,5 7,3 7,4 Resultat före extraordinära poster/verksamhetens kostnader 1,4 2,2 1,7 Årets resultat/verksamhetens kostnader 1,4 2,7 1,7 Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under de tre senaste åren/verksamhetens kostnader 1,6 1,7 1,8 Soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt Finansiella nettotillgångar/verksamhetens kostnader Kassalikviditet Primärkommunal skattesats (kr) 21,89 21,89 21,89 Borgensåtagande/verksamhetens kostnader Budgetavvikelse för verksamhetens nettokostnader/verksamhetens kostnader 1,7 0,1 0,3 KFi Finansiell profil

10 Tabell 3: Finansiella styrkor och svagheter hos kommunerna i Västmanlands län under 2011 Denna tabell försöker beskriva styrkor och svagheter hos de olika kommunerna utifrån perspektiven skattesats, resultatnivå samt kort och långsiktigt finansiellt handlingsutrymme. Modellen är subjektiv, men bygger på de kriterier kring god ekonomisk hushållning som har redovisats i analysen ovan. Tabellen skall ses som en beskrivning av finansiella förutsättningar i grova drag. Graderingen är gjord utifrån 2011 års räkenskaper. FINANSIELLA MÅTT Starkt värde 1) Varken starkt eller svagt 1) Svagt värde 1) Skattesats ,30 kr eller lägre 21,31 till 21,99 kr 22,00 kr eller högre För samtliga fyra nyckeltal i denna tabell gäller att ju högre upp i tabellen kommunen befinner sig desto starkare värde har kommunen på nyckeltalet. Exempelvis: Västerås har den lägsta skatten bland de kommuner som ligger i kolumnen med starkt värde längst till vänster. Den placeras därför högst upp. Västerås Hallstahammar Arboga Kungsör Fagersta Köping Sala Surahammar Skinnskatteberg Norberg Resultatnivå % eller högre 74,9% till 55% 54,9% eller lägre (Resultat före extraordinära poster i för hållande till verksamhetens kostnader) Skinnskatteberg Västerås Fagersta Hallstahammar Norberg Köping Arboga Sala Kungsör Surahammar Långsiktig resultatnivå (Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under 3 år/verksamhetens bruttokostnader) 75% eller högre Skinnskatteberg Västerås Fagersta 74,9% till 55% Köping Hallstahammar Norberg Arboga Sala Kungsör Surahammar 54,9% eller lägre Kortsiktigt finansiellt handlingsutrymme 2011 (Kassalikviditet) 75% eller högre Fagersta Hallstahammar Västerås Skinnskatteberg Kungsör Norberg Köping 74,9% till 55% Surahammar Sala Arboga 54,9% eller lägre Långsiktigt finansiellt handlingsutrymme 2011 (Soliditet inklusive pensionsåtagande) 25% eller högre Västerås Fagersta Skinnskatteberg 24,9% till 0% Arboga Hallstahammar Kungsör Köping 0,1% eller lägre Sala Surahammar Norberg 1) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för kommuner över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga. KFi Finansiell profil

11 Så tolkar du den finansiella profilen! Den finansiella profil i form av ett så kallat spindeldiagram som används i denna rapport för att beskriva kommunens finansiella ställning, innehåller åtta olika nyckeltal och fyra viktiga finansiella perspektiv. Nedan görs en beskrivning av de olika delarna i profilen. De beskrivna delarna är markerade med rött. Profilen i exemplet är fingerad. Åtta nyckeltal Diagrammet innehåller åtta nyckeltal redovisade på åtta axlar. Nyckeltalen speglar olika dimensioner av den analyserade kommunens finansiella situation och utveckling. Vissa nyckeltal är relaterade till verksamhetens kostnader för att de skall kunna jämföras mellan olika kommuner. Nyckeltalen beskrivs på sidan 14. Skalan Diagrammet har skalan 1 5. Poängskalan är relativ. Det finns tio kommuner i Västmanlands län och poängen har fördelats enligt följande: Den kommun som har den starkaste observationen får en femma, de två kommuner som följer får en fyra. De fyra kommunerna som ligger i mitten får en trea. Därefter följer två kommuner som får en tvåa och den svagaste kommunen får följaktligen en etta. Genomsnittligt resultat 3 år Kontroll Skattefin. av investeringar Lång sikt, kapacitet Skattesats Soliditet Risk Resultat före extraord. poster Finansiella nettotillgångar Kassalikviditet Budgetföljsamhet Kort sikt, beredskap Fyra axlar/perspektiv Diagrammet innehåller fyra axlar som ska ge en samlad bedömning av fyra viktiga finansiella perspektiv. Varje perspektiv/axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln. Samtliga fyra nyckeltal väger lika tungt i bedömningen. Exempelvis är Risk summan av nyckeltalen primärkommunal skatt, soliditet, finansiella nettotillgångar och kassalikviditet. Poäng och genomsnitt Den heldragna linjen visar de olika poäng som den analyserade kommunen har fått för varje enskilt nyckeltal resp. för de fyra sammanvägda axlarna. Den streckade ringen i mitten visar trean i den analyserade gruppen. Ligger kommunen utanför den streckade ringen har den ett starkare värde än genomsnittet i gruppen och omvänt. Den heldragna linjen redovisar den finansiella profilen för den analyserade kommunen. KFi Finansiell profil

12 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen De fyra perspektiven Den finansiella profilen som redovisas i denna rapport innehåller fyra perspektiv som är viktiga ur ett övergripande finansiellt perspektiv. Dessa fyra är: Kontrollen över finansiella utvecklingen, långsiktig betalningsberedskap, kortsiktig betalningsberedskap och riskförhållande. Varje aspekt mäts via de fyra närmaste liggande nyckeltal i profilen. Detta innebär att varje nyckeltal i den finansiella profilen ingår i två perspektiv. Långsiktig handlingsberedskap Det första perspektivet handlar om att redovisa vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt i förhållande till övriga kommuner i grupperna. Alla perspektiv i profilen är relaterade till hur kommunen befinner sig i förhållande övriga kommuner i grupperna. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, skattefinansieringsgraden av investeringarna och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Kortsiktig handlingsberedskap Det andra perspektivet redovisar vilken finansiell motståndskraft kommunen har på kort sikt. Det närmaste 1 2 åren fokuseras. I perspektivet ingår nyckeltalen finansiella nettotillgångar, kassalikviditet, budgetföljsamhet och resultat före extraordinära poster. Riskförhållande Med tredje perspektivet risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, finansiella nettotillgångar och kassalikviditet. Kontroll över det finansiella utvecklingen med det fjärde perspektivet kontroll avses avslutningsvis hur kommunen klarar av att kontrollera sitt finansiella resultat. I perspektivet ingår nyckeltalen budgetföljsamhet, resultat före extraordinära poster, skattefinansieringsgraden av investeringarna och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Finansiella nyckeltal Här följer beskrivningar av de i texten och profilerna förekommande finansiella nyckeltalen. Borgensåtagande redovisar de borgensåtaganden som kommunen redovisar inom linjen. Borgensåtagandena divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Borgensåtagandena ingår inte i den finansiella profilen. Budgetföljsamhet avvikelsen mellan budgeterat verksamhetens nettokostnader och redovisat verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. För att erhålla högsta betyg i profilen, skall budgetavvikelsen vara så liten som möjligt. Positiv budgetavvikelse medför dock minst en 3:a. Finansiella nettotillgångar omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt (omsättningstillgångar + långfristiga fordringar + långfristiga placeringar kortfristiga och långfristiga skulder). Måttet divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Måttet speglar en tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalningsberedskap. Kassalikviditet ett mått på hur god kommunens kortsiktiga betalningsberedskap är. Måttet räknas fram genom att likvida medel och kortfristiga fordringar divideras med kortfristiga skulder. Nettokostnadsandelen visar hur stor andel av skatteintäkterna och de generella statsbidragen som har gått åt till att finansiera verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto. 100% innebär att skatteintäkter och generella statsbidrag precis täcker den löpande driften. Investeringsvolym Årets investeringar har ställts i förhållande till verksamhetens nettokostnader för att det skall gå att jämföra mellan kommuner. Resultat före extraordinära poster summan av kommunens samtliga intäkter och kostnader under året exklusive extraordinära poster (poster av engångskaraktär som uppgår till väsentligt belopp och inte har med den ordinarie verksamheten att göra). Resultatet har dividerats med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna göras mellan de analyserade kommunerna. Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under de tre senaste åren beskriver kommunens genomsnittliga resultat under de tre senaste åren. Resultatet har dividerats med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser mellan de analyserade kommunerna ska kunna göras. Skattefinansieringsgrad beskriver hur stor andel av årets nettoinvesteringar som kommunen kan finansiera med egna medel i form av återstående skatteintäkter. Egna medel räknas fram genom att resultatet före extraordinära poster tillförs årets avskrivningar. Kallas ibland självfinansieringsgrad. Soliditet eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Beskriver hur kommunens långsiktiga betalningsstyrka utvecklas. Ju högre soliditet desto större finansiellt handlingsutrymme. KFi Finansiell profil

13 Finansiella profiler för Skinnskattebergs kommun Syftet med den här analysen är att redovisa var Skinnskattebergs kommun befinner sig och hur kommunen har utvecklats finansiellt under i förhållande till övriga kommuner i Västmanlands län. Detta görs i form av en finansiell profil, vars uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos den granskade kommunen i förhållande till kommunerna i länet. Vad är den finansiella profilen? Utgångspunkten för analysen som presenteras på de följande sidorna är de finansiella profiler i form av polärdiagram som redovisas längst ner på denna sida. De innehåller dels åtta finansiella nyckeltal, dels fyra perspektiv som är viktiga när en kommuns ekonomi analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Genom att ta fram tre finansiella profiler för Skinnskattebergs kommun för kan man på ett översiktligt sätt fastställa vilken finansiell utveckling och ställning kommunen har i förhållande till övriga 9 kommuner i länet. Den finansiella profilen är dock relativ, vilket innebär att om kommunen redovisar en 5:a i profilen, har man visserligen bland de starkaste värdena för nyckeltalet i det granskade länet, men värdet kan behöva förbättras för att nå t ex god ekonomisk hushållning. I allmänhet är det dock så att om kommunen får en 4:a eller en 5:a för ett nyckeltal i den finansiella profilen är styrkan på nyckeltalet oftast mer än tillfredsställande. Mer information om modellen och de nyckeltal som den innehåller finns i ett separat avsnitt i rapporten. Inledningsvis i denna analys belyses hur ett antal finansiella nyckeltal har utvecklats över tid både för Skinnskatteberg och för genomsnittet i länet. Därefter följer en analys av hur den finansiella profilen har förändrats för kommunen mellan 2009 och Till sist ges en sammanfattande kommentar till Skinnskattebergs finansiella ställning och utveckling. Några finansiella nyckeltal under Resultat före extraordinära poster En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat före extraordinära poster. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens bruttokostnader ligga runt 2% över en längre tidsperiod. Detta för att kommunen skall kunna bibehålla sin kort- och långsiktiga handlingsberedskap. För expansiva kommuner med stora investeringar bör resultatet dock ligga på mellan 3 och 4% om kommunens finansiella handlingsutrymme skall bibehållas. För nyckeltalet resultat före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader, redovisade Skinnskatteberg ett förbättrat resultat mellan 2009 och 2011 med 1,3 procentenheter från 2,0% till 3,3%. Motsvarande genomsnittliga förändring för kommunerna i Västmanland var en förbättring med 0,3 procentenheter från 1,4% till 1,7%. Slutsatsen av ovanstående är att Skinnskatteberg både hade en starkare resultatutveckling mellan 2009 och 2011 och ett starkare resultat under 2011 jämfört med snittet i länet. Skinnskatteberg 2009 Skinnskatteberg 2010 Skinnskatteberg 2011 KFi Finansiell profil

14 Jämfört med 2010 försvagades dock resultat före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader i Skinnskatteberg med 1,0 procentenheter, vilket skall jämföras med länets försvagning på 0,5 procentenheter. Kommunen hade under 2011 det starkaste resultatet i länet. Detta innebar en 5:a i den finansiella profilen, vilket var samma som under Under 2009 fick kommunen en 4:a. Investeringar Investeringsvolymen är ett nyckeltal som tillsammans med resultatet förklarar utvecklingen för flera balansräkningsorienterade nyckeltal, exempelvis soliditet, som återfinns i en finansiell analys. För att investeringsvolymen skall bli jämförbart mellan kommunerna i länet har investeringarna relaterats till verksamhetens nettokostnader. En genomsnittlig svensk kommun ligger under en längre period, 5-10 år, runt 7-8%, när det gäller detta nyckeltal. Variationerna mellan enskilda år är dock oftast stora, speciellt i mindre kommuner, där större investeringar påverkar de enskilda åren. Siffrorna kan också påverkas om en kommun har mycket av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. Relateras Skinnskattebergs investeringar till verksamhetens nettokostnader, framgår att kommunen sammanlagt under de tre åren mellan hade en total investeringsvolym som var högre jämfört med snittet i länet. Kommunen investerade per år för 10%, 10% och 12% av verksamhetens nettokostnader, vilket innebar att Skinnskatteberg i genomsnitt investerade för 10,7% av sina nettokostnader per år under perioden. Genomsnittsvärdena för länet per år uppgick till 6%, 7% och 7%. Detta gav ett genomsnittligt värde för länet på 6,7% per år mellan 2009 och Skattefinansieringsgrad av investeringarna När den löpande driften har finansierats, bör en tillräckligt stor andel av skatteintäkterna återstå för att kunna finansiera årets investeringar. Detta mäts genom nyckeltalet skattefinansieringsgraden av investeringarna. Redovisas ett värde hos nyckeltalet på 100% eller mer, innebär det att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som genomförts under året. Detta stärker då kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 100% kan användas till att amortera av kommunens skulder och/eller stärka likviditeten. För länets kommuner i genomsnitt, uppgick skattefinansieringsgraden av årets investeringar till 165%, 131% samt 100% under de tre studerade åren. Detta gav en genomsnittlig skattefinansieringsgrad på 132%. Skinnskatteberg siffror uppgick per år till 65%, 95% och 74%. Det innebar en genomsnittlig skattefinansieringsgrad på 78%. I jämförelse med länets snitt var Skinnskattebergs skattefinansieringsgrad svagare under perioden, dock var kommunens investeringsvolym klart högre än snittet i länet. När det gäller poängen för skattefinansieringsgraden av investeringar i den finansiella profilen, har den under perioden varierat mellan 3:a och 4:a. Under 2011 fick kommunen en 4:a. Soliditet inkl. pensionsavsättningar och löneskatt inom linjen Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. I denna rapport används soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt för att få med de pensionsförpliktelser med vidhängande löneskatt som återfinns utanför balansräkningen. Det ger en bättre bild av kommunens totala långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Skinnskatteberg hade 2011 en soliditet som var starkare än snittet i länet. Soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt uppgick till 22% för Skinnskatteberg jämfört med genomsnittet som uppgick till 3%. Mellan 2009 och 2011 uppvisade Skinnskatteberg utvecklingsmässigt samma trend som snittet bland kommunerna i länet. Kommunen redovisade en förbättrad soliditet med 2 procentenheter från 19% till 22%, medan den genomsnittliga soliditeten i länet stärktes med 4 procentenheter från -1% till 3%. En viktig förklaring till förbättringen i länet under perioden var minskade åtaganden mellan 2009 och 2010 för de pensionsförpliktelser som är äldre än 1998 och som ligger utanför balansräkningen. Jämförs dock 2010 med 2011, föll soliditeten med 5 procentenheter i Skinnskatteberg och 2 procentenheter i länet. En viktig förklaring till detta var ökade åtaganden för pensionsförpliktelserna på grund av en förändrad diskonteringsränta under Det innebar att förändrade åtaganden för pensionsförpliktelserna både påverkade i positiv och negativ riktning under perioden. Skinnskatteberg hade 2011 den 3:e starkaste soliditeten i länet. Detta innebar en 4:a i den finansiella profilen, vilket var samma som under 2009 och Kassalikviditet Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga handlingsberedskap. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Mellan 2009 och 2011 förbättrades Skinnskattebergs kassalikviditet med 8 procentenheter från 108% till 116%. Den genomsnittliga kassalikviditeten bland kommunerna i länet förbättrades också under perioden, med 28 procentenheter från 92% till 120%. Detta innebar att likviditeten i Skinnskatteberg under perioden utvecklades något svagare än snittet i länet. Normalt eftersträvas ett riktvärde på 100% för kassalikviditeten. Det innebär att korta tillgångar är lika stora som korta skulder. Skinnskattebergs nivå på 116% är dock god ur risksynpunkt, eftersom det i kommunernas kortfristiga skulder ingår en semesterlöneskuld som utgör ca 30-40% av de kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i någon större omfattning under året och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. Detta innebär att en nivå på över 60% tryggar den kortsiktiga betalningsberedskapen för kommuner med ett normalt likviditetsflöde. Annars måste den oftast kompletteras med någon form av kortfristig upplåning. Skinnskatteberg likviditetsutveckling och -nivå innebar att kommunen i den finansiella profilen under perioden föll från en 4:a till 3:a. KFi Finansiell profil

15 Det är dock viktigt att kassalikviditeten studeras ihop med nyckeltalet soliditet eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning. Detta stärker kommunens kortsiktiga betalningsberedskap men försämrar samtidigt den långsiktiga betalningsberedskapen. För Skinnskattebergs del förbättrades både likviditeten och soliditeten, vilket stärker det framtida finansiella handlingsutrymmet. Finansiella nettotillgångar I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på års sikt, nämligen långfristiga fordringar och placeringar, omsättningstillgångar samt kort- och långfristiga skulder. Nettot av dessa relateras sedan till verksamhetens bruttokostnader för att det skall bli jämförbart kommunerna emellan. Måttet är viktigt, eftersom det speglar den finansiella handlingsberedskap som ligger någonstans mellan de kortsiktiga likviditetsmåtten och det långsiktiga soliditetsmåttet. I måttet elimineras också vidareutlåning inom koncernen, eftersom såväl fordrings- som skuldsidan inkluderas i måttet. Skinnskatteberg finansiella nettotillgångar förblev oförändrade under perioden. De låg på 13% om 2009 och 2011 jämförs. Detta innebär att kommunens finansiella tillgångar översteg kommunens skulder. Jämfört med genomsnittet bland övriga kommunerna i länet hade Skinnskatteberg starkare finansiella nettotillgångar än genomsnittet, eftersom de under 2011 uppgick till 2% i länet. Detta innebar att kommunen fick en 3:a i den finansiella profilen under 2010 och Under 2009 fick kommunen en 4:a. Skattesats Skattesats är ett nyckeltal som speglar kommunens långsiktiga handlingsberedskap i förhållande till övriga kommuner i länet, eftersom en jämförelsevis låg skattesats innebär en potential att stärka intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. Det är samtidigt viktigt att klargöra att storleken på skatteuttaget i stor utsträckning är en ideologisk fråga. Under 2011 redovisade Skinnskatteberg en primärkommunal skattesats på 22,39 kr. Denna var 50 öre högre än genomsnittet bland Västmanlands läns kommuner, vilket uppgick till 21,89 kr. Skinnskatteberg hade under 2011 den näst högsta skatten i länet. Detta innebar att kommunen fick en 2:a i den finansiella profilen, vilket var detsamma som under 2009 och Det genomsnittliga primärkommunala skatteuttaget förändrades inte under perioden, utan låg på 21,89 kr. Skatten varierade under 2011 mellan 20,24 kr och 22,54 kr i de olika kommunerna. Lägst primärkommunal skatt hade Västerås med 20,24 kr följda av Hallstahammar med 21,69 kr. Högst skatt hade Norberg med 22,54 kr, följd av Skinnskatteberg med 22,39 kr. Budgetföljsamhet Budgetföljsamheten är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen bör ligga så nära noll som möjligt. Den mäts mot resultat 1 eller verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens bruttokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna. För Skinnskatteberg uppgick detta mått år 2011 till 1,5%, vilket var en högre budgetavvikelse än under 2010, då avvikelsen var 0,7%. Under 2009 redovisades en avvikelse på 0,7%. För länets kommuner i genomsnitt uppgick budgetavvikelsen relaterad till verksamhetens bruttokostnader till 1,6% under 2009, -0,1% under 2010 och -0,3% under Finansiella nyckeltal Nyckeltalen redovisas i procent om inget att anges Västmanlands län Skinnskatteberg Västmanlands län Skinnskatteberg Västmanlands län Skinnskatteberg Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 94,2 94,1 93,8 91,4 94,5 91,1 Avskrivningar/skatteintäkter 4,5 4,1 4,1 4,4 3,9 4,6 Finansnetto/skatteintäkter 0,4 0,7 0,6 0,8 0,4 0,3 Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 98,3 97,5 97,4 95,0 98,0 96,1 Skattefinansieringsgrad av investeringar Nettoinvesteringar/verksamhetens nettokostnader Resultat före extraordinära poster/verksamhetens kostnader 1,4 2,0 2,2 4,3 1,7 3,3 Årets resultat/verksamhetens kostnader 1,4 2,4 2,7 4,3 1,7 3,3 Genomsnittligt resultat för extraordinära poster under de tre senaste åren/verksamhetens kostnader 1,6 1,3 1,7 3,0 1,8 3,2 Soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt Finansiella nettotillgångar/verksamhetens kostnader Kassalikviditet Primärkommunal skattesats (kr) 21,89 22,39 21,89 22,39 21,89 22,39 Borgensåtagande/verksamhetens kostnader Budgetavvikelse för verksamhetens nettokostnader/verksamhetens kostnader 1,7 0,7 0,1 0,7 0,3 1,5 KFi Finansiell profil

16 Det innebar att den genomsnittliga budgetavvikelsen blev lägre i länet under perioden. I Skinnskatteberg har den blivit något högre. År 2009 redovisade ingen av de tio kommunerna i Västmanlands län negativa budgetavvikelser när det gäller resultat 1 eller nivån verksamhetens nettokostnader. Under 2010 försvagades denna siffra till tre kommuner som redovisade negativ budgetavvikelse, för att under 2011 öka till fyra kommuner som redovisade negativa budgetavvikelser. Poängen för budgetföljsamhet i profilen för Skinnskatteberg mellan 2009 och 2011 har varierat mellan 4:a till 3:a. Under 2011 uppgick den till en 3:a. Borgensåtagande Borgensåtagande i förhållande till verksamhetens bruttokostnader är ett risknyckeltal. Kommuner med höga borgensåtaganden bör ha god kontroll på de kommunala bolag som kommunen har gått i borgen för. Nyckeltalet finns inte i den finansiella profilen, men redovisas här för att ytterligare komplettera analysen. Skinnskatteberg hade 2011 beviljat lägre borgensåtaganden jämfört med snittet bland kommunerna i Västmanlands län. Relateras borgensåtagandena till verksamhetens bruttokostnader, redovisade Skinnskatteberg ett värde på 1%. Genomsnittet i länet låg på 31%. Under 2009 uppgick detta mått i länet till 35%, vilket innebar att de genomsnittliga beviljade borgensåtagandena i länet minskade med 4 procentenheter under perioden. Skinnskatteberg låg på 1% under hela perioden. Den finansiella profilens utveckling Den finansiella profilen innehåller, förutom åtta nyckeltal, också fyra perspektiv som var för sig är viktiga när en kommuns finansiella ställning och utveckling analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Perspektivens poäng utgörs av de fyra nyckeltalen som är placerade närmast perspektivet i den finansiella profilen. Det innebär att varje nyckeltal i profilen ingår i två olika perspektiv. Skinnskatteberg förbättrade under perioden poängen i den finansiella profilen för två av fyra perspektiv. Det var kontroll och långsiktig handlingsberedskap. Det berodde på att nyckeltalen resultat före extraordinära poster, genomsnittligt resultat under de tre senaste åren och skattefinansieringsgraden av investeringarna förbättrades poängmässigt under perioden. Däremot försvagades poängen, för perspektiven riskförhållande och kortsiktig handlingsberedskap. Det berodde på att nyckeltalen budgetföljsamhet, kassalikviditet och finansiella nettotillgångar soliditet föll poängmässigt. En förklaring till att poängen för kassalikviditet och finansiella nettotillgångar föll under perioden, torde vara den stora investeringsvolymen jämfört med övriga kommuner i länet. Skinnskattebergs finansiella utveckling har under den studerade treårsperioden resulterat i en förändrad finansiell profil. Kommunen hade dock 2011 en profil som var genomsnittlig eller starkare ur samtliga perspektiv. Avslutande kommentar Merparten av kommunerna i Västmanlands län och i och de flesta kommunerna i Sverige redovisade under 2011 en vikande resultatnivå. Detta var fullt naturligt, då 2009 och 2010 innehöll betydande engångsintäkter i form av bland annat ett tillfälligt konjunkturstöd. En annan anledning till resultatförsämringen under 2011, var ökade åtaganden för pensionsförpliktelserna på grund av en förändrad diskonteringsränta. Skinnskatteberg redovisade också en vikande resultatnivå mellan 2010 och Kommunens resultat låg dock under 2011 på en sådan nivå att det klart kan anses uppfylla grundläggande krav på god ekonomisk hushållning utifrån ett finansiellt perspektiv. Kommunen bör fortsätta på den inslagna vägen med att redovisa goda resultatnivåer. Detta kommer att ge Skinnskatteberg nödvändiga förutsättningar för att möta den allt osäkrare framtiden. Många kommuner står inför stora investeringar de närmaste åren. De större investeringar som gjordes under och 1970-talen i infrastruktur och lokaler måste nu refinansieras. Dessutom måste många fastigheter och anläggningar anpassas till nya driftsmetoder som utvecklats för att bedriva verksamheten effektivt. Detta bör beaktas när framtida ekonomisk planering genomförs. KFi Finansiell profil

17 Finansiella profiler för Skinnskattebergs kommun i förhållande till Västmanlands län i förhållande till riket KFi Finansiell profil

18 Finansiella profiler Kommunerna i Västmanlands län KFi Arboga 2009 Arboga 2010 Arboga 2011 Fagersta 2009 Fagersta 2010 Fagersta 2011 Hallstahammar 2009 Hallstahammar 2010 Hallstahammar 2011 Kungsör 2009 Kungsör 2010 Kungsör 2011 Finansiell profil

19 KFi Köping 2009 Köping 2010 Köping 2011 Norberg 2009 Norberg 2010 Norberg 2011 Sala 2009 Sala 2010 Sala 2011 Skinnskatteberg 2009 Skinnskatteberg 2010 Skinnskatteberg 2011 Finansiell profil

20 Surahammar 2009 Surahammar 2010 Surahammar 2011 Västerås 2009 Västerås 2010 Västerås 2011 KFi Finansiell profil

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2009 2011

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2009 2011 Finansiell profil Sävsjö kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil. Värnamo kommun 2010 2012

Finansiell profil. Värnamo kommun 2010 2012 Finansiell profil Värnamo kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Finansiell profil. Huddinge kommun 2010 2012

Finansiell profil. Huddinge kommun 2010 2012 Finansiell profil Huddinge kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Stockholms län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...13 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2011 2013

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2011 2013 Finansiell profil Sävsjö kommun 2011 2013 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...12 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil. Eksjö kommun 2012 2014

Finansiell profil. Eksjö kommun 2012 2014 Finansiell profil Eksjö kommun 2012 2014 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...12 Förklaringar av de fyra

Läs mer

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007 Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Finansiell profil. Tyresö kommun

Finansiell profil. Tyresö kommun Finansiell profil Tyresö kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Stockholms län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...13 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil. Trelleborgs kommun 2010 2012

Finansiell profil. Trelleborgs kommun 2010 2012 Finansiell profil Trelleborgs kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Skåne...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...14 Förklaringar av de fyra

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006 Finansiell profil Falköpings kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

Finansiell profil. Kävlinge kommun 2012 2014

Finansiell profil. Kävlinge kommun 2012 2014 Finansiell profil Kävlinge kommun 0 0 Innehåll Inledning syfte med rapporten... Finansiell analys av kommunerna i Skåne... Så tolkar du den finansiella profilen!... Förklaringar av de fyra perspektiven

Läs mer

Finansiell profil Sävsjö kommun

Finansiell profil Sävsjö kommun Finansiell profil Sävsjö kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län 00 006 styrkor och svagheter hos kommunerna i Jönköpings län Så tolkar

Läs mer

Finansiell profil. Hjo kommun 2009 2011

Finansiell profil. Hjo kommun 2009 2011 Finansiell profil Hjo kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...16 Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil. Salems kommun 2008 2010

Finansiell profil. Salems kommun 2008 2010 Finansiell profil Salems kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell analys av Södertörnskommunerna 008 00... Så tolkar du den finansiella profilen!... 0 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil. Tranås kommun 2008 2010

Finansiell profil. Tranås kommun 2008 2010 Finansiell profil Tranås kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län 008 00... styrkor och svagheter hos kommunerna i Jönköpings län Så

Läs mer

Finansiell profil. Marks kommun 2010 2012

Finansiell profil. Marks kommun 2010 2012 Finansiell profil Marks kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17 Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil Tyresö kommun 2006 2008

Finansiell profil Tyresö kommun 2006 2008 Finansiell profil Tyresö kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell analys av Södertörnskommunerna 006 008 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar av de fyra perspektiven

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006 Finansiell profil Melleruds kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Färgelanda kommun 2005 2007

Finansiell profil Färgelanda kommun 2005 2007 Finansiell profil Färgelanda kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 007 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Uddevalla kommun 2005 2007

Finansiell profil Uddevalla kommun 2005 2007 Finansiell profil Uddevalla kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 007 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Strömstads kommun 2004 2006

Finansiell profil Strömstads kommun 2004 2006 Finansiell profil Strömstads kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008

Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008 Finansiell profil Uddevalla kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 006 008................ styrkor

Läs mer

Finansiell profil. Uddevalla kommun 2011 2013

Finansiell profil. Uddevalla kommun 2011 2013 Finansiell profil Uddevalla kommun 2011 2013 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17

Läs mer

Finansiell profil Nynäshamns kommun 2007 2009

Finansiell profil Nynäshamns kommun 2007 2009 Finansiell profil Nynäshamns kommun 007 009 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell analys av Södertörnskommunerna 007 009................................... Så tolkar du den

Läs mer

Finansiell profil Piteå kommun 2003 2005

Finansiell profil Piteå kommun 2003 2005 Finansiell profil Piteå kommun 00 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland 00 00 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil. Grästorps kommun 2012 2014

Finansiell profil. Grästorps kommun 2012 2014 Finansiell profil Grästorps kommun 2012 2014 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17

Läs mer

Finansiell profil Tanums kommun

Finansiell profil Tanums kommun Finansiell profil Tanums kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 006 008................ styrkor

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun 2007 2009

Finansiell profil Melleruds kommun 2007 2009 Finansiell profil Melleruds kommun 007 009 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 007 009................. Så

Läs mer

Finansiell profil Tanums kommun

Finansiell profil Tanums kommun Finansiell profil Tanums kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun

Finansiell profil Melleruds kommun Finansiell profil Melleruds kommun 00 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 00 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil. Grästorps kommun

Finansiell profil. Grästorps kommun Finansiell profil Grästorps kommun 2013 2015 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17

Läs mer

Finansiell profil. Piteå kommun

Finansiell profil. Piteå kommun Finansiell profil Piteå kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil Piteå kommun

Finansiell profil Piteå kommun Finansiell profil Piteå kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell analys utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland 006 008.......... Inkl finansiella

Läs mer

Finansiell profil. Lysekils kommun 2008 2010

Finansiell profil. Lysekils kommun 2008 2010 Finansiell profil Lysekils kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands och Hallands län 008 00... Så tolkar du den

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2012» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Finansiell profil Tyresö kommun

Finansiell profil Tyresö kommun Finansiell profil Tyresö kommun 007 009 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell analys av Södertörnskommunerna 007 009................................... Så tolkar du den finansiella

Läs mer

Södertörnsnyckeltal 2008 finansiella nyckeltal

Södertörnsnyckeltal 2008 finansiella nyckeltal Södertörnsnyckeltal 2008 finansiella nyckeltal Agenda 09.10 Traditionell analys 09.20 Exempel 09.30 Frågor/synpunkter Jan Lorichs, 2009-08-28 Syfte Bidrar till nyttig och nödvändig diskussion om god ekonomi

Läs mer

göteborgs stad delårsrapport

göteborgs stad delårsrapport göteborgs stad delårsrapport per augusti 2010 Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE

ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE Revisionskontoret ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE samt förenklad jämförelse med Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting Granskningsrapport nr 43/2008 NP Magnusson, Fredrik

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen år. Analysavdelningen, Utredningsenheten Bo Gustavsson

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen år. Analysavdelningen, Utredningsenheten Bo Gustavsson Sida 1 av 18 Tabell 1 SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen 16-64 år A R B E T S L Ö S A PROGRAM: AKT.STÖD 1 ARBETSLÖSA KÖPING 884 5,7 195 794 5,1 392 1 678 10,8 587 689 4,4 402 2,6 1 091 7,0

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Cirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare:

Cirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare: Cirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 1999-04-29 Mottagare: Ekonomi/Finans 1999:63 Sektionen för ekonomistyrning 1999-04-29

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum:

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2001-03-28 Mottagare: Ekonomi/Finans Kansli Revision Rubrik: Kommunernas

Läs mer

God ekonomisk hushållning och Gävle kommuns finansiella målsättning

God ekonomisk hushållning och Gävle kommuns finansiella målsättning REVISIONSRAPPORT 2007-06-07 Kommunstyrelsen Dnr God ekonomisk hushållning och Gävle kommuns finansiella målsättning Propositionen God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting ledde till förändringar

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5 Granskning av delårsbokslut 2009-08-31 KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5 2011 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. Innehåll

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Västmanlands län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Västmanlands län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Västmanlands län Johan Kreicbergs Hösten 2009 Västmanland Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Sammanställd redovisning i förgrunden eller bakgrunden En kartläggning av Skånes kommuners årsredovisningar EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET

Sammanställd redovisning i förgrunden eller bakgrunden En kartläggning av Skånes kommuners årsredovisningar EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET Sammanställd redovisning i förgrunden eller bakgrunden En kartläggning av Skånes kommuners årsredovisningar EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET Varför så kritiska? Kanske inledningsvis något positivt.

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Finansiell analys i budget och årsredovisning

Finansiell analys i budget och årsredovisning EN IDESKRIFT OM Finansiell analys i budget och årsredovisning FOKUS PÅ BALANSKRAVSUTREDNING OCH RESULTATUTJÄMNINGSRESERV Finansiell analys i budget och årsredovisning fokus på balanskravsutredning och

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Preliminärt bokslut 2011

Preliminärt bokslut 2011 Foto Jan Magnusson Innehållsförteckning En tillbakablick på 2011 3 Preliminärt bokslut 2011 3 Redovisningsprinciper 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Nyckeltal 6 Finansiella rapporter 7 Resultaträkning

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Delårsrapport. Maj 2013

Delårsrapport. Maj 2013 Rekommendation 22 Delårsrapport Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar delårsrapportering. En delårsrapport upprättas för en period som utgör en del av en kommuns räkenskapsår. Den består av

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB Antal sidor: 5

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB Antal sidor: 5 ABCD Olofströms kommun Granskning av delårsbokslut 2010-08-31 KPMG Bohlins AB 2010-10-21 Antal sidor: 5 2011 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen Nyckeltal/relationstal Kassaflödesanalys är ett exempel på räkenskapsanalys.

Läs mer

Preliminärt bokslut 2015

Preliminärt bokslut 2015 Preliminärt bokslut 2015 Kommunstyrelsen 2016-02-02 0 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2015... 3 Preliminärt bokslut 2015... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018 RESULTATBUDGET 2015 2015 2016 2017 2018 NÄMNDERNAS NETTOKOSTNADER -2 794,6-3 091,6-3 080,5-3 169,8-3 285,6 Avskrivningar -155,0-162,4-161,0-167,0-174,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -2 949,6-3 254,0-3 241,5-3

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Delårsrapport Q1, 2008

Delårsrapport Q1, 2008 Västerås Stockholm Delårsrapport Q1, 2008 Allokton Properties AB Stående lån 8,500000 Allokton I 2015 Frågor kring denna rapport kan ställas till Sören Andersson (tel +46 8 5221 7200) Sammanfattning Nettoomsättning

Läs mer

Delårsrapport januari - september 2015

Delårsrapport januari - september 2015 Delårsrapport januari - Provinsfastigheter II AB (publ) Stående obligationslån 8,0 % Allokton II 2016 Januari September Nettoomsättningen för perioden uppgick till Bruttoresultatet för perioden uppgick

Läs mer

Delårsrapport januari - september 2014

Delårsrapport januari - september 2014 Delårsrapport januari - I AB (publ) Obligationslån 8,5 % Allokton I 2015 Januari September Nettoomsättningen för perioden uppgick till - (61,6) MSEK Bruttoresultatet för perioden uppgick till - (23,3)

Läs mer

Malmbergs Elektriska AB (publ)

Malmbergs Elektriska AB (publ) Malmbergs Elektriska AB (publ) DELÅRSRAPPORT JANUARI - JUNI 2005 Q2 Delårsrapport i sammandrag Nettoomsättningen ökade med 13 procent till 216 485 (191 954) kkr Resultatet efter finansiella poster ökade

Läs mer

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 2002 2003 2004 Antal invånare, 31/12 118 581 119 340 119 927 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 9 111 9 100 9 336 Verksamhetens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-06-30 September 2015 Lars Starck Auktoriserad revisor Tobias Lundell Revisor Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen

Läs mer