Finansiell profil Tanums kommun

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finansiell profil Tanums kommun"

Transkript

1 Finansiell profil Tanums kommun

2 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län styrkor och svagheter hos kommunerna i Västra Götalands län Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen Finansiell profil över kommunen finansiella profiler Kommunerna i Västra Götalands län Karta över gradering av kommunerna i Västra Götaland 008 utifrån den finansiella profilen Länsvisa jämförelser mellan Jönköping, Västra Götaland, Örebro och Övre Norrland

3 Inledning syftet med denna rapport Syftet med rapporten Denna rapport är ett komplement till den traditionella finansiella analys som återfinns i årsredovisningen. Till skillnad från den typen av analys, som beskriver utvecklingen över tiden, fokuserar denna rapport i första hand på att analysera hur 9 kommuner i Västra Götaland befinner sig finansiellt och har utvecklats i förhållande till varandra under perioden I rapporten lämnas också värden för ett antal nyckeltal som avser riket. Dessa nyckeltal baseras på de ca 0 kommunerna som i dagsläget ingår i de län eller grupper som använder sig av den finansiella profilen. Värdet för dessa kommuner bör statistiskt ligga mycket nära riksgenomsnittet. Rapportens olika jämförelser görs både på traditionellt vis, men också i form av en speciellt framtagen finansiell profil, vars uppgift är att jämföra finansiella nyckeltal och sammanfattande finansiella perspektiv mellan kommunerna i länet och riket. Profilen är konstruerad i form av ett polärdiagram. De innehåller, som beskrivs närmare i rapporten, dels fyra perspektiv, dels åtta finansiella nyckeltal, som är viktiga ur en kommuns finansiella horisont. De fyra perspektiven är långsiktig handlings, kortsiktig handlings, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. De finansiella nyckeltalen är sådana nyckeltal som är vanligt förekommande inom kommunsektorn. Profilens struktur och innehåll beskrivs närmare på sidorna 0. resultat år Rapportens uppbyggnad Inledningsvis i rapporten redovisas en finansiell analys av hur kommunerna i Västra Götaland har utvecklats finansiellt från 006 till 008. Analysen kretsar kring de finansiella nyckeltal som används i den finansiella profilen längre fram i rapporten. Här finns också en tabell som försöker beskriva starka och svaga finansiella sidor hos de olika kommunerna. Efter det inledande avsnittet följer en beskrivning och en förklaring av den finansiella profilen och av de nyckeltal och perspektiv som ingår i den. Direkt efter beskrivningen av den finansiella profilen görs en analys av kommunens finansiella ställning och utveckling under perioden Den fokuserar på att jämföra kommunens utveckling gentemot övriga kommuner i Västra Götaland. Detta görs både via traditionella finansiella nyckeltal och med hjälp av den finansiella profil som tidigare har beskrivits. Målsättningen med avsnittet är att detaljerat belysa starka och svaga finansiella sidor hos kommunen i förhållande både till god ekonomisk hushållning och övriga kommuner i länet. Därefter följer en sida med en redovisning av kommunens finansiella profiler, både när det gäller i förhållande till övriga kommuner i Västra Götaland, men också i förhållande till riket. Skälet till att två olika typer av finansiella profiler redovisas, är att det egentligen inte är helt rättvisande att bara konstruera finansiella profiler som beskriver hur kommunerna i Västra Götaland befinner sig i förhållande till varandra. Därför kompletteras de med finansiella profiler som jämförs mot de ca 0 kommuner i de län eller grupper som i dagsläget använder sig av den finansiella profilen. Värdet för dessa kommuner bör som tidigare nämnts statistiskt ligga mycket nära riksgenomsnittet. I påföljande avsnitt redovisas samtliga finansiella profiler för 008 för alla kommuner i Västra Götaland och därefter görs en jämförelse av hur kommunerna i Västra Götaland har utvecklats i förhållande till jämförelsegrupperna Jönköpings län, Örebro län och kommunerna i Övre Norrland. Allra sist i rapporten presenteras en karta som utifrån profilerna rangordnar kommunerna i olika grupper utifrån finansiell styrka. Hans Petersson Kommunforskning i Västsverige

4 Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län Ett antal av kommunerna i Västra Götalands län har, efter försvagat resultat under 008, nu nått en resultatnivå som inte ger utrymme för några större oförutsedda kostnader. Varje sådan kostnad kommer att innebära en risk för att kommunen inte klarar av det lagstadgade balanskravet. Det försvagade resultat har inneburit en lägre skattefinansieringsgrad av na, vilket har lett till en försvagad finansiell handlings i flera av kommunerna. Syftet med denna analys är att kortfattat beskriva den genomsnittliga finansiella utvecklingen och ställningen under perioden bland de 9 kommuner som ingår i Västra Götalands län. Analysen skall ses som ett komplement till den finansiella profil som presenteras längre fram i denna rapport. I slutet av denna finansiella analys finns en tabell där ett antal finansiella nyckeltal under perioden redovisas för genomsnittet bland kommunerna i länet. Nyckeltalen är till stor del desamma som används i den finansiella profilen länge fram i denna rapport. I tabellen finns dock några kompletterande nyckeltal, vilka fördjupar den nedanstående analysen ytterligare. I rapporten lämnas värden för ett antal nyckeltal som avser riket. Dessa nyckeltal baseras på de ca 0 kommunerna i länen och grupperna som använder sig av den finansiella profilen. Värdet för dessa kommuner ligger statistiskt mycket nära riksgenomsnittet. före extraordinära visar en negativ utveckling En grundläggande förutsättning för en god ekonomi på lång sikt är att de löpande intäkterna överstiger de löpande kostnaderna. Ett sätt att mäta balansen mellan kommunens löpande kostnader och intäkter är att studera resultat före extraordinära. Relateras det till verksamhetens bruttokostnader, kan man göra jämförelser mellan kommuner. före extraordinära * Procent Snitt Karlsborg,,,,6 Ale,,0,8,8 Kungälv, 0,,7,6 Strömstad,,,, Lerum,,,,0 Mellerud,,,,9 Grästorp,,0,0, Vara 6,0,,0, Sotenäs,7,,9, Tanum,9,8,9,9 Trollhättan,0,,8,0 Bollebygd,,0,7, Mark,8,,7,9 Härryda,9,6,,7 Skara, 0,,,9 Skövde,8,,,8 Alingsås,0,,,8 Vänersborg,,8,, Dals Ed,,,,6 Herrljunga, 0,, 0,9 Munkedal,0,,, Mölndal,,9,, Tidaholm,,,, Tranemo,6,6,,8 Göteborg,9,9,0,9 Götene 0, 0,,0 0, Uddevalla,8,,0,7 Öckerö,,6 0,9, Partille,7, 0,8,6 Stenungsund 0,9, 0,8,0 Borås,, 0,6, Falköping,, 0,6, Färgelanda 0,8,7 0,,0 Mariestad,0 0, 0, 0, Essunga, 0,9 0,,6 Töreboda 0, 0,7 0, 0, Bengtsfors 0,0 0,0 0, 0, Tjörn, 0, 0,,0 Ulricehamn,8,9 0,,0 Lysekil,, 0,0, Lilla Edet,0 0, 0, 0, Åmål 0, 0,0 0, 0,0 Vårgårda 0, 0, 0,6 0,0 Hjo 0,8,8 0,8 0,6 Tibro,9,,0, Gullspång,,0,, Orust,7 0,9,8 0, Svenljunga 0,,, 0,9 Lidköping 9,9,8,9 0, Medel VG,7,7 0,,7 Medel Riket,,6 0,7,6 * före extraordinära relaterat till verksamhetens bruttokostnader Måttet bör ligga runt % över en längre tidsperiod. Då klarar de flesta kommuner av att finansiera en normal kommunal investeringsvolym med löpande skatteintäkter. Det kommer i sin tur innebära att kommunen bibehåller sitt korta och långa finansiella handlingsutrymme. Under den analyserade treårsperioden försvagades resultatet före extraordinära i förhållande till verksamhetens kostnader bland kommunerna i Västra Götaland från,7% till 0,%. Årets resultat i förhållande till verksamhetens kostnader gick från,8% till 0,%. Skillnaden mellan de två resultaten utgörs av eventuella extraordinära. I riket försvagades resultat före extraordinära från,% till 0,7% under samma period. Starkast resultat före extraordinära i relation till verksamhetens kostnader under år 008 redovisade Karlsborg med,% och Ale med,8%. Därefter följde Kungälv med,7%, Strömstad med,% och Lerum med,%. Alla dessa kommuner, förutom Karlsborg, var nya i toppen jämfört med 007. Svagast resultat före extraordinära redovisade Lidköping med,9%. Förklaringen till Lidköpings kraftiga negativa resultat var nedskrivningar av finansiella tillgångar till följd av ett minskat börsvärde. Därefter följde Svenljunga med,%, Orust med,8%, Gullspång med,% och Tibro med,0%. Av dessa kommuner fanns ingen i botten under 007. Ytterligare fyra kommuner redovisade negativa resultat under 008, totalt nio kommuner av 9 kommuner i länet. Den kommun som förbättrade sitt resultat före extraordinära mest under perioden var Karlsborg med, procentenheter. Därefter kom Götene med,, Kungälv och Bengtsfors med 0, och på femte plats Strömstad och Töreboda med 0, procentenheter. I botten återfanns Lidköping med,8 procentenheter, Orust med,, Gullspång med,0, Svenljunga med,7 och Vara med,0.

5 Av Västra Götalands kommuner redovisade endast sex av 9 kommuner (%) en positiv utveckling av resultat före extraordinära under perioden. Om en vägning görs av resultat före extraordinära avseende de tre senaste årens resultat, så var det Härryda som uppvisade starkast genomsnittligt resultat med,7% per år. Därefter följde Karlsborg med,6%, Vara med,%, Bollebygd med,% och Lerum med,0%. De kommuner som uppvisade svagast genomsnittliga resultat före extraordinära under perioden var Svenljunga med 0,9% per år, följd av Lidköping med 0,%, Vårgårda och Åmål med 0,0% och Bengtsfors med 0,%. Oförändrad investeringsvolym i länet Med netto avses investeringsutgifter med avdrag för eventuella investeringsinkomster. I netto räknas inga försäljningsinkomster in. För att nettona skall bli jämförbara mellan kommunerna har de relaterats till verksamhetens nettokostnader. Kommunerna i Västra Götaland redovisade ett genomsnitt på 7% per år under perioden Riket låg också på 7% under samma perioden. Det kan dock noteras att na i Västra Götaland ökade mellan 007 och 008, medan de i riket förblev de oförändrade. De kommuner som investerade mest i förhållande till sina nettokostnader under var Munkedal och Lidköping med i genomsnitt % per år. Därefter följde Skövde och Sotenäs med %, Lerum med % och Tranemo med %. De kommuner som investerade minst under perioden var Gullspång och Lilla Edet med % respektive % i snitt per år. Därefter kom ett antal kommuner med i snitt % (se tabell ovan). Flera av de kommuner som redovisade låga är sådana kommuner som har sin fastighetsförvaltning i bolagsform. Investeringar * Procent Snitt Munkedal Lidköping 6 Skövde Sotenäs 8 9 Lerum Tranemo 8 8 Vänersborg 8 0 Orust Hjo Stenungsund Härryda Tanum Tjörn Dals-Ed Falköping Bollebygd Uddevalla Göteborg Borås Mölndal Svenljunga 6 7 Kungälv Lysekil Töreboda Grästorp Karlsborg Trollhättan 8 6 Vårgårda Åmål 8 6 Essunga Strömstad Vara 7 6 Ale 6 6 Färgelanda 6 7 Götene 7 Herrljunga 6 6 Mark 7 Partille 6 Tidaholm 6 6 Bengtsfors 9 Mariestad Mellerud 6 Skara 6 Tibro Alingsås Ulricehamn Öckerö Lilla Edet Gullspång Medel VG Medel Riket * Netto relaterat till verksamhetens nettokostnader Försvagad utveckling av skattefinansieringsgraden av na När den löpande driften har finansierats bör det helst återstå tillräckligt stor andel av skatteintäkterna för att större delen av na skall kunna finansieras med egna medel. Detta benämns skattefinansieringsgrad av na och 00% innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga som är genomförda under året. Sker detta, kommer kommunen att stärka sitt finansiella handlingsutrymme. Västra Götalands genomsnittliga skattefinansieringsgrad av årets netto försvagades under perioden. År 006 kunde kommunerna i genomsnitt finansiera % av årets netto med skatteintäkter. Under 007 försvagades detta mått till % för att under 008 sjunka till 9%. Kommunerna kunde alltså i genomsnitt under den granskade perioden finansiera sina med skatteintäkter, vilket var positivt för kommunernas finansiella handlingsutrymme. I riket försvagades den genomsnittliga skattefinansieringsgraden av årets netto från 6% till 96%. Skattefinansieringsgraden varierar, liksom övriga nyckeltal, kraftigt mellan olika kommuner i länet. Nyckeltalet är både beroende av vilket resultat och vilken investeringsvolym som kommunen uppvisar. Det är också på det viset att de olika kommunerna befinner sig i olika investeringsfaser, vilket gör att skattefinansieringsgraden bör studeras över en längre tidsperiod för att några slutsatser skall kunna dras. Enskilda år kan variera kraftigt, speciellt i mindre kommuner, eftersom i fastigheter och anläggningar där slår hårdare mot nyckeltalet. Starkast genomsnittlig skattefinansieringsgrad under perioden hade Gullspång, Bengtsfors, Skara, Karlsborg, Vara, Ulricehamn, Tidaholm, Mark och Öckerö med ett årssnitt på över %.

6 Skattefinansieringsgrad av * Procent Snitt Gullspång 8 8 Bengtsfors 8 6 Skara Karlsborg 70 8 Vara Ulricehamn Tidaholm Mark 07 Öckerö Alingsås Mellerud Ale 90 7 Grästorp Mariestad Tibro Tanum Hjo Strömstad 00 7 Essunga 0 87 Trollhättan Färgelanda Lysekil 8 0 Härryda Mölndal Borås 9 0 Bollebygd 0 0 Herrljunga Kungälv 8 97 Göteborg Uddevalla Töreboda Dals-Ed Partille Vårgårda Sotenäs Skövde Falköping Munkedal Götene Tranemo Vänersborg Lerum Svenljunga Stenungsund Tjörn Åmål Lilla Edet Lidköping Orust 87 Medel VG 9 6 Medel Riket * före extraordinära + avskrivningar relaterat till årets netto exkl. försäljningar Samtliga dessa hade dock netto som var under genomsnittet i länet. De låg mellan % till 6% i förhållande till nettokostnaderna. Svagast skattefinansieringsgrad uppvisade Lerum, Svenljunga, Stenungsund, Tjörn, Åmål, Lilla Edet, Lidköping och Orust. Samtliga kommuner låg under 70% i genomsnitt under samma period. Samtliga utom Åmål och Lilla Edet hade en högre investeringsvolym än genomsnittet, vilket till viss del förklarade den svagare skattefinansieringsgraden hos dessa kommuner. Avslutningsvis kan de nämnas att 7 kommuner (%) under kunde skattefinansiera sina. Övriga kommuner var tvungna att öka sin låneskuld eller minska på likviditeten. Försvagad soliditet en är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. I denna rapport används soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt. Västra Götalands genomsnittliga soliditet försvagades med 6 procentenheter från 8% till % mellan 006 och 008. Rikets soliditet försvagades också med 6 procentenheter under samma period, från % till %. Den negativa soliditetsutvecklingen förklaras till stor del av att vissa beräkningstekniska grunder och livslängdsantaganden avseende pensionsredovisningen förändrades för kommunsektorn under 007. Konsekvensen för de allra flesta kommunerna blev att pensionsförpliktelser utanför balansräkningen ökade väsentligt. Starkast soliditet under 008 hade Lidköping med 0%, följd av Herrljunga med % och Mölndal och Sotenäs med 9% och på femte plats Mark med 6%. * Procent Lidköping Herrljunga 8 Mölndal Sotenäs Mark 6 Vara 9 Strömstad 0 Tidaholm 9 Tranemo Ulriceham Skövde 9 9 Borås 9 7 Lerum Trollhättan 7 Alingsås 8 Härryda 6 Vårgårda Svenljunga 7 Tibro 6 Kungälv 9 0 Essunga 6 9 Dals-ed 6 7 Tanum 8 7 Bollebygd 9 Öckerö Töreboda Bengtsfors Uddevalla 0 Götene 8 0 Falköping Färgelanda Partille Vänersborg 8 Hjo Ale 0 6 Skara Karlsborg 0 Göteborg Grästorp 0 7 Munkedal 7 9 Orust Tjörn Mellerud 8 6 Åmål 6 6 Stenungsund 6 9 Lysekil 7 Mariestad Lilla Edet Gullspång 0 Medel VG 8 Medel Riket * Eget kapital i förhållande till totala tillgångar

7 Svagast soliditet under 008 uppvisade Gullspång med 0%. Näst svagast soliditet hade Lilla Edet med 7%. Dessa följdes av Mariestad med %, Lysekil med % och femte svagast soliditet hade Stenungsund med 9%. Dessa fem kommuner och ytterligare kommuner i länet redovisade en negativ soliditet när samtliga pensionsförpliktelser inkluderas i måttet. Jämfört med 007 var denna siffra oförändrad. Av de 9 kommunerna i länet var det stycken (9%) som under perioden försvagade sin soliditet (inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt) mellan 006 och 008. Tjörn, Gullspång, Tibro, Ulricehamn, Orust, Vårgårda, Åmål, Mariestad, Lidköping, Svenljunga och Lilla Edet tillhörde de kommuner som försvagade sin soliditet med 0 procentenheter eller mer. är dock svår att jämföra kommuner emellan, då en eventuell upplåning som vidareutlånas till kommunala bolag påverkar soliditeten i negativ riktning. Även pensionsskuldberäkningar kan variera mellan olika kommuner på grund av att de har kommit olika långt med att aktualisera sina pensionsförpliktelser. Kontinuerlig förbättring av kassalikviditeten en är ett mått på kommunens kortsiktiga handlings. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. * Procent Mark Öckerö Borås 0 6 Lerum Alingsås 0 Tjörn 6 08 Ulricehamn 7 00 Partille Mölndal Kungälv Trollhättan Bengtsfors Härryda 60 8 Karlsborg 7 8 Munkedal 9 8 Vänersborg Lilla Edet 6 7 Orust Färgelanda Tidaholm Göteborg Ale Vara Skara Sotenäs Essunga Strömstad 6 Svenljunga Tanum 6 6 Töreboda Götene 8 8 Falköping Mellerud 7 Dals-Ed 8 87 Uddevalla 7 6 Stenungsund 0 Tranemo 8 9 Grästorp 7 Mariestad 7 8 Tibro 6 67 Skövde 7 7 Åmål 0 0 Lysekil 7 Bollebygd Gullspång Hjo 9 6 Lidköping Vårgårda 0 Herrljunga 7 0 Medel VG Medel Riket * Omsättningstillgångar exkl. förråd i relation till korta skulder Länets genomsnittliga kassalikviditet förbättrades marginellt under perioden från 69% till 7%, vilket innebar att de kortfristiga skulderna översteg de likvida medlen och de kortfristiga fordringarna. Denna nivå är dock mer än tillfredsställande ur risksynpunkt, eftersom det i kommunernas kortfristiga skulder ingår en semesterlöneskuld som utgör ca 0 0% av de kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i någon större omfattning under året och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. En tumregel är dock att om en kommun hamnar under 0% måste kommunen ibland nyttja en eventuell checkkredit, dvs låna kortsiktigt. Kommunen blir då mer känslig för eventuella snabba ränteförändringar. Rikets genomsnittliga kassalikviditet försvagades marginellt mellan 006 och 008 från 79% till 78%. en varierade mellan 89% och 0%. Starkast kassalikviditet 008 hade Mark med 89%, därefter följde Öckerö med 7%, Borås med %, Lerum med 0% och Alingsås med %. Svagast likviditet hade Herrljunga 0%, Vårgårda med 0%, samt Lidköping, Hjo, Gullspång och Bollebygd med 6%. Flera av dessa kommuner har dock medvetet valt att ligga på en låg nivå och komplettera med upplåning över någon form av kredit. Det är viktigt att de kortfristiga skulderna studeras ihop med nyckeltal som soliditet och finansiella, eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning. Detta stärker kommunens kortsiktiga betalnings, men försämrar samtidigt den långsiktiga betalningsen i form av soliditeten. Förbättrade finansiella I måttet finansiella ingår alla finansiella tillgångar i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på 0 0 års sikt, nämligen samtliga omsättningstillgångar, långfristiga placeringar och fordringar samt kort- och långfristiga skulder. Nettot av dessa har sedan relaterats till verksamhetens kostnader för att en jämförelse skall kunna ske kommuner emellan. Måttet är intressant eftersom det speglar den tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalnings. Studeras 006 i förhållande till 008 stärktes de genomsnittliga finansiella na relaterade till verksamhetens kostnader. De låg på % under 006. År 007 och 008 förbättrades de

8 * Procent Lidköping Alingsås 6 Trollhättan 9 Herrljunga Mölndal 0 7 Mark Borås Öckerö 6 6 Tibro 6 Strömstad 7 8 Ulricehamn Partille Tidaholm 0 Svenljunga 0 Skara 0 Lerum Götene 6 Vara 7 Tjörn 0 6 Kungälv 0 8 Vänersborg Åmål 6 8 Ale 0 Karlsborg 0 Essunga Bollebygd 8 6 Töreboda 7 7 Uddevalla Bengtsfors 8 Färgelanda 8 Lilla Edet Tranemo 8 6 Vårgårda 7 9 Hjo Grästorp 9 9 Lysekil Falköping Härryda 0 0 Mariestad 9 8 Göteborg Skövde 9 7 Sotenäs 6 6 Mellerud 9 Orust 8 Munkedal Tanum 9 Dals-Ed 6 Gullspång 6 Stenungsund Medel VG 8 8 Medel Riket 6 8 * se beskrivning sid XX. till 8%. I riket skedde också en förbättring från % till 8% under perioden. Starkast värde avseende finansiella relaterat till verksamhetens kostnader under 008 uppvisade Lidköping med starka 8%. Näst starkast var Alingsås med 6%. Sedan följde Trollhättan med 9%. Positiva värden redovisades av ytterligare tio kommuner, totalt tretton stycken. En kommun med goda finansiella karaktäriseras ofta även av en god soliditet, men den finns också kommuner som har goda finansiella även om soliditeten är mer genomsnittlig. Dessa utmärks då av att kommunen har en stor del av sina tillgångar i omsättningstillgångar. Kommuner som sålt delar av sina anläggningstillgångar inom koncernen utmärks oftast av goda finansiella. Svagast värde uppvisade Gullspång och Steungsund med 8%, följda av Dals-Ed och Gullspång med % och Tanum med %. Med dessa kommuner är det oftast tvärtom. Förutom en oftast svag soliditet utmärks kommunerna ibland av att de har en stor del av sina tillgångar som anläggningstillgångar. Tanum har t ex ingen speciellt svag soliditet, utan har en stor del av sina tillgångar i fastigheter och anläggningar. De fyra andra kommunerna har däremot både en svag soliditet och finansiella. en sänktes med öre Den genomsnittliga skattesatsen i länet förändrades under från,7 kr till,7 kr på grund av skattesänkningar i nio kommuner. Dessa kommuner var Mölndal, Härryda, Göteborg, Uddevalla, Lerum, Skövde, Dals-Ed, Kungälv och Herrljunga. Lägst skatt i Västra Götaland under år 008 hade Partille med 0,9 kr, följd av Tranemo med 0,7 kr. Högst skatt hade Dals-Ed med,79 kr. Näst högst hade Gullspång med,9 kr. * Procent Partille 0,9 0,9 0,9 Tranemo 0,7 0,7 0,7 Mölndal, 0,9 0,8 Vara 0,90 0,90 0,90 Ulricehamn 0,98 0,98 0,98 Skövde,, 0,99 Skara,00,00,00 Tidaholm,00,00,00 Härryda,0,,0 Lerum,8,8,08 Lidköping,09,09,09 Falköping,0,0,0 Tibro,,, Öckerö,9,9,9 Svenljunga,0,0,0 Göteborg,,,0 Trollhättan,9,9,9 Töreboda,0,0,0 Bollebygd,9,9,9 Borås,9,9,9 Vårgårda,9,9,9 Essunga,0,0,0 Götene,0,0,0 Karlsborg,0,0,0 Mark,6,6,6 Tjörn,6,6,6 Färgelanda,69,69,69 Mariestad,9,9,69 Sotenäs,7,7,7 Grästorp,7,7,7 Alingsås,79,79,79 Kungälv,97,87,87 Orust,89,89,89 Strömstad,99,99,99 Tanum,99,99,99 Ale,00,00,00 Hjo,00,00,00 Stenungsund,07,07,07 Uddevalla,0,9,9 Herrljunga,,,9 Lysekil,9,9,9 Bengtsfors,,, Åmål,,, Vänersborg,6,6,6 Mellerud,69,69,69 Munkedal,76,76,76 Lilla Edet,80,80,80 Gullspång,9,9,9 Dals-Ed,79,79,6 Medel VG,7,7,70 6

9 Borgensåtaganden minskade något Kommunerna i Västra Götaland fortsatte under perioden att minska sina borgensåtaganden, dock i något minskad omfattning jämfört med tidigare. Relateras borgensåtagandena till verksamhetens kostnader, redovisade kommunerna i länet ett genomsnittligt värde på % år 006. Två år senare hade det sjunkit till 0%. En förklaring till detta är minskade borgensåtaganden för egnahem och småhus. På senare år har även försäljningar av bostadsbestånd och att några kommuner har övergått från borgen till internbanksförfarande spelat roll. De kommuner i länet som under år 008 hade beviljat mest i borgensåtaganden i relation till verksamhetens kostnader var Strömstad (%), Öckerö (8%) Sotenäs (8%), Trollhättan (80%) och Mölndal (78%). Lägst borgensåtagande hade beviljats av Gullspång och Härryda (%), Lerum (%), Töreboda (7%) och Göteborg (0%). De kommuner som, i relation till verksamhetens kostnader, minskade sina borgensåtagande mest var Ulricehamn med 6 procentenheter följd av Härryda och Borås med 0 procentenheter. De kommuner som, i relation till verksamhetens kostnader, ökade sina borgensåtagande mest under perioden var Tidaholm med procentenheter följd av Öckerö med 8 procentenheter och därefter kom Tjörn med procentenheter. kommuner minskade under perioden sina borgensåtaganden (6%). En uppvisade oförändrad nivå och resterande kommuner ökade sina borgensåtaganden. Försvagad budgetföljsamhet När det gäller budgetföljsamhet mäts den i modellen mot resultat eller resultatraden verksamhetens nettokostnader. Meningen är att försöka fånga verksamhetens/nämndernas budgetföljsamhet exklusive finansiella. För att kunna göra jämförelser kommunerna emellan relateras budgetavvikelsen till verksamhetens kostnader. När det gäller ovanstående budgetavvikelse på nämndnivå skedde en genomsnittlig försvagning från 0,% till 0,% mellan 006 och 008. Två kommuner hade under 008 ingen budgetavvikelse, kommuner uppvisade en positiv avvikelse och 6 kommuner redovisade en negativ budgetavvikelse när det gäller verksamhetens nettokostnader. Jämfört med 006 var detta dock bara en liten försvagning, då bara 9 kommuner hade negativa budgetavvikelser. Sammanfattningsvis Den svenska konjunkturavmattningen påverkade kommunsektorn redan under 008, trots att effekterna förväntades slå fullt ut mot kommunerna med något års fördröjning. Många av kommunerna i Västra Götalands län har, efter försvagat resultat under 008, nu nått en resultatnivå som inte ger utrymme för några större oförutsedda kostnader. Varje sådan kostnad kommer att innebära en risk för att kommunen inte klarar av det lagstadgade balanskravet. Vidare kommer varje kostnadsökning medföra att kommunen får mindre möjlighet att skattefinansiera sina. Detta leder i sin tur till en ökad lånefinansiering som innebär ökade finansiella kostnader för kommunen i framtiden. Dessa finansiella kostnader tar då i anspråk en större andel av skatteintäkterna och det blir mindre kvar till den löpande verksamheten. Därför är det grundläggande att den löpande balansen mellan intäkter och kostnader bibehålls. Då kommer den enskilda kommunen att kunna bevara den finansiella kontroll som är så viktig för att man skall kunna bedriva en god planerad kommunal service över tiden. När det gäller resultatnivå och finansiellt handlingsutrymme på kort och lång sikt är skillnaderna stora mellan enskilda kommuner eller grupper av kommuner. Det finns få kommuner som har samma finansiella förutsättningar. Västra Götalands län innehåller kommuner såsom Alingsås, Bollebygd, Borås, Härryda, Karlsborg, Kungälv, Lerum, Mark, Mölndal, Skövde, Sotenäs, Strömstad, Tanum, Tidaholm, Tranemo, Trollhättan, Vara och Öckerö, som uppvisar goda och/ eller kontrollerade resultatnivåer i kombination med relativt god eller genomsnittlig finansiell ställning under 008. Länet innehåller också ett antal kommuner som både har problem med relativt svaga resultatnivåer och en svag finansiell ställning i många fall kombinerat med en hög skattesats. Dessa är Gullspång, Lilla Edet, Lysekil, Orust, Tjörn, Töreboda, Vårgårda och Åmål. En tredje grupp av kommuner var de som 008 redovisade ett bra eller genomsnittliga resultat, men har en svag eller genomsnittlig finansiell ställning. I denna grupp kan inordnas Ale, Dals-Ed, Grästorp, Göteborg, Mariestad, Mellerud, Munkedal, Skara och Stenungsund. En fjärde grupp som också bör nämnas är de kommuner som redovisade ett relativt svagt resultat under 008, men har en god eller genomsnittlig finansiell ställning. I denna grupp finns 007 Bengtsfors, Essunga, Hjo, Lidköping, Svenljunga, Tibro och Ulricehamn. Övriga ej nämnda kommuner har en relativt genomsnittlig finansiell profil under 008. Dessa är Falköping, Färgelanda, Götene, Herrljunga, Partille, Uddevalla, Vänersborg och Öckerö. Olika finansiella förutsättningar På nästa sida finns en tabell som försöker beskriva styrkor och svagheter hos de olika kommunerna utifrån perspektiven skattesats, resultatnivå samt kort- och långsiktigt finansiellt handlingsutrymme. Graderingen är gjord utifrån 008 års räkenskaper. Den är ett komplement till den finansiella profil som redovisas på sidorna. Där kan du ta del av var din kommun befinner sig och hur den har utvecklats i förhållande till övriga kommuner i Västra Götaland. Vilka likheter och olikheter uppvisade din kommun i förhållande till övriga kommuner? 7

10 styrkor och svagheter hos kommunerna i Västra Götalands län 008 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde Varken starkt eller svagt Svagt värde 008,0 kr eller lägre, till,99 kr,00 kr eller högre För samtliga fyra nyckeltal i denna tabell Partille Tibro Ale gäller att ju högre upp i tabellen Tranemo Öckerö Hjo kommunen befinner sig desto starkare Mölndal Svenljunga Stenungsund värde har kommunen på nyckeltalet. Vara Göteborg Uddevalla Ulricehamn Trollhättan Herrljunga Exempelvis: Partille har den lägsta skatten Skövde Töreboda Lysekil bland de kommuner som ligger i kolumnen Skara Bollebygd Bengtsfors med starkt värde längst till vänster. Tidaholm Borås Åmål Den placeras därför högst upp. Härryda Vårgårda Vänersborg Lerum Essunga Mellerud Dals-Ed är den kommun som har det Lidköping Götene Munkedal svagaste värdet bland de kommuner Falköping Karlsborg Lilla Edet som ligger i kolumnen med svagt värde. Mark Gullspång Den placeras därför längst ned. Tjörn Dals-Ed Färgelanda Detta innebär att rangordningen när det Mariestad gäller samtliga nyckeltal går från vänster Sotenäs till höger kolumnvis. Grästorp Alingsås Kungälv Orust Strömstad Tanum Kortsiktigt finansiellt 7% eller högre 7,9% till %,9% eller lägre handlingsutrymme 008 Mark Färgelanda Stenungsund () Öckerö Tidaholm Tranemo Borås Göteborg Grästorp Lerum Ale Mariestad Alingsås Vara Tibro Tjörn Skara Skövde Ulricehamn Sotenäs Åmål Partille Essunga Lysekil Mölndal Strömstad Bollebygd Kungälv Svenljunga Gullspång Trollhättan Tanum Hjo Bengtsfors Töreboda Lidköping Härryda Götene Vårgårda Karlsborg Falköping Herrljunga Munkedal Mellerud Vänersborg Dals-Ed Lilla Edet Uddevalla Orust ) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för en kommun över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga. 8

11 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde Varken starkt eller svagt Svagt värde Långsiktigt finansiellt % eller högre,99% till 0% 0,% eller svagare handlingsutrymme 008 Lidköping Strömstad Falköping ( inkl pensions- Herrljunga Tidaholm Färgelanda åtagande) Mölndal Tranemo Partille Sotenäs Ulricehamn Vänersborg Mark Skövde Hjo Vara Borås Ale Lerum Skara Trollhättan Karlsborg Alingsås Göteborg Härryda Grästorp Vårgårda Munkedal Svenljunga Orust Tibro Tjörn Kungälv Mellerud Essunga Åmål Dals-Ed Stenungsund Tanum Lysekil Bollebygd Mariestad Öckerö Lilla Edet Töreboda Gullspång Bengtsfors Uddevalla Götene nivå 008,% eller starkare,9% till 0,0% 0,% eller svagare ( före extraordinära Karlsborg Skara Skara i förhållande till verksamhetens Ale Skövde Kungälv kostnader) Kungälv Alingsås Mariestad Strömstad Vänersborg Orust Lerum Dals-Ed Mellerud Herrljunga Grästorp Munkedal Vara Mölndal Sotenäs Tidaholm Tanum Tranemo Trollhättan Göteborg Bollebygd Götene Mark Uddevalla Härryda Öckerö Partille Stenungsund Borås Falköping Färgelanda Mariestad Essunga ) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen Töreboda är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är Bengtsfors författarens egen bedömning av vad som bör anses Tjörn som god ekonomisk hushållning för en kommun över en längre tid. Värderingar baserar sig dock Ulricehamn Lysekil till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga. 9

12 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde Varken starkt eller svagt Svagt värde Långsiktig resultatnivå ,% eller starkare,9% till 0,0% 0,% eller svagare ( resultat före extra- Härryda Gullspång Orust ordinära under år/ Karlsborg Tibro Lidköping verksamhetens bruttokostnader) Vara Lysekil Svenljunga Bollebygd Färgelanda Göteborg Tjörn Lerum Herrljunga Alingsås Hjo Tanum Lilla Edet Ale Töreboda Vänersborg Götene Grästorp Mariestad Munkedal Bengtsfors Mölndal Vårgårda Borås Åmål Falköping Tidaholm Trollhättan Strömstad Stenungsund Ulricehamn Mark Mellerud Skara Sotenäs ) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för en kommun över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga. nyckeltal, Västra Götalands län Verksamhetens nettokostnader/ skatteintäkter + generella statsbidrag, % 9,6 9,7 97,0 Avskrivningar/ skatteintäkter + generella statsbidrag, %,,, Finansnetto/ skatteintäkter + generella statsbidrag, % 0, 0, 0, Nettokostnader/skatteintäkter + generella statsbidrag, % ,9 99, Skattefinansieringsgrad av nettona, % 9 Netto/verksamhetens nettokostnader, % före extraordinära /verksamhetens kostnader, %,7,7 0, Årets resultat/verksamhetens kostnader, %,7,9 0, resultat före extraordinära relaterat till verksamhetens kostnader under de tre senaste åren, %,0,,7 inkl. hela pensionsskulden och löneskatt, % 8 Primärkommunal skattesats, kr,7,7,70, % /verksamhetens kostnader, % 8 8 Borgensåtagande/verksamhetens kostnader, % 0 Budgetavvikelse årets resultat/verksamhetens kostnader, % 0, 0, 0, 0

13 Så tolkar du den finansiella profilen! Den finansiella profil i form av ett s k spindeldiagram som används i denna rapport för att beskriva kommunens finansiella ställning, innehåller åtta olika nyckeltal och fyra viktiga finansiella perspektiv. Nedan görs en beskrivning av de olika delarna i profilen. De beskrivna delarna är markerade med rött. Profilen i exemplet är fingerad. resultat år resultat år. före extraordinära före extraordinära Åtta nyckeltal. Diagrammet innehåller åtta nyckeltal redovisade på åtta axlar. Nyckeltalen speglar olika dimensioner av den analyserade kommunens finansiella situation och utveckling. Vissa nyckeltal är relaterade till verksamhetens kostnader för att de skall kunna jämföras mellan olika kommuner. Nyckeltalen beskrivs på sidan. Skalan. Diagrammet har skalan. Poängskalan är relativ. I vår analys av kommunerna i Västra Götaland (9 st) fördelades poängen enligt följande: Kommunerna med de fem starkaste observationerna inom varje nyckeltal fick en femma, de tio följande en fyra, de nitton därpå en trea, de tio därefter en tvåa och de fem svagaste fick en etta. Poängen har således fördelats enligt en normalfördelningskurva. resultat år resultat år före extraordinära före extraordinära Fyra axlar/perspektiv. Diagrammet innehåller fyra axlar som ska ge en samlad bedömning av fyra viktiga finansiella perspektiv. Varje perspektiv/axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln. Samtliga fyra nyckeltal väger lika tungt i bedömningen. Exempelvis är summan av nyckeltalen primärkommunal skatt, soliditet, finansiella och kassalikviditet. Poäng och genomsnitt. Den heldragna linjen visar de olika poäng som den analyserade kommunen har fått för varje enskilt nyckeltal resp. för de fyra sammanvägda axlarna. Den streckade ringen i mitten visar trean i den analyserade gruppen. Ligger kommunen utanför den streckade ringen har den ett starkare värde än genomsnittet i gruppen och omvänt. Den heldragna linjen redovisar den finansiella profilen för den analyserade kommunen.

14 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen De fyra perspektiven Den finansiella profilen som redovisas i denna rapport innehåller fyra perspektiv som är viktiga ur ett övergripande finansiellt perspektiv. Dessa fyra är: en över finansiella utvecklingen, långsiktig betalnings, kortsiktig betalnings och riskförhållande. Varje aspekt mäts via de fyra närmaste liggande nyckeltal i profilen. Detta innebär att varje nyckeltal i den finansiella profilen ingår i två perspektiv. Långsiktig handlings Det första perspektivet handlar om att redovisa vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt i förhållande till övriga kommuner i grupperna. Alla perspektiv i profilen är relaterade till hur kommunen befinner sig i förhållande övriga kommuner i grupperna. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, skattefinansieringsgraden av na och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Kortsiktig handlings Det andra perspektivet redovisar vilken finansiell motståndskraft kommunen har på kort sikt. Det närmaste åren fokuseras. I perspektivet ingår nyckeltalen finansiella, kassalikviditet, budgetföljsamhet och resultat före extraordinära. förhållande Med tredje perspektivet risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, finansiella och kassalikviditet. över det finansiella utvecklingen med det fjärde perspektivet kontroll avses avslutningsvis hur kommunen klarar av att kontrollera sitt finansiella resultat. I perspektivet ingår nyckeltalen budgetföljsamhet, resultat före extraordinära, skattefinansieringsgraden av na och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. nyckeltal Här följer beskrivningar av de i texten och profilerna förekommande finansiella nyckeltalen. Borgensåtagande redovisar de borgensåtaganden som kommunen redovisar inom linjen. Borgensåtagandena divideras med verksamhetens kostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Borgensåtagandena ingår inte i den finansiella profilen. avvikelsen mellan budgeterat verksamhetens nettokostnader och redovisat verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen divideras med verksamhetens kostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. För att erhålla högsta betyg i profilen, skall budgetavvikelsen vara så liten som möjligt. Positiv budgetavvikelse medför dock minst en :a. omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt (omsättningstillgångar + långfristiga fordringar + långfristiga placeringar kortfristiga och långfristiga skulder). Måttet divideras med verksamhetens kostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Måttet speglar en tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalnings. ett mått på hur god kommunens kortsiktiga betalnings är. Måttet räknas fram genom att likvida medel och kortfristiga fordringar divideras med kortfristiga skulder. Nettokostnadsandelen visar hur stor andel av skatteintäkterna och de generella statsbidragen som har gått åt till att finansiera verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto. 00% innebär att skatteintäkter och generella statsbidrag precis täcker den löpande driften. Investeringsvolym Årets netto har ställts i förhållande till verksamhetens nettokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna emellan. före extraordinära summan av kommunens samtliga intäkter och kostnader under året exklusive extraordinära ( av engångskaraktär som uppgår till väsentligt belopp och inte har med den ordinarie verksamheten att göra). et har dividerats med verksamhetens kostnader för att jämförelser skall kunna göras mellan de analyserade kommunerna. resultat före extraordinära under de tre senaste åren beskriver kommunens genomsnittliga resultat under de tre senaste åren. et har dividerats med verksamhetens kostnader för att jämförelser mellan de analyserade kommunerna ska kunna göras. Skattefinansieringsgrad beskriver hur stor andel av årets netto som kommunen kan finansiera med egna medel i form av återstående skatteintäkter. Egna medel räknas fram genom att resultatet före extraordinära tillförs årets avskrivningar. Kallas ibland självfinansieringsgrad. eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Beskriver hur kommunens långsiktiga betalningsstyrka utvecklas. Ju högre soliditet desto större finansiellt handlingsutrymme.

15 profiler för Tanums kommun Syftet med den här analysen är att redovisa var Tanums kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under i förhållande till övriga kommuner i Västra Götalands län. Detta görs i form av en speciellt framtagen finansiell profil, vars uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos den granskade kommunen jämfört med länets övriga kommuner. Vad är den finansiella profilen? Utgångspunkten för analysen som presenteras på de följande sidorna är de finansiella profiler i form av polärdiagram som redovisas i mittspalten på denna sida. De innehåller dels åtta finansiella nyckeltal, dels fyra perspektiv som är viktiga när en kommuns ekonomi analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlings, kortsiktig handlings, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Genom att ta fram tre finansiella profiler för Tanum för kan man på ett översiktligt sätt fastställa vilken finansiell utveckling och ställning kommunen har haft i förhållande till övriga kommuner i länet. Det är viktigt att poängtera att den finansiella profilen är relativ, vilket innebär att om kommunen redovisar en :a eller :a i profilen, har man visserligen bland de starkaste värdena för nyckeltalet i det granskade länet, men värdet kan behöva förbättras för att nå t ex god ekonomisk hushållning. Inledningsvis i denna analys belyses hur de åtta nyckeltal som ingår i den finansiella profilen har utvecklats över tid både för Tanum och för genomsnittet i länet. I avsnittet berörs även nyckeltalen nettokostnadsandel, netto och borgensåtagande, men dessa ingår inte i den finansiella analysen. Därefter följer en kortfattad analys av hur de fyra perspektiven i profilen har förändrats för kommunen mellan 006 och 008. Till sist ges en avslutande kommentar till Tanums finansiella ställning och utveckling de senaste tre åren. resultat år resultat år resultat år Tanum 008 Tanum 007 Tanum 006 Utvecklingen av några finansiella nyckeltal under perioden Nettokostnadsandel, jämfört med föregående år En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på denna balans är nettokostnadsandelen, som innebär att samtliga löpande kostnader inklusive finansnetto relateras till kommunens skatteintäkter. Redovisas en nettokostnadsandel under 00%, har kommunen en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. Når kommunen en nettokostnadsandel på 98% eller lägre över en längre tidsperiod brukar detta betraktas som god ekonomisk hushållning. När Tanums nettokostnadsandel för 008 analyseras, framgår det att nettot av verksamhetens intäkter och kostnader tog i anspråk 90,7% (89, = 007 års nivå) av skatteintäkterna. Vidare tog avskrivningarna i anspråk,8% (,9) och finansnettot,% (,). Detta innebar att kommunens nettokostnader sammanlagt utgjorde 97,7% (96,6) av skatteintäkterna. Jämfört med 007 försvagades kommunens nettokostnadsandel med, procentenheter. Trots försämringen låg nettokostnadsandelen under samtliga år under de 98% som anses vara en gräns för vad som kan betraktas som god ekonomisk hushållning. före extraordinära Ett annat mått på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat före extraordinära. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens kostnader ligga runt % över en längre tidsperiod. Detta för att kommunen skall kunna bibehålla sin kort- och långsiktiga handlings. När det gäller resultat före extraordinära i förhållande till verksamhetens bruttokostnader, redovisade Tanum ett försvagat resultat under perioden.

16 Kommunen gick från,9% under 006 till,9% under 008. Motsvarande genomsnittliga förändring för kommunerna i Västra Götalands län var en försvagning från,7% till 0,%. Tanum redovisade under perioden således en något lägre resultatförsvagning än genomsnittet bland kommunerna i länet. Kommunen försvagade resultatet med,0 procentenheter samtidigt som länets försvagning uppgick till, procentenheter. Åtta kommuner i länet redovisade ett starkare resultat 008. Detta innebar en :a i den finansiella profilen. Netto Med netto avses investeringsutgifter med avdrag för eventuella investeringsinkomster. I netto räknas inga försäljningsinkomster in. För att nettona skall bli jämförbara mellan kommunerna har de relaterats till verksamhetens nettokostnader. Relateras Tanum netto till verksamhetens nettokostnader, framgår det att kommunen sammanlagt under hade en total investeringsvolym som var högre än genomsnittet bland kommunerna i Västra Götalands län. I genomsnitt investerade Tanum för 9% av sina nettokostnader per år under perioden, medan det genomsnittliga värdet för länet uppgick till 7,% per år. Skattefinansieringsgrad av na När den löpande driften har finansierats, bör en så stor andel av skatteintäkterna återstå att större delen av na kan finansieras med skatteintäkter. Detta benämns skattefinansieringsgrad av na och 00% innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga som genomförts under året. Sker detta, kommer kommunen att stärka sitt finansiella handlingsutrymme. Tanums skattefinansieringsgrad av årets netto försämrades mellan 006 och 007 från 78% till %. Det berodde på att samtidigt som nettona ökade från 0,0 till,6 mkr försämrades resultatet från, till 6,8 mkr. Under 008 försvagades skattefinansieringsgraden ytterligare till 6%. Det berodde både på att nettona ökade till 67, mkr och att resultatet försvagades ytterligare till, mkr. För länets kommuner i genomsnitt uppgick skattefinansieringsgraden av årets till %, % samt 9% under den aktuella perioden. Det innebar en genomsnittlig skattefinansieringsgrad under perioden på 6%. Den genomsnittliga skattefinansieringsgraden för Tanum uppgick under perioden till 7%, vilket innebar att Tanum i jämförelse med länets snitt låg på en starkare skattefinansieringsgrad sett över hela perioden. Beaktas bör också att nettona var högre i Tanum jämfört med snittet. I den finansiella profilen försvagades poängen från till poäng under perioden. inkl pensionsavsättningar och löneskatt inom linjen är ett mått på kommunens långsiktiga betalnings. Tanum redovisade 008 en soliditet som var starkare än snittet i länet. en inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt uppgick till 7% jämfört med genomsnittliga %. Under perioden uppvisade Tanum utvecklingsmässigt samma trend som genomsnittet bland kommunerna i länet. Kommunen försvagade sin soliditet med procentenhet. Den genomsnittliga soliditeten i länet försvagades med 6 procentenheter, från 8% till %. Den negativa soliditetsutvecklingen förklaras till stor del av att vissa beräkningstekniska grunder och livslängdsantaganden avseende pensionsredovisningen ändrades för kommunsektorn under 008. Konsekvensen för majoriteten av kommunerna blev att pensionsförpliktelser inom linjen ökade väsentligt. Poängmässigt låg Tanum på en :a under hela perioden. I måttet finansiella ingår alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på 0 0 års sikt, nämligen långfristiga fordringar och placeringar, omsättningstillgångar samt kort- och långfristiga skulder. Nettot av dessa relateras sedan till verksamhetens kostnader för att det skall bli jämförbart kommunerna emellan. Måttet är intressant, eftersom det speglar den finansiella handlings som ligger någonstans mellan de kortsiktiga likviditetsmåtten och det långsiktiga soliditetsmåttet. Tanum förbättrade sina finansiella något under perioden och gick från till % Detta innebär att kommunens långfristiga fordringar och omsättningstillgångar under perioden ökade något snabbare än kommunens skulder. De genomsnittliga finansiella na i länet uppgick 008 till 8%. I profilen hamnade kommunen samtliga år på en :a beträffande nyckeltalet finansiella. De finansiella na i länet förbättrades under perioden från % till 8%. Den främsta förklaringen till detta var en genomsnittlig skattefinansieringsgrad av na på 6%, men det berodde även på att kommunerna under perioden gjorde en hel del realisationsvinster. en är ett mått på kommunens kortsiktiga betalnings. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. År 006 uppgick Tanums kassalikviditet till 6%. Under 007 försämrades den till %, för att år 008 förstärkas och uppgå till 6%. Den genomsnittliga kassalik-

17 viditeten bland kommunerna i länet uppgick de aktuella åren till 7%, 8% samt 77%, totalt en förbättring på procentenheter. Detta kan jämföras med Tanums försämring med procentenheter. Detta innebar att likviditetsutvecklingen i Tanum var svagare än genomsnittet bland kommunerna i länet. Försämringen relativt snittet fick emellertid inte något genomslag i den finansiella profilen, där värdet samtliga år hamnade på poäng. är ett nyckeltal som speglar kommunens långsiktiga handlings i förhållande till övriga kommuner i gruppen, eftersom en jämförelsevis låg skattesats innebär en potential att stärka intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. Det är samtidigt viktigt att klargöra att det redovisade betraktelsesättet är tämligen pragmatiskt och därmed kan ha begränsad betydelse i praktiken. Storleken på skatteuttaget är ju en ideologisk fråga. Tanum redovisade under hela perioden samma nivå på skattesatsen som låg på,99 kr. Denna nivå var öre högre än genomsnittet bland Västra Götalands läns kommuner, som uppgick till,70 kr. I länet hade kommuner högre skatt 008. Detta innebar att kommunen fick en :a den finansiella profilen, vilket var en förbättring jämfört med föregående år. Den genomsnittliga skattesatsen i länet förändrades under från,7 kr till,70 kr på grund av skattesänkningar i ett antal kommuner. en är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen bör ligga så nära noll som möjligt. Den mäts i denna rapport mot resultat eller verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens kostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna. För Tanum uppgick detta mått år 008 till 0,%, 007 hamnade budgetföljsamheten på,% och 006 hamnade den på,%. För länets kommuner i genomsnitt uppgick budgetavvikelsen relaterad till verksamhetens kostnader till 0,% under 006, 0,% under 007 samt 0,% under 008. Det vill säga, den genomsnittliga budgetföljsamheten i länet har försvagats något mellan 006 och 008. Tanum uppvisade därmed inte samma trend som snittet. Den goda budgetföljsamheten avspeglas också i en :a för nyckeltalet i den finansiella profilen 008, vilket var en förbättring jämfört med 006, då poängen hamnade på en :a. Borgensåtagande Borgensåtagande är en del som bör vägas in när kommunens riskförhållande studeras. Tanum hade under 008 beviljat borgensåtaganden som var lägre än snittet bland kommunerna i Västra Götalands län. Relateras borgensåtagandena till verksamhetens kostnader, redovisade Tanum under 008 ett värde på 7%, medan genomsnittet i länet låg på 0%. Under 006 uppgick detta mått i länet till %, vilket innebar att de genomsnittliga beviljade borgensåtagandena i länet minskade med procentenheter under perioden. I Tanum minskade borgensåtagandena med en procentenhet från 8% till 7%. De fyra perspektiven, utveckling 006 till 008 Tanums finansiella profil uppvisar ingen entydig trend under perioden. Två av de åtta nyckeltalen stärktes under perioden, samtidigt som två försvagades. I den finansiella profilen får detta genomslag och två av perspektiven förbättras samtidigt som två försämras. Den långsiktiga handlingsen försvagades från, till, poäng. Av de fyra nyckeltal som tillsammans beskriver den långsiktiga en var det skattefinansieringsgraden och det genomsnittliga resultatet för de tre senaste åren som försämrades. Detta uppvägdes dock något av att poängen för skattesatsen förbättrades. Gällande perspektivet kortsiktig handlings förstärktes den från,7 till poäng. Det innebar att perspektivet gick från att ligga under till att hamna på genomsnittet. Förbättringen förklaras uteslutande av att budgetföljsamheten stärktes, eftersom de övriga tre nyckeltalen hamnade på samma värden under samtliga år. Poängen för riskförhållande stärktes med 0, poäng från, till, poäng, vilket innebär att perspektivet under samtliga år hamnade under genomsnittet. Förbättringen förklaras av att värdet för nyckeltalet skattesats förbättrades. perspektivet försvagades från till,7 poäng och hamnade därmed under samtliga år, trots försämringen, över genomsnittet. Nyckeltalen genomsnittligt resultat för de senaste tre åren och skattefinansieringsgrad drog ner den sammanvägda poängen medan nyckeltalet budgetföljsamhet drog upp det något. Avslutande kommentar Tanums finansiella utveckling uppvisar inga större avvikelser i förhållande till genomsnittet på ett övergripande plan. Liksom för de flesta kommuner, försvagades centrala nyckeltal som soliditet och resultat, vilket innebär att den faktiska försämringen var större än vad relationen till genomsnittet indikerar. Det kan vidare konstateras att den svenska konjunkturavmattningen påverkade kommunsektorn redan under 008, trots att effekterna förväntas slå fullt ut mot kommunerna med något års fördröjning. Tanum har, liksom de flesta kommuner i Västra Götalands län efter försvagat resultat, snart nått en resultatnivå som inte ger utrymme för större oförutsedda kostnader. Med mindre marginaler ökar därför vikten av att matcha uppkomna kostnader med intäkter.

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006 Finansiell profil Falköpings kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008

Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008 Finansiell profil Uddevalla kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 006 008................ styrkor

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Finansiell profil Uddevalla kommun 2005 2007

Finansiell profil Uddevalla kommun 2005 2007 Finansiell profil Uddevalla kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 007 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Färgelanda kommun 2005 2007

Finansiell profil Färgelanda kommun 2005 2007 Finansiell profil Färgelanda kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 007 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006 Finansiell profil Melleruds kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Strömstads kommun 2004 2006

Finansiell profil Strömstads kommun 2004 2006 Finansiell profil Strömstads kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Tanums kommun

Finansiell profil Tanums kommun Finansiell profil Tanums kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil. Marks kommun 2010 2012

Finansiell profil. Marks kommun 2010 2012 Finansiell profil Marks kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17 Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil. Hjo kommun 2009 2011

Finansiell profil. Hjo kommun 2009 2011 Finansiell profil Hjo kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...16 Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun

Finansiell profil Melleruds kommun Finansiell profil Melleruds kommun 00 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 00 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil. Uddevalla kommun 2011 2013

Finansiell profil. Uddevalla kommun 2011 2013 Finansiell profil Uddevalla kommun 2011 2013 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17

Läs mer

Finansiell profil. Grästorps kommun 2012 2014

Finansiell profil. Grästorps kommun 2012 2014 Finansiell profil Grästorps kommun 2012 2014 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17

Läs mer

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007 Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun 2007 2009

Finansiell profil Melleruds kommun 2007 2009 Finansiell profil Melleruds kommun 007 009 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 007 009................. Så

Läs mer

Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen

Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen 214-214 Resultat före extraordinära poster / verksamhetens kostnader 5 4 2% 3 2 2 2,5 1,6 2,1 2 2 2,3 2,5 1,6 1 1,2 21 211 212 213

Läs mer

Finansiell profil. Grästorps kommun

Finansiell profil. Grästorps kommun Finansiell profil Grästorps kommun 2013 2015 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17

Läs mer

Finansiell profil Sävsjö kommun

Finansiell profil Sävsjö kommun Finansiell profil Sävsjö kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län 00 006 styrkor och svagheter hos kommunerna i Jönköpings län Så tolkar

Läs mer

Finansiell profil. Lysekils kommun 2008 2010

Finansiell profil. Lysekils kommun 2008 2010 Finansiell profil Lysekils kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands och Hallands län 008 00... Så tolkar du den

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

Finansiell profil. Skinnskattebergs kommun 2009 2011

Finansiell profil. Skinnskattebergs kommun 2009 2011 Finansiell profil Skinnskattebergs kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västmanlands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar

Läs mer

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp Mediainköp Borås Göteborg Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd 66 40 41 22 1 7 2 3 1 65 31 544 222 2 2 8 15 5 20 10 5 2 1 1 1 350 250 12 2 214 7 5 48 16 20 49 9 20 2 41 35 438 180 2 1 4 13 2 188 18 348 37

Läs mer

Finansiell profil. Värnamo kommun 2010 2012

Finansiell profil. Värnamo kommun 2010 2012 Finansiell profil Värnamo kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2009 2011

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2009 2011 Finansiell profil Sävsjö kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Finansiell profil. Huddinge kommun 2010 2012

Finansiell profil. Huddinge kommun 2010 2012 Finansiell profil Huddinge kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Stockholms län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...13 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2011 2013

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2011 2013 Finansiell profil Sävsjö kommun 2011 2013 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...12 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil Tyresö kommun 2006 2008

Finansiell profil Tyresö kommun 2006 2008 Finansiell profil Tyresö kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell analys av Södertörnskommunerna 006 008 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar av de fyra perspektiven

Läs mer

Finansiell profil. Tyresö kommun

Finansiell profil. Tyresö kommun Finansiell profil Tyresö kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Stockholms län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...13 Förklaringar av de

Läs mer

Dig som är ordförande i den nämnd som beslutar om studieförbundens villkor i Ale

Dig som är ordförande i den nämnd som beslutar om studieförbundens villkor i Ale villkor i Ale Visste du att studieförbunden i Ale förra året genomförde cirka 750 studiecirklar och andra grupper med totalt nästan 5.300 deltagare. Dessutom genomförde de över 1.100 kulturprogram i form

Läs mer

Finansiell profil. Eksjö kommun 2012 2014

Finansiell profil. Eksjö kommun 2012 2014 Finansiell profil Eksjö kommun 2012 2014 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...12 Förklaringar av de fyra

Läs mer

Finansiell profil. Salems kommun 2008 2010

Finansiell profil. Salems kommun 2008 2010 Finansiell profil Salems kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell analys av Södertörnskommunerna 008 00... Så tolkar du den finansiella profilen!... 0 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil Piteå kommun

Finansiell profil Piteå kommun Finansiell profil Piteå kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell analys utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland 006 008.......... Inkl finansiella

Läs mer

Finansiell profil. Tranås kommun 2008 2010

Finansiell profil. Tranås kommun 2008 2010 Finansiell profil Tranås kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län 008 00... styrkor och svagheter hos kommunerna i Jönköpings län Så

Läs mer

Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län

Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län Augusti 2014 Jens Sandahl, Analysavdelningen 11 september 2014 Antal nyanmälda platser i Västra Götalands län per månad 2011-2014 Antal nyanmälda platser i Västra

Läs mer

Finansiell profil Piteå kommun 2003 2005

Finansiell profil Piteå kommun 2003 2005 Finansiell profil Piteå kommun 00 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland 00 00 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil. Piteå kommun

Finansiell profil. Piteå kommun Finansiell profil Piteå kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil. Trelleborgs kommun 2010 2012

Finansiell profil. Trelleborgs kommun 2010 2012 Finansiell profil Trelleborgs kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Skåne...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...14 Förklaringar av de fyra

Läs mer

Inkvarteringsstatistik februari 2005

Inkvarteringsstatistik februari 2005 Inkvarteringsstatistik februari 005 Kommunstatistik Från och med januari 005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugby och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom att Turismens Utredningsinstitut

Läs mer

Finansiell profil. Kävlinge kommun 2012 2014

Finansiell profil. Kävlinge kommun 2012 2014 Finansiell profil Kävlinge kommun 0 0 Innehåll Inledning syfte med rapporten... Finansiell analys av kommunerna i Skåne... Så tolkar du den finansiella profilen!... Förklaringar av de fyra perspektiven

Läs mer

Ranking Göteborg Företagsklimat

Ranking Göteborg Företagsklimat Ranking 2011 Göteborg 2011-05-03 Företagsklimat Varför är företagsklimatet viktigt? Med ett bra företagsklimat blir det lättare att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. Definition av företagsklimat

Läs mer

Finansiell profil Nynäshamns kommun 2007 2009

Finansiell profil Nynäshamns kommun 2007 2009 Finansiell profil Nynäshamns kommun 007 009 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell analys av Södertörnskommunerna 007 009................................... Så tolkar du den

Läs mer

Inkvarteringsstatistik januari 2006

Inkvarteringsstatistik januari 2006 Inkvarteringsstatistik januari 2006 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Inkvarteringsstatistik januari 2011

Inkvarteringsstatistik januari 2011 Inkvarteringsstatistik januari 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

DRIFTSENHET/(NÄMND/STYRELSE)

DRIFTSENHET/(NÄMND/STYRELSE) Registrerade LAS-områden 2016-06-01 1(6) ORT/KOMMUN Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Dals-Ed Essunga Falköping DRIFTSENHET/(NÄMND/STYRELSE) Kungälvs sjukhus Ale/Kungälv Alingsås lasarett Folkhögskolan

Läs mer

Inkvarteringsstatistik augusti 2011

Inkvarteringsstatistik augusti 2011 Inkvarteringsstatistik augusti 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Västra Götalands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik maj 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Inkvarteringsstatistik januari 2008

Inkvarteringsstatistik januari 2008 Inkvarteringsstatistik januari 2008 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006

Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006 Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik april 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Finansiell profil Tyresö kommun

Finansiell profil Tyresö kommun Finansiell profil Tyresö kommun 007 009 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell analys av Södertörnskommunerna 007 009................................... Så tolkar du den finansiella

Läs mer

Inkvarteringsstatistik maj 2010

Inkvarteringsstatistik maj 2010 Inkvarteringsstatistik maj 2010 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Hur många etjänster, inom socialtjänsten, för invånarna var i drift december 2012?

Hur många etjänster, inom socialtjänsten, för invånarna var i drift december 2012? e-tjänster "Antalet e-tjänster inom socialtjänsten för invånarna samt användningen av e-tjänsterna. E-tjänsterna ska vara utformade efter målgruppernas behov och förutsättningar. E-tjänsterna ska vara

Läs mer

Inkvarteringsstatistik september 2007 Kvartalsstatistik jul-sep 2007

Inkvarteringsstatistik september 2007 Kvartalsstatistik jul-sep 2007 Inkvarteringsstatistik september 2007 Kvartalsstatistik jul-sep 2007 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige

Läs mer

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Regional utveckling för folkhälsa (RUFF) Avsiktsförklaring RUFF-gruppen Utvecklingsområde: folkhälsa i samhällsplanering,

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västra Götalands län

Företagsamheten 2014 Västra Götalands län Företagsamheten 2014 Västra Götalands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västra Götalands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västra Götalands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Inkvarteringsstatistik september 2005 Kvartalsstatistik jul-sep 2005

Inkvarteringsstatistik september 2005 Kvartalsstatistik jul-sep 2005 Inkvarteringsstatistik september 2005 Kvartalsstatistik jul-sep 2005 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige

Läs mer

Telefon 020-91 90 90

Telefon 020-91 90 90 FÄRDTJÄNST/SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK I ALINGSÅS KOMMUN - ett komplement till allmänna kommunikationer Boka alltid din resa för färdtjänst eller sjukresa via beställningscentralen Telefon 020-91 90 90 Välkommen

Läs mer

Västra Götalands län

Västra Götalands län Västra Götalands län Välfärdstappet Västra Götalands län Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken

Läs mer

Mottagande av nyanlända flyktingar. i Västra Götalands län Rapport 2010:44

Mottagande av nyanlända flyktingar. i Västra Götalands län Rapport 2010:44 Mottagande av nyanlända flyktingar i Västra Götalands län Rapport 2010:44 Rapport 2010:44 ISSN 1403-168X Utgivare: Länsstyrelsen Västra Götalands län, enheten för social hållbarhet Grafisk form: malin.fasth.com

Läs mer

Västra Götalands Läns RAorganisation. Fredrik Rasmusson

Västra Götalands Läns RAorganisation. Fredrik Rasmusson Västra Götalands Läns RAorganisation Ale kommun Alingsås kommun Bengtsfors kommun Bollebygd kommun Borås stad Dals-Ed kommun Essunga kommun Falköping kommun Färgelanda kommun Grästorp kommun Gullspång

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige juni 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige juni 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige juni 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport inkluderar

Läs mer

Inkvarteringsstatistik december 2004

Inkvarteringsstatistik december 2004 Inkvarteringsstatistik december 2004 Gästnätter december 2004, län (tusen) 1 600 1 524 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 223 422 138 0 Sverige Västra Götalands län Stockholms län Skåne län 22/02/2005 www.vastsverige.com

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 maj 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län april 2015: 56 385 (7,0%) 24 753 kvinnor

Läs mer

Inkvarteringsstatistik september 2004

Inkvarteringsstatistik september 2004 Inkvarteringsstatistik september 2004 Gästnätter september 2004, län (tusen) 2 500 2 000 2 256 1 500 1 000 667 500 359 233 0 Sverige Västra Götalands län Stockholms län Skåne län 11/11/2004 www.vastsverige.com

Läs mer

Förslag till medfinansiering Västragötalandsregionen

Förslag till medfinansiering Västragötalandsregionen Infrastructure Förslag till medfinansiering Västragötalandsregionen 19 mars 2013 Medfinansieringsbelopp för kommuner i Skaraborgs kommunförbund samt Vårgårda Kommunerna i Skaraborgs kommunförbund är uppdelade

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 15 juni 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län maj 2015: 54 955 (6,9%) 24 396 kvinnor

Läs mer

Företagsamheten Västra Götalands län

Företagsamheten Västra Götalands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Västra Götalands län Västra Götalands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västra Götalands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige maj 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige maj 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige maj 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport inkluderar

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 FAKTAUNDERLAG Västra Götalands län Göteborg, 13 mars 2017 Sara Andersson, Jens Sandahl Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 Till arbete Under februari 2017 påbörjade 5 409 personer (2

Läs mer

Gästnattsrapport mars Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

Gästnattsrapport mars Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Gästnattsrapport mars 2013 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet 1 Nyckeltal i Västra Götaland, mars 2013 Hotell, stugbyar och vandrarhem Antal gästnätter Mars 375 076 +5%

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige januari 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige januari 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige januari 2016 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer

Förslag på särskilt ombud i begravningsfrågor. KS

Förslag på särskilt ombud i begravningsfrågor. KS Beslutsförslag 2014-11-21 Kommunstyrelseförvaltningen Kanslienheten Jenny Antonsson Förslag på särskilt ombud i begravningsfrågor. KS 2014-440. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik juli 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik juli 2017 FAKTAUNDERLAG Västra Götalands län Göteborg, 14 augusti 2017 Jens Sandahl Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik juli 2017 Till arbete Under juli 2017 påbörjade 3 980 personer (1 816 kvinnor och 1 643

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 mars 2015 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län februari 2015: 60 859 (7,6%) 34 968 män

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige april 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige april 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige april 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 december 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län november 2014: 59 644 (7,4%) 33 577

Läs mer

Sammanträde med Överförmyndarnämnden

Sammanträde med Överförmyndarnämnden Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Överförmyndarnämnden Tid: Tisdagen den 1 Mars 2016, kl 17.00 Plats: Rådslaget, Rådhuset, Alingsås Information och överläggningar Ärendelista Val av justerare och

Läs mer

Gästnattsrapport Juli 2015

Gästnattsrapport Juli 2015 Gästnattsrapport Juli 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com victor.johansson@vastsverige.com Klicka här för att hämta

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 februari 2015 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län januari 2015: 61 625 (7,7%) 35 344

Läs mer

Gästnattsrapport April 2015

Gästnattsrapport April 2015 Gästnattsrapport April 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB s Beskrivning av inkvarteringsstatistik

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 13 januari 2016 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län december 2015: 57 825 (7,2%) 32 513

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 september 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2014: 59 629 (7,4%) 33 027

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige januari 2017 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige januari 2017 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige januari 2017 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 13 januari 2015 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län december 2014: 61 052 (7,6%) 34 837

Läs mer

Skolbiorapport kommuner uppgett att man har skolbio.

Skolbiorapport kommuner uppgett att man har skolbio. Skolbiorapport 2014 Varje år frågar Kultur i Väst hur Västra Götalandsregionens 49 kommuner om man har en skolbioverksamhet under förgående år. Vi har skickat en kort enkät till varje kommun att svara

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige oktober 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige oktober 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige oktober 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige sommaren (juni-augusti) 2017 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige sommaren (juni-augusti) 2017 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige sommaren (juni-augusti) 2017 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Denna

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av september 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av september 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 10 oktober 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län september 2014: 59 126 (7,4%) 32 741

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige mars 2017 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige mars 2017 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige mars 217 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport inkluderar

Läs mer

Gästnattsrapport Mars 2015

Gästnattsrapport Mars 2015 Gästnattsrapport Mars 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB s Beskrivning av inkvarteringsstatistik

Läs mer

Gästnattsrapport februari 2014

Gästnattsrapport februari 2014 Gästnattsrapport 214 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com monika.fleming-glogoza@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 november 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län oktober 2014: 59 565 (7,4%) 33 242

Läs mer