God ekonomisk hushållning och Gävle kommuns finansiella målsättning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "God ekonomisk hushållning och Gävle kommuns finansiella målsättning"

Transkript

1 REVISIONSRAPPORT Kommunstyrelsen Dnr God ekonomisk hushållning och Gävle kommuns finansiella målsättning Propositionen God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting ledde till förändringar i kommunallagen som innebar att det tidigare balanskravet sköts i bakgrunden. I stället lades tonvikten på att kommunerna skall ha en god ekonomisk hushållning. Ett allt större krav lades därmed på varje kommun att definiera vad som är en god ekonomisk hushållning i den enskilda kommunen, samt att ange målsättningar för hur den skall uppnås. Lagstiftaren valde i detta fall att förlita sig på den kommunala självstyrelsen och gav revisorerna en särskild uppgift att följa upp kommunens utveckling i detta avseende. Revisorskollegiet har låtit göra en utredning av begreppet God ekonomisk hushållning i kommunallagens mening, samt att granska de finansiella målsättningarna för Gävle kommun så som de framgår i kommunplanen Granskningsrapporten behandlades i revisorskollegiet och visar på vissa brister i de finansiella nyckeltalens konstruktion. Vissa nyckeltal saknas, andra är alltför näraliggande varandra. Rapporten pekar framför allt på möjligheter att utveckla beskrivningen av och förståelsen för kommunens finansiella ställning som grundval för en långsiktig planering. Vi ser fram emot en dialog med kommunledningen i frågan. Kommunrevisionen Rune I Wiebe Revisorskollegiets ordförande Henry Lundberg Revisionschef Bilaga: Granskningsrapport: God ekonomisk hushållning och Gävle kommuns finansiella målsättning, KOMMUNREVISIONEN Gävle kommun, Gävle. Besöksadress Stadshuset, Drottninggatan 22 Tfn (vx). Fax

2

3 GRANSKNINGSRAPPORT Revisorskollegiet Sid 1 (18) Dnr Handläggare: Henry Lundberg God ekonomisk hushållning och Gävle kommuns finansiella målsättning KOMMUNREVISIONEN Gävle kommun, Gävle. Besöksadress Stadshuset, Drottninggatan 22 Tfn (dir). Fax Mobil

4 Sid 2 (18) Bakgrund och syfte God ekonomisk hushållning är ett nyckelbegrepp i kommunalekonomiska sammanhang. Begreppet är gammalt men det finns en ny lagstiftning med nya krav på kommunerna att beskriva den egna finansiella ställningen och ange målsättningar för dess utveckling. Syftet med den här utredningen är dels att reda ut begreppet god ekonomisk hushållning, dels att granska Gävle kommuns finansiella målsättningar utifrån lagstiftningen om god ekonomisk hushållning. Först görs en sammanställning av lagstiftningen och de uttolkningar av lagen som gjorts av Sveriges Kommuner och Landsting. Därefter ställs Gävle kommunens finansiella målsättningar, så som de framställs i kommunplan , i relation till de nyckeltal som Kommuninvest använder i sin modell för finansiell analys. Slutligen sammanfattas begreppet god ekonomisk hushållning och hur man kan gå vidare för en konkret analys. Utredningen avgränsas till att omfatta endast de finansiella målsättningarna. Målsättningar för verksamheterna utelämnas helt. Begreppet God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning är egentligen en tautologi, ekonomi betyder hushållning. Vad är god ekonomi i en kommun? Man kan tycka att svaret borde stå i en faktaruta på en bestämd sida i läroboken. Det gör det inte. En tidigare revisionsrapport har pekat på Kommunforskning i väst samt på Svensk Kommunrating som båda utvecklat mycket ambitiösa modeller med nyckeltal som presenteras på så sofistikerade sätt att det blir alltför komplicerat och svårgripbart. Mycket annat är också skrivet om saken. Lagstiftningen är emellertid den mest självklara utgångspunkten. Därför börjar framställningen med en sammanfattning av de centrala delarna av kommunallagens formuleringar av balanskrav och god ekonomisk hushållning. Därefter efterlyses uttolkningar och rekommendationer från Sveriges Kommuner och Landsting. Kommuninvest, som har cirka 200 medlemskommuner har en egen modell för finansiell analys av kommuner. Denna presenteras och får samtidigt bilda referens till Gävle kommuns finansiella målsättningar så som de presenteras i kommunplanen

5 Sid 3 (18) Kommunallagen När den nya kommunallagen trädde i kraft 1992 slopades en rad äldre begrepp för den ekonomiska förvaltningen såsom förmögenhetsskydd. I stället infördes en mycket allmänt hållen bestämmelse om god ekonomisk hushållning. Man gjorde den bedömningen att det inte var möjligt att i detalj ange vad som är att betrakta som god ekonomisk hushållning. Dock uttrycktes i förarbetena att god ekonomisk hushållning bör vara att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna. Med början 2000 infördes ett krav på balanserad budget och krav på reglering av negativa resultat inom 2 år om det inte föreligger synnerliga skäl. Detta så kallade balanskravet var aldrig menat att ersätta det grundläggande kravet på en god ekonomisk hushållning, men väl att utgöra en minimigräns. Propositionen God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting lades fram Där mjukades balanskravet upp samtidigt som det vidare begreppet god ekonomisk hushållning ställs som krav på kommunerna. Balanskravet kvarstår men mjukas upp Med den nya lagstiftningen är det möjligt för kommunen att besluta om en underbalanserad budget, vilket var en omöjlighet tidigare och som i många fall ledde till att man kände sig tvingad att lägga fram en orealistisk budget. Beslut om en underbalanserad budget får dock endast fattas om det finns synnerliga skäl. För en kommun är en stor förmögenhet inte något självändamål. Det är således möjligt för en kommun att underbalansera sin budget och minska det egna kapitalet på ett planerat sätt under förutsättning att en grundlig finansiell analys gjorts som visar att kravet på god ekonomisk hushållning uppfylls. Propositionen beskriver detta närmare på följande sätt: För att ett uttag av det egna kapitalet inte skall bryta mot kravet på en god ekonomisk hushållning skall det bl.a. finnas kapital som täcker hela pensionsåtagandet, även den del som redovisas som en ansvarsförbindelse. Därutöver skall det finnas en buffert med realiserbara tillgångar som kan användas för delfinansiering av framtida investeringar. När dessa delar är täckta måste kommunens eller landstingets egna förutsättningar definieras utifrån skuldsättning, riskexponering och penningflöde. (Prop. sid. 19)

6 Sid 4 (18) Ett annat skäl för att lägga en underbalanserad budget kan vara en större omstruktureringsåtgärd i syfte att uppnå en god ekonomisk hushållning. Detta förutsätter att åtgärden är väl definierad och beskriven i budgeten både avseende tid och innehåll. Huvudregeln är som tidigare en balanserad budget, vilket propositionen poängterar: Regeringen förutsätter att kommuner och landsting använder möjligheten att underbalansera budgeten endast under enstaka år och med stor restriktivitet. (Prop. sid. 19) Därav följer också att ett synnerligt skäl för att inte återställa det egna kapitalet kan vara en realisationsförlust, under förutsättning att kommunen därmed skapat förutsättningar för minskade framtida kostnader. Vid obudgeterat negativt resultat skall det egna kapitalet återställas inom 3 år såvida inte resultatet beror på: o orealiserade förluster i värdepapper som innehas med långsiktigt syfte o om det finns andra synnerliga skäl. Ett sådant kan vara en realisationsförlust, under förutsättning att kommunen därmed skapat förutsättningar för minskade framtida kostnader. Fullmäktige ska, senast vid påföljande sammanträde, anta en åtgärdsplan för hur återställandet ska ske. God ekonomisk hushållning verksamhetsperspektivet I propositionen och dess förslag till ändringar i kommunallagen framhålls att god ekonomisk hushållning också betyder en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet. Detta lämnas helt och hållet utanför det fortsatta arbetet i den här utredningen. God ekonomisk hushållning det finansiella perspektivet Kapitlet inleds med några grundläggande tankegångar: Som allmän utgångspunkt gäller att varje generation måste själv bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation skall behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. I Ekonomiförvaltningsutredningens betänkande anges att överskottet (resultatet) därför måste vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå skall kunna garanteras även för nästkommande generation utan att den skall behöva uttaxeras en högre skatt. (Prop. sid. 12) Generationsproblemetiken är specifik för samhällsekonomin och förekommer inte alls inom företagsekonomi. Här framställs den på ett ovanligt sätt. Traditio-

7 Sid 5 (18) nella föreställningar har i första hand varit att man inte ska konsumera (eller förslösa ) de tillgångar som tidigare generation byggt upp. Med den föreställning följer en syn på det egna kapitalet som någonting i det närmaste heligt. Nu ser vi att den tankegången är bruten och perspektivet har blivit framåtriktat. Dagens generation ska inte konsumera mer än vad man kan garantera att nästa generation också kan konsumera. Det måste tolkas som en maning till försiktighet i nya åtaganden. Propositionen lägger uttryckligen den externa redovisningen som grund för den finansiella analysen. Därutöver anges exempel på vad som kan ingå i den finansiella målsättningen, vilka återges nedan. Sedan måste varje enskild kommun anpassa målen till sina egna förhållanden och omständigheter. Exempel på vad som kan ingå i den finansiella målsättningen är resultatkrav med anledning av framtida kapacitetsbehov, dvs. förmågan att även i framtiden producera service på nuvarande nivå. För att kravet på en god ekonomisk hushållning skall uppnås bör resultatet ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin. En annan viktig del i den finansiella målsättningen är skuldsättningen på kort och lång sikt. Kommunen eller landstinget kan sätta upp mål för soliditeten, dvs. hur mycket av tillgångarna som skall vara finansierade med egna medel. Vidare bör kommunen eller landstinget i en finansieringsstrategi precisera hur olika delar (t.ex. investeringar och pensioner) skall finansieras. Även mål för flöden som in- och utbetalningsströmmar kan vara aktuella. Ett mål kan vara nivån på betalningsberedskapen. I den finansiella målsättningen bör risk och andra osäkerhetsfaktorer vägas in. Många kommuner och landsting har t.ex. gått i borgen för sina företag. Risken för att de kan behöva gå in och täcka förluster i företagen bör därför kalkyleras och ingå i den finansiella målsättningen. Ovanstående är exempel och andra mål kan vara aktuella. (Prop. sid. 12) Den finansiella analysens dimensioner som vi finner i ovanstående citat är: o Resultatet o Skuldsättning på kort och lång sikt o Soliditet o Finansieringsstrategi o Betalningsberedskap o Risk och osäkerhetsfaktorer

8 Sid 6 (18) Ur kraven för att kommun på ett planerat sätt ska kunna underbalansera sin budget och minska sitt kapital (se ovan), kan vi utläsa vissa grundförutsättningar för en god ekonomi: 1. Eget kapital som täcker hela pensionsåtagandet, även den del som redovisas som en ansvarsförbindelse 2. Buffert med realiserbara tillgångar som kan användas för delfinansiering av framtida investeringar Därutöver måste hänsyn tas till: 1. skuldsättning 2. riskexponering 3. penningflöde Förbundet Sveriges kommuner och landsting En arbetsgrupp inom SKL har i en skrift Hushållning i lagens namn (2005) spunnit vidare på propositionen och nyheterna i lagstiftningen. När det gäller finansiella mål sammanfattas dessa på följande sätt (sidan 9): Till dessa läggs bedömningar av om de kommunala företagen är en riskfaktor eller belastning för kommunen samt en bedömning av skattesatsen som utgör den ekonomiska grundvalen. Vidare påpekas att de finansiella målen har som syfte att vara långsiktigt styrande och därför kan behöva delas upp i mål på kortare och längre sikt. Mer vägledning än så finns inte i alla fall inte än. Eftersom alla kommuner arbetar med frågan sker en ständig utveckling.

9 Sid 7 (18) Kommuninvests modell för finansiell analys och Gävle kommuns finansiella mål Kommuninvest har utarbetat en modell för finansiell analys och uppföljning av kommuner och deras företag med syfte att på ett tidigt stadium upptäcka eventuella ekonomiska problem och hotbilder. Modellen återges och refereras löpande. Text och bilder ur modellen har streckad inramning. Dess dimensioner och nyckeltal ställs i relation till Gävle kommuns finansiella nyckeltal och kommenteras i inramade textrutor. Den samlade finansiella bedömningen baseras på fem områden, vilka samtliga måste analyseras. Ett analysområde kan inte isoleras från övriga områden. De fem områdena är: 1 Omvärldsfaktorer De omvärldsfaktorer som modellen behandlar är: Konjunkturen Konjunkturutvecklingen i riket slår direkt mot kommunens skatteintäkter och generella avgifter och statsbidrag. Den lokala konjunkturen spelar inte så stor roll på kort sikt, men är mycket betydelsefull på lång sikt där en långvarig konjunkturnedgång kan få svåra strukturella effekter och följdverkningar på kommunens ekonomi. Om kommunens utveckling beräknas bli gynnsammare än rikets minskar behovet av reserver för att möta konjunktursvängningarna och omvänt. Näringslivsstruktur Näringslivets struktur och kommunens beroende av ett enskilt företag eller en enskild bransch, vilket gör det svårare att möta konjunktursvängningar.

10 Sid 8 (18) Befolkningsstruktur Befolkningens utbildningsnivå och utbildningsutbudet har betydelse för kommunens tillväxtmöjligheter. Befolkningens ålderssammansättning och befolkningsförändringar ger indikatorer på kommunens utvecklingspotential. Kommunikationer och pendlingsmöjligheter - är ytterligare en faktor som bör beaktas. I kommunplanen finns ett omvärldskapitel på sidorna 12 till 17 som omfattar i stort sett punkterna ovan. De omvärldsförhållanden som beskrivs kopplas emellertid inte samman med de finansiella nyckeltalen och blir därför inte någon förklaring till målsättningarna. 2 Likviditetsberedskap De nyckeltal som används för att mäta den kortsiktiga betalningsberedskapen är Kassalikviditet Balanslikviditet Detta mått har en vidare definition och fångar även omsättningstillgångar som förråd och exploateringsområden. Antal betalningsdagar

11 Sid 9 (18) Måttet anger hur länge likviditeten räcker för att finansiera externa utgifter om inkomsterna uteblir. Övriga faktorer Utöver nyckeltalen ovan ingår en kartläggning av likviditetshanteringen i kommunen och förekomst av: o Policy/strategier/mål för likviditetshanteringen o Likviditetsplan o Koncernkonto Nyckeltal för likviditet och kortsiktig betalningsberedskap saknas helt och hållet i kommunens finansiella målsättningar. Likviditeten behandlas dock i kommunplanen men på ett annat ställe (sid. 49). Kassalikviditeten räknas fram och ställs i relation till betalningsströmmarna och disponibla krediter. 3 Ekonomisk kapacitet För att analysera området används faktorer som kommunen själv har ett direkt inflytande över, samt sådana faktorer som kommunen disponerar, t.ex. beskattningsrätten. De mått och nyckeltal som används är: Soliditet Eget kapital per invånare Genom att använda ett nyckeltal som relaterar kommunens egna kapital med dess invånare ges en bild över dels förmögenheten per invånare, dels om förmögenheten kan bibehållas i takt med förändrat antal invånare.

12 Sid 10 (18) Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar Självfinansieringsgraden länkar samman detta analysområde med området resultatföljsamhet. Nyckeltalet visar i vilken utsträckning årets nettoinvesteringar finansierats med internt tillförda medel. Skulder, avsättningar och borgensförbindelser per invånare Detta nyckeltal ger en bild över kommunens totala åtaganden. Genom att relatera åtagandena med invånarantal ges en möjlighet att jämföra kommuner. Det bör dock observeras att verksamhetens omfattning varierar mellan kommuner, vilket även slår igenom i detta nyckeltal. Utdebiteringsnivå En faktor som i praktiken kan begränsa kommunens möjligheter att höja utdebiteringen är kommunens utdebiteringsnivå i förhållande till omvärlden. I sammanhanget måste hänsyn tas till den totala utdebiteringen, det vill säga inklusive landstingsskatten. Realiserbara tillgångar Exempel på tillgångar i kommunernas ägo som representerar övervärden finns bland annat inom energisektorn. Beredskap Internt i kommunen är det viktigt att det finns en genomtänkt strategi för hur kommunen ska utvecklas och hur förändrade förutsättningar i omvärlden ska mötas. Bedömningen av den ekonomiska kapaciteten görs genom en sammanvägning av samtliga faktorer. Modellen nämnder en rad exempel på förhållanden som kan vara vägledande i bedömning om en kommun har en stark eller svag ekonomisk kapacitet:

13 Sid 11 (18) Gävle kommuns finansiella nyckeltal innehåller tre som faller in i analysområdet. Det första gäller soliditeten: Kommunkoncernen ska eftersträva en långsiktig tillväxt i balans och målet är att bibehålla kommunens soliditet. I soliditetsmåttet exkluderas förmedlade lån till kommunala bolag och den del av det egna kapitalet som motsvarar ansvarsförbindelse för pensionsåtaganden (sid. 25) Nyckeltalet liknar det som Kommuninvest använder, men kommunen räknar ansvarsförbindelsen för pensionsåtaganden som en skuld i detta fall (kommenteras på annat ställe, sid. 49 i kommunplanen). Kommunens nyckeltal går därför inte utan vidare att jämföra med andra kommuner. Oförändrad soliditet är detsamma som oförändrad skuldsättningsgrad. Målsättningen att hålla soliditeten oförändrad motiveras med att en bibehållen nivå är ett uttryck för en balanserad tillväxt. Ingenting sägs dock om huruvida den nuvarande nivån är rimlig eller ej. Målsättningen implicerar att nivån är tillfredsställande i dag och i framtiden. Vad finns det för skäl till detta? Ett annat nyckeltal i kommunen uttrycker detsamma som självfinansieringsgraden ovan: Den skattefinansierade verksamhetens nettoinvesteringar ska till 100 procent vara självfinansierad sett över en fyraårsperiod. (sid. 25) En liten oklarhet är vad som menas med skattefinansierad verksamhet. Exkluderas hela den så kallade affärsverksamheten, dvs VA-verksamheten, kollektivtrafik, hamnar och flygfält, bostadsförsörjning, industrilokaler och exploateringsverksamheten? Om så är fallet skiljer sig kommunens nyckeltal från Kommuninvests. Hur fångas då de andra verksamheterna i analysen av kommunens ekonomiska ställning och vilka målsättningar gäller för dessa?

14 Sid 12 (18) Målsättningen 100 % sett över en fyraårsperiod motiveras bristfälligt med att investeringar i skattefinansierad verksamhet inte ger någon avkastning och att En lånefinansiering av denna sektor tar resurser från övriga verksamheter och på sikt begränsar detta utvecklingen inom kommunen. (sid. 25). Målsättningen definieras inte. Är det den genomsnittliga självfinansieringsgraden som avses eller räkas fyra år ihop? Kommunens totala åtagande speglas på samma sätt i Kommuninvests analys och i kommunens nyckeltal: Kommunkoncernens skuldsättningsnivå får inte överstiga kr per invånare. (sid. 25) Ingen förklaring ges till varför målsättningen satts till just kronor. I budgeten för 2007 föreslås att skuldsättningstaket från och med 2006 (!) höjs med kr/inv., vilket motiveras med att nya beräkningar gjorts som visar på att pensionsåtagandet är större än tidigare beräknat. Om målsättningarna anpassas till verkligheten har de förlorat sin betydelse som riktmärken för handlandet. Utdebiteringsnivån berörs inte i kommunplanen i anslutning till de finansiella nyckeltalen. I kommunplanen förs heller inte några resonemang om realiserbara tillgångar. Något strategidokument som berör tänkbara åtgärder vid olika framtidssituationer finns inte. 4 Åtaganden Analysen av åtaganden omfattar en kartläggning av verksamheter som kan leda till förlust, samt en bedömning av sannolikheten för infriande av risk. Till åtaganden och verksamheter som bör analyseras hör:

15 Sid 13 (18) Eftersom målsättningarna i kommunen inte motiveras på något sätt förs heller inte några resonemang om riskernas art, omfattning och sannolikhet. Det närmaste som finns i kommunplanen är en känslighetsanalys och den görs på annat ställe i texten (sidan 50). 5 Ekonomisk följsamhet Analysområdet tar sikte på att få en uppfattning om i vilken utsträckning kommunen lyckats anpassa kostnadsnivån efter förändrade förutsättningar. Positiva resultat och följsamhet mellan kostnader och intäkter kan indikera att kommunledningen har god kontroll över kommunens verksamheter. En hög och okontrollerad kostnadsnivå kan indikera det motsatta. Följande mått och nyckeltal används: Nettokostnadsandel Nettokostnadsandelen ger information om dels om de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna, dels huruvida nettokostnadsökningen är snabbare än ökningen av skatteintäkter och statsbidrag. Resultat före extraordinära poster Resultatet före extraordinära poster bör lämna ett överskott som täcker inflationens påverkan på kommunens förmögenhet Nyckeltalet mäter hur verksamhetens resultat per invånare nominellt påverkar kommunens förmögenhet. Således inte huruvida resultatet konsoliderar ekonomin. För detta används ett annat nyckeltal:

16 Sid 14 (18) Reell konsolideringsgrad För att kommunens förmögenhet inte ska minska realt krävs ett resultat som är minst lika stort som inflationens värdeförändring av det egna kapitalet. För att få ett rättvisande värde minskas det egna kapitalet med intjänad skuld till och med 1997, samt att resultatet justeras med förändringen av denna post. Årets resultat per invånare Nyckeltalet används för att fånga upp eventuella extraordinära posters påverkan på det egna kapitalet. Kommunen har två nyckeltal och mål som faller under analysområdet. Det första är verksamhetens nettokostnad: När verksamhetens nettokostnader* finansierats ska det år 2007 återstå minst 6,2 procent och fr o m år 2008 minst 6,7 procent av skatteintäkter, generella bidrag och utjämning. Från nettokostnaden avräknas avskrivningar samt realisationsvinster/förluster. (* exklusive VA-verksamhet) (sid. 24) Nyckeltalets syfte är detsamma som nettokostnadsandelen i Kommuninvests analys, men det finns skillnader. Kommuninvest utgår ifrån resultaträkningens nettokostnadsbegrepp, medan kommunen räknar av avskrivningar och realisationsvinster och förluster. Det ger ett mera kassaflödesorienterat begrepp. Dessutom undantar kommunen VA-verksamheten, varför? Det andra nyckeltalet handlar om resultatet: Årets resultat* exklusive realisationsvinster/-förluster ska uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter, generella bidrag och utjämning. (*exklusive VA-verksamhet) (sid. 24)

17 Sid 15 (18) Resultatbegreppet i kommunens nyckeltal skiljer sig från resultaträkningens resultatbegrepp, som är det som Kommuninvest använder. Vidare ställer Kommuninvest resultatet ställes i förhållande till antalet invånare. Också här undantar kommunen VA-verksamheten, varför? Kommunens två nyckeltal är så lika varandra att det inte finns någon anledning att ha båda. Sammanvägd bedömning Sist och slutligen poängteras i modellens analysschema att inget nyckeltal står för sig själv, utan att alla måste analyseras tillsammans och förstås som en helhet. Den sammanvägda bedömningen av och motiven för de ekonomiska målsättningarna saknas i kommunplanen.

18 Sid 16 (18) Sammanfattning De finansiella nyckeltal som finns i Gävle kommuns plan för 2007 är i viss avseende inte entydigt definierade, andra är alltför näraliggande varandra för att vara praktiska. Målsättningarna motiveras i flera fall inte och vissa väsentliga faktorer utelämnas helt. Det är svårt för läsaren att få en sammanhängande bild av kommunens finansiella ställning. Jämförelser med andra kommuner skulle hjälpa till att förstå den egna situationen. God ekonomisk hushållning Begreppet God ekonomisk hushållning bestäms av följande 4 faktorer. Med andra ord: En kommun har en god ekonomi om: 1. Verksamheten är ändamålsenlig och effektiv 2. De löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna, dvs. balans i den löpande verksamheten 3. Betalningsberedskapen är tillfredsställande 4. Den finansiella ställningen svarar upp mot gjorda åtaganden och de risker som finns i dessa, och att det därutöver finns ett handlingsutrymme för att möta osäkerheter i framtiden Allmänna krav på nyckeltalen De nyckeltal som används för att belysa den ekonomiska situationen bör konstrueras med följande principer som vägledning: o o o o o o Enkelheten är viktig. Nyckeltalen är inte några exakta svar utan endast indikationer som tillsammans ger en vägledning för svaret. Basen ska finnas i den externa redovisningen. Finansiella nyckeltal måste kunna hämtas ur redovisningen för att därefter kompletteras med annan information. Jämförbarhet Jämförelser med andra kommuner är viktig. Analys av den rådande situationen måste föregå målsättning. Kvalitén i underarbetet avgör resultatet. Historiskt perspektiv Varje nyckeltal följs upp 5 år tillbaka i tiden för att tendenser ska kunna framträda vilket ger perspektiv på situationen. Långsiktighet Målsättningar bör formuleras på kort och på längre sikt.

19 Sid 17 (18) Nyckeltal för god ekonomisk hushållning Goda exempel på nyckeltal som speglar de bestämmande faktorerna för en god ekonomisk hushållning och som fyller kraven ovan är: 1 Verksamheten Nyckeltal för att fånga verksamhetens ändamålsenlighet och effektivitet har från början lämnats utanför denna utredning. Det här är en dimension som är tillräckligt omfattande för en egen behandling. 2 Balans i den löpande verksamheten 2.1 Resultat Resultatet uttrycker balansen mellan kostnader och intäkter i den löpande verksamheten. Det mest relevanta resultatbegreppet är resultat före extraordinära poster, vilket är det som ligger till grund för utredning av om lagens balanskrav uppfylls. Målsättningen sätts i kronor. För jämförbarhetens skull kan den också uttryckas i kronor per invånare. 2.2 Nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag Verksamhetens nettokostnader finns i resultaträkningen och ställs i relation till skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning, %. 3 Betalningsberedskap 3.1 Kassalikviditet Nyckeltalet definieras som kortfristiga fordringar + kortfristiga placeringar + kassa och bank i förhållande till kortfristiga skulder redovisad semesterlöneskuld, %. 4 Den finansiella ställningen 4.1 Soliditet Soliditet = eget kapital i förhållande till totala tillgångar, % 4.2 Skuldbetalningsförmåga Kassaflöde från den löpande verksamheten i förhållande till långfristiga skulder, antal år 4.3 Skattefinansieringsgrad Kassaflöde från den löpande verksamheten i förhållande till nettoinvesteringarna, %

20 Sid 18 (18) 4.4 Förpliktelsebelopp Summa skulder, avsättningar och borgensförbindelser per invånare, kronor per invånare. 4.5 Realiserbara tillgångar Summa tillgångar som är möjliga att realisera utan krav på återförhyrning. För att kunna jämföra med andra kommuner bör de realiserbara tillgångarna också uttryckas i kronor per invånare. 4.6 Utdebiteringsnivå Den totala skattesatsen (kommun och landsting) i relation till medelvärdet för regionens kommuner. Risker och osäkerhetsfaktorer Den finansiella ställningen ska ställas mot gjorda åtaganden och de risker som finns i dessa för att slutligen kunna ta ställning till om det finns ett tillräckligt handlingsutrymme för att möta de osäkerhetsfaktorer i framtiden som är av sådan karaktär att de varken kan förutsägas eller riskbedömas. Dessa låter sig inte lika lätt fångas genom nyckeltal, utan är i huvudsak beskrivande. Henry Lundberg Revisionschef

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007 Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och

Läs mer

Finansiell analys i budget och årsredovisning

Finansiell analys i budget och årsredovisning EN IDESKRIFT OM Finansiell analys i budget och årsredovisning FOKUS PÅ BALANSKRAVSUTREDNING OCH RESULTATUTJÄMNINGSRESERV Finansiell analys i budget och årsredovisning fokus på balanskravsutredning och

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument 1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-12-18 195 Dokumentansvarig

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006 Finansiell profil Falköpings kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Revisionsrapport Skurups kommun Building a better working world

Revisionsrapport Skurups kommun Building a better working world Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2014 Skurups kommun Granskning av årsredovisning 2013 EY Building a better working world Innehåll 1. Inledning 2 2. Resultatutfall mot budget

Läs mer

Granskning av bolagsstyrningen i Gävle kommun

Granskning av bolagsstyrningen i Gävle kommun REVISIONSRAPPORT 2007-10-30 Kommunstyrelsen Sid 1 (2) Dnr Granskning av bolagsstyrningen i Gävle kommun Gävle kommuns bolagsstyrning har granskas utifrån Svensk kod för bolagsstyrning och Principer för

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 13 142168-15 Rapport beträffande delårsgranskning.docx Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Bedömning av mål med betydelse för

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning

Granskning av bokslut och årsredovisning Revisionsrapport* Granskning av bokslut och årsredovisning 2007 Motala kommun April 2008 Karin Jäderbrink Stefan Knutsson Matti Leskelä *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Bakgrund...3

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 11 april 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga

Läs mer

Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2007. Jönköpings kommun R EVISIONSRAPPORT 2008. Genomförd på uppdrag av revisorerna 9 april 2008

Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2007. Jönköpings kommun R EVISIONSRAPPORT 2008. Genomförd på uppdrag av revisorerna 9 april 2008 R EVISIONSRAPPORT 2008 Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2007 Jönköpings kommun Genomförd på uppdrag av revisorerna 9 april 2008 Inger Andersson Susanne Karlsson Jonas Leander Helena Patrikson

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Jönköping kommun. Granskning av årsredovisning 2008

Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Jönköping kommun. Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna Jönköping kommun Granskning av årsredovisning 2008 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2015-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2015-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2016-03-16 Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Pajala kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 17 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2

Läs mer

Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014.

Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014. Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014. Timrå kommun April 2015 Marianne Harr Godkänd revisor Certifierad kommunal revisor Jenny Eklund Auktoriserad revisor Emma Andersson Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Jönköpings kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Helena Patrikson Inger Andersson Susanne Karlsson Jonas Leander Marcus Wernborg Carin Jesenicnik Innehållsförteckning

Läs mer

RUR i praktiken RESULTATUTJÄMNINGSRESERV BALANSKRAVSUTREDNING. RUR i praktiken 1

RUR i praktiken RESULTATUTJÄMNINGSRESERV BALANSKRAVSUTREDNING. RUR i praktiken 1 RUR i praktiken RESULTATUTJÄMNINGSRESERV BALANSKRAVSUTREDNING RUR i praktiken 1 RUR i praktiken 2 Förord I kommunallagen och i lagen om kommunal redovisning finns ett regelverk för hur kommuner och landsting

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Johan Lidström Lisbet Östberg Maj-Britt Åkerström 15 april 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Krokoms kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Kommittédirektiv. Redovisning m.m. av kommunal medfinansiering till statlig infrastruktur. Dir. 2008:114

Kommittédirektiv. Redovisning m.m. av kommunal medfinansiering till statlig infrastruktur. Dir. 2008:114 Kommittédirektiv Redovisning m.m. av kommunal medfinansiering till statlig infrastruktur Dir. 2008:114 Beslut vid regeringssammanträde den 9 oktober 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Stina Björnram, Bert Hedberg Cert. kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2012 Surahammars kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13)

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13) Styrande dokument Måldokument Plan Sida 1 (13) Finansplan 2016-2018 Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015 Sida 2 (13) Inledning Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2015 en strategisk plan

Läs mer

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2001-2003 2001 2002 2003 Antal invånare, 31/12 117 896 118 581 119 340 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 8 625 9 111 9 100 Verksamhetens

Läs mer

2010-06-17 FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015

2010-06-17 FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015 Dnr: 2009/797 042 1(10) Administrativa sektorn Bo Ekström 2010-06-17 Budgetberedningen FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015 Förvaltningens arbetssätt

Läs mer

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 2002 2003 2004 Antal invånare, 31/12 118 581 119 340 119 927 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 9 111 9 100 9 336 Verksamhetens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2009 Eva Lagbo Bergqvist Ing-Marie Englund Erika Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning per 2013-12-31

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning per 2013-12-31 Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning, se bifogad rapport. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de

Läs mer

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018 Ärendebeskrivning 1 (9) Enheten för Ekonomistyrning Handläggare Datum Diarienummer Agneta Gustavsson Veronica Hedlund Lundgren 2015-11-30 LK/152610 Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

SAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING... 4 2. RESULTATRÄKNING... 4. 2.1 Resultatanalys... 4 2.2 Kommentarer... 6 3. BALANSRÄKNING... 7

SAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING... 4 2. RESULTATRÄKNING... 4. 2.1 Resultatanalys... 4 2.2 Kommentarer... 6 3. BALANSRÄKNING... 7 Revisionsrapport 10/2009 Åstorps kommun Granskning av årsbokslut 2009 Bengt Sebring, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf. Bengt Joehns, 2:e v ordf. Stig Andersson Nils Persson Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2012. Haninge kommun. Granskning av årsredovisning 2011

Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2012. Haninge kommun. Granskning av årsredovisning 2011 Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2012 Haninge kommun Granskning av årsredovisning 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 3 3 Syftet med granskningen...

Läs mer

Kommunens hantering av pensionsförpliktelser

Kommunens hantering av pensionsförpliktelser R E V I S I O N S R AP P O R T 29-9-15 Kommunstyrelsen Sid 1 (2) Dnr. 9rek18 Handläggare: Henry Lundberg Kommunens hantering av pensionsförpliktelser Kommunens utgifter för personalens pensioner kommer

Läs mer

Månadsuppföljning per den 30 september 2013

Månadsuppföljning per den 30 september 2013 16 oktober 2013 KS-2013/254.182 1 (11) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 30 september 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

HYLTE SOPHANTERING AB

HYLTE SOPHANTERING AB UC BASVÄRDERING HYLTE SOPHANTERING AB 557199-0001 per 2015-10-06 senaste bokslut 2014-12-31 En produktion av UC Affärsfakta AB Beräknat aktievärde (baserat på bokslut 2014-12-31) per 2015-10-06 Totalt

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 Revisionsrapport April 2011 Erika Svensson Helen Samuelsson Dahlstrand Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...5 2.1 Bakgrund...5 2.2 Revisionsfråga och metod...5 3 Granskningsresultat...6

Läs mer

Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016

Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016 Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016 Fastställd av kommunstyrelsen 2013-09-24 96 Inledning Idag har Lycksele kommun för stor kostym i förhållande till vårt ekonomiska utrymme. Nu

Läs mer

Månadsuppföljning per den 30 april 2014

Månadsuppföljning per den 30 april 2014 20 maj 2014 KS-2014/284.182 1 (9) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 30 april 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2008

Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2008 Kalmar kommun Maj 2008 Elisabeth Rye Andersson Caroline Liljebjörn Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Revisionsfråga

Läs mer

God ekonomisk hushållning Planering och uppföljning Hur finansieras landstingets verksamhet? Kostnader och kostnadsutveckling.

God ekonomisk hushållning Planering och uppföljning Hur finansieras landstingets verksamhet? Kostnader och kostnadsutveckling. God ekonomisk hushållning Planering och uppföljning Hur finansieras landstingets verksamhet? Kostnader och kostnadsutveckling 11 maj 2015 Målstyrning i landstinget Landstingets övergripande mål Medborgare

Läs mer

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 En sammanfattning av årsredovisningen DET EKONOMISKA RESULTATET För femtonde året i rad hade kommunen ett positivt resultat. Överskottet var 5,9 miljoner kronor och berodde

Läs mer

Finansiell profil Nynäshamns kommun 2007 2009

Finansiell profil Nynäshamns kommun 2007 2009 Finansiell profil Nynäshamns kommun 007 009 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell analys av Södertörnskommunerna 007 009................................... Så tolkar du den

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN 1 MOTALA KOMMUN 07/KS 0288 KFS 2007:8 Ers KFS 1991:6 FINANSPOLICY FÖR MOTALA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-29, 172, gäller fr o m 2007-11-01. 1 INLEDNING 1.1 FINANSPOLICYNS SYFTE OCH OMFATTNING

Läs mer

Handlingar till ovanstående ärenden finns tillgängliga på kommunkontoret under expeditionstid.

Handlingar till ovanstående ärenden finns tillgängliga på kommunkontoret under expeditionstid. 1 (1) KUNGÖRELSE Vingåkers kommunfullmäktige kallas härmed till sammanträde i Åbrogården, stora salen, 2013-11-11, kl. 09.00. Sammanträdet kan även ses på Web-TV på Vingåkers kommuns hemsida, www.vingaker.se.

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

org.nr. 769623-3357 Fastställelseintyg

org.nr. 769623-3357 Fastställelseintyg Fastställelseintyg Undertecknad styrelseledamot i Stenkyrkafiber ekonomisk förening intygar, dels att denna kopia av årsredovisningen stämmer överens med originalet, dels att resultaträkningen och balansräkningen

Läs mer

DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Ekonomikontoret Datum: 2016-05-09 Lars Hustoft D.nr: Budget 2017, plan 2018-2019 Driftbudget Generellt för samtliga nämnder gäller att löneökningar enligt ordinarie lönerevision

Läs mer

Årsredovisning 2013-09-01 2014-08-31

Årsredovisning 2013-09-01 2014-08-31 Årsredovisning 2013-09-01 2014-08-31 Innehåll Förvaltningsberättelse Sid 4 Flerårsöversikt Sid 5 Förslag till vinstdisposition Sid 5 Resultaträkning Sid 5 Balansräkning tillgångar Sid 6 Balansräkning

Läs mer

Allmänna bidrag till. 25 kommuner

Allmänna bidrag till. 25 kommuner Allmänna bidrag till 25 kommuner Förslag till statens budget för 2014 Allmänna bidrag till kommuner Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Lagförslag... 9 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Burlövs kommun. il/ ERNST & YOUNG. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2012. Qua/ity In Everything We Do

Burlövs kommun. il/ ERNST & YOUNG. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2012. Qua/ity In Everything We Do Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna April 2013 Burlövs kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2012 il/ ERNST & YOUNG il/ frnst & YOUNG Qua/ity In fverything We Do Innehåll

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Vi har genomfört fördjupade granskningar inom ett antal områden.

Vi har genomfört fördjupade granskningar inom ett antal områden. Till kommunfullmäktige 2008 ÅRS REVISIONSBERÄTTELSE Vi har granskat kommunstyrelsens och övriga nämnders verksamhet samt årsredovisning, sammanställd redovisning och räkenskaper för år 2008 i Vaggeryds

Läs mer

Ägardirektiv AB Sjöbohem

Ägardirektiv AB Sjöbohem Datum Vår referens 1(6) Ägardirektiv AB hem Detta ägardirektiv avser AB hem, (556650-0665), (nedan kallat bolaget) och gäller tillsammans med kommuns företagspolicy. Ägardirektivet har fastställts på bolagsstämma

Läs mer

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun Nyckeltalsanalys Vännäs kommun November 2008 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...3 1.4 Avgränsning...3 2 Allmän grundanalys...4 2.1 Grunddata...4

Läs mer

Arbetslöshetskassornas årsredovisningar 2012

Arbetslöshetskassornas årsredovisningar 2012 2013:22 Arbetslöshetskassornas årsredovisningar 2012 Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/53 Arbetslöshetskassornas årsredovisningar 2012 Granskning

Läs mer

Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi

Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi 2014:19 Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi Uppföljning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/61 Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi Uppföljning initierad av

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om hantering av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag;

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun 2007 2009

Finansiell profil Melleruds kommun 2007 2009 Finansiell profil Melleruds kommun 007 009 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 007 009................. Så

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2015

Granskning av årsredovisning 2015 www.pwc.se Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Kerstin Sikander Certifierad kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2015 Växjö kommun Sophie Wigren Revisionskonsult 14 april 2016 Innehållsförteckning

Läs mer

Utbildning Oxelösunds kommun

Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda/tjänstemän 17 november 2015 Agenda Vad är ett Kommunalt resultat? Vad säger Kommunallagen? Vad är Balanskravet? Vad betyder God ekonomisk hushållning?

Läs mer

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 KOMMUNFAKTA ANTAL INVÅNARE 1 JANUARI (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 PERSONAL 1 JANUARI (antal) POLITISK STÄLLNING 2014 Parti Mandat 1200 1000 800 600 Antal

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport januari augusti 2006

Granskning av delårsrapport januari augusti 2006 Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport januari augusti 2006 Lomma kommun September 2006 NN NN NN *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Innehåll och information i delårsrapporten...3

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Brf Linnégatan 41-45

Brf Linnégatan 41-45 Brf Linnégatan 41-45 ÅRSREDOVISNING 1 januari 31 december 2012 Bostadsrättsföreningen Linnégatan 41-45 796909-5228 Nyckeltal Kostnadsfördelning 2012 2011 (exklusive fönster & fasadprojekt 2012) Planerat

Läs mer

Budget 2015 med plan 2016 2017

Budget 2015 med plan 2016 2017 Budget 2015 med plan 2016 2017 Antagen vid möte 2014-11-24 Vi vill vara realistiska det finns inte förutsättningar att nå ett överskott på 3 % för 2015 Sammanfattning LP, MP och KD säger nej till ett överskott

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Utfallsprognos per 31 mars 2015

Utfallsprognos per 31 mars 2015 Kommunkontoret Ekonomiavdelningen Tjänsteskrivelse -04-23 1(6) Henrik Nilsson 046 35 55 21 henrik.nilsson3@lund.se Kommunstyrelsen Utfallsprognos per 31 mars 1 Sammanfattning Årets första utfallsprognos

Läs mer

Kommunala Pensionärsrådet Protokoll 2014-11-19 1(4) Plats och tid Stadshuset 2014-11-19 kl 15:00 16:20

Kommunala Pensionärsrådet Protokoll 2014-11-19 1(4) Plats och tid Stadshuset 2014-11-19 kl 15:00 16:20 Kommunala Pensionärsrådet Protokoll 2014-11-19 1(4) Plats och tid Stadshuset 2014-11-19 kl 15:00 16:20 Beslutande Anita Frisk Kjell Roland Åkerlund Märta Tofeldt Lars-Eric Larsson Karl Erik Stridh John-Olof

Läs mer

Årsredovisning. för Partneraktiebolaget Sundvik Org.nr. 556940 1770

Årsredovisning. för Partneraktiebolaget Sundvik Org.nr. 556940 1770 Årsredovisning för Partneraktiebolaget Sundvik Org.nr. 556940 1770 Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2013.08.26 2014.12.31. Innehåll Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Lunds kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014. Building a better working world

Lunds kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014. Building a better working world Revisjonsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorevna April 2015 Lunds kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Building a better Biniding a better Innehåll 1. Inledning...2 2. Resultatutfa112014...2

Läs mer

Den svenska kommunsektorns kreditvärdighet

Den svenska kommunsektorns kreditvärdighet Den svenska kommunsektorns kreditvärdighet 1 FÖRORD I Sverige finns sedan länge en tradition av långtgående självstyre på lokal nivå. De svenska kommunerna och landstingen ansvarar för huvuddelen av all

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

Månadsuppföljning. November 2012

Månadsuppföljning. November 2012 A Månadsuppföljning November 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 november 2012 Skatteunderlagsprognosen per oktober pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna

Läs mer

Delårsrapport Januari - Juni 2008

Delårsrapport Januari - Juni 2008 Delårsrapport Januari - Juni 2008 Ökad omsättning och fortsatt stark tillväxt i abonnentportföljen Antal nya abonnenter ökar med 121% jämfört med 1 januari - 30 juni 2007 Omsättningen ökar med 45% Återbetalningstiden

Läs mer

Årsredovisning för. Sealwacs AB 556890-8486. Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31

Årsredovisning för. Sealwacs AB 556890-8486. Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Årsredovisning för Sealwacs AB Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Sealwacs AB 1(6) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Sealwacs AB, får härmed avge årsredovisning för 2013. Allmänt om verksamheten Bolaget

Läs mer

Årsredovisning Västra Mälardalens Kommunalförbund år 2013. Från Västra Mälardalens Kommunalförbund har inkommit årsredovisning för år 2013.

Årsredovisning Västra Mälardalens Kommunalförbund år 2013. Från Västra Mälardalens Kommunalförbund har inkommit årsredovisning för år 2013. ARBOGA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2014-04-08 Blad 11 4.W- j.. 3!..... renr VA S. $p Ks 65 Dnr 93/2014-042 Årsredovisning Västra Mälardalens Kommunalförbund år 2013 Från

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Ägardirektiv för Trelleborgs Hamn AB

Ägardirektiv för Trelleborgs Hamn AB Ägardirektiv för Trelleborgs Hamn AB Dessa ägardirektiv gäller för verksamheten i Trelleborgs Hamn AB som ägs av Trelleborgs kommun. Ägardirektiven ska vara föremål för översyn en gång per mandatperiod.

Läs mer

1. Kommunens ekonomi... 4

1. Kommunens ekonomi... 4 Rev 18 1 2 3 4 5 1. Kommunens ekonomi... 4 Lerums kommun har under flera år haft en ansträngd ekonomi med stora underskott inom verksamheterna. Så här kan det självklart inte fortsätta men vad som heller

Läs mer

TMT One AB (publ) Delårsrapport. 1 januari 30 september 2001. Avanza det nya namnet på det sammanslagna bolaget HQ.SE Aktiespar och Avanza

TMT One AB (publ) Delårsrapport. 1 januari 30 september 2001. Avanza det nya namnet på det sammanslagna bolaget HQ.SE Aktiespar och Avanza TMT One AB (publ) Delårsrapport 1 januari 30 september 2001 Wihlborgs förvärvar Postfastigheter AB Avanza det nya namnet på det sammanslagna bolaget HQ.SE Aktiespar och Avanza Utvecklingen under tredje

Läs mer

Halvårsrapport 1 september, 2002 28 februari, 2003 för AB CF BERG & CO (publ)

Halvårsrapport 1 september, 2002 28 februari, 2003 för AB CF BERG & CO (publ) Sida 1(4) Halvårsrapport 1 september, 2002 28 februari, 2003 för AB CF BERG & CO (publ) Sammanfattning Nettoomsättningen uppgick till 153,7 (129,4) mkr, rörelseresultatet blev 2,4 (0,2) mkr vilket gav

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI 31 MARS 2003

DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI 31 MARS 2003 INVESTMENT AB LATOUR (publ) DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI 31 MARS * Latour-aktiens substansvärde uppgick den 31 mars till 125 (254) kronor. * Industri- och handelsföretagens rörelseresultat uppgick till 36 (38)

Läs mer

Förslag till mer flexibla budgetperioder

Förslag till mer flexibla budgetperioder Kommunledningskontoret 2014-12-03 Dnr Ks 2014-1069 Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Förslag till mer flexibla budgetperioder FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSENS BESLUT 1. Kommunfullmäktige förelås besluta ändra

Läs mer