Finansiell profil. Kävlinge kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finansiell profil. Kävlinge kommun"

Transkript

1 Finansiell profil Kävlinge kommun 0 0

2 Innehåll Inledning syfte med rapporten... Finansiell analys av kommunerna i Skåne... Så tolkar du den finansiella profilen!... Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen...6 Finansiell profil över kommunen Finansiella profiler Finansiella nyckeltal 0... Koncernanalys... KFi Finansiell profil 0 0

3 Inledning syfte med rapporten Denna rapport är ett komplement till den traditionella finansiella eller ekonomiska analys som återfinns i varje kommuns årsredovisning. Till skillnad från den traditionella analysen i årsredovisningen, som huvudsakligen beskriver utvecklingen över tid, fokuserar denna rapport i första hand på att analysera var din kommun befinner sig finansiellt och hur den har utvecklats i förhållande till övriga kommuner i Skåne län de senaste tre åren. Jämförelsen bygger på en speciellt framtagen finansiell profil. Den är konstruerad som ett polärdiagram. Diagrammet innehåller, som beskrivs närmare i rapporten, dels fyra finansiella perspektiv, dels åtta finansiella nyckeltal som är viktiga ur en kommuns finansiella horisont. De fyra perspektiven är långsiktig betalningsberedskap eller kapacitet, kortsiktig betalningsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. De finansiella nyckeltalen är sådana nyckeltal som är vanligt förekommande inom kommunsektorn. En närmare beskrivning av den finansiella profilen görs på sidorna 6. För att få en ökad jämförbarhet mellan de kommunerna i Skåne har följande justeringar gjorts i resultaträkningen och balansräkningen: De kommuner som tillämpar fullfonderingsmodell för pensionerna har justerats till blandmodell. Internbanker har eliminerats på tillgång och skuldsidan. Inledningsvis i rapporten redovisas en traditionell finansiell analys av hur kommunerna i Skåne har utvecklats finansiellt under perioden 0 0. Analysen kretsar kring de finansiella nyckeltal som används i den finansiella profilen längre fram i rapporten. Därefter följer en beskrivning och en förklaring av den finansiella profilen och av de nyckeltal och perspektiv som ingår i den. I anslutning till detta görs en genomgång av just din kommuns finansiella ställning och utveckling under 0 0. Analysen fokuserar på att jämföra kommunens utveckling gentemot den genomsnittliga utvecklingen för Skåne kommuner under samma period. Detta görs både via traditionella finansiella nyckeltal och med hjälp av den finansiella profil som tidigare har beskrivits. Målsättningen är att belysa starka och svaga finansiella sidor hos kommunen. Sedan följer en redovisning av samtliga Skåne läns kommuners finansiella profiler för 0. Därefter redovisas ett antal finansiella nyckeltal för 0 sorterad per kommun i bokstavsordning. Allra sist rapporten följer en koncernanalys med utgångspunkt från en koncernprofil. Hans Petersson Kommunforskning i Västsverige KFi Finansiell profil 0 0

4 Finansiell analys av kommunerna i Skåne Kommunerna i Skånes län redovisade under 0 ett genomsnittligt resultat före extraorinära poster som motsvarade,7 procent av verksamhetens kostnader. I dessa siffror ingick en återbetalning från AFA Försäkring och det tillfälliga stödet från staten för flyktingsituationen. Justerat för dessa tillskott uppgick resultatet i stället till strax över en procent av verksamhetens kostnader, vilket var i nivå med 0 resultatnivå. Investeringsvolymen låg under 0 på samma nivåer som under föregående år. Den kunde dock inte fullt ut finansieras med skatteintäkter. Detta innebar att kommunernas skulder i genomsnitt ökade snabbare än de finansiella tillgångarna under 0. Syfte med denna analys är att kortfattat beskriva den genomsnittliga finansiella utvecklingen och ställningen under perioden 0 till 0 bland de kommunerna som ingår i Skåne län. Analysen skall ses som ett komplement till den finansiella profil som presenteras på sidorna 7 0 i denna rapport. Kommunerna i Skåne omsatte 76 miljarder I Skånes län finns kommuner. De omsatte under 0 cirka 76 miljarder. Balansomslutningen uppgick till 9 miljarder. Den klart största kommunen är Malmö som omsatte ca 0 miljarder och hade en balansomslutning på miljarder. försvagades något Kommuner och landsting skall sedan 99 bedriva sin verksamhet enligt god ekonomisk hushållning. En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat före extraordinära poster. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens bruttokostnader ligga mellan % till % över en längre tidsperiod. Med en sådan resultatnivå klarar en kommun av att finansiera större delen av sin tillgångsökning med skatteintäkter, vilket i sin tur leder till att kommunen kan behålla sin finansiella kort- och långsiktiga handlingsberedskap. För expansiva kommuner med stora investeringar bör resultatet i de flesta fall ligga på mellan % och % om kommunens finansiella handlingsutrymme skall bibehållas. För kommuner med befolkningsminskning kan det däremot räcka med % i resultat. Under 0 uppgick resultatet före i förhållande till verksamhetens bruttokostnader till,%. 0 försvagades det till,%, för att 0 öka till,6%. Det innebar en försvagning under perioden med 0,6 procentenheter. En förklaring till den varierande resultatutvecklingen i länet var att under 0 fick kommunerna återbetalade försäkringspremier från AFA. Detta skedde inte under 0. Under 0 återkom engångsintäkter från AFA, men då inte av samma storlek som under 0. Flera kommuner har dock också under perioden haft större realisationsvinster som förbättrar deras resultat och utan dessa hade det genomsnittliga resultat i länet varit ännu lägre. Ovanstående innebar att den genomsnittliga resultatnivån under perioden uppgick till,6% av verksamhetens bruttokostnader per år. Den genomsnittliga resultatnivån bland skånska kommuner under de tre senaste åren på,6% per år uppfyller inte riktigt grundläggande kriterier för god ekonomisk hushållning, nämligen att skatteintäkterna klarar av att finansiera större delen av kommunernas investeringar. Detta innebär i sin tur att kommunerna behöver använda sparade * Procent Snitt Förändr Östra Göinge,6,,,,7 Örkelljunga,,,, 7,7 Landskrona,8,,,,6 Kävlinge,,,0,, Malmö 0,9 0,8,9,0,0 Eslöv,,,7, 0,8 Lomma, 0,,6,8,9 Tomelilla,8,,, 0, Vellinge,6 0,,,8 0, Lund,6 0,,,0, Sjöbo,,,, 0, Perstorp, 0,,9, 0, Svedala 0, 0,0,9 0,7,6 Åstorp,7,,8,9,9 Höganäs 0,0,0, 0,8, Osby,6,, 0, 0, Skurup, 0,8,,6, Helsingborg,,7,,7, Hörby, 0,,,0 0, Simrishamn,0 0,7,, 0,9 Burlöv 0,,,0,, Bjuv,, 0,9, 0,6 Hässleholm, 0, 0,9 0,8 0, Klippan 0,6 0,0 0,9 0,, Båstad,7, 0,8,6,9 Ystad,, 0,8,, Ängelholm,6 0, 0,7,,9 Höör, 0,0 0,6,0,9 Bromölla,8, 0,,, Kristianstad, 0,7 0, 0,7,0 Svalöv,8 0,6 0, 0,,7 Trelleborg, 0,6 0,0 0,7, Staffanstorp,6,6 0,8 0,7, Medel,,,6,6 0,6 * relaterat till verksamhetens bruttokostnader. KFi Finansiell profil 0 0

5 medel och/eller öka sina skulder, vilket försvagar kommunens finansiella handlingsutrymme.,6% är dock ett medelvärde. När det gäller den genomsnittliga resultatnivå och även övriga nyckeltal i rapporten är variationen stor i länen. Det skall man vara medveten om, när genomsnittet studeras i rapporten. Starkast resultat före i relation till verksamhetens bruttokostnader under 0 redovisade Östra Göinge med,%. Näst starkast resultat hade Örkeljunga med,%. Tredje starkast resultat 0 hade Lanskrona med.% följt av Kävlinge med,0%. På femte plats kom Malmö med,9%. Av dessa kommuner var det Kävlinge och Östra Göinge som fanns med i toppen under 0. Svagast resultat under 0 redovisade Staffanstorp med 0,8%, Telleborg med 0,0% samt Svalöv med 0,%. Under % i resultatnivå låg Bjuv, Hässleholm. Klippan, Båstad, Ystad, Ängelholm, Höör, Bromölla och Kristianstad. Det är ett resultat som måste betraktas som relativt svagt ur ett historiskt perspektiv. Starkast genomsnittligt resultat under de tre senaste åren mellan 0 och 0 redovisade Burlöv med,%. Därefter kom Kävlinge och Östra Göinge med,% i genomsnitt per år. Därefter följde Åstorp med,9%. Över % i genomsnitt per år låg också Lomma, Helsingborg, Eslöv, Tomelilla, Sjöbo, Landskrona, Lund. En resultatnivå på % av bruttkostnaderna bör generellt betraktas som god ekonomisk hushållning. Det var ingen kommun som redovisade ett genomsnittligt negativt resultat under perioden. Svagast resultat hade Klippan med 0,% i genomsnitt per år. Därefter kom Svalöv med 0,% och Osby med 0,% i snitt per år. Under % låg Trelleborg, Kristianstad, Staffanstorp, Svedala, Hässleholm och Höganäs.I samtliga dessa kommuner bör resultatnivån stärkas i framtiden. Starkast resultatutveckling under perioden redovisade Örkeljunga med 7,7%. Därefter kom Östra Göinge med,7 procentenheter och sedan Malmö med,0 procentenheter. Svagast resultatutveckling redovisade Staffanstorp med,% och Helsingborg med -,%. Båda dessa kommuner minskade dock från goda resultatnivåer. Konstant investeringsvolym Investeringsvolymen är ett nyckeltal som tillsammans med resultatet förklarar utvecklingen för flera balansräkningsorienterade nyckeltal, exempelvis soliditet, som återfinns i en finansiell analys. För att investeringarnas storlek skall bli jämförbar mellan kommunerna i gruppen har investeringarna relaterats till verksamhetens nettokostnader. En genomsnittlig svensk kommun ligger under en längre period, 0 år, runt 8%, när det gäller detta nyckeltal. Variationerna mellan enskilda år är dock oftast stora, speciellt i mindre kommuner, där större investeringar kraftigt påverkar de enskilda åren. Siffrorna kan också påverkas om en kommun har stor del av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. Relateras årets investeringar till verksamhetens nettokostnader redovisade länet ett genomsnitt på 0% under samtliga år mellan 0 och 0. En genomsnittlig investeringsvolym på 0% per år mellan 0 0 för kommunerna i Skåne län låg någon procentenhet högre än flera andra kommungrupper där finansiella profiler också tas fram. Det var bara Stockholms län som uppvisade högre investeringsnivåer, där låg genomsnittet på % per år. Investeringsvolym * Procent Snitt Ystad 7 Lomma 9 6 Lund 6 Kristianstad 9 Båstad 8 Helsingborg 6 Malmö 0 Bromölla 7 Östra Göinge 9 Tomelilla Burlöv 8 Osby Trelleborg Höganäs Örkelljunga 9 9 Staffanstorp Åstorp Svalöv Landskrona Perstorp Kävlinge Ängelholm Simrishamn Svedala Vellinge Hässleholm Eslöv Bjuv Höör 8 6 Skurup 8 6 Klippan Hörby 7 Sjöbo 6 Medel * Investeringar i relation till verksamhetens nettokostnader. De kommuner som investerade mest i förhållande till sina nettokostnader under 0 0 var Ystad med % i genomsnitt per år och Lomma med drygt 6% per år. Dessa två, följdes av Lund med drygt % per år. Det var ytterligare kommuner som investerade över 0% i genomsnitt per år. Dessa var Kristianstad, Båstad, Helsingborg, Malmö, Bromölla, Östra Göinge, Tomelilla, Burlöv, Osby, Trelleborg Höganäs. En investeringsvolym på 0% per år under en längre tidsperiod är ett historiskt högt värde. Allra minst under perioden investerade Hörby, Sjöbo, Bjuv, Höör, Skurup, Klippan. Dessa sex kommuner låg mellan % och 6% i genomsnitt per år. Flera av kommunerna har dock stor del av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. Detta är en svårighet när investeringsnivåer jämförs. Det påverkar olika nyckeltal I analyser och bör därför beaktas vid jämförelser. Skattefinansieringsgrad varierande under perioden När den löpande driften har finansierats bör en tillräckligt stor andel av skatteintäkterna återstå för att kunna finansiera årets investeringar. Detta mäts genom nyckeltalet skattefinansieringsgraden na. Redovisas ett värde KFi Finansiell profil 0 0

6 hos nyckeltalet på 00% eller mer, innebär det att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som genomförts under året. Detta stärker då kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 00% kan användas till att amortera av kommunens skulder och/eller stärka likviditeten. Nyckeltalet behöver inte alltid ligga över 00% utan lämplig nivå beror lite på vilket finansiellt handlingsutrymme kommunen har. För många svenska kommuner krävs dock en god skattefinansieringsgrad na, så att inte skulderna ökar mer inför framtiden och därigenom minskar framtida skattebetalares konsumtionsutrymme. Skånes läns genomsnittliga skattefinansieringsgrad av investeringarna varierade under den granskade perioden. Kommunerna i länet kunde under 0 i genomsnitt finansiera 8% av årets investeringsvolym med skatteintäkter. Under 0 försvagades nyckeltalet till 69%, för att under 0 förbättras till 7%. Det innebar att kommunerna i länet i genomsnitt under perioden likvidmässigt kunde finansiera 76% av sina investeringar med skatteintäkter. Det innebar att många kommuner var tvungna att finansiera sina investeringar med ökad skuldsättning eller minskad likviditet, vilket också framkommer om nyckeltalet finansiella nettotillgångar studeras. Skattefinansieringsgrad na Procent Snitt Hörby Landskrona Kävlinge 67 Skurup 7 0 Eslöv Sjöbo Bjuv Klippan Vellinge Simrishamn Burlöv Örkelljunga Perstorp Östra Göinge Hässleholm Åstorp Tomelilla Bromölla Helsingborg Trelleborg Båstad Svedala Höganäs Osby 80 6 Lomma Ängelholm Höör Lund Malmö Kristianstad 0 Staffanstorp 0 Ystad Svalöv 9 9 Medel * plus avskrivningar i relation till investeringar. Skattefinansieringsgraden na varierar liksom övriga nyckeltal kraftigt mellan olika kommuner i länet. Nyckeltalet är både beroende av vilket resultat och av vilken investeringsvolym kommunen uppvisar. Det är också på det viset att de olika kommunerna befinner sig i olika investeringsfaser, vilket gör att skattefinansieringsgraden bör studeras över en längre tidsperiod för att några slutsatser skall kunna dras. Studeras perioden mellan 0 till 0 var det % av länets kommuner som kunde skattefinansiera samtliga investeringar. Dessa var Hörby, Landskrona, Kävlinge, Skurup och Eslöv. Det bör poängteras att flera av dessa kommuner redovisar en lägre investeringsvolym än genomsnittet under perioden, vilket förstås gör det lättare att uppnå en hög skattefinansieringsgrad na. Förbättrad soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. I denna rapport används soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt för att få med de pensionsförpliktelser med vidhängande löneskatt som återfinns utanför balansräkningen. Det ger en bättre bild av kommunens totala långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Soliditet Procent Förändr Sjöbo 6 6 Burlöv 7 7 Höör Landskrona 9 6 Åstorp 9 6 Helsingborg 8 Ängelholm 8 Kävlinge Örkelljunga Höganäs 8 9 Eslöv Hässleholm 0 Kristianstad Lomma 7 Malmö Osby 6 7 Vellinge 9 Ystad Svedala 6 Skurup Trelleborg Staffanstorp 0 9 Hörby 8 9 Bromölla Båstad Lund 7 Simrishamn 7 7 Östra Göinge 9 Tomelilla 7 7 Klippan 7 0 Perstorp Svalöv 6 6 Bjuv 0 Medel 7 9 KFi Finansiell profil 0 0 6

7 Skåne läns genomsnittliga soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt förbättrades mellan 0 och 0 med procentenheter från 7% till %. Ett skäl till denna förbättring, förutom en relativt god skattefinansieringsgrad na, var att pensionsförpliktelserna inom linjen minskade. Starkast soliditet under 0 hade Sjöbo med 6%, följt av Burlöv och Höör med 7%. Därefter kom Landskrona % samt Åstorp med %. Svagast soliditet uppvisade Bjuv med %. Bjuv var den enda kommunen som hade negativ soliditet i Skåne under 0. Näst svagast värden redovisade Svalöv med 6% och Perstorp med 0%. Fjärde svagast hade Klippan med % och femte svagast soliditet hade Tomelilla med %. Klippans och Tomelilla värden ligger dock ungefär på riksgenomsnittet. Störst förbättring av soliditeten under perioden uppvisade Sjöbo med procentenheter och Svedala med procentenheter. Därefter kom Östra Göinge med procentenheter och Bjuv med 0 procentenheter. Även Helsingborg, Tomelilla, Osby, Kävlinge, Örkelljunga, Landskrona, Klippan, Perstorp, Eslöv, Höganäs, Burlöv, Hörby, Skurup, Kristianstad, Simrishamn, Bromölla, Båstad, Vellinge, Svalöv, Trelleborg, Lomma och Malmö förbättrade sin soliditet under perioden. Det var totalt 78% som förbättrade soliditeten av kommunerna i länet. Av kommunerna i länet var det % som försvagade sin soliditet. De var Lund, Åstorp, Ängelholm, Staffanstorp och Höör. Flera av dessa kommuner hade dock höga investeringar under perioden. Något försvagad likviditet en är ett mått på kommunens kortsiktiga handlingsberedskap. I detta nyckeltal relateras kommunens omsättningstillgångar, som skall omsättas inom ett år, till de skulder som skall omsättas inom ett år. en bör aldrig analyseras som ett eget nyckeltal utan ställas i relation till soliditetens utveckling. En förbättrad kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Nyckeltalet innefattar inte exploateringstillgångar samt lager och förråd. Länets genomsnittliga kassalikviditet försvagades under perioden med procentenheter från % till 8%. Den genomsnittliga nivån på kassalikviditeten i länen är mer än tillfredsställande ur risksynpunkt, eftersom det i kommunernas kortfristiga skulder ingår en semesterlöneskuld som utgör ca 0 0% av de kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i någon större omfattning under året och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. En tumregel är dock att om en kommun hamnar under 0% måste kommunen ibland nyttja en eventuell checkkredit, d v s låna kortsiktigt. Kommunen blir då mer känslig för eventuella snabba ränteförändringar. Det innebär dock inte att kommunen kan finansiera sina utbetalningar. en varierade under 0 mellan 8% och 6%. Starkast kassalikviditet hade Burlöv med 8%, därefter följde Landskrona med 70%, Kävlinge med 6% och Vellinge med 0%. Svagast likviditet redovisade Lund med 6% och näst svagast Svedala med 7%. I dessa kommuner och ett antal kommuner till anpassas dock kreditutnyttjande och upplåning löpande. Kommunernas inriktning är att likvida medel ska vara så låga som möjligt. Istället utnyttjas korta krediter av olika slag. Detta innebär inte kommunerna har problem att finansiera sig, utan att de har valt som strategi att arbeta med korta krediter. Det är viktigt att kassalikviditeten studeras ihop med nyckeltal som soliditet och finansiella nettotillgångar, eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning eller tryckas ned vid amorteringar av skulder. Detta stärker respektive försvagar kommunens kortsiktiga betalningsberedskap men försämrar respektive förbättrar samtidigt soliditeten och den långsiktiga betalningsberedskapen. Procent Förändr Burlöv Landskrona 9 70 Kävlinge Vellinge Hässleholm Örkelljunga 9 Helsingborg Lomma Simrishamn Bromölla 0 Höganäs Sjöbo 8 6 Skurup 0 Ängelholm Höör Perstorp Tomelilla Osby Ystad Hörby Östra Göinge Åstorp Eslöv Klippan Svalöv Staffanstorp Malmö Bjuv Trelleborg Kristianstad 0 Båstad 8 0 Svedala Lund 6 Medel 8 Försvagade finansiella nettotillgångar I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla de finansiella tillgångar i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt, nämligen samtliga omsättningstillgångar, långfristiga placeringar och fordringar samt kortoch långfristiga skulder. Nettot av dessa har sedan relaterats till verksamhetens bruttokostnader för att en jämförelse skall kunna ske kommuner emellan. Måttet är intressant eftersom det speglar den tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalningsberedskap. I måttet elimineras också vidareutlåning inom kommunkoncernen. Genom att analysera finansiella nettotillgångar tillsammans med soliditet och kassalikviditet får man en bra bild av kommunernas finansiella handlingsutrymme. KFi Finansiell profil 0 0 7

8 Mellan 0 till 0 försvagades länets genomsnittliga finansiella nettotillgångar relaterade till verksamhetens bruttokostnader från % till 7%. Förklaringen till detta var, framför allt, en sjunkande skattefinansiering na i ett antal av kommunerna. Finansiella nettotillgångar Procent Förändr Burlöv 6 8 Helsingborg Landskrona Kävlinge 0 Ängelholm 8 Höganäs 9 Hässleholm 8 7 Åstorp Sjöbo 6 0 Eslöv 6 7 Örkelljunga 7 Höör 8 7 Svalöv 6 Perstorp 8 7 Vellinge Skurup Svedala Bromölla 0 Simrishamn Klippan 8 7 Östra Göinge Trelleborg 6 8 Tomelilla Bjuv Kristianstad Malmö 9 8 Hörby Staffanstorp 0 Osby Lomma 6 7 Båstad Lund Ystad 9 8 Medel 7 7 Starkast värde avseende finansiella nettotillgångar relaterat till verksamhetens bruttokostnader under 0 uppvisade Burlöv med %, Helsingborg med % och därefter Landskrona med %. Totalt kommuner eller 6%, redovisade ett positivt värde, vilket innebar att de finansiella tillgångarna översteg de kort- och långfristiga skulderna. En kommun med goda finansiella nettotillgångar karaktäriseras ofta också av en god soliditet, även om det finns kommuner som har goda finansiella nettotillgångar trots att soliditeten är genomsnittlig. Dessa utmärks av att kommunen har en stor del av sina tillgångar i långfristiga fordringar och omsättningstillgångar. Kommuner som sålt delar av sina materiella anläggningstillgångar inom koncernen utmärks oftast av goda finansiella nettotillgångar. Svagast värde under 0 redovisade Ystad med 9%, följt av Båstad och Lund med %, Lomma med 7% samt Osby med 7%. Totalt kommuner eller 6%, redovisade ett negativt värde. Med dessa kommuner är det oftast tvärtom. De utmärks av att de har en stor del av sina tillgångar som materiell anläggningstillgångar. Svaga finansiella nettotillgångar behöver inte betyda att kommunen har en låg soliditet. Det har ingen av de uppräknade kommunerna ovan. Det var 8% av kommunerna som stärkte sina finansiella nettotillgångar mellan 0 och 0. Det var Helsingborg, Klippan, Ängelholm, Hörby, Vellinge, Skurup. Det var 6% av kommunerna som försvagade dem under samma period. En viktig förklaring till försvagningarna, var att de flesta av dessa kommuner hade stora investeringar under perioden, som inte kunde finansieras fullt ut med skatteintäkter, utan kommunerna var tvungna att tära på likvida medel och/eller öka sina skulder. Ökande skattesats Skattesats är ett nyckeltal som speglar kommunens långsiktiga handlingsberedskap i förhållande till övriga kommuner i länet, eftersom en jämförelsevis låg skattesats innebär en potential att stärka intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. Den genomsnittliga skattesatsen i länet steg under 0 0 med öre från 0, kronor till 0,7 kronor på grund av skattehöjningar i Hässleholm, Klippan, Kristianstad, Lund, Malmö, Osby, Perstorp, Ängelholm och Örkelljunga. Skatten varierade under 0 mellan 8,0 kronor och,6 kronor i de olika kommunerna. Lägst primärkommunal skatt hade Vellinge med 8,0 kronor följt av Kävlinge med 8, kronor. Högst skatt hade Osby med,6 kronor och Bromölla och,76 kronor. Primärkommunal skattesats Procent Förändr Vellinge 8,0 8,0 8,0 0,00 Kävlinge 8, 8, 8, 0,00 Staffanstorp 8,79 8,79 8,79 0,00 Örkelljunga 8,76 8,76 9,06 0,0 Lomma 9, 9, 9, 0,00 Höganäs 9,7 9,7 9,7 0,00 Ängelholm 9,0 9, 9,79 0,7 Skurup 0,0 0,0 0,0 0,00 Burlöv 0,09 0,09 0,09 0,00 Ystad 0, 0, 0, 0,00 Helsingborg 0, 0, 0, 0,00 Båstad 0, 0, 0, 0,00 Eslöv 0, 0, 0, 0,00 Landskrona 0, 0, 0, 0,00 Svedala 0, 0, 0, 0,00 Åstorp 0,9 0,9 0,9 0,00 Trelleborg 0,6 0,6 0,6 0,00 Hörby 0,8 0,8 0,8 0,00 Svalöv 0,9 0,9 0,9 0,00 Simrishamn 0, 0, 0, 0,00 Tomelilla 0,6 0,6 0,6 0,00 Klippan 0,0 0,0 0,7 0,7 Perstorp 0,6 0,8 0,8 0, Bjuv 0,89 0,89 0,89 0,00 Sjöbo 0,9 0,9 0,9 0,00 Höör 0,9 0,9 0,9 0,00 Hässleholm 0,6,06,06 0, Östra Göinge,,, 0,00 Lund 0,8,, 0,0 Malmö 0,9 0,9, 0,0 Kristianstad 0,86,6,6 0,60 Bromölla,76,76,76 0,00 Osby,76,76,6 0,0 Medel 0, 0, 0,7 0, KFi Finansiell profil 0 0 8

9 Minskade borgensåtagande Borgensåtagande i förhållande till verksamhetens kostnader är ett risknyckeltal. Kommuner med högt borgensåtagande bör ha god kontroll på de kommunala bolag som kommunen har gått i borgen för. Nyckeltalet finns inte med i den finansiella profilen. Relateras beviljade kommuners borgensåtagande till verksamhetens bruttokostnader, redovisade länet ett genomsnittligt värde under 0 och 0 på %. Under 0 sjönk det till %. De kommuner i länet som hade beviljat mest i borgensåtaganden i relation till verksamhetens kostnader under 0 var Ystad (%), Bromölla (0%) och Staffanstorp (99%). Minst hade beviljats av Bjuv och Åstorp (%) och Helsingborg (6%). När det gäller borgen kan konstateras att samtliga kommuner och landsting som är medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har undertecknat ett solidariskt borgensåtagande för samtliga förpliktelser som Kommuninvest har ingått eller kommer att ingå. Kommuninvest är den största kreditgivaren på den svenska kommunala marknaden och upptag av lån medför därmed höga borgensåtaganden. Borgensåtagande * Procent Förändr Ystad 09 7 Bromölla Staffanstorp Landskrona Höör Kristianstad Sjöbo Ängelholm Skurup Svedala Eslöv Trelleborg Svalöv Simrishamn Burlöv 68 6 Båstad 77 Perstorp 8 Tomelilla Hörby 8 7 Hässleholm Höganäs 0 8 Kävlinge 0 8 Östra Göinge Osby 0 Lomma Klippan Örkelljunga 8 7 Lund Malmö Vellinge Helsingborg Bjuv 0 Åstorp Medel * Borgensåtagande relaterat till verksamhetens bruttokostnader. Minskade budgetavvikelser Budgetföljsamhet är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen bör ligga så nära noll som möjligt. När det gäller budgetföljsamhet, mättes den under 0, utifrån resultatraden verksamhetens nettokostnader i resultaträkningen. Från och med 0 mäts budgetutfallet för nämndernas verksamhet exklusive centralt budgeterade finansiella verksamhetsposter. Anledningen till detta är att fånga verksamhetens/nämndernas budgetföljsamhet exklusive finansiella poster såsom försäljningar, skatteintäkter och finansnetto. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens bruttokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna i analysen. En budgetavvikelse på plus eller minus % utgör normalt inga större problem, utan det är stora negativa budgetavvikelser på nämndnivå som bör undvikas. Budgetavvikelsen blev allt lägre under den studerade treårsperioden. Relateras budgetavvikelsen till verksamhetens kostnader uppgick avvikelsen till 0,7% under 0 och till 0,% under 0. Under 0 noterades en budgetavvikelse på 0,%. Budgetföljsamhet * Procent Burlöv 0,,,6 Landskrona,7 0,, Vellinge,,, Helsingborg,6,,8 Malmö 0,8,, Skurup,9,, Osby 0,,,0 Lomma,9, 0,8 Simrishamn,0 0, 0,7 Örkelljunga,6,6 0,7 Höganäs,7,0 0,6 Svedala,7, 0,6 Ängelholm 0, 0,6 0,6 Östra Göinge 0,8 0,9 0,6 Bjuv 0,0, 0, Kävlinge,7,8 0, Ystad 0,8 0,0 0, Bromölla 0, 0, 0,0 Sjöbo 0,7 0,0 0,0 Tomelilla 0, 0, 0,0 Lund, 0, 0, Åstorp,9 0, 0, Eslöv 0,9, 0, Trelleborg 0, 0,9 0, Höör 0,, 0,6 Perstorp 0,, 0,6 Kristianstad 0, 0, 0,7 Hässleholm 0,0 0,6, Klippan, 0,0, Staffanstorp, 0,, Hörby 0, 0,7,9 Svalöv 0, 0,, Båstad 0, 0,,8 Medel 0,7 0, 0, * Budgetutfall mättes under 0 som resultatraden verksamhets nettokostnader relaterat till verksamhets bruttokostnader. Från och med 0 mäts budgetutfallet för nämndernas verksamhet exklusive centralt budgeterade finansiella verksamhetsposter. KFi Finansiell profil 0 0 9

10 En avslutande kommentar Kommunerna i Skånes län redovisade under 0 ett genomsnittligt resultat före extraorinära poster som motsvarade,7 procent av verksamhetens kostnader. I dessa siffror ingick en återbetalning från AFA Försäkring och det tillfälliga stödet från staten för flyktingsituationen. Justerat för dessa tillskott uppgick resultatet i stället till strax över en procent av verksamhetens kostnader, vilket var i nivå med 0 resultatnivå. Investeringsvolymen låg under 0 på samma nivåer som under föregående år. Den kunde dock inte fullt ut finansieras med skatteintäkter. Detta innebar att kommunernas skulder i genomsnitt ökade snabbare än de finansiella tillgångarna under 0. Med tanke på de stora demografiska förändringar som väntas de kommande åren borde resultatnivån legat något högre under 0. Enligt SCB:s befolkningsprognos kommer de beräknade demografiska behoven att överstiga procent årligen i genomsnitt de kommande femton åren. Fram till 00 ligger genomsnittet på,6 procent per år. Det kan jämföras med 0, procent per år för åren 000 till 0. Detta och en hög investeringsvolym under de närmaste åren måste finansieras och en viktig grundpelare är då att redovisa ett resultat som finansierar merparten na för att slippa öka skuldsättningen alltför kraftigt i kommunen. Då kommer framtida generationer inte tvingas finansiera var tidigare generationer har konsumerat, utan kan få använda sina skatteintäkter fullt ut för egen konsumtion. Kommuner har dock väldigt olika finansiella förutsättningar att möta framtida utmaningar. De kommuner som har starkast finansiella handlingsutrymme har goda förutsättningar att anpassa sig till framtiden utan skattehöjningar och alltför omfattande neddragningar i verksamheten. Värre är det för de kommuner som har svagast finansiellt handlingsutrymme. Här krävs verkligen en aktiv ekonomistyrning om skattehöjningar skall kunna undvikas. Därför bör många av dessa kommuner redan nu fortsätta att utveckla mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Det viktiga är dock att man inte tummar på dessa mål och riktlinjer, utan även följer de när inte skatteintäkterna utvecklas i takt med verksamhetens kostnader. Klarar man inte detta, kommer det oundvikligen innebära skattehöjningar. När det gäller resultatnivå och finansiellt handlingsutrymme finns det i Skåne stora skillnader mellan enskilda kommuner. De kommunerna har utifrån 0-0 års räkenskaper inordnats i en matris på nästa sida som innehåller nio grupper, utan att någon inbördes ranking inom grupperna. Matrisen är subjektiv och bygger på vad författaren anser vara starkt och svagt finansiellt resultat och ställning. Matrisen skall därför läsas och tolkas utifrån detta. Den bygger dels på kommunens finansiella resultat under de tre senaste åren och kommunens finansiella ställning 0 i form av soliditet. Nytt från förra året var att matrisen även visar förändringar från föregående år i form av fyra pilar som skall illustrerar rörelseriktning mellan boxarna gentemot förgående år. Observera att det är rörelseriktning inom boxarna som redovisas och inte om kommunen har haft en ökad eller minskad resultat- eller soliditetsutveckling. Av matrisen kan utläsas att det var 7% kommunerna i länet som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som var starkare än % i kombination med en soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser som under 0 var högre än 0%. Detta var en ökning med en kommun sedan föregående år. Landskrona och Lund tillkom i gruppen, medan Ystad föll ifrån. De kommuner som kan inordnas i denna grupp var i bokstavsordning, Burlöv, Eslöv, Helsingborg, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Lund, Sjöbo och Åstorp. Det går inte generellt att uttala sig om god ekonomisk hushållning, men de flesta av dessa kommuner torde leva upp till de generella kriterier som lagstiftaren diskuterade i förarbeten till kommunallagen i samband med att begreppet god ekonomisk hushållning infördes eller reviderades. En annan grupp var de % av kommunerna som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan % och %, men en soliditet som var högre än 0% under 0. Dessa var Hörby, Höör, Malmö, Skurup, Vellinge, Ystad, Ängelholm och Örkelljunga. Dessa kommuner har en god finansiell ställning, men bör stärka sin resultatnivå med någon procentenhet. I anslutning till ovanstående grupp finns 8% av kommunerna som redovisade en svagare resultatnivå än förgående grupp. De redovisade under % i genomsnitt per år, men hade en soliditet på över 0%. I dessa återfinns Hässleholm, Höganäs, Kristianstad, Osby, Staffanstorp, Svedala och Trelleborg. Dessa kommuner måste stärka sin resultatnivå med någon procentenhet i relation verksamhetens kostnader. En fjärde grupp av kommuner var de som hade ett starkare genomsnittligt resultat under de tre senaste åren än %, dock en soliditet under 0% till 0%. Kommunerna i denna grupp var Tomelilla och Östra Göinge. Dessa kommuner bör fortsätta på den inslagna vägen, med ett resultat över % av verksamhetens kostnader. Detta kommer leda till en nödvändig förstärkning av kommunens soliditet. En femte grupp var de kommuner som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan % och soliditet som låg mellan 0% till 0%. De var Bromölla, Båstad, Hörby, Perstorp, och Simrishamn. Dessa fem kommuner bör förbättra sin resultatnivå med - procentenheter i relation till verksamhetens kostnader för att stärka sin soliditet. De tre återstående kommunerna, Bjuv, Klippan och Svalöv hamnade i två olika rutor i matrisen. Bjuv redovisade ett resultat mellan % i genomsnitt per år och hade en negativ soliditet. Klippan och Svalöv redovisade också ett resultat svagare än % i genomsnitt per år, men hade en positiv soliditet. Dessa tre kommuner måste arbeta aktivt med att stärka sin ekonomi. KFi Finansiell profil 0 0 0

11 Tabell : Finansiellt resultat och ställning för kommunerna i Skåne 0 I denna tabell har kommunerna i Skåne placerats in utifrån två dimensioner, resultat i form av det genomsnittliga resultatet under 0 0 och finansiell ställning i form av soliditet under 0. Varje dimension har sedan delats upp i tre olika under delar; stark, varken stark eller svag samt svag. Det innebär att det finns nio olika rutor som en kommun kan placeras in i. Ju starkare ekonomi, ju längre upp till vänster hamnar kommunen. Kommunerna i respektive ruta har dock inte ordnats i finansiell ordning, utan ligger i bokstavsordning. Stark finansiell ställning (En soliditet som är starkare än 0% under 0 *) Varken stark eller svag finansiell ställning (En soliditet som ligger mellan 0 0% under 0 *) Svag finansiell ställning (En soliditet som är svagare än 0% under 0 *) Starkt resultat (Resultatet var högre än % av verksamhetens bruttokostnader under perioden 0 0) Burlöv Eslöv Helsingborg Kävlinge Landskrona Lomma Lund Sjöbo Åstorp Tomelilla Östra Göinge Varken starkt eller svagt resultat (Resultatet låg mellan % % av verksamhetens bruttokostnader under perioden 0 0) Hörby Höör Malmö Skurup Vellinge Ystad Ängelholm Örkelljunga Bromölla Båstad Perstorp Simrishamn Bjuv Svagt resultat (Resultatet var svagare än % av verksamhetens bruttokostnader under perioden 0 0.) Hässleholm Höganäs Kristianstad Osby Staffanstorp Svedala Trelleborg Klippan Svalöv * Soliditeten innefattar samtliga pensionsförpliktelser. = Kommunen har försvagat sin resultatbox jämfört med föregående år = Kommunen har förbättrat sin resultatbox jämfört med föregående år = Kommunen har förbättrat sin solditetsbox jämfört med föregående år = Kommunen har försvagat sin solditetsbox jämfört med föregående år KFi Finansiell profil 0 0

12 Tabell : Genomsnittliga finansiella nyckeltal hos kommunerna i Skåne 0 0 I denna tabell har redovisats hur ett antal genomsnittliga finansiella nyckeltal har utvecklats för kommunerna Skåne mellan 0 0. Förklaringar och definitioner av nyckeltalen återfinns i ett eget avsnitt i rapporten. Nyckeltalen redovisas i procent Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 9,9 9,7 9, Avskrivningar/skatteintäkter,7,6,7 Finansnetto/skatteintäkter 0, 0, 0,6 Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 97, 98,8 98, Skattefinansieringsgrad Investeringar/verksamhetens nettokostnader /verksamhetens bruttokostnader,,,6 Årets resultat/verksamhetens bruttokostnader,,, Genomsnittligt resultat före under de tre senaste åren/verksamhetens bruttokostnader,,8,6 samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt 7 9 Finansiella nettotillgångar/verksamhetens bruttokostnader Primärkommunal skattesats (kr) 0, 0, 0,7 Borgensåtagande/verksamhetens bruttokostnader Budgetavvikelse för verksamhetens nettokostnader/verksamhetens bruttokostnader 0,7 0, 0, KFi Finansiell profil 0 0

13 Tabell : Finansiella styrkor och svagheter hos kommunerna i Skåne under 0 Denna tabell försöker beskriva styrkor och svagheter hos de olika kommunerna utifrån perspektiven skattesats, resultatnivå samt kort och långsiktigt finansiellt handlingsutrymme. Modellen är subjektiv, men bygger på de kriterier kring god ekonomisk hushållning som har redovisats i analysen ovan. Tabellen skall ses som en beskrivning av finansiella förutsättningar i grova drag. Graderingen är gjord utifrån 0 års räkenskaper. FINANSIELLA MÅTT Starkt värde ) Varken starkt eller svagt ) Svagt värde ) Skattesats 0 9,99 kr eller lägre 0,00 till 0,60 kr 0,6 kr eller högre För samtliga fyra nyckeltal i denna tabell gäller att ju högre upp i tabellen kommunen befinner sig desto starkare värde har kommunen på nyckeltalet. Exempelvis: Vellinge har den lägsta skatten bland de kommuner som ligger i kolumnen med starkt värde längst till vänster. Den placeras därför högst upp. Osby är den kommun som har det svagaste värdet bland de kommuner som ligger i mittkolumnen med varken starkt eller svagt värde. Den placeras därför längst ned. Vellinge Kävlinge Staffanstorp Örkelljunga Lomma Höganäs Ängelholm Skurup Burlöv Ystad Helsingborg Båstad Eslöv Landskrona Svedala Åstorp Trelleborg Hörby Svalöv Simrishamn Tomelilla Klippan Perstorp Bjuv Sjöbo Höör Hässleholm Östra Göinge Lund Malmö Kristianstad Bromölla Osby Detta innebär att rangordningen när det gäller samtliga nyckeltal går från vänster till höger kolumnvis. Resultatnivå 0,0% eller starkare,9% till,0% 0,9% eller svagare ( i för hållande till verksamhetens bruttokostnader) Östra Göinge Örkelljunga Landskrona Kävlinge Malmö Eslöv Lomma Tomelilla Vellinge Lund Sjöbo Perstorp Svedala Åstorp Höganäs Osby Skurup Helsingborg Hörby Simrishamn Burlöv Bjuv Hässleholm Klippan Båstad Ystad Ängelholm Höör Bromölla Kristianstad Svalöv Trelleborg Staffanstorp Långsiktig resultatnivå 0 0 (Genomsnittligt resultat före under år/verksamhetens bruttokostnader),0% eller starkare Burlöv Kävlinge Östra Göinge Åstorp Lomma Helsingborg Eslöv Tomelilla Sjöbo Landskrona Lund,9% till,0% Vellinge Båstad Skurup Bjuv Bromölla Perstorp Ystad Simrishamn Ängelholm Höör Örkelljunga Hörby Malmö 0,9% eller svagare Hässleholm Höganäs Kristianstad Staffanstorp Svedala Trelleborg Osby Svalöv Klippan KFi Finansiell profil 0 0

14 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde ) Varken starkt eller svagt ) Svagt värde ) Kortsiktigt finansiellt handlingsutrymme 0 () 7% eller högre Burlöv Landskrona Kävlinge Vellinge Hässleholm Örkelljunga Helsingborg Lomma Simrishamn Bromölla Höganäs Sjöbo Skurup Ängelholm Höör Perstorp Tomelilla Osby Ystad Hörby Östra Göinge Åstorp Eslöv Klippan Svalöv Staffanstorp 7,9% till % Malmö Bjuv,9% eller lägre Trelleborg Kristianstad Båstad Svedala Lund Långsiktigt finansiellt handlingsutrymme 0 ( pensionsförpliktelser) 0% eller högre Sjöbo Burlöv Höör Landskrona Åstorp Helsingborg Ängelholm Kävlinge Örkelljunga Höganäs Eslöv Hässleholm Kristianstad Lomma Malmö Osby Vellinge Ystad Svedala Skurup Trelleborg Hörby 9,9% till 0% Bromölla Båstad Staffanstorp Lund Simrishamn Östra Göinge Tomelilla Klippan Perstorp Svalöv 0,% eller lägre Bjuv ) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för kommuner över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga. KFi Finansiell profil 0 0

15 Så tolkar du den finansiella profilen! Den finansiella profil i form av ett så kallat spindeldiagram som används i denna rapport för att beskriva kommunens finansiella ställning, innehåller åtta olika nyckeltal och fyra viktiga finansiella perspektiv. Nedan görs en beskrivning av de olika delarna i profilen. De beskrivna delarna är markerade med rött. Profilen i exemplet är fingerad. Åtta nyckeltal Diagrammet innehåller åtta nyckeltal redovisade på åtta axlar. Nyckeltalen speglar olika dimensioner av den analyserade kommunens finansiella situation och utveckling. Vissa nyckeltal är relaterade till verksamhetens kostnader för att de skall kunna jämföras mellan olika kommuner. Nyckeltalen beskrivs på sidan 6. Skalan Diagrammet har skalan. Poängskalan är relativ. Det finns kommuner i Skåne och poängen har fördelats enligt följande: De tre kommunerna som har de starkaste observationen inom varje nyckeltal får en femma, de sex kommuner som följer får en fyra. De kommuner som ligger i mitten får en trea. Därefter följer sex kommuner som får en tvåa och de tre svagaste kommunerna får följaktligen en etta. Genomsnittligt resultat år Kontroll Skattefin. av investeringar Lång sikt, kapacitet Skattesats Soliditet Risk Resultat före extraord. poster Finansiella nettotillgångar Budgetföljsamhet Kort sikt, beredskap Fyra axlar/perspektiv Diagrammet innehåller fyra axlar som ska ge en samlad bedömning av fyra viktiga finansiella perspektiv. Varje perspektiv/axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln. Samtliga fyra nyckeltal väger lika tungt i bedömningen. Exempelvis är Risk summan av nyckeltalen primärkommunal skatt, soliditet, finansiella nettotillgångar och kassalikviditet. Poäng och genomsnitt Den heldragna linjen visar de olika poäng som den analyserade kommunen har fått för varje enskilt nyckeltal resp. för de fyra sammanvägda axlarna. Den streckade ringen i mitten visar trean i den analyserade gruppen. Ligger kommunen utanför den streckade ringen har den ett starkare värde än genomsnittet i gruppen och omvänt. Den heldragna linjen redovisar den finansiella profilen för den analyserade kommunen. KFi Finansiell profil 0 0

16 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen De fyra perspektiven Den finansiella profilen som redovisas i denna rapport innehåller fyra perspektiv som är viktiga ur ett övergripande finansiellt perspektiv. Dessa fyra är: Kontrollen över finansiella utvecklingen, långsiktig betalningsberedskap, kortsiktig betalningsberedskap och riskförhållande. Varje aspekt mäts via de fyra närmaste liggande nyckeltal i profilen. Detta innebär att varje nyckeltal i den finansiella profilen ingår i två perspektiv. Långsiktig handlingsberedskap Det första perspektivet handlar om att redovisa vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt i förhållande till övriga kommuner i grupperna. Alla perspektiv i profilen är relaterade till hur kommunen befinner sig i förhållande övriga kommuner i grupperna. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, skattefinansieringsgraden na och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Kortsiktig handlingsberedskap Det andra perspektivet redovisar vilken finansiell motståndskraft kommunen har på kort sikt. Det närmaste åren fokuseras. I perspektivet ingår nyckeltalen finansiella nettotillgångar, kassalikviditet, budgetföljsamhet och resultat före. Riskförhållande Med tredje perspektivet risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, finansiella nettotillgångar och kassalikviditet. Kontroll över det finansiella utvecklingen med det fjärde perspektivet kontroll avses avslutningsvis hur kommunen klarar av att kontrollera sitt finansiella resultat. I perspektivet ingår nyckeltalen budgetföljsamhet, resultat före extraordinära poster, skattefinansieringsgraden na och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Finansiella nyckeltal Här följer beskrivningar av de i texten och profilerna förekommande finansiella nyckeltalen. Borgensåtagande redovisar de borgensåtaganden som kommunen redovisar inom linjen. Borgensåtagandena divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Borgensåtagandena ingår inte i den finansiella profilen. Budgetföljsamhet nämndernas budgetavvikelse exklusive kommuncentrala finansiella poster som divideras med verksamhetens bruttokostnader. För att erhålla högsta betyg i profilen, skall budgetavvikelsen vara så liten som möjligt. Positiv budgetavvikelse medför dock minst en :a. Finansiella nettotillgångar omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt (omsättningstillgångar + långfristiga fordringar + långfristiga placeringar kortfristiga och långfristiga skulder). Måttet divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Måttet speglar en tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalningsberedskap. ett mått på hur god kommunens kortsiktiga betalningsberedskap är. Måttet räknas fram genom att likvida medel och kortfristiga fordringar divideras med kortfristiga skulder. Nyckeltalet innefattar inte lager och förråd. Nettokostnadsandelen visar hur stor andel av skatteintäkterna och de generella statsbidragen som har gått åt till att finansiera verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto. 00% innebär att skatteintäkter och generella statsbidrag precis täcker den löpande driften. Investeringsvolym Årets investeringar har ställts i förhållande till verksamhetens nettokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna emellan. summan av kommunens samtliga intäkter och kostnader under året exklusive extraordinära poster (poster av engångskaraktär som uppgår till väsentligt belopp och inte har med den ordinarie verksamheten att göra). Resultatet har dividerats med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna göras mellan de analyserade kommunerna. Genomsnittligt resultat före under de tre senaste åren beskriver kommunens genomsnittliga resultat under de tre senaste åren. Resultatet har dividerats med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser mellan de analyserade kommunerna ska kunna göras. Skattefinansieringsgrad na beskriver hur stor andel av årets investeringar som kommunen kan finansiera med egna medel i form av återstående skatteintäkter. Egna medel räknas fram genom att resultatet före extraordinära poster tillförs årets avskrivningar. Kallas ibland självfinansieringsgrad. Soliditet eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Beskriver hur kommunens långsiktiga betalningsstyrka utvecklas. Ju högre soliditet desto större finansiellt handlingsutrymme. KFi Finansiell profil 0 0 6

17 Finansiella profiler för Kävlinge kommun Syftet med den här analysen är att redovisa var Kävlinge kommun befinner sig och hur kommunen har utvecklats finansiellt under 0 0 i förhållande till övriga kommuner i Skånes län. Detta görs i form av en finansiell profil, vars uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos den granskade kommunen i förhållande till kommunerna i länet. Vad är den finansiella profilen? Utgångspunkten för den finansiella analysen som används på de följande sidorna är de finansiella profiler i form av polärdiagram som redovisas nedan på denna sida. De innehåller dels åtta finansiella nyckeltal, dels fyra perspektiv som är viktiga när en kommuns ekonomi analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Genom att ta fram tre finansiella profiler för Kävlinge kommun för 0 0 kan man på ett översiktligt sätt fastställa vilken finansiell utveckling och ställning kommunen har i förhållande till övriga kommuner i länet. Den finansiella profilen är dock relativ, vilket innebär att om kommunen redovisar en :a i profilen, har man visserligen ett av de starkaste värdena för nyckeltalet i länet, men värdet kan behöva förbättras för att nå t ex god ekonomisk hushållning. I allmänhet är det dock så att om kommunen får en :a eller en :a för ett nyckeltal i den finansiella profilen är styrkan på nyckeltalet oftast mer än tillfredsställande och speglar någon slags god ekonomisk hushållning. Mer information om den finansiella modellen och de nyckeltal som den innehåller finns att läsa om i ett separat avsnitt i rapporten. Inledningsvis i denna rapport analyseras hur de nyckeltal som ingår i den finansiella profilen har utvecklats mellan 0 0 både för Kävlinge och för snittet i länet. Därefter följer en analys av hur den finansiella profilen har utvecklats för Kävlinge under samma tidsperiod. Rapporten avslutas med en sammanfattande kommentar om Kävlinges finansiella ställning och utveckling. Finansiella nyckeltal under 0 0 Kommuner och landsting skall sedan 99 bedriva sin verksamhet enligt god ekonomisk hushållning. En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat före extraordinära poster. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens bruttokostnader ligga mellan % över en längre tidsperiod. Med en sådan resultatnivå klarar en kommun av att finansiera större delen av sin tillgångsökning med skatteintäkter, vilket i sin tur leder till att kommunen kan bibehålla sin finansiella handlingsberedskap på kort och lång sikt. För expansiva kommuner med stora investeringar bör resultatet i de flesta fall ligga på mellan % och % om kommunens finansiella handlingsutrymme skall bibehållas. För kommuner med befolkningsminskning kan det däremot räcka med -% i resultat. Kävlinge redovisade under 0 ett resultat före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader på,%. Det försvagades till,% under 0, för att under 0 marginellt försvagas till,0%. För kommunerna i länet uppgick motsvarande genomsnittligt resultat till,% under 0 och,% under 0. Under 0 förbättrades det till,6%. Det innebar en försvagning för länet mellan 0 och 0 på 0,6 procentenheter, medan Kävlinge redovisade en försvagning med, procentenheter för samma period. Kävlinge 0 Kävlinge 0 Kävlinge 0 KFi Finansiell profil 0 0 7

Finansiell profil. Kävlinge kommun 2012 2014

Finansiell profil. Kävlinge kommun 2012 2014 Finansiell profil Kävlinge kommun 0 0 Innehåll Inledning syfte med rapporten... Finansiell analys av kommunerna i Skåne... Så tolkar du den finansiella profilen!... Förklaringar av de fyra perspektiven

Läs mer

Finansiell profil. Kävlinge kommun

Finansiell profil. Kävlinge kommun Finansiell profil Kävlinge kommun 0 06 Innehåll Inledning syfte med rapporten... Finansiell analys av kommunerna i Skåne... Så tolkar du den finansiella profilen!...6 Förklaringar av de fyra perspektiven

Läs mer

FINANSIELL PROFIL KÄVLINGE KOMMUN En finansiell jämförelse av kommunerna i Skåne län

FINANSIELL PROFIL KÄVLINGE KOMMUN En finansiell jämförelse av kommunerna i Skåne län FINANSIELL PROFIL KÄVLINGE KOMMUN 0 07 En finansiell jämförelse av kommunerna i Skåne län Innehåll Inledning syfte med rapporten... Finansiell analys av kommunerna i Skåne... Så tolkar du den finansiella

Läs mer

Finansiell profil. Trelleborgs kommun 2010 2012

Finansiell profil. Trelleborgs kommun 2010 2012 Finansiell profil Trelleborgs kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Skåne...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...14 Förklaringar av de fyra

Läs mer

Finansiell profil. Eksjö kommun 2012 2014

Finansiell profil. Eksjö kommun 2012 2014 Finansiell profil Eksjö kommun 2012 2014 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...12 Förklaringar av de fyra

Läs mer

Finansiell profil. Värnamo kommun 2010 2012

Finansiell profil. Värnamo kommun 2010 2012 Finansiell profil Värnamo kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2011 2013

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2011 2013 Finansiell profil Sävsjö kommun 2011 2013 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...12 Förklaringar av de

Läs mer

FINANSIELL PROFIL VÄRNAMO KOMMUN En finansiell jämförelse av kommunerna i Jönköpings län

FINANSIELL PROFIL VÄRNAMO KOMMUN En finansiell jämförelse av kommunerna i Jönköpings län FINANSIELL PROFIL VÄRNAMO KOMMUN 2016 2018 En finansiell jämförelse av kommunerna i Jönköpings län Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar

Läs mer

Finansiell profil. Skinnskattebergs kommun 2009 2011

Finansiell profil. Skinnskattebergs kommun 2009 2011 Finansiell profil Skinnskattebergs kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västmanlands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2009 2011

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2009 2011 Finansiell profil Sävsjö kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil. Eksjö kommun

Finansiell profil. Eksjö kommun Finansiell profil Eksjö kommun 2014 2016 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...13 Förklaringar av de fyra

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

FINANSIELL PROFIL VÄRNAMO KOMMUN En finansiell jämförelse av kommunerna i Jönköpings län

FINANSIELL PROFIL VÄRNAMO KOMMUN En finansiell jämförelse av kommunerna i Jönköpings län FINANSIELL PROFIL VÄRNAMO KOMMUN 2015 2017 En finansiell jämförelse av kommunerna i Jönköpings län Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil. Huddinge kommun 2010 2012

Finansiell profil. Huddinge kommun 2010 2012 Finansiell profil Huddinge kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Stockholms län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...13 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Finansiell profil. Tyresö kommun

Finansiell profil. Tyresö kommun Finansiell profil Tyresö kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Stockholms län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...13 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007 Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och

Läs mer

Finansiell profil. Kävlinge kommun

Finansiell profil. Kävlinge kommun Finansiell profil Kävlinge kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell analys av kommunerna i Skåne län 008 00... Så tolkar du den finansiella profilen!... Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006 Finansiell profil Falköpings kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Sävsjö kommun

Finansiell profil Sävsjö kommun Finansiell profil Sävsjö kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län 00 006 styrkor och svagheter hos kommunerna i Jönköpings län Så tolkar

Läs mer

Finansiell profil Halmstads kommun

Finansiell profil Halmstads kommun Finansiell profil Halmstads kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 006 008....... styrkor och svagheter

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

Finansiell profil. Grästorps kommun

Finansiell profil. Grästorps kommun Finansiell profil Grästorps kommun 2013 2015 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17

Läs mer

Finansiell profil. Halmstads kommun

Finansiell profil. Halmstads kommun Finansiell profil Halmstads kommun 2014 2016 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...19

Läs mer

Finansiell profil. Grästorps kommun 2012 2014

Finansiell profil. Grästorps kommun 2012 2014 Finansiell profil Grästorps kommun 2012 2014 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17

Läs mer

Finansiell profil. Marks kommun 2010 2012

Finansiell profil. Marks kommun 2010 2012 Finansiell profil Marks kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17 Förklaringar

Läs mer

FINANSIELL PROFIL MELLERUDS KOMMUN En finansiell jämförelse av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län

FINANSIELL PROFIL MELLERUDS KOMMUN En finansiell jämförelse av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län FINANSIELL PROFIL MELLERUDS KOMMUN 2015 2017 En finansiell jämförelse av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra

Läs mer

Finansiell profil. Uddevalla kommun 2011 2013

Finansiell profil. Uddevalla kommun 2011 2013 Finansiell profil Uddevalla kommun 2011 2013 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006 Finansiell profil Melleruds kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil. Tranås kommun 2008 2010

Finansiell profil. Tranås kommun 2008 2010 Finansiell profil Tranås kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län 008 00... styrkor och svagheter hos kommunerna i Jönköpings län Så

Läs mer

Finansiell profil. Hjo kommun 2009 2011

Finansiell profil. Hjo kommun 2009 2011 Finansiell profil Hjo kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...16 Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil Uddevalla kommun 2005 2007

Finansiell profil Uddevalla kommun 2005 2007 Finansiell profil Uddevalla kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 007 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008

Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008 Finansiell profil Uddevalla kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 006 008................ styrkor

Läs mer

Finansiell profil Färgelanda kommun 2005 2007

Finansiell profil Färgelanda kommun 2005 2007 Finansiell profil Färgelanda kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 007 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Strömstads kommun 2004 2006

Finansiell profil Strömstads kommun 2004 2006 Finansiell profil Strömstads kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Tyresö kommun 2006 2008

Finansiell profil Tyresö kommun 2006 2008 Finansiell profil Tyresö kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell analys av Södertörnskommunerna 006 008 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar av de fyra perspektiven

Läs mer

Finansiell profil. Salems kommun 2008 2010

Finansiell profil. Salems kommun 2008 2010 Finansiell profil Salems kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell analys av Södertörnskommunerna 008 00... Så tolkar du den finansiella profilen!... 0 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun

Finansiell profil Melleruds kommun Finansiell profil Melleruds kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 006 008................ styrkor

Läs mer

Finansiell profil Nynäshamns kommun 2007 2009

Finansiell profil Nynäshamns kommun 2007 2009 Finansiell profil Nynäshamns kommun 007 009 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell analys av Södertörnskommunerna 007 009................................... Så tolkar du den

Läs mer

Finansiell profil Tanums kommun

Finansiell profil Tanums kommun Finansiell profil Tanums kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Tanums kommun

Finansiell profil Tanums kommun Finansiell profil Tanums kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 007 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Tanums kommun

Finansiell profil Tanums kommun Finansiell profil Tanums kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 006 008................ styrkor

Läs mer

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1 2015

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1 2015 Uppdragstider prio 1 per kommun Q1 2015 Distrikt 1 Kommun antal uppdrag *1 *2 *3 *4 *5 *6 *7 *8 *9 Malmö 4201 02:40 00:42 03:22 06:31 09:53 20:15 08:48 25:06 01:01:22 Trelleborg 627 02:33 01:13 03:46 08:27

Läs mer

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q3 1/1-30/9 2015

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q3 1/1-30/9 2015 Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q3 1/1-30/9 2015 Distrikt 1 Kommun antal uppdrag *1 *2 *3 *4 *5 *6 *7 *8 *9 Malmö 13023 02:38 00:41 03:19 06:44 10:03 18:56 09:12 22:45 00:58:26 Trelleborg 1854 02:28

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun

Finansiell profil Melleruds kommun Finansiell profil Melleruds kommun 00 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 00 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016 Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016 Distrikt 1 Kommun antal uppdrag *1 *2 *3 *4 *5 *6 *7 *8 *9 Malmö 9476 02:50 00:22 03:12 07:16 10:28 20:04 09:28 23:58 01:00:09 Trelleborg 1288 02:43 01:04 03:47

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun 2007 2009

Finansiell profil Melleruds kommun 2007 2009 Finansiell profil Melleruds kommun 007 009 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 007 009................. Så

Läs mer

Finansiell profil Piteå kommun 2003 2005

Finansiell profil Piteå kommun 2003 2005 Finansiell profil Piteå kommun 00 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland 00 00 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil. Piteå kommun

Finansiell profil. Piteå kommun Finansiell profil Piteå kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun

Finansiell profil Melleruds kommun Finansiell profil Melleruds kommun 00 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 00 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella

Läs mer

Kommunerna i Skåne län. Den finansiella profilen 2009-2013

Kommunerna i Skåne län. Den finansiella profilen 2009-2013 Kommunerna i Skåne län Den finansiella profilen 29-213 Resultatrelaterade nyckeltal Resultat före extraordinära poster / verksamhetens kostnader 5 4 3,8 3 2,9 2,5 2,5 2 1,8 1,9 2 2,1 2,2 2,2 1 29 21 211

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Finansiell profil Piteå kommun

Finansiell profil Piteå kommun Finansiell profil Piteå kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell analys utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland 006 008.......... Inkl finansiella

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Företagsamheten 2017 Skåne län

Företagsamheten 2017 Skåne län Företagsamheten 2017 Skåne län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2012» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Företagsklimatet i Klippans kommun 2018

Företagsklimatet i Klippans kommun 2018 Företagsklimatet i s kommun 2018 Om undersökningen i s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag

Läs mer

Företagsklimatet i Burlövs kommun 2018

Företagsklimatet i Burlövs kommun 2018 Företagsklimatet i s kommun 2018 Om undersökningen i s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag

Läs mer

Företagsklimatet i Lunds kommun 2018

Företagsklimatet i Lunds kommun 2018 Företagsklimatet i s kommun 2018 Om undersökningen i s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag

Läs mer

Företagsklimatet i Malmö stad 2018

Företagsklimatet i Malmö stad 2018 Företagsklimatet i stad 2018 Om undersökningen i stad Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Finansiell profil Tyresö kommun

Finansiell profil Tyresö kommun Finansiell profil Tyresö kommun 007 009 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell analys av Södertörnskommunerna 007 009................................... Så tolkar du den finansiella

Läs mer

Företagsamheten Skåne län

Företagsamheten Skåne län Företagsamheten 2019 Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport april 2014 Förväntningarna på den nationella ekonomiska utvecklingen har ökat under den senaste tiden. Jämförs medelvärdet för BNP-tillväxten

Läs mer

Företagsamheten 2018 Skåne län

Företagsamheten 2018 Skåne län Företagsamheten 2018 Skåne län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2017-04-12 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling RAPPORT Konjunktur och arbetsmarknad i Skåne

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling RAPPORT Konjunktur och arbetsmarknad i Skåne Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2018-08-16 1 (14) Konjunktur och arbetsmarknad i Skåne Utveckling

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2015-03-09 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-09-15 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-01-15 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Malmö, juni Josef Lannemyr. år (19,3 %)) arbetskraften) ungdomar och. redan börjat. S e kan få jobb.

Malmö, juni Josef Lannemyr. år (19,3 %)) arbetskraften) ungdomar och. redan börjat. S e kan få jobb. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, juni 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningenn Totaltt inskrivna arbetslösa i Skåne län juli 20142 59 800 (10, 0 %) 26 8000 kvinnor (9, 2 %) 33 1000 män (10,7

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-11-16 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne

Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne Vad bör göras i respektive kommun i Skåne? Företagsklimat Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm

Läs mer

Företagsklimatet i Landskrona stad 2017

Företagsklimatet i Landskrona stad 2017 Företagsklimatet i stad 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 stad Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2015-10-26 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2017-08-17 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2017-11-09 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Företagsklimatet i Klippans kommun 2017

Företagsklimatet i Klippans kommun 2017 Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Primär målgrupp: Företag med

Läs mer

Företagsklimatet i Höganäs kommun 2017

Företagsklimatet i Höganäs kommun 2017 Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Så slår en återinförd fastighetsskatt mot Skåne län

Så slår en återinförd fastighetsskatt mot Skåne län Så slår en återinförd fastighetsskatt mot Skåne län Höjda taxeringsvärden 2018 I år träder den nya småhustaxeringen i kraft som genomförs vart tredje år. Enligt Skatteverkets preliminära beräkningar 1

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-08-15 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Finansiell profil. Lysekils kommun 2008 2010

Finansiell profil. Lysekils kommun 2008 2010 Finansiell profil Lysekils kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands och Hallands län 008 00... Så tolkar du den

Läs mer

Företagsklimatet i Tomelilla kommun 2017

Företagsklimatet i Tomelilla kommun 2017 Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-05-31 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Företagsklimatet i Helsingborgs stad 2017

Företagsklimatet i Helsingborgs stad 2017 Företagsklimatet i s stad 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 s stad Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknad i Skåne, januari 2018

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknad i Skåne, januari 2018 Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2018-01-22 1 (13) Konjunktur och arbetsmarknad i Skåne, januari 2018

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2017-11-29 1 (13) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Företagsklimatet i Skåne län 2019

Företagsklimatet i Skåne län 2019 Företagsklimatet i län 2019 Om undersökningen i län Deltagande företag Antal anställda Bransch Inga 9 Bygg Handel 19 19 1-38 Industri Tjänster till företag 1 11 6-2 33 Transport Jordbruk, skogsbruk 9 8

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER APRIL 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på april 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-april 2013, samt en jämförelse över tid.

Läs mer

BJUVS KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän. BROMÖLLA KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän

BJUVS KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän. BROMÖLLA KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän BJUVS KOMMUN 2006 Mätplats: Bjuv N. Storg 3 8/9 kl 1100-1300 11/9 kl 0730-0930 Bjuv Kvarng/Sjukhusv 8/9 kl 1100-1400 11/9 kl 0730-0930 Föraren Man 458 341 799 105 111 216 563 452 1015 81,3 75,4 78,7 Kvinna

Läs mer

Företagsklimatet i Kristianstads kommun 2017

Företagsklimatet i Kristianstads kommun 2017 Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Primär målgrupp: Företag med

Läs mer

Statistik för Skånes inkvartering

Statistik för Skånes inkvartering Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport augusti 2015 2015 10 08 Tourism in Skåne / Rapporttitel Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Gästnätter i Skåne utvecklas bättre än för Sverige totalt...

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport december 2013 Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå I diagrammet nedan presenteras en sammanställning av samtliga BNP-prognoser som släppts av större prognosinstitut och

Läs mer

göteborgs stad delårsrapport

göteborgs stad delårsrapport göteborgs stad delårsrapport per augusti 2010 Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer