Finansiell profil. Trelleborgs kommun

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finansiell profil. Trelleborgs kommun 2010 2012"

Transkript

1 Finansiell profil Trelleborgs kommun

2 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Skåne...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...14 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen...15 Finansiell profil över kommunen Finansiella profiler Finansiella nyckeltal KFi Finansiell profil

3 Inledning syfte med rapporten Denna rapport är ett komplement till den traditionella finansiella eller ekonomiska analys som återfinns i varje kommuns årsredovisning. Till skillnad från den traditionella analysen i årsredovisningen, som huvudsakligen beskriver utvecklingen över tid, fokuserar denna rapport i första hand på att analysera var din kommun befinner sig finansiellt och hur den har utvecklats i förhållande till övriga 32 kommuner i Skåne län de senaste tre åren. Jämförelsen bygger på en speciellt framtagen finansiell profil. Den är konstruerad som ett polärdiagram. Diagrammet innehåller, som beskrivs närmare i rapporten, dels fyra finansiella perspektiv, dels åtta finansiella nyckeltal som är viktiga ur en kommuns finansiella horisont. De fyra perspektiven är långsiktig betalningsberedskap eller kapacitet, kortsiktig betalningsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. De finansiella nyckeltalen är sådana nyckeltal som är vanligt förekommande inom kommunsektorn. En närmare beskrivning av den finansiella profilen görs på sidorna För att få en ökad jämförbarhet mellan de 33 kommunerna i Skåne har följande justeringar gjorts i resultaträkningen och balansräkningen: De kommuner som tillämpar fullfonderingsmodell för pensionerna har justerats till blandmodell. Pensionsmedel har redovisats som långfristig fordran. Internbanker har eliminerats på tillgång och skuldsidan. Inledningsvis i rapporten redovisas en traditionell finansiell analys av hur kommunerna i Skåne har utvecklats finansiellt under perioden Analysen kretsar kring de finansiella nyckeltal som används i den finansiella profilen längre fram i rapporten. Därefter följer en beskrivning och en förklaring av den finansiella profilen och av de nyckeltal och perspektiv som ingår i den. I anslutning till detta görs en genomgång av just din kommuns finansiella ställning och utveckling under Analysen fokuserar på att jämföra kommunens utveckling gentemot den genomsnittliga utvecklingen för Skåne kommuner under samma period. Detta görs både via traditionella finansiella nyckeltal och med hjälp av den finansiella profil som tidigare har beskrivits. Målsättningen är att belysa starka och svaga finansiella sidor hos kommunen. Därefter följer en redovisning av samtliga Skåne kommuners finansiella profiler för Avslutningsvis redovisas ett antal finansiella nyckeltal för de 33 kommunerna i Skåne. I tabellerna är kommunerna sorterade i bokstavsordning. Samma tabeller återfinns också i den övergripande finansiella analysen på sidan 4. Här är dock nyckeltalen sorterade utifrån starkaste till svagaste värde. Hans Petersson Kommunforskning i Västsverige KFi Finansiell profil

4 Finansiell analys av kommunerna i Skåne län Många kommuner i Skåne fortsatte att redovisa goda och tillfredställande resultat under Det finns dock ett antal kommuner i länet som ligger på en sådan resultatnivå att de måste förbättra sitt resultat inför framtiden. En god och stabil resultatnivå behövs, då kommunerna de kommande åren står inför verksamhetsmässiga och finansiella utmaningar bl a på grund av ökade behov för befolkningsförändringar och att de större investeringar som gjordes under och 1970 talen i infrastruktur och lokaler nu måste refinansieras. Detta innebär både ökad investeringsvolym och högre driftkostnader. I Skånes län finns 33 kommuner. De omsatte under 2012 cirka 70 miljarder kr. Balansomslutningen uppgick till 87 miljarder kr. Kommunerna investerade för drygt 6 miljarder. Den klart största kommunen är Malmö som omsatte 28 miljarder och hade en balansomslutning på drygt 22 miljarder. Resultat före extraordinära poster försvagades Ett sätt att mäta balansen mellan kommunens löpande kostnader och intäkter är att studera resultat före extraordinära poster. Relateras det till verksamhetens bruttokostnader kan man göra jämförelser mellan kommuner. Måttet bör ligga runt 2 3% över en längre tidsperiod, för då klarar de flesta kommuner av att finansiera en normal investeringsvolym med skatteintäkter. Det kommer i sin tur att innebära att kommunen stärker sitt finansiella handlingsutrymme. För expansiva kommuner med stora investeringar bör resultatet dock ligga på mellan 3 och 5% om kommunens finansiella handlingsutrymme skall bibehållas. För kommuner med befolkningsminskning kan det däremot räcka med 1 2% i resultat. Under den analyserade treårsperioden mellan 2010 och 2012 försvagades resultatet före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens kostnader med 1,7 procentenheter från 3,8% till 2,1%. Årets resultat i förhållande till verksamhetens bruttokostnader föll med 1, 3 procentenheter från 3,5% till 2,2%. Skillnaden mellan dessa två mått är de extraordinära poster som redovisas i resultaträkningen. De är ej verksamhetsrelaterade poster som är av betydande belopp och av engångskaraktär. Mellan 2011 och 2012 förbättrades dock resultat före extraordinära poster med 0,2 procentenheter från 1,9% till 2,1%. En viktig förklaring till detta var att 2012 innehöll tillfälliga intäkter från återbetalade AFA-premier. Den genomsnittliga resultatnivån under perioden på 2,6%, kan anses uppfylla grundläggande kriterier för god ekonomisk hushållning, nämligen att skatteintäkterna klarar av att finansiera större delen av kommunernas investeringar. Detta innebär i sin tur att kommunerna inte behöver använda sparade medel eller öka sina skulder, vilket i förlängningen leder till ett oförändrat eller förbättrat finansiellt handlingsutrymme. Starkast resultat före extraordinära poster i relation till verksamhetens bruttokostnader under år 2012 redovisade Höganäs med 4,7% och Helsingborg med 4,6%. Tredje starkast resultat 2012 hade Bromölla med 4,3% följt av Åstorp med 4,1%. På femte plats kom Lomma med 4,0%. Alla dessa kommuner var nya i toppen jämfört med Svagast resultat under 2012 redovisade Skurup med 0,9%, Skurup var den enda kommun som redovisade negativt resultat för Under 1% i resultat låg i tur och ordning Skurup, Örkelljunga, Ängelholm, Vellinge och Klippan. Resultat före extraordinära poster* Procent Snitt Förändr Höganäs 3,1 2,2 4,7 3,3 1,6 Helsingborg 0,0 1,6 4,6 2,1 4,6 Bromölla 3,0 3,6 4,3 3,6 1,3 Åstorp 3,4 2,5 4,1 3,3 0,7 Lomma 4,3 1,7 4,0 3,3 0,3 Staffanstorp 2,6 5,5 3,6 3,9 1,0 Kävlinge 5,5 3,9 3,2 4,2 2,3 Trelleborg 2,1 3,3 3,1 2,8 1,0 Ystad 4,2 1,0 2,9 2,7 1,3 Östra Göinge 2,7 1,5 2,8 2,3 0,1 Burlöv 5,2 1,6 2,7 3,2 2,5 Hörby 0,3 0,3 2,5 0,8 2,2 Eslöv 3,7 1,6 2,3 2,5 1,4 Osby 2,5 1,9 2,3 2,2 0,2 Perstorp 3,0 1,9 2,3 2,4 0,7 Lund 3,9 0,3 2,0 1,9 1,9 Hässleholm 6,5 1,7 1,9 3,4 4,6 Landskrona 0,2 3,8 1,9 2,0 1,7 Sjöbo 15,6 1,2 1,8 6,2 13,8 Svalöv 0,4 1,8 1,7 1,3 1,3 Båstad 4,9 1,0 1,6 2,5 3,3 Svedala 3,5 3,5 1,6 2,9 1,9 Bjuv 0,7 2,1 1,2 0,9 1,9 Höör 11,1 0,8 1,2 4,4 9,9 Kristianstad 2,9 0,3 1,2 1,5 1,7 Malmö 3,4 3,1 1,2 2,6 2,2 Simrishamn 3,2 0,5 1,0 1,6 2,2 Tomelilla 3,5 2,9 1,0 2,5 2,5 Klippan 2,4 0,3 0,9 1,2 1,5 Vellinge 5,0 1,8 0,8 2,5 4,2 Ängelholm 2,9 0,4 0,6 1,3 2,3 Örkelljunga 5,7 1,4 0,3 2,5 5,4 Skurup 3,8 2,4 0,9 1,8 4,7 Medel 3,8 1,9 2,1 2,6 1,7 * Resultat före extraordinära poster relaterat till verksamhetens bruttokostnader. Starkast genomsnittligt resultat under de tre senaste åren mellan 2010 och 2012 redovisade Sjöbo med starka 6,2%. I kommunens resultat ingick dock en stor reavinst under Även Höör, Kävlinge, Staffanstorp, Bromölla, Hässleholm, Höganäs, Åstorp, Lomma, Burlöv, Svedala, Trelleborg, Ystad, KFi Finansiell profil

5 Malmö, Eslöv, Vellinge, Båstad, Tomelilla, Örkelljunga, Perstorp, Östra Göinge, Osby, Helsingborg och Landskrona redovisade goda resultatnivåer som var starkare än 2,0% under perioden. Ökande investeringsvolym För investeringarna storlek skall bli jämförbart mellan kommunerna i gruppen har investeringarna relateras till verksamhetens nettokostnader. En genomsnittlig svensk kommun ligger under en längre period, 5 10 år, runt 7 8%, när det gäller detta nyckeltal. Variationerna mellan enskilda år är dock oftast stora, speciellt i mindre kommuner, där större investeringar påverkar kraftigt de enskilda åren. Siffrorna kan också påverkas om en kommun har mycket av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. Nyckeltalet finns inte med i den finansiella profilen. Den genomsnittliga investeringsvolymen i Skånes län ökade under den granskade perioden. Relateras årets investeringar till verksamhetens nettokostnader redovisade länet ett genomsnitt på 8% under Under 2011 och 2012 uppgick nyckeltalet till 10%. Det innebär en genomsnittlig investeringsvolym på drygt 9% per år. En genomsnittlig investeringsvolym på 9% per år under för kommunerna i Skånes län ligger någon procentenhet högre än flera andra kommungrupper där finansiella profiler också tas fram. Det flesta grupper eller län ligger som tidigare nämnts runt 7 8% per år. Investeringsvolym * Procent Snitt Lomma ,0 Ystad ,0 Lund ,7 Helsingborg ,0 Båstad ,7 Staffanstorp ,0 Kristianstad ,3 Ängelholm ,0 Malmö ,3 Klippan ,0 Osby ,0 Vellinge ,7 Hörby ,3 Trelleborg ,3 Örkelljunga ,0 Höör ,0 Landskrona ,0 Eslöv ,7 Skurup ,3 Svedala ,3 Hässleholm ,0 Kävlinge ,7 Höganäs ,3 Bromölla ,7 Tomelilla ,7 Burlöv ,3 Bjuv ,0 Simrishamn ,0 Östra Göinge ,0 Perstorp ,7 Sjöbo ,7 Svalöv ,3 Åstorp ,3 Medel ,3 * Investeringar i relation till verksamhetens nettokostnader. Det kommuner som investerade mest i förhållande till sina nettokostnader under var Lomma och Ystad med 17%i genomsnitt per år och Lund med nästan 16% per år. Dessa följdes av Helsingborg och Båstad med 15% per år. Det var ytterligare tio kommuner som investerade över 10% i genomsnitt per år. Dessa var Staffanstorp, Kristianstad, Ängelholm, Malmö, Klippan, Osby, Vellinge, Hörby, Trelleborg och Örkelljunga. En investeringsvolym på 10% per år under en längre tidsperiod är ett historiskt högt värde. Allra minst under perioden investerade Svalöv, Åstorp, Sjöbo, Perstorp, Bjuv, Simrishamn, Östra Göinge och Burlöv. Dessa åtta kommuner låg mellan 3% och 5% i genomsnitt per år. Ett problem när investeringar jämförs, är att en del kommuner har sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. Detta påverkar nyckeltalet i kommunen och bär därför beaktas vid eventuella analyser. Varierande skattefinansieringsgrad av investeringar När den löpande driften har finansierats bör en tillräckligt stor andel av skatteintäkterna återstå för att kunna finansiera årets investeringar. Detta mäts genom nyckeltalet skattefinansieringsgraden av investeringarna. Redovisas ett värde hos nyckeltalet på 100% eller mer, innebär det att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som genomförts under året. Detta stärker då kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 100% kan användas till att amortera av kommunens skulder och/eller stärka likviditeten. Nyckeltalet behöver inte alltid ligga över 100% utan lämplig nivå beror lite på vilket finansiellt handlingsutrymme kommunen har. För många svenska kommuner krävs dock en god skattefinansieringsgrad av investeringarna, så att inte skulderna ökar mer inför framtiden och därigenom minskar framtida skattebetalares konsumtionsutrymme. Skånes läns genomsnittliga skattefinansieringsgrad av årets investeringar varierade under perioden. Under 2010 kunde kommunerna i länet i genomsnitt finansiera 141% av årets investeringar med skatteintäkter. År 2011 försvagades nyckeltalet till 80%, för att under 2012 öka något till 89%. Förklaringen till de svagare värdena under 2011 och 2012 var både en högre investeringsvolym och en försvagad resultatnivå. Ovanstående innebar att kommunerna i länet i genomsnitt under perioden likvidmässigt kunde finansiera samtliga sina investeringar med skatteintäkter. Den genomsnittliga skattefinansieringsgraden för hela perioden hamnade på 103%. KFi Finansiell profil

6 Skattefinansieringsgrad av investeringarna Procent Snitt Sjöbo Åstorp Perstorp Burlöv Östra Göinge Kävlinge Höganäs Svalöv Bromölla Eslöv Simrishamn Tomelilla Svedala Bjuv Landskrona Skurup Hässleholm Hörby Höör Örkelljunga Osby Trelleborg Vellinge Malmö Klippan Ystad Båstad Kristianstad Ängelholm Staffanstorp Lomma Lund Helsingborg Medel * Resultat före extraordinära poster plus avskrivningar i relation till investeringar. Skattefinansieringsgraden varierar liksom övriga nyckeltal kraftigt mellan olika kommuner i länet. Nyckeltalet är både beroende av vilket resultat och av vilken investeringsvolym kommunen uppvisar. Det är också på det viset att de olika kommunerna befinner sig i olika investeringsfaser, vilket gör att skattefinansieringsgraden bör studeras över en längre tidsperiod för att några slutsatser skall kunna dras. Studeras hela perioden mellan 2010 till 2012 var det 14 av 33 kommuner som kunde skattefinansiera samtliga investeringar. Dessa var Sjöbo, Åstorp, Perstorp, Burlöv, Östra Göinge, Kävlinge, Höganäs, Svalöv, Bromölla, Eslöv, Simrishamn, Tomelilla, Svedala och Bjuv. Det bör poängteras att flera av dessa kommuner redovisar en lägre investeringsvolym än genomsnittet under perioden, vilket förstås gör det lättare att uppnå en god skattefinansieringsgrad av investeringarna. Marginellt försvagad soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. I denna rapport används soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt för att få med de pensionsförpliktelser med vidhängande löneskatt som återfinns utanför balansräkningen. Det ger en bättre bild av kommunens totala långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Skånes läns genomsnittliga soliditet (inkl samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt) försvagades mellan 2010 och 2012 med 1 procentenhet från 28% till 27%. En viktig förklaring till försvagningen under perioden var att en ökad investeringsvolym inte kunde mötas med en ökad resultatnivå, utan att lånefinansieringen ökade under perioden. Jämförs 2011 med 2012 stärktes dock soliditeten i Skåne län med 1 procentenheter från 26% till 27%. Starkast soliditet under 2012 hade Höör med 62%, följt av Burlöv med 54%. Därefter kom Landskrona med 49% och Ängelholm med 46%. Svagast soliditet uppvisade Bjuv med 8%. Bjuv var den enda kommunen som hade negativ soliditet under Näst svagast värden redovisade Svalöv och Perstorp med 4%. Fjärde svagast soliditet hade Östra Göinge med 5%. Soliditet Procent Förändr Höör Burlöv Landskrona Ängelholm Höganäs Helsingborg Örkelljunga Kävlinge Sjöbo Åstorp Malmö Hässleholm Kristianstad Lomma Eslöv Vellinge Ystad Osby Lund Trelleborg Staffanstorp Skurup Hörby Bromölla Båstad Klippan Svedala Simrishamn Tomelilla Östra Göinge Perstorp Svalöv Bjuv Medel Störst förbättring av soliditeten under perioden uppvisade Höganäs med 11 procentenheter och Bromölla med 8 procentenheter. Därefter kom Landskrona med 7 procentenheter och Höör med 5 procentenheter. Även Kävlinge, Ängelholm, Eslöv, Tomelilla och Bjuv förbättrade sin soliditet under perioden. Av de 33 kommunerna i länet var det 18 kommuner (55%) som försvagade sin soliditet. De var Helsingborg, Osby. KFi Finansiell profil

7 Lund. Båstad. Lomma. Staffanstorp. Skurup. Hörby, Simrishamn, Örkelljunga, Hässleholm, Kristianstad, Ystad, Burlöv, Vellinge, Östra Göinge och Perstorp. Flera av dessa kommuner hade dock höga investeringar under perioden. Förbättrad likviditet Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga handlingsberedskap. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Länets genomsnittliga kassalikviditet förbättrades under perioden från 80% till 90%. Detta innebar att de kortfristiga skulderna översteg de likvida medlen och de kortfristiga fordringarna. Denna nivå är dock god ur risksynpunkt eftersom det i kommunernas kortfristiga skulder ingår en semesterlöneskuld som utgör ca 30 40% av de kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i någon större omfattning under året och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. Detta innebär att en nivå på över 60% tryggar den kortsiktiga betalningsberedskapen för kommuner med ett normalt likviditetsflöde. Kassalikviditeten varierade mellan 282% och 26%. Starkast kassalikviditet 2012 hade Burlöv med 282%, därefter följde Sjöbo med 271%, Landskrona med 228% och Bromölla med 131%. Svagast likviditet redovisade Helsingsborg med 26% och näst svagast Lund med 28%. I dessa kommuner och ett Kassalikviditet antal kommuner till anpassas dock kreditutnyttjande och upplåning löpande. Kommunernas inriktning är att likvida medel ska vara så långa som möjligt. Istället utnyttjas korta krediter av olika slag. Det är viktigt att kassalikviditeten studeras ihop med nyckeltal som soliditet och finansiella nettotillgångar, eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning eller tryckas ned vid amorteringar av skulder. Detta stärker respektive försvagar kommunens kortsiktiga betalningsberedskap men försämrar respektive förbättrar samtidigt soliditeten och den långsiktiga betalningsberedskapen. Försvagade finansiella nettotillgångar I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla de finansiella tillgångar i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt, nämligen samtliga omsättningstillgångar, långfristiga placeringar och fordringar samt kortoch långfristiga skulder. Nettot av dessa har sedan relaterats till verksamhetens bruttokostnader för att en jämförelse skall kunna ske kommuner emellan. Måttet är intressant eftersom det speglar den tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalningsberedskap. I måttet elimineras också vidareutlåning inom kommunkoncernen. Mellan försvagades länets genomsnittliga finansiella nettotillgångar relaterade till verksamhetens brutto- Finansiella nettotillgångar Procent Förändr Burlöv Sjöbo Landskrona Bromölla Höganäs Svalöv Simrishamn Åstorp Hörby Perstorp Kävlinge Osby Skurup Staffanstorp Östra Göinge Vellinge Malmö Ystad Tomelilla Båstad Lomma Bjuv Höör Trelleborg Kristianstad Ängelholm Svedala Örkelljunga Eslöv Hässleholm Klippan Lund Helsingborg Medel Procent Förändr Burlöv Landskrona Sjöbo Kävlinge Höganäs Åstorp Helsingborg Hässleholm Höör Svalöv Örkelljunga Kristianstad Staffanstorp Eslöv Perstorp Bromölla Malmö Ängelholm Svedala Vellinge Tomelilla Simrishamn Östra Göinge Osby Trelleborg Skurup Klippan Bjuv Hörby Lomma Ystad Båstad Lund Medel KFi Finansiell profil

8 kostnader från 5% till 1%. Förklaringen till detta, var framför allt, att en sjunkande självfinansiering av investeringarna i många av kommunerna. Det berodde på försvagat resultat och en ökad investeringsvolym. Starkast värde avseende finansiella nettotillgångar relaterat till verksamhetens bruttokostnader under 2012 uppvisade Burlöv med 63%, Landskrona med 38% och därefter Sjöbo med 37%. Ytterligare elva kommuner, totalt fjorton kommuner, redovisade ett positivt värde, vilket innebar att de finansiella tillgångarna översteg de kort- och långfristiga skulderna. En kommun med goda finansiella nettotillgångar karaktäriseras ofta också av en god soliditet, men den finns också kommuner som har goda finansiella nettotillgångar även om soliditeten är mer genomsnittlig. Dessa utmärks då av att kommunen har en stor del av sina tillgångar i långfristiga fordringar och omsättningstillgångar. Kommuner som sålt delar av sina materiella anläggningstillgångar inom koncernen utmärks oftast av goda finansiella nettotillgångar. Svagast värde under 2012 redovisade Båstad och Lund med 31%, följt av Lomma och Ystad med 30% samt Hörby med 28%. Med dessa kommuner är det oftast tvärtom. Dessa kommuner utmärks av att de har en stor del av sina tillgångar som materiell anläggningstillgångar. Svaga finansiella nettotillgångar behöver inte betyda att kommunen har en låg soliditet. Tolv kommuner stärkte sina finansiella nettotillgångar mellan 2010 och Mest förbättrade Svalöv, Landskrona, Höganäs och Malmö sina finansiella nettotillgångar. Övriga 21 kommuner försvagade dem under samma period. En viktig förklaring till försvagningarna, var att de flesta av dessa kommuner hade stora investeringar under perioden, som inte kunde finansieras fullt ut med skatteintäkter, utan kommunerna var tvungna att tära på likvida medel och/eller öka sina skulder. Ökande genomsnittlig skattesats Skattesats är ett nyckeltal som speglar kommunens långsiktiga handlingsberedskap i förhållande till övriga kommuner i gruppen, eftersom en jämförelsevis låg skattesats innebär en potential att stärka intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. Det är samtidigt viktigt att klargöra att det redovisade betraktelsesättet är tämligen pragmatiskt och därmed kan ha begränsad betydelse i praktiken. Storleken på skatteuttaget är ju en ideologisk fråga. Primärkommunal skattesats Procent Förändr Vellinge 18,50 18,50 18,50 0,00 Kävlinge 18,51 18,51 18,51 0,00 Örkelljunga 18,76 18,76 18,76 0,00 Staffanstorp 18,89 18,79 18,79 0,10 Ängelholm 19,04 19,04 19,04 0,00 Lomma 19,24 19,24 19,24 0,00 Höganäs 19,73 19,73 19,73 0,00 Eslöv 19,74 19,74 19,74 0,00 Klippan 20,01 20,01 20,01 0,00 Skurup 20,08 20,02 20,05 0,03 Burlöv 20,09 20,09 20,09 0,00 Ystad 20,11 20,11 20,11 0,00 Helsingborg 20,21 20,21 20,21 0,00 Båstad 20,23 20,23 20,23 0,00 Landskrona 20,24 20,24 20,24 0,00 Svedala 20,24 20,24 20,24 0,00 Åstorp 20,29 20,29 20,29 0,00 Trelleborg 20,36 20,36 20,36 0,00 Sjöbo 20,42 20,42 20,42 0,00 Hörby 19,78 19,98 20,48 0,70 Svalöv 20,49 20,49 20,49 0,00 Simrishamn 20,51 20,51 20,51 0,00 Perstorp 20,56 20,56 20,56 0,00 Hässleholm 20,61 20,61 20,61 0,00 Tomelilla 20,61 20,61 20,61 0,00 Lund 20,84 20,84 20,84 0,00 Malmö 20,84 20,84 20,84 0,00 Kristianstad 20,86 20,86 20,86 0,00 Bjuv 20,89 20,89 20,89 0,00 Höör 20,58 20,93 20,93 0,35 Östra Göinge 21,11 21,11 21,11 0,00 Bromölla 21,76 21,76 21,76 0,00 Osby 21,26 21,26 21,76 0,50 Medel 20,16 20,18 20,21 0,04 Den genomsnittliga skattesatsen i länet förändrades under från 20,16 kronor till 20,21 kronor på grund av skattehöjningar under 2011 och 2012 i Hörby, Höör och Osby. Skattesänkningar gjordes i Staffanstorp och Skurup. Skatten varierade under 2012 mellan 18,50 kr och 21,76 kr i de olika kommunerna. Lägst primärkommunal skatt hade Vellinge med 18,50 kr följda av Kävlinge med 18,51 kr. Högst skatt hade Bromölla och Osby med 21,76 kr. KFi Finansiell profil

9 Minskade borgensåtagande Borgensåtagande i förhållande till verksamhetens kostnader är ett risknyckeltal. Kommuner med höga borgensåtagande bör ha god kontroll på de kommunala bolag som kommunen har gått i borgen för. Nyckeltalet finns inte med i den finansiella profilen. Relateras beviljade kommunernas borgensåtagande till verksamhetens bruttokostnader, redovisade länet ett genomsnittligt värde under 2010 och 2011 på 51%. Under 2012 minskade det till 50%. De kommuner i länet som hade beviljat mest i borgensåtaganden i relation till verksamhetens kostnader under 2012 var Staffanstorp (118%), Höör (114%), Bromölla (97%). Minst hade beviljats av Bjuv och Klippan (3%). Borgensåtagande * Budgetavvikelsen blev allt mindre positiv under den studerade treårsperioden. Relateras budgetavvikelsen till verksamhetens kostnader uppgick avvikelsen till 1,2% under 2010 och till 0,1% under Under 2012 noterades en budgetavvikelse på 0,8%. Under 2010 redovisade 11 av 33 kommuner i Skånes län negativa budgetavvikelser när det gäller resultat 1 eller nivån verksamhetens nettokostnader. Under 2011 ökade till 21 kommuner, för att under 2012 minska 10 kommuner. Budgetavvikelsen 2012 påverkas dock i positiv riktning i det allra flesta kommunerna på grund av att de återbetalda AFA-premier som inte budgeterades för Utan detta tillskott hade många fler kommuner redovisat negativa budgetavvikelser under Budgetföljsamhet * Procent Förändr Bjuv Klippan Åstorp Tomelilla Höganäs Lomma Vellinge Malmö Helsingborg Örkelljunga Osby Östra Göinge Perstorp Hässleholm Kävlinge Lund Svalöv Hörby Svedala Ängelholm Simrishamn Trelleborg Skurup Båstad Burlöv Sjöbo Kristianstad Landskrona Eslöv Ystad Bromölla Höör Staffanstorp Medel * Borgensåtagande relaterat till verksamhetens bruttokostnader. Procent Bjuv 1,7 0,4 0,6 Bromölla 0,7 0,6 2,6 Burlöv 2,9 0,2 1,2 Båstad 1,3 1,7 0,1 Eslöv 2,2 0,2 0,3 Helsingborg 2,8 0,8 3,9 Hässleholm 2,8 0,9 0,0 Höganäs 8,2 1,9 3,3 Hörby 1,6 2,7 0,0 Höör 9,1 1,7 0,1 Klippan 1,4 0,7 0,2 Kristianstad 0,7 0,4 1,3 Kävlinge 2,0 1,7 1,8 Landskrona 0,6 0,9 1,3 Lomma 1,1 0,7 0,6 Lund 2,0 0,3 3,7 Malmö 2,4 2,1 1,8 Osby 0,4 1,0 0,4 Perstorp 0,8 1,4 0,9 Simrishamn 1,5 1,0 0,9 Sjöbo 0,9 0,3 0,3 Skurup 3,1 1,5 0,2 Staffanstorp 1,5 3,4 2,6 Svalöv 0,2 0,9 0,4 Svedala 1,1 0,8 0,9 Tomelilla 0,6 0,2 0,2 Trelleborg 1,1 1,8 1,1 Vellinge 2,5 2,0 1,3 Ystad 2,9 1,5 1,0 Åstorp 0,9 0,3 1,3 Ängelholm 0,4 0,7 0,4 Örkelljunga 1,4 0,7 0,9 Östra Göinge 0,1 0,1 1,2 Medel 1,2 0,1 0,8 * Budgetutfall resultatraden verksamhets nettokostnader relaterat till relaterat till verksamhets bruttokostnader. Varierande budgetföljsamhet När det gäller budgetföljsamhet, mäts den i modellen mot resultatraden verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens bruttokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna. Förklaringen till detta är att fånga verksamhetens/nämndernas budgetföljsamhet exklusive finansiella poster såsom skatteintäkter och finansnetto. En avslutande kommentar Många kommuner i Skåne fortsatte att redovisa goda och tillfredställande resultat under Det finns dock ett antal kommuner i länet som ligger på en sådan resultatnivå att de måste förbättra sitt resultat inför framtiden. En god och stabil resultatnivå behövs, då kommunerna de kommande åren står inför verksamhetsmässiga och finansiella utmaningar bl a på grund av ökade behov för befolkningsförändringar och att de större investeringar som gjordes under KFi Finansiell profil

10 1960- och 1970-talen i infrastruktur och lokaler nu måste refinansieras. Detta innebär både ökad investeringsvolym och högre driftkostnader. När det gäller resultatnivå och finansiellt handlingsutrymme finns det i länet stora skillnader mellan enskilda kommuner. De 33 kommunerna har utifrån års räkenskaper inordnats i en matris på nästa sida som innehåller nio grupper, utan att någon inbördes ranking inom grupperna. Matrisen är subjektiv och bygger på vad författaren anser vara stark och svag finansiellt resultat och ställning. Matrisen skall därför läsas och tolkas utifrån detta. Den bygger dels på kommunens finansiella resultat under de tre senaste åren och kommunens finansiella ställning 2012 i form av soliditet. Av matrisen kan utläsas att hela 18 av 33 kommuner i länet hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som var starkare än 2% i kombination med en soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser som under 2012 var högre än 20%. Dessa var i bokstavsordning, Burlöv, Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Höganäs, Höör, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Malmö, Osby, Sjöbo, Staffanstorp, Trelleborg, Vellinge, Ystad, Åstorp och Örkelljunga. Det går inte generellt att uttala sig om god ekonomisk hushållning, men de flesta av dessa kommuner torde leva upp till de generella kriterier som lagstiftaren diskuterade i förarbeten till kommunallagen i samband med att begreppet god ekonomisk hushållning infördes eller har reviderats. En annan grupp var de kommuner som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan 1% och 2%, men en soliditet som var högre än 20% under Dessa var Kristianstad, Lund, Skurup och Ängelholm. Dessa har god finansiell ställning, men bör stärkas sin resultatnivå med någon procentenhet. En tredje grupp av kommuner som var de som hade en starkare genomsnittligt resultat under de tre senaste åren än 2%, dock en soliditet under 20%. Dessa var Bromölla, Båstad, Perstorp, Svedala, Tomelilla och Östra Göinge. Dessa kommuner bör fortsätta på den inslagna vägen, med ett resultat över 2% av verksamhetens bruttokostnader. Detta kommer leda till en nödvändig förstärkning av kommunens soliditet. En fjärde grupp var de kommuner som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan 1% 2% och soliditet som låg mellan 0%-20%. De var Klippan, Simrishamn och Svalöv. Dessa tre kommuner bör förbättra sin resultatnivå med 1 2 procentenheter för att stärka sin soliditet. De tre återstående kommunerna, Hörby och Bjuv var de kommunerna som uppvisade ett genomsnittligt resultat under perioden som var svagare än 1%. Skillnaden mellan dessa var att soliditeten var högre i Hörby än i Bjuv. Även här bör dessa kommuner förbättra sin resultatnivå. Detta med minst 2 procentenheter för att stärka sin soliditet. KFi Finansiell profil

11 Tabell 1: Finansiellt resultat och ställning för kommunerna i Skåne 2012 I denna tabell har kommunerna i Skåne placerats in utifrån två dimensioner, resultat i form av det genomsnittliga resultatet under och finansiell ställning i form av soliditet under Varje dimension har sedan delats upp i tre olika under delar; stark, varken stark eller svag samt svag. Det innebär att det finns nio olika scenarier/rutor som en kommun kan placeras in i. Ju starkare ekonomi, ju längre upp till höger hamnar kommunen. Kommunerna i respektive ruta har dock inte ordnats i finansiell ordning, utan ligger i bokstavsordning. Stark finansiell ställning (En soliditet som är starkare än 20% under 2012 *) Varken stark eller svag finansiell ställning (En soliditet som ligger mellan 0 20% under 2012 *) Svag finansiell ställning (En soliditet som är svagare än 0% under 2012 *) Starkt resultat (Resultatet var högre än 2 % av verksamhetens bruttokostnader under perioden ) Varken starkt eller svagt resultat (Resultatet låg mellan 1% 2 % av verksamhetens bruttokostnader under perioden ) Burlöv, Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Höganäs, Höör, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Malmö, Osby, Sjöbo, Staffanstorp, Trelleborg, Vellinge, Ystad, Åstorp, Örkeljunga Kristianstad Lund Skurup Ängelholm Bromölla, Båstad Perstorp, Svedala Tomelilla, Östra Göinge Klippan Simrishamn Svalöv Svagt resultat (Resultatet var svagare än 1% av verksamhetens bruttokostnader under perioden ) Hörby Bjuv * Soliditeten innefattar samtliga pensionsförpliktelser. Tabell 2: Genomsnittliga finansiella nyckeltal hos kommunerna i Skåne I denna tabell har redovisats hur ett antal genomsnittliga finansiella nyckeltal har utvecklats för kommunerna Skåne mellan Förklaringar och definitioner av nyckeltalen återfinns i ett eget avsnitt i rapporten. Nyckeltalen redovisas i procent Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 91,8 94,0 93,5 Avskrivningar/skatteintäkter 4,5 4,3 4,5 Finansnetto/skatteintäkter 0,7 0,5 0,5 Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 95,6 97,8 97,5 Skattefinansieringsgrad av investeringar Investeringar/verksamhetens nettokostnader Resultat före extraordinära poster/verksamhetens kostnader 3,8 1,9 2,1 Årets resultat/verksamhetens kostnader 3,5 2,8 2,2 Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under de tre senaste åren/verksamhetens kostnader 2,7 2,8 2,6 Soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt Finansiella nettotillgångar/verksamhetens kostnader Kassalikviditet Primärkommunal skattesats (kr) 20,16 20,18 20,21 Borgensåtagande/verksamhetens kostnader Budgetavvikelse för verksamhetens nettokostnader/verksamhetens kostnader 1,2 0,1 0,8 KFi Finansiell profil

12 Tabell 3: Finansiella styrkor och svagheter hos kommunerna i Skåne under 2012 Denna tabell försöker beskriva styrkor och svagheter hos de olika kommunerna utifrån perspektiven skattesats, resultatnivå samt kort och långsiktigt finansiellt handlingsutrymme. Modellen är subjektiv, men bygger på de kriterier kring god ekonomisk hushållning som har redovisats i analysen ovan. Tabellen skall ses som en beskrivning av finansiella förutsättningar i grova drag. Graderingen är gjord utifrån 2012 års räkenskaper. FINANSIELLA MÅTT Starkt värde 1) Varken starkt eller svagt 1) Svagt värde 1) Skattesats ,99 kr eller lägre 20,00 till 20,60 kr 20,61 kr eller högre För samtliga fyra nyckeltal i denna tabell gäller att ju högre upp i tabellen kommunen befinner sig desto starkare värde har kommunen på nyckeltalet. Exempelvis: Vellinge har den lägsta skatten bland de kommuner som ligger i kolumnen med starkt värde längst till vänster. Den placeras därför högst upp. Tomelilla är den kommun som har det svagaste värdet ibland de kommuner som ligger i mittkolumnen med varken starkt eller svagt värde. Den placeras därför längst ned. Vellinge Kävlinge Örkelljunga Staffanstorp Ängelholm Lomma Höganäs Eslöv Klippan Skurup Burlöv Ystad Helsingborg Båstad Landskrona Svedala Åstorp Trelleborg Sjöbo Hörby Svalöv Simrishamn Perstorp Hässleholm Tomelilla Lund Malmö Kristianstad Bjuv Höör Östra Göinge Bromölla Osby Detta innebär att rangordningen när det gäller samtliga nyckeltal går från vänster till höger kolumnvis. Resultatnivå ,0% eller starkare 1,99% till 1,0% 0,99% eller svagare (Resultat före extraordinära poster i för hållande till verksamhetens bruttokostnader) Höganäs Helsingborg Bromölla Åstorp Lomma Staffanstorp Kävlinge Trelleborg Ystad Östra Göinge Burlöv Hörby Eslöv Osby Perstorp Lund Hässleholm Landskrona Sjöbo Svalöv Båstad Svedala Bjuv Höör Kristianstad Malmö Simrishamn Tomelilla Klippan Vellinge Ängelholm Örkelljunga Skurup 1) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för kommuner över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga. KFi Finansiell profil

13 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde 1) Varken starkt eller svagt 1) Svagt värde 1) Långsiktig resultatnivå (Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under 3 år/verksamhetens bruttokostnader) 2,0% eller starkare Sjöbo Höör Kävlinge Bromölla Staffanstorp Lomma Hässleholm Höganäs Åstorp Burlöv Svedala Trelleborg Ystad Malmö Båstad Eslöv Tomelilla Vellinge Perstorp Örkelljunga Östra Göinge Osby Helsingborg Landskrona 1,99% till 1,0% Lund Skurup Simrishamn Kristianstad Svalöv Ängelholm Klippan 0,99% eller svagare Hörby Bjuv Kortsiktigt finansiellt handlingsutrymme 2012 (Kassalikviditet) 75% eller högre Burlöv Sjöbo Landskrona Bromölla Höganäs Svalöv Simrishamn Åstorp Hörby Perstorp Kävlinge Osby Skurup Staffanstorp Östra Göinge Vellinge Malmö Ystad Tomelilla 74,9% till 55% Båstad Lomma Bjuv Höör Trelleborg Kristianstad Ängelholm Svedala Örkelljunga 54,9% eller lägre Eslöv Hässleholm Klippan Lund Helsingborg Långsiktigt finansiellt handlingsutrymme 2012 (Soliditet inklusive pensionsförpliktelser) 20% eller högre Höör Burlöv Landskrona Ängelholm Höganäs Helsingborg Örkelljunga Kävlinge Sjöbo Åstorp Hässleholm Kristianstad Lomma Eslöv Malmö Vellinge Ystad Osby Lund Trelleborg Staffanstorp Skurup 20% till 0% Hörby Bromölla Båstad Klippan Svedala Simrishamn Tomelilla Östra Göinge Perstorp Svalöv 0,0% eller lägre Bjuv KFi Finansiell profil

14 Så tolkar du den finansiella profilen! Den finansiella profil i form av ett så kallat spindeldiagram som används i denna rapport för att beskriva kommunens finansiella ställning, innehåller åtta olika nyckeltal och fyra viktiga finansiella perspektiv. Nedan görs en beskrivning av de olika delarna i profilen. De beskrivna delarna är markerade med rött. Profilen i exemplet är fingerad. Åtta nyckeltal Diagrammet innehåller åtta nyckeltal redovisade på åtta axlar. Nyckeltalen speglar olika dimensioner av den analyserade kommunens finansiella situation och utveckling. Vissa nyckeltal är relaterade till verksamhetens kostnader för att de skall kunna jämföras mellan olika kommuner. Nyckeltalen beskrivs på sidan 12. Skalan Diagrammet har skalan 1 5. Poängskalan är relativ. Det finns 33 kommuner i Skåne och poängen har fördelats enligt följande: De tre kommunerna som har de starkaste observationen inom varje nyckeltal får en femma, de sex kommuner som följer får en fyra. De 15 kommuner som ligger i mitten får en trea. Därefter följer sex kommuner som får en tvåa och de tre svagaste kommunerna får följaktligen en etta. Genomsnittligt resultat 3 år Kontroll Skattefin. av investeringar Lång sikt, kapacitet Skattesats Soliditet Risk Resultat före extraord. poster Finansiella nettotillgångar Kassalikviditet Budgetföljsamhet Kort sikt, beredskap Fyra axlar/perspektiv Diagrammet innehåller fyra axlar som ska ge en samlad bedömning av fyra viktiga finansiella perspektiv. Varje perspektiv/axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln. Samtliga fyra nyckeltal väger lika tungt i bedömningen. Exempelvis är Risk summan av nyckeltalen primärkommunal skatt, soliditet, finansiella nettotillgångar och kassalikviditet. Poäng och genomsnitt Den heldragna linjen visar de olika poäng som den analyserade kommunen har fått för varje enskilt nyckeltal resp. för de fyra sammanvägda axlarna. Den streckade ringen i mitten visar trean i den analyserade gruppen. Ligger kommunen utanför den streckade ringen har den ett starkare värde än genomsnittet i gruppen och omvänt. Den heldragna linjen redovisar den finansiella profilen för den analyserade kommunen. KFi Finansiell profil

15 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen De fyra perspektiven Den finansiella profilen som redovisas i denna rapport innehåller fyra perspektiv som är viktiga ur ett övergripande finansiellt perspektiv. Dessa fyra är: Kontrollen över finansiella utvecklingen, långsiktig betalningsberedskap, kortsiktig betalningsberedskap och riskförhållande. Varje aspekt mäts via de fyra närmaste liggande nyckeltal i profilen. Detta innebär att varje nyckeltal i den finansiella profilen ingår i två perspektiv. Långsiktig handlingsberedskap Det första perspektivet handlar om att redovisa vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt i förhållande till övriga kommuner i grupperna. Alla perspektiv i profilen är relaterade till hur kommunen befinner sig i förhållande övriga kommuner i grupperna. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, skattefinansieringsgraden av investeringarna och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Kortsiktig handlingsberedskap Det andra perspektivet redovisar vilken finansiell motståndskraft kommunen har på kort sikt. Det närmaste 1 2 åren fokuseras. I perspektivet ingår nyckeltalen finansiella nettotillgångar, kassalikviditet, budgetföljsamhet och resultat före extraordinära poster. Riskförhållande Med tredje perspektivet risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, finansiella nettotillgångar och kassalikviditet. Kontroll över det finansiella utvecklingen med det fjärde perspektivet kontroll avses avslutningsvis hur kommunen klarar av att kontrollera sitt finansiella resultat. I perspektivet ingår nyckeltalen budgetföljsamhet, resultat före extraordinära poster, skattefinansieringsgraden av investeringarna och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Finansiella nyckeltal Här följer beskrivningar av de i texten och profilerna förekommande finansiella nyckeltalen. Borgensåtagande redovisar de borgensåtaganden som kommunen redovisar inom linjen. Borgensåtagandena divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Borgensåtagandena ingår inte i den finansiella profilen. Budgetföljsamhet avvikelsen mellan budgeterat verksamhetens nettokostnader och redovisat verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. För att erhålla högsta betyg i profilen, skall budgetavvikelsen vara så liten som möjligt. Positiv budgetavvikelse medför dock minst en 3:a. Finansiella nettotillgångar omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt (omsättningstillgångar + långfristiga fordringar + långfristiga placeringar kortfristiga och långfristiga skulder). Måttet divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Måttet speglar en tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalningsberedskap. Kassalikviditet ett mått på hur god kommunens kortsiktiga betalningsberedskap är. Måttet räknas fram genom att likvida medel och kortfristiga fordringar divideras med kortfristiga skulder. Nettokostnadsandelen visar hur stor andel av skatteintäkterna och de generella statsbidragen som har gått åt till att finansiera verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto. 100% innebär att skatteintäkter och generella statsbidrag precis täcker den löpande driften. Investeringsvolym Årets investeringar har ställts i förhållande till verksamhetens nettokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna emellan. Resultat före extraordinära poster summan av kommunens samtliga intäkter och kostnader under året exklusive extraordinära poster (poster av engångskaraktär som uppgår till väsentligt belopp och inte har med den ordinarie verksamheten att göra). Resultatet har dividerats med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna göras mellan de analyserade kommunerna. Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under de tre senaste åren beskriver kommunens genomsnittliga resultat under de tre senaste åren. Resultatet har dividerats med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser mellan de analyserade kommunerna ska kunna göras. Skattefinansieringsgrad beskriver hur stor andel av årets investeringar som kommunen kan finansiera med egna medel i form av återstående skatteintäkter. Egna medel räknas fram genom att resultatet före extraordinära poster tillförs årets avskrivningar. Kallas ibland självfinansieringsgrad. Soliditet eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Beskriver hur kommunens långsiktiga betalningsstyrka utvecklas. Ju högre soliditet desto större finansiellt handlingsutrymme. KFi Finansiell profil

16 Finansiella profiler för Trelleborgs kommun Syftet med den här analysen är att redovisa var Trelleborgs kommun befinner sig och hur kommunen har utvecklats finansiellt under i förhållande till övriga kommuner i Skånes län. Detta görs i form av en finansiell profil, vars uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos den granskade kommunen i förhållande till kommunerna i länet. Vad är den finansiella profilen? Utgångspunkten för den finansiella analysen som används på de följande sidorna är de finansiella profiler i form av polärdiagram som redovisas nedan på denna sida. De innehåller dels åtta finansiella nyckeltal, dels fyra perspektiv som är viktiga när en kommuns ekonomi analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Genom att ta fram tre finansiella profiler för Trelleborgs kommun för kan man på ett översiktligt sätt fastställa vilken finansiell utveckling och ställning kommunen har i förhållande till övriga kommuner i länet. Den finansiella profilen är dock relativ, vilket innebär att om kommunen redovisar en 5:a i profilen, har man visserligen ett av de starkaste värdena för nyckeltalet i länet, men värdet kan behöva förbättras för att nå t ex god ekonomisk hushållning. I allmänhet är det dock så att om kommunen får en 4:a eller en 5:a för ett nyckeltal i den finansiella profilen är styrkan på nyckeltalet oftast mer än tillfredsställande och speglar någon slags god ekonomisk hushållning. Mer information om den finansiella modellen och de nyckeltal som den innehåller finns att läsa om i ett separat avsnitt i rapporten. Inledningsvis i denna analys belyses hur ett antal finansiella nyckeltal som ingår i den finansiella profilen har utvecklats under den granskade perioden både för Trelleborg och för genomsnittet i länet. Därefter följer en analys av hur den finansiella profilen har förändrats för Trelleborg mellan 2010 och Till sist ges en sammanfattande kommentar till Trelleborgs finansiella ställning och utveckling. Finansiella nyckeltal under Resultat före extraordinära poster En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat före extraordinära poster. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens bruttokostnader ligga mellan 2 3% över en längre tidsperiod. Detta för att kommunen skall kunna bibehålla sin kort- och långsiktiga handlingsberedskap. För expansiva kommuner med stora investeringar bör resultatet i de flesta fall ligga på mellan 3% och 5% om kommunens finansiella handlingsutrymme skall bibehållas. För nyckeltalet resultat före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader, redovisade Trelleborg ett förstärkt resultat mellan 2010 och 2012 med 1,0 procentenhet från 2,1% till 3,1%. Motsvarande genomsnittliga förändring för kommunerna i Skåne var en försvagning med 1,7 procentenheter från 3,8% till 2,1%. Slutsatsen av ovanstående är att Trelleborg uppvisade en starkare resultatutveckling mellan 2010 och 2012, samt ett starkare resultat före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader under 2012 jämfört med snittet i länet. Även under 2011 (men inte 2010) hade kommunen en starkare resultatnivå än genomsnittet. Kommunen hade under 2012 det åttonde starkaste resultatet i länet. Detta innebar en 4:a i den finansiella profilen, vilket var samma som 2011, då kommunen också fick en 4:a. Under 2010 erhöll kommunen en 2:a. Trelleborg 2010 Trelleborg 2011 Trelleborg 2012 KFi Finansiell profil

17 Trelleborg redovisade under de tre senaste åren ett genomsnittligt resultat per år på 2,8%. Detta är att betrakta som god ekonomisk hushållning. Investeringar Investeringsvolymen är ett nyckeltal som tillsammans med resultatet förklarar utvecklingen för flera balansräkningsorienterade nyckeltal, exempelvis soliditet, som återfinns i en finansiell analys. För att investeringsvolymen skall bli jämförbart mellan kommunerna i länet har investeringarna relaterats till verksamhetens nettokostnader. En genomsnittlig svensk kommun ligger under en längre period, 5 10 år, runt 8%, när det gäller detta nyckeltal. Variationerna mellan enskilda år är dock oftast stora, speciellt i mindre kommuner, där större investeringar kraftigt påverkar de enskilda åren. Nyckeltalet kan också påverkas om en kommun har mycket av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. Relateras Trelleborgs investeringar till verksamhetens nettokostnader, framgår att kommunen sammanlagt under de tre åren 2010 till 2012 hade en total investeringsvolym som högre än genomsnittet i länet. Kommunen investerade för 10%, 10% respektive 11% per år av verksamhetens nettokostnader, vilket innebar att Trelleborg i genomsnitt investerade för 10,3% av dessa nettokostnader per år under perioden. Genomsnittsvärdena för länet uppgick till 8%, 10% respektive 10% per år. Detta gav ett genomsnittligt värde för länet på 9,3% per år under Investeringsvolymen har ökat under de senaste åren i svenska kommuner och en förklaring till detta är att de större investeringar som gjordes under och 1970-talen i infrastruktur och lokaler nu måste refinansieras. Skattefinansieringsgrad av investeringarna När den löpande driften har finansierats bör en tillräckligt stor andel av skatteintäkterna återstå för att kunna finansiera årets investeringar. Detta mäts genom nyckeltalet skattefinansieringsgraden av investeringarna. Redovisas ett värde hos nyckeltalet på 100% eller mer, innebär det att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som genomförts under året. Detta stärker då kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 100% kan användas till att amortera av kommunens skulder och/eller stärka likviditeten. Nyckeltalet behöver inte alltid ligga över 100% utan lämplig nivå beror lite på vilket finansiellt handlingsutrymme kommunen har. För många svenska kommuner krävs dock en god skattefinansieringsgrad av investeringarna, så att inte skulderna ökar mer inför framtiden och därigenom minskar framtida skattebetalares konsumtionsutrymme. För länets kommuner i genomsnitt, uppgick skattefinansieringsgraden av årets investeringar till 141%, 80% samt 89% under de tre studerade åren. Detta gav en genomsnittlig länsskattefinansieringsgrad på 103%. Trelleborgs siffror uppgick till 82%, 93% och 83%. Det innebar en genomsnittlig skattefinansieringsgrad på 86%. I jämförelse med länets snitt var Trelleborgs skattefinansieringsgrad svagare under perioden, vilket förklaras av en högre investeringsvolym än för snittet i länet. Ovanstående innebär att Trelleborg till skillnad från den genomsnittliga kommunen i länet under perioden inte kunde finansiera samtliga sina investeringar med skatteintäkter. Om kommunen hade lyckats med detta så hade den bibehållit och kanske till och med kunnat förbättra sitt framtida finansiella utrymme. I sådana fall ges utrymme till ökade investeringar utan att lånefinansiering behöver användas i någon större utsträckning. Poängen för skattefinansieringsgraden av investeringar i den finansiella profilen har under perioden för Trelleborg ökat från en 2:a år 2010 till en 3:a år 2011 och år Soliditet inkl. pensionsavsättningar och löneskatt inom linjen Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. I denna rapport används soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt för att få med de pensionsförpliktelser med vidhängande löneskatt som återfinns utanför balansräkningen. Det ger en bättre bild av kommunens totala långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Trelleborg hade 2012 en soliditet som var lägre jämfört med snittet i länet. Soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt uppgick till 23% för Trelleborg jämfört med genomsnittet som uppgick till 27%. Mellan 2010 och 2012 uppvisade Trelleborg utvecklingsmässigt inte samma trend som snittet bland kommunerna i länet. Kommunen redovisade en oförändrad soliditet på 23%, medan den genomsnittliga soliditeten i länet försvagades med 1 procentenhet, från 28% till 27%. Trelleborg hade 2012 den 14:e svagaste soliditeten i länet. Detta innebar en 3:a i den finansiella profilen, vilket var samma som under 2010 och 2011 då kommunen också fick en 3:a. Kassalikviditet Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga handlingsberedskap. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Mellan åren 2010 och 2012 föstärktes Trelleborgs kassalikviditet med 21 procentenheter från 47% till 68%. Den genomsnittliga kassalikviditeten bland kommunerna i länet förbättrades under perioden, med 10 procentenheter från 80% till 90%. Detta innebar att likviditeten under perioden i Trelleborg utvecklades starkare än snittet i länet. Normalt eftersträvas ett riktvärde på 100% för kassalikviditeten. Det innebär att korta tillgångar är lika stora som korta skulder. Trelleborgs nivå på 68% är dock tillfredsställande ur ett riskperspektiv, eftersom det i kommunernas kortfristiga skulder ingår en semesterlöneskuld som utgör ca 30 40% av de kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i någon större omfattning under året och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. Detta innebär att en nivå på över 60% tryggar den kortsiktiga betalningsberedskapen för kommuner med ett normalt likviditetsflöde. Trelleborgs nivå på 68% innebär att kommunen klarar av att finansiera oväntade finansiella utgifter på kort sikt utan att behöva låna och detta är en trygghet som är viktig för en kommun. KFi Finansiell profil

18 Trelleborgs likviditetsutveckling och -nivå innebär att kommunen i den finansiella profilen under den granskade perioden ökat från en 2:a år 2010 och år 2011 till en 3:a år Det är dock viktigt att kassalikviditeten studeras ihop med nyckeltalet soliditet eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning. Detta stärker kommunens kortsiktiga betalningsberedskap men försämrar samtidigt den långsiktiga betalningsberedskapen. För Trelleborgs del har soliditeten varit oförändrad vid jämförelse mellan år 2010 och år 2012 samtidigt som kassalikviditeten förstärkts under perioden. Finansiella nettotillgångar I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på års sikt, nämligen långfristiga fordringar och placeringar, omsättningstillgångar samt kort- och långfristiga skulder. Nettot av dessa relateras sedan till verksamhetens bruttokostnader för att det skall bli jämförbart kommunerna emellan. Måttet är viktigt, eftersom det speglar den finansiella handlingsberedskap som ligger någonstans mellan det kortsiktiga kassalikviditetsmåttet och det långsiktiga soliditetsmåttet. Tills skillnad från många andra balansräkningsinriktade mått elimineras vidareutlåning inom koncernen i nyckeltalet, eftersom såväl fordrings- som skuldsidan inkluderas i måttet. Trelleborgs finansiella nettotillgångar i relation till verksamhetens bruttokostnader låg oförändrat på 13% vid en jämförelse mellan år 2010 och år Nivå på måttet innebär att kommunens finansiella tillgångar understiger kommunens skulder. Genomsnittet i länet för finansiella nettotillgångar i relation till verksamhetens bruttokostnader försvagades med 6 procentenheter från 5% till 1%. Ställs detta mot Trelleborgs utveckling innebär det att kommunen under hela perioden fick en 2:a i den finansiella profilen. Skattesats Skattesats är ett nyckeltal som speglar kommunens långsiktiga handlingsberedskap i förhållande till övriga kommuner i länet, eftersom en jämförelsevis låg skattesats innebär en potential att stärka intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. Det är samtidigt viktigt att klargöra att storleken på skatteuttaget i stor utsträckning är en ideologisk fråga. Trelleborgs skattesats låg 2012 på 20,36 kr. Det var 15 öre högre än genomsnittet bland Skånes läns kommuner, vilket uppgick till 20,21 kr. Trelleborg hade under 2012 den 16 högsta skatten i länet. Detta innebar att kommunen fick en 3:a i den finansiella profilen, vilket var samma som under 2010 och Den genomsnittliga skattesatsen i länet steg under från 20,16 kronor till 20,21 kronor på grund av skattehöjning under perioden i Hörby, Höör och Osby. Skattesänkningar gjordes i Staffanstorp och Skurup. Skatten varierade under 2012 mellan 18,50 kr och 21,76 kr i de olika kommunerna. Lägst primärkommunal skatt hade Vellinge med 18,50 kr följt av Kävlinge med 18,51 kr. Högst skatt hade Bromölla och Osby med 21,76 kr i respektive kommun. Budgetföljsamhet Budgetföljsamheten är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen bör ligga så nära noll som möjligt. Den mäts mot resultat 1 eller verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens bruttokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna. Finansiella nyckeltal Nyckeltalen redovisas i procent om inget att anges Skåne Trelleborgs kommun Skåne Trelleborgs kommun Skåne Trelleborgs kommun Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 91,8 92,1 94,0 90,1 93,5 90,7 Avskrivningar/skatteintäkter 4,5 5,5 4,3 5,4 4,5 5,5 Finansnetto/skatteintäkter 0,7 0,0 0,5 0,6 0,5 0,1 Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 95,6 97,6 97,8 96,1 97,5 96,3 Skattefinansieringsgrad av investeringar Investeringar/verksamhetens nettokostnader Resultat före extraordinära poster/verksamhetens kostnader 3,8 2,1 1,9 3,3 2,1 3,1 Årets resultat/verksamhetens kostnader 3,5 2,1 2,8 3,3 2,2 3,1 Genomsnittligt resultat för extraordinära poster under de tre senaste åren/verksamhetens kostnader 2,7 1,7 2,8 2,2 2,6 2,8 Soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt Finansiella nettotillgångar/verksamhetens kostnader Kassalikviditet Primärkommunal skattesats (kr) 20,16 20,36 20,18 20,36 20,21 20,36 Borgensåtagande/verksamhetens kostnader Budgetavvikelse för verksamhetens nettokostnader/verksamhetens kostnader 1,2 1,1 0,1 1,8 0,8 1,1 KFi Finansiell profil

19 För Trelleborg uppgick detta mått år 2012 till 1,1%, vilket var en lägre budgetavvikelse än under 2011, då avvikelsen var 1,8%. Under 2010 redovisades en avvikelse på 1,1%. För länets kommuner i genomsnitt uppgick budgetavvikelsen relaterad till verksamhetens bruttokostnader till 1,2% under 2010, 0,1% under 2011 och 0,8% under Det innebär att budgetavvikelsen i länet varierade mer än i Trelleborg, där budgetavvikelsen legat mellan 1,1% och 1,8% under perioden. Poängen för budgetföljsamhet i profilen låg för Trelleborg mellan 2010 och 2012 konstant på en 3:a. Den finansiella profilens utveckling Den finansiella profilen innehåller, förutom åtta nyckeltal, också fyra perspektiv som var för sig är viktiga när en kommuns finansiella ställning och utveckling analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Perspektivens poäng utgörs av de fyra nyckeltalen som är placerade närmast perspektivet i den finansiella profilen. Det innebär att varje nyckeltal i profilen ingår i två olika perspektiv. Trelleborg har i den finansiella profilen under perioden förbättrat poängen för samtliga fyra perspektiv. Förklaringen till detta var att poängen för nyckeltalen resultat före extraordinära poster, genomsnittligt resultat under de tre senaste åren, skattefinansieringsgraden av investeringar och kassalikviditet stärktes under perioden samtidigt som poängen för nyckeltalen budgetföljsamhet, skattesats, soliditet och finansiella nettotillgångar förblev oförändrade. Trelleborgs finansiella utveckling har under den studerade treårsperioden resulterat i en förbättrad finansiell profil. Detta innebär att utifrån profilen, jämfört med snittet i länet, hade Trelleborg vid utgången av 2012 ett starkare finansiellt utgångsläge jämfört med Trelleborgs finansiella profil var dock under 2012 som helhet genomsnittlig om man jämför med övriga kommuner i Skåne. Avslutande kommentar Trelleborg har under de senaste åren redovisat en stabil resultatnivå och en stabil finansiell ställning i form av en god soliditet. De goda resultatnivåerna de senaste åren stärker kommunen inför de närmaste åren, som förväntas bli tuffa på grund av att kommunerna står inför utmaningar som ökade investeringar och ökade behov från befolkningsförändringar. I många kommuner finns också planerade ambitionshöjningar. Detta innebär sammantaget att kostnaderna för kommunala tjänster kommer att öka snabbare än tidigare. För många kommuner innebär det att intäkterna från skatteunderlagets tillväxt inte beräknas räcka till. Det kommer i så fall behövas skattehöjningar för att finansiera kommunernas verksamheter framöver. Detta bör inte vara aktuellt för Trelleborg med tanke på kommunens relativt goda resultat och starka soliditet. Det kräver dock fortfarande en fortsatt har en fortsatt god ekonomistyrning. KFi Finansiell profil

20 Finansiella profiler för Trelleborgs kommun i förhållande till Skåne län i förhållande till riket KFi Finansiell profil

Finansiell profil. Kävlinge kommun 2012 2014

Finansiell profil. Kävlinge kommun 2012 2014 Finansiell profil Kävlinge kommun 0 0 Innehåll Inledning syfte med rapporten... Finansiell analys av kommunerna i Skåne... Så tolkar du den finansiella profilen!... Förklaringar av de fyra perspektiven

Läs mer

Finansiell profil. Värnamo kommun 2010 2012

Finansiell profil. Värnamo kommun 2010 2012 Finansiell profil Värnamo kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil. Skinnskattebergs kommun 2009 2011

Finansiell profil. Skinnskattebergs kommun 2009 2011 Finansiell profil Skinnskattebergs kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västmanlands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil. Huddinge kommun 2010 2012

Finansiell profil. Huddinge kommun 2010 2012 Finansiell profil Huddinge kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Stockholms län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...13 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2011 2013

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2011 2013 Finansiell profil Sävsjö kommun 2011 2013 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...12 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2009 2011

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2009 2011 Finansiell profil Sävsjö kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil. Eksjö kommun 2012 2014

Finansiell profil. Eksjö kommun 2012 2014 Finansiell profil Eksjö kommun 2012 2014 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...12 Förklaringar av de fyra

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007 Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006 Finansiell profil Falköpings kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil. Tyresö kommun

Finansiell profil. Tyresö kommun Finansiell profil Tyresö kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Stockholms län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...13 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

Finansiell profil Sävsjö kommun

Finansiell profil Sävsjö kommun Finansiell profil Sävsjö kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län 00 006 styrkor och svagheter hos kommunerna i Jönköpings län Så tolkar

Läs mer

Finansiell profil. Marks kommun 2010 2012

Finansiell profil. Marks kommun 2010 2012 Finansiell profil Marks kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17 Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil. Salems kommun 2008 2010

Finansiell profil. Salems kommun 2008 2010 Finansiell profil Salems kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell analys av Södertörnskommunerna 008 00... Så tolkar du den finansiella profilen!... 0 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil. Tranås kommun 2008 2010

Finansiell profil. Tranås kommun 2008 2010 Finansiell profil Tranås kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län 008 00... styrkor och svagheter hos kommunerna i Jönköpings län Så

Läs mer

Finansiell profil. Uddevalla kommun 2011 2013

Finansiell profil. Uddevalla kommun 2011 2013 Finansiell profil Uddevalla kommun 2011 2013 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17

Läs mer

Finansiell profil. Hjo kommun 2009 2011

Finansiell profil. Hjo kommun 2009 2011 Finansiell profil Hjo kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...16 Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil Tyresö kommun 2006 2008

Finansiell profil Tyresö kommun 2006 2008 Finansiell profil Tyresö kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell analys av Södertörnskommunerna 006 008 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar av de fyra perspektiven

Läs mer

Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008

Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008 Finansiell profil Uddevalla kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 006 008................ styrkor

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006 Finansiell profil Melleruds kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Färgelanda kommun 2005 2007

Finansiell profil Färgelanda kommun 2005 2007 Finansiell profil Färgelanda kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 007 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Strömstads kommun 2004 2006

Finansiell profil Strömstads kommun 2004 2006 Finansiell profil Strömstads kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Uddevalla kommun 2005 2007

Finansiell profil Uddevalla kommun 2005 2007 Finansiell profil Uddevalla kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 007 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Nynäshamns kommun 2007 2009

Finansiell profil Nynäshamns kommun 2007 2009 Finansiell profil Nynäshamns kommun 007 009 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell analys av Södertörnskommunerna 007 009................................... Så tolkar du den

Läs mer

Finansiell profil. Grästorps kommun 2012 2014

Finansiell profil. Grästorps kommun 2012 2014 Finansiell profil Grästorps kommun 2012 2014 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17

Läs mer

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016 Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016 Distrikt 1 Kommun antal uppdrag *1 *2 *3 *4 *5 *6 *7 *8 *9 Malmö 9476 02:50 00:22 03:12 07:16 10:28 20:04 09:28 23:58 01:00:09 Trelleborg 1288 02:43 01:04 03:47

Läs mer

Finansiell profil Piteå kommun 2003 2005

Finansiell profil Piteå kommun 2003 2005 Finansiell profil Piteå kommun 00 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland 00 00 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar

Läs mer

Kommunerna i Skåne län. Den finansiella profilen 2009-2013

Kommunerna i Skåne län. Den finansiella profilen 2009-2013 Kommunerna i Skåne län Den finansiella profilen 29-213 Resultatrelaterade nyckeltal Resultat före extraordinära poster / verksamhetens kostnader 5 4 3,8 3 2,9 2,5 2,5 2 1,8 1,9 2 2,1 2,2 2,2 1 29 21 211

Läs mer

Finansiell profil Tanums kommun

Finansiell profil Tanums kommun Finansiell profil Tanums kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 006 008................ styrkor

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun 2007 2009

Finansiell profil Melleruds kommun 2007 2009 Finansiell profil Melleruds kommun 007 009 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 007 009................. Så

Läs mer

Finansiell profil Tanums kommun

Finansiell profil Tanums kommun Finansiell profil Tanums kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Företagsamheten 2017 Skåne län

Företagsamheten 2017 Skåne län Företagsamheten 2017 Skåne län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt

Läs mer

Finansiell profil. Grästorps kommun

Finansiell profil. Grästorps kommun Finansiell profil Grästorps kommun 2013 2015 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun

Finansiell profil Melleruds kommun Finansiell profil Melleruds kommun 00 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 00 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil. Piteå kommun

Finansiell profil. Piteå kommun Finansiell profil Piteå kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil Piteå kommun

Finansiell profil Piteå kommun Finansiell profil Piteå kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell analys utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland 006 008.......... Inkl finansiella

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2012» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Företagsklimatet i Landskrona stad 2017

Företagsklimatet i Landskrona stad 2017 Företagsklimatet i stad 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 stad Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Företagsklimatet i Klippans kommun 2017

Företagsklimatet i Klippans kommun 2017 Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Primär målgrupp: Företag med

Läs mer

Företagsklimatet i Höganäs kommun 2017

Företagsklimatet i Höganäs kommun 2017 Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport april 2014 Förväntningarna på den nationella ekonomiska utvecklingen har ökat under den senaste tiden. Jämförs medelvärdet för BNP-tillväxten

Läs mer

Företagsklimatet i Tomelilla kommun 2017

Företagsklimatet i Tomelilla kommun 2017 Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Företagsklimatet i Helsingborgs stad 2017

Företagsklimatet i Helsingborgs stad 2017 Företagsklimatet i s stad 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 s stad Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2017-04-12 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne

Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne Vad bör göras i respektive kommun i Skåne? Företagsklimat Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Företagsklimatet i Kristianstads kommun 2017

Företagsklimatet i Kristianstads kommun 2017 Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Primär målgrupp: Företag med

Läs mer

Finansiell profil. Lysekils kommun 2008 2010

Finansiell profil. Lysekils kommun 2008 2010 Finansiell profil Lysekils kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands och Hallands län 008 00... Så tolkar du den

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

BJUVS KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän. BROMÖLLA KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän

BJUVS KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän. BROMÖLLA KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän BJUVS KOMMUN 2006 Mätplats: Bjuv N. Storg 3 8/9 kl 1100-1300 11/9 kl 0730-0930 Bjuv Kvarng/Sjukhusv 8/9 kl 1100-1400 11/9 kl 0730-0930 Föraren Man 458 341 799 105 111 216 563 452 1015 81,3 75,4 78,7 Kvinna

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-09-15 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Finansiell profil Tyresö kommun

Finansiell profil Tyresö kommun Finansiell profil Tyresö kommun 007 009 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell analys av Södertörnskommunerna 007 009................................... Så tolkar du den finansiella

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-01-15 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-08-15 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Malmö, juni Josef Lannemyr. år (19,3 %)) arbetskraften) ungdomar och. redan börjat. S e kan få jobb.

Malmö, juni Josef Lannemyr. år (19,3 %)) arbetskraften) ungdomar och. redan börjat. S e kan få jobb. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, juni 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningenn Totaltt inskrivna arbetslösa i Skåne län juli 20142 59 800 (10, 0 %) 26 8000 kvinnor (9, 2 %) 33 1000 män (10,7

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2017-08-17 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Vad är KOLL på LÄKEMEDEL?

Vad är KOLL på LÄKEMEDEL? Vad är KOLL på LÄKEMEDEL? Koll på Läkemedel är ett samarbetsprojekt mellan: SPF Seniorerna, PRO och Apoteket AB Samarbetet startade år 2010 med målet att nå en bättre läkemedelsanvändning bland äldre.

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER APRIL 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på april 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-april 2013, samt en jämförelse över tid.

Läs mer

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport december 2013 Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå I diagrammet nedan presenteras en sammanställning av samtliga BNP-prognoser som släppts av större prognosinstitut och

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2014

Ranking av företagsklimatet 2014 Ranking av företagsklimatet 2014 Varför ett bra företagsklimat? Ett bra företagsklimat handlar om att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla ett företag. Fler lönsamma och växande företag skapar

Läs mer

Företagsklimat Ranking Malmö

Företagsklimat Ranking Malmö Företagsklimat Ranking 2012 Malmö 2012 04 23 Varför är företagsklimatet viktigt? Bättre företagsklimat Fler och växande företag Fler jobb arbetsmarknaden vidgas Grupper som stängs ute kommer in 1 Unga

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013 FEBRUARI 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på februari 2014 samt en jämförelse mot februari månad 2013. Med gästnätter på kommunnivå avses gästnätter

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358 SEPTEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på september 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januariseptember 2013, samt en jämförelse

Läs mer

Statistik för Skånes inkvartering

Statistik för Skånes inkvartering Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport augusti 2015 2015 10 08 Tourism in Skåne / Rapporttitel Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Gästnätter i Skåne utvecklas bättre än för Sverige totalt...

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER JULI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på juli 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-juli 2013, samt en jämförelse över tid.

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n

Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n Skåne län Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer

göteborgs stad delårsrapport

göteborgs stad delårsrapport göteborgs stad delårsrapport per augusti 2010 Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013 Utvecklingen i Sverige hittills i år blev mycket bättre än någon vågat hoppas på när rapporteringen om varselvågen var som

Läs mer

Företagsamheten Skåne län

Företagsamheten Skåne län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Skåne län Skåne län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Skåne län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Den svenska ekonomin präglas fortfarande av en stor osäkerhet. Arbetsgivarnas varsel om kommande personaluppsägningar har

Läs mer

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö Region Skåne Slutrapport Malmö 2014-09-15 Datum 2014-09-15 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutrapport Johan Svensson Johanna Sandström Anna-Karin Ekman Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige

Läs mer

Skånes vattenförsörjning

Skånes vattenförsörjning Skånes vattenförsörjning Skånes förutsättningar Mälaren vs Ringsjön Skånes förutsättningar Göta Älv vs Helge å Skånes förutsättningar, Rullstensåsar i Mellansverige Skånes förutsättningar- Våra åsar består

Läs mer

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257 AUGUSTI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på augusti 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-augusti 2013, samt en jämförelse över

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER MAJ 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på maj 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-maj 2013, samt en jämförelse över tid. Med

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270 DECEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på december 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-december 2013, samt en jämförelse

Läs mer

PRIO Hur gick det i Skåne?

PRIO Hur gick det i Skåne? PRIO 2015 Hur gick det i Skåne? Tabell 5. Kommuner som inte uppfyller grundkraven Kommuner Grundkrav 1 Grundkrav 2 Bjurholm Ej skickat underlag Ej skickat underlag Båstad Ej skickat underlag Ej skickat

Läs mer

foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering

foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport september 2015 2015 11 06 Tourism in Skåne / Rapporttitel Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsätter utvecklas bättre

Läs mer

Södertörnsnyckeltal 2008 finansiella nyckeltal

Södertörnsnyckeltal 2008 finansiella nyckeltal Södertörnsnyckeltal 2008 finansiella nyckeltal Agenda 09.10 Traditionell analys 09.20 Exempel 09.30 Frågor/synpunkter Jan Lorichs, 2009-08-28 Syfte Bidrar till nyttig och nödvändig diskussion om god ekonomi

Läs mer

NORDVÄSTRA SKÅNE OCH SKATTERNA VÄSTRA SKÅNE: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I SKÅNE SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT

NORDVÄSTRA SKÅNE OCH SKATTERNA VÄSTRA SKÅNE: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I SKÅNE SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT NORDVÄSTRA SKÅNE OCH SKATTERNA VÄSTRA SKÅNE: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I SKÅNE SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT SAMMANFATTNING AV VÅRA RESULTAT Skatt är den klart största utgiften för

Läs mer

Arbetsmarknadsläget november 2013 Skåne län

Arbetsmarknadsläget november 2013 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 18 december 2013 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län november 2013 62 395 (10,4 %) 27 984 kvinnor (9,7 %) 34 411 män (11,0 %) 14

Läs mer

foto Malin Lauterbach Statistik för Skånes inkvartering

foto Malin Lauterbach Statistik för Skånes inkvartering foto Malin Lauterbach Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport november 2015 2015 01 22 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsätter utvecklas bättre än Sverige totalt... 4 3 Gästnätter

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING December 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på december 2014 och det ackumulerade antalet gästnätter för januaridecember

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i november för Skåne län var 51 683

Antalet utländska gästnätter i november för Skåne län var 51 683 NOVEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på november 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januarinovember 2013, samt en jämförelse

Läs mer

Skåne län Rapport från Företagarna 2010

Skåne län Rapport från Företagarna 2010 Skåne län Rapport från Företagarna 2010 Innehåll Inledning... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling...8 Vellinge kommun...

Läs mer

Näringsliv Skåne. Foto: Anders Ebefeldt Studio e. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Foto: Anders Ebefeldt Studio e. Konjunktur och Näringsliv Skåne Foto: Anders Ebefeldt Studio e Konjunktur och arbetsmarknad Rapport januari 2012 1 Konjunktur och arbetsmarknad Konjunkturläget Konjunkturprognoserna fortsätter att bli allt dystrare.

Läs mer

Bilaga Skåne. mäklarinsikt april 09. Sveriges största rikstäckande undersökning om bostadsmarknaden. Räntan och sysselsättningen

Bilaga Skåne. mäklarinsikt april 09. Sveriges största rikstäckande undersökning om bostadsmarknaden. Räntan och sysselsättningen April 09 mäklarinsikt Sveriges största boendeundersökning/02, Fyra slutsatser/03, Räntan och sysselsättningen viktigast/04, Fler bostäder till salu/05, Ökat köpintresse/07, Stabila priser/09, Trötta på

Läs mer

Foto: Joakim Lloyd Raboff. Statistik för Skånes inkvartering. Månadsrapport Mars

Foto: Joakim Lloyd Raboff. Statistik för Skånes inkvartering. Månadsrapport Mars Foto: Joakim Lloyd Raboff Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport Mars 2016 2016-06-15 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsatt starkast utveckling i jämförelse med storstadsregionerna...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013 Situationen i omvärlden har stor påverkan på den exportberoende svenska ekonomin. Den svaga utvecklingen i eurozonen bidrar

Läs mer

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 2 oktober 205 Anna Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 205 Skåne län I likhet med augusti 205 visar utvecklingen i september på en något högre

Läs mer

Gästnätter i Skåne Månadsrapport augusti 2016

Gästnätter i Skåne Månadsrapport augusti 2016 Gästnätter i Skåne Månadsrapport augusti 2016 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne har bäst utveckling av storstadsregionerna... 4 3 De utländska gästnätterna ökar mer än de svenska... 5 4 Hotell ökar

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING September 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i september 2014 samt en jämförelse mot läget i september

Läs mer

Arbetsmarknadsläget december 2013 Skåne län

Arbetsmarknadsläget december 2013 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 14 januari 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län december 2013 64 504 (10,7 %) 28 534 kvinnor (9,9 %) 35 970 män (11,5 %) 14 381

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING Augusti 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i augusti 2014 samt en jämförelse mot läget i augusti månad

Läs mer