God ekonomisk hushållning och Gävle kommuns finansiella målsättning

Transkript

1 REVISIONSRAPPORT Kommunstyrelsen Dnr God ekonomisk hushållning och Gävle kommuns finansiella målsättning Propositionen God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting ledde till förändringar i kommunallagen som innebar att det tidigare balanskravet sköts i bakgrunden. I stället lades tonvikten på att kommunerna skall ha en god ekonomisk hushållning. Ett allt större krav lades därmed på varje kommun att definiera vad som är en god ekonomisk hushållning i den enskilda kommunen, samt att ange målsättningar för hur den skall uppnås. Lagstiftaren valde i detta fall att förlita sig på den kommunala självstyrelsen och gav revisorerna en särskild uppgift att följa upp kommunens utveckling i detta avseende. Revisorskollegiet har låtit göra en utredning av begreppet God ekonomisk hushållning i kommunallagens mening, samt att granska de finansiella målsättningarna för Gävle kommun så som de framgår i kommunplanen Granskningsrapporten behandlades i revisorskollegiet och visar på vissa brister i de finansiella nyckeltalens konstruktion. Vissa nyckeltal saknas, andra är alltför näraliggande varandra. Rapporten pekar framför allt på möjligheter att utveckla beskrivningen av och förståelsen för kommunens finansiella ställning som grundval för en långsiktig planering. Vi ser fram emot en dialog med kommunledningen i frågan. Kommunrevisionen Rune I Wiebe Revisorskollegiets ordförande Henry Lundberg Revisionschef Bilaga: Granskningsrapport: God ekonomisk hushållning och Gävle kommuns finansiella målsättning, KOMMUNREVISIONEN Gävle kommun, Gävle. Besöksadress Stadshuset, Drottninggatan 22 Tfn (vx). Fax kommunrevisionen@gavle.se

2

3 GRANSKNINGSRAPPORT Revisorskollegiet Sid 1 (18) Dnr Handläggare: Henry Lundberg God ekonomisk hushållning och Gävle kommuns finansiella målsättning KOMMUNREVISIONEN Gävle kommun, Gävle. Besöksadress Stadshuset, Drottninggatan 22 Tfn (dir). Fax Mobil henry.lundberg@gavle.se

4 Sid 2 (18) Bakgrund och syfte God ekonomisk hushållning är ett nyckelbegrepp i kommunalekonomiska sammanhang. Begreppet är gammalt men det finns en ny lagstiftning med nya krav på kommunerna att beskriva den egna finansiella ställningen och ange målsättningar för dess utveckling. Syftet med den här utredningen är dels att reda ut begreppet god ekonomisk hushållning, dels att granska Gävle kommuns finansiella målsättningar utifrån lagstiftningen om god ekonomisk hushållning. Först görs en sammanställning av lagstiftningen och de uttolkningar av lagen som gjorts av Sveriges Kommuner och Landsting. Därefter ställs Gävle kommunens finansiella målsättningar, så som de framställs i kommunplan , i relation till de nyckeltal som Kommuninvest använder i sin modell för finansiell analys. Slutligen sammanfattas begreppet god ekonomisk hushållning och hur man kan gå vidare för en konkret analys. Utredningen avgränsas till att omfatta endast de finansiella målsättningarna. Målsättningar för verksamheterna utelämnas helt. Begreppet God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning är egentligen en tautologi, ekonomi betyder hushållning. Vad är god ekonomi i en kommun? Man kan tycka att svaret borde stå i en faktaruta på en bestämd sida i läroboken. Det gör det inte. En tidigare revisionsrapport har pekat på Kommunforskning i väst samt på Svensk Kommunrating som båda utvecklat mycket ambitiösa modeller med nyckeltal som presenteras på så sofistikerade sätt att det blir alltför komplicerat och svårgripbart. Mycket annat är också skrivet om saken. Lagstiftningen är emellertid den mest självklara utgångspunkten. Därför börjar framställningen med en sammanfattning av de centrala delarna av kommunallagens formuleringar av balanskrav och god ekonomisk hushållning. Därefter efterlyses uttolkningar och rekommendationer från Sveriges Kommuner och Landsting. Kommuninvest, som har cirka 200 medlemskommuner har en egen modell för finansiell analys av kommuner. Denna presenteras och får samtidigt bilda referens till Gävle kommuns finansiella målsättningar så som de presenteras i kommunplanen

5 Sid 3 (18) Kommunallagen När den nya kommunallagen trädde i kraft 1992 slopades en rad äldre begrepp för den ekonomiska förvaltningen såsom förmögenhetsskydd. I stället infördes en mycket allmänt hållen bestämmelse om god ekonomisk hushållning. Man gjorde den bedömningen att det inte var möjligt att i detalj ange vad som är att betrakta som god ekonomisk hushållning. Dock uttrycktes i förarbetena att god ekonomisk hushållning bör vara att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna. Med början 2000 infördes ett krav på balanserad budget och krav på reglering av negativa resultat inom 2 år om det inte föreligger synnerliga skäl. Detta så kallade balanskravet var aldrig menat att ersätta det grundläggande kravet på en god ekonomisk hushållning, men väl att utgöra en minimigräns. Propositionen God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting lades fram Där mjukades balanskravet upp samtidigt som det vidare begreppet god ekonomisk hushållning ställs som krav på kommunerna. Balanskravet kvarstår men mjukas upp Med den nya lagstiftningen är det möjligt för kommunen att besluta om en underbalanserad budget, vilket var en omöjlighet tidigare och som i många fall ledde till att man kände sig tvingad att lägga fram en orealistisk budget. Beslut om en underbalanserad budget får dock endast fattas om det finns synnerliga skäl. För en kommun är en stor förmögenhet inte något självändamål. Det är således möjligt för en kommun att underbalansera sin budget och minska det egna kapitalet på ett planerat sätt under förutsättning att en grundlig finansiell analys gjorts som visar att kravet på god ekonomisk hushållning uppfylls. Propositionen beskriver detta närmare på följande sätt: För att ett uttag av det egna kapitalet inte skall bryta mot kravet på en god ekonomisk hushållning skall det bl.a. finnas kapital som täcker hela pensionsåtagandet, även den del som redovisas som en ansvarsförbindelse. Därutöver skall det finnas en buffert med realiserbara tillgångar som kan användas för delfinansiering av framtida investeringar. När dessa delar är täckta måste kommunens eller landstingets egna förutsättningar definieras utifrån skuldsättning, riskexponering och penningflöde. (Prop. sid. 19)

6 Sid 4 (18) Ett annat skäl för att lägga en underbalanserad budget kan vara en större omstruktureringsåtgärd i syfte att uppnå en god ekonomisk hushållning. Detta förutsätter att åtgärden är väl definierad och beskriven i budgeten både avseende tid och innehåll. Huvudregeln är som tidigare en balanserad budget, vilket propositionen poängterar: Regeringen förutsätter att kommuner och landsting använder möjligheten att underbalansera budgeten endast under enstaka år och med stor restriktivitet. (Prop. sid. 19) Därav följer också att ett synnerligt skäl för att inte återställa det egna kapitalet kan vara en realisationsförlust, under förutsättning att kommunen därmed skapat förutsättningar för minskade framtida kostnader. Vid obudgeterat negativt resultat skall det egna kapitalet återställas inom 3 år såvida inte resultatet beror på: o orealiserade förluster i värdepapper som innehas med långsiktigt syfte o om det finns andra synnerliga skäl. Ett sådant kan vara en realisationsförlust, under förutsättning att kommunen därmed skapat förutsättningar för minskade framtida kostnader. Fullmäktige ska, senast vid påföljande sammanträde, anta en åtgärdsplan för hur återställandet ska ske. God ekonomisk hushållning verksamhetsperspektivet I propositionen och dess förslag till ändringar i kommunallagen framhålls att god ekonomisk hushållning också betyder en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet. Detta lämnas helt och hållet utanför det fortsatta arbetet i den här utredningen. God ekonomisk hushållning det finansiella perspektivet Kapitlet inleds med några grundläggande tankegångar: Som allmän utgångspunkt gäller att varje generation måste själv bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation skall behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. I Ekonomiförvaltningsutredningens betänkande anges att överskottet (resultatet) därför måste vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå skall kunna garanteras även för nästkommande generation utan att den skall behöva uttaxeras en högre skatt. (Prop. sid. 12) Generationsproblemetiken är specifik för samhällsekonomin och förekommer inte alls inom företagsekonomi. Här framställs den på ett ovanligt sätt. Traditio-

7 Sid 5 (18) nella föreställningar har i första hand varit att man inte ska konsumera (eller förslösa ) de tillgångar som tidigare generation byggt upp. Med den föreställning följer en syn på det egna kapitalet som någonting i det närmaste heligt. Nu ser vi att den tankegången är bruten och perspektivet har blivit framåtriktat. Dagens generation ska inte konsumera mer än vad man kan garantera att nästa generation också kan konsumera. Det måste tolkas som en maning till försiktighet i nya åtaganden. Propositionen lägger uttryckligen den externa redovisningen som grund för den finansiella analysen. Därutöver anges exempel på vad som kan ingå i den finansiella målsättningen, vilka återges nedan. Sedan måste varje enskild kommun anpassa målen till sina egna förhållanden och omständigheter. Exempel på vad som kan ingå i den finansiella målsättningen är resultatkrav med anledning av framtida kapacitetsbehov, dvs. förmågan att även i framtiden producera service på nuvarande nivå. För att kravet på en god ekonomisk hushållning skall uppnås bör resultatet ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin. En annan viktig del i den finansiella målsättningen är skuldsättningen på kort och lång sikt. Kommunen eller landstinget kan sätta upp mål för soliditeten, dvs. hur mycket av tillgångarna som skall vara finansierade med egna medel. Vidare bör kommunen eller landstinget i en finansieringsstrategi precisera hur olika delar (t.ex. investeringar och pensioner) skall finansieras. Även mål för flöden som in- och utbetalningsströmmar kan vara aktuella. Ett mål kan vara nivån på betalningsberedskapen. I den finansiella målsättningen bör risk och andra osäkerhetsfaktorer vägas in. Många kommuner och landsting har t.ex. gått i borgen för sina företag. Risken för att de kan behöva gå in och täcka förluster i företagen bör därför kalkyleras och ingå i den finansiella målsättningen. Ovanstående är exempel och andra mål kan vara aktuella. (Prop. sid. 12) Den finansiella analysens dimensioner som vi finner i ovanstående citat är: o Resultatet o Skuldsättning på kort och lång sikt o Soliditet o Finansieringsstrategi o Betalningsberedskap o Risk och osäkerhetsfaktorer

8 Sid 6 (18) Ur kraven för att kommun på ett planerat sätt ska kunna underbalansera sin budget och minska sitt kapital (se ovan), kan vi utläsa vissa grundförutsättningar för en god ekonomi: 1. Eget kapital som täcker hela pensionsåtagandet, även den del som redovisas som en ansvarsförbindelse 2. Buffert med realiserbara tillgångar som kan användas för delfinansiering av framtida investeringar Därutöver måste hänsyn tas till: 1. skuldsättning 2. riskexponering 3. penningflöde Förbundet Sveriges kommuner och landsting En arbetsgrupp inom SKL har i en skrift Hushållning i lagens namn (2005) spunnit vidare på propositionen och nyheterna i lagstiftningen. När det gäller finansiella mål sammanfattas dessa på följande sätt (sidan 9): Till dessa läggs bedömningar av om de kommunala företagen är en riskfaktor eller belastning för kommunen samt en bedömning av skattesatsen som utgör den ekonomiska grundvalen. Vidare påpekas att de finansiella målen har som syfte att vara långsiktigt styrande och därför kan behöva delas upp i mål på kortare och längre sikt. Mer vägledning än så finns inte i alla fall inte än. Eftersom alla kommuner arbetar med frågan sker en ständig utveckling.

9 Sid 7 (18) Kommuninvests modell för finansiell analys och Gävle kommuns finansiella mål Kommuninvest har utarbetat en modell för finansiell analys och uppföljning av kommuner och deras företag med syfte att på ett tidigt stadium upptäcka eventuella ekonomiska problem och hotbilder. Modellen återges och refereras löpande. Text och bilder ur modellen har streckad inramning. Dess dimensioner och nyckeltal ställs i relation till Gävle kommuns finansiella nyckeltal och kommenteras i inramade textrutor. Den samlade finansiella bedömningen baseras på fem områden, vilka samtliga måste analyseras. Ett analysområde kan inte isoleras från övriga områden. De fem områdena är: 1 Omvärldsfaktorer De omvärldsfaktorer som modellen behandlar är: Konjunkturen Konjunkturutvecklingen i riket slår direkt mot kommunens skatteintäkter och generella avgifter och statsbidrag. Den lokala konjunkturen spelar inte så stor roll på kort sikt, men är mycket betydelsefull på lång sikt där en långvarig konjunkturnedgång kan få svåra strukturella effekter och följdverkningar på kommunens ekonomi. Om kommunens utveckling beräknas bli gynnsammare än rikets minskar behovet av reserver för att möta konjunktursvängningarna och omvänt. Näringslivsstruktur Näringslivets struktur och kommunens beroende av ett enskilt företag eller en enskild bransch, vilket gör det svårare att möta konjunktursvängningar.

10 Sid 8 (18) Befolkningsstruktur Befolkningens utbildningsnivå och utbildningsutbudet har betydelse för kommunens tillväxtmöjligheter. Befolkningens ålderssammansättning och befolkningsförändringar ger indikatorer på kommunens utvecklingspotential. Kommunikationer och pendlingsmöjligheter - är ytterligare en faktor som bör beaktas. I kommunplanen finns ett omvärldskapitel på sidorna 12 till 17 som omfattar i stort sett punkterna ovan. De omvärldsförhållanden som beskrivs kopplas emellertid inte samman med de finansiella nyckeltalen och blir därför inte någon förklaring till målsättningarna. 2 Likviditetsberedskap De nyckeltal som används för att mäta den kortsiktiga betalningsberedskapen är Kassalikviditet Balanslikviditet Detta mått har en vidare definition och fångar även omsättningstillgångar som förråd och exploateringsområden. Antal betalningsdagar

11 Sid 9 (18) Måttet anger hur länge likviditeten räcker för att finansiera externa utgifter om inkomsterna uteblir. Övriga faktorer Utöver nyckeltalen ovan ingår en kartläggning av likviditetshanteringen i kommunen och förekomst av: o Policy/strategier/mål för likviditetshanteringen o Likviditetsplan o Koncernkonto Nyckeltal för likviditet och kortsiktig betalningsberedskap saknas helt och hållet i kommunens finansiella målsättningar. Likviditeten behandlas dock i kommunplanen men på ett annat ställe (sid. 49). Kassalikviditeten räknas fram och ställs i relation till betalningsströmmarna och disponibla krediter. 3 Ekonomisk kapacitet För att analysera området används faktorer som kommunen själv har ett direkt inflytande över, samt sådana faktorer som kommunen disponerar, t.ex. beskattningsrätten. De mått och nyckeltal som används är: Soliditet Eget kapital per invånare Genom att använda ett nyckeltal som relaterar kommunens egna kapital med dess invånare ges en bild över dels förmögenheten per invånare, dels om förmögenheten kan bibehållas i takt med förändrat antal invånare.

12 Sid 10 (18) Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar Självfinansieringsgraden länkar samman detta analysområde med området resultatföljsamhet. Nyckeltalet visar i vilken utsträckning årets nettoinvesteringar finansierats med internt tillförda medel. Skulder, avsättningar och borgensförbindelser per invånare Detta nyckeltal ger en bild över kommunens totala åtaganden. Genom att relatera åtagandena med invånarantal ges en möjlighet att jämföra kommuner. Det bör dock observeras att verksamhetens omfattning varierar mellan kommuner, vilket även slår igenom i detta nyckeltal. Utdebiteringsnivå En faktor som i praktiken kan begränsa kommunens möjligheter att höja utdebiteringen är kommunens utdebiteringsnivå i förhållande till omvärlden. I sammanhanget måste hänsyn tas till den totala utdebiteringen, det vill säga inklusive landstingsskatten. Realiserbara tillgångar Exempel på tillgångar i kommunernas ägo som representerar övervärden finns bland annat inom energisektorn. Beredskap Internt i kommunen är det viktigt att det finns en genomtänkt strategi för hur kommunen ska utvecklas och hur förändrade förutsättningar i omvärlden ska mötas. Bedömningen av den ekonomiska kapaciteten görs genom en sammanvägning av samtliga faktorer. Modellen nämnder en rad exempel på förhållanden som kan vara vägledande i bedömning om en kommun har en stark eller svag ekonomisk kapacitet:

13 Sid 11 (18) Gävle kommuns finansiella nyckeltal innehåller tre som faller in i analysområdet. Det första gäller soliditeten: Kommunkoncernen ska eftersträva en långsiktig tillväxt i balans och målet är att bibehålla kommunens soliditet. I soliditetsmåttet exkluderas förmedlade lån till kommunala bolag och den del av det egna kapitalet som motsvarar ansvarsförbindelse för pensionsåtaganden (sid. 25) Nyckeltalet liknar det som Kommuninvest använder, men kommunen räknar ansvarsförbindelsen för pensionsåtaganden som en skuld i detta fall (kommenteras på annat ställe, sid. 49 i kommunplanen). Kommunens nyckeltal går därför inte utan vidare att jämföra med andra kommuner. Oförändrad soliditet är detsamma som oförändrad skuldsättningsgrad. Målsättningen att hålla soliditeten oförändrad motiveras med att en bibehållen nivå är ett uttryck för en balanserad tillväxt. Ingenting sägs dock om huruvida den nuvarande nivån är rimlig eller ej. Målsättningen implicerar att nivån är tillfredsställande i dag och i framtiden. Vad finns det för skäl till detta? Ett annat nyckeltal i kommunen uttrycker detsamma som självfinansieringsgraden ovan: Den skattefinansierade verksamhetens nettoinvesteringar ska till 100 procent vara självfinansierad sett över en fyraårsperiod. (sid. 25) En liten oklarhet är vad som menas med skattefinansierad verksamhet. Exkluderas hela den så kallade affärsverksamheten, dvs VA-verksamheten, kollektivtrafik, hamnar och flygfält, bostadsförsörjning, industrilokaler och exploateringsverksamheten? Om så är fallet skiljer sig kommunens nyckeltal från Kommuninvests. Hur fångas då de andra verksamheterna i analysen av kommunens ekonomiska ställning och vilka målsättningar gäller för dessa?

14 Sid 12 (18) Målsättningen 100 % sett över en fyraårsperiod motiveras bristfälligt med att investeringar i skattefinansierad verksamhet inte ger någon avkastning och att En lånefinansiering av denna sektor tar resurser från övriga verksamheter och på sikt begränsar detta utvecklingen inom kommunen. (sid. 25). Målsättningen definieras inte. Är det den genomsnittliga självfinansieringsgraden som avses eller räkas fyra år ihop? Kommunens totala åtagande speglas på samma sätt i Kommuninvests analys och i kommunens nyckeltal: Kommunkoncernens skuldsättningsnivå får inte överstiga kr per invånare. (sid. 25) Ingen förklaring ges till varför målsättningen satts till just kronor. I budgeten för 2007 föreslås att skuldsättningstaket från och med 2006 (!) höjs med kr/inv., vilket motiveras med att nya beräkningar gjorts som visar på att pensionsåtagandet är större än tidigare beräknat. Om målsättningarna anpassas till verkligheten har de förlorat sin betydelse som riktmärken för handlandet. Utdebiteringsnivån berörs inte i kommunplanen i anslutning till de finansiella nyckeltalen. I kommunplanen förs heller inte några resonemang om realiserbara tillgångar. Något strategidokument som berör tänkbara åtgärder vid olika framtidssituationer finns inte. 4 Åtaganden Analysen av åtaganden omfattar en kartläggning av verksamheter som kan leda till förlust, samt en bedömning av sannolikheten för infriande av risk. Till åtaganden och verksamheter som bör analyseras hör:

15 Sid 13 (18) Eftersom målsättningarna i kommunen inte motiveras på något sätt förs heller inte några resonemang om riskernas art, omfattning och sannolikhet. Det närmaste som finns i kommunplanen är en känslighetsanalys och den görs på annat ställe i texten (sidan 50). 5 Ekonomisk följsamhet Analysområdet tar sikte på att få en uppfattning om i vilken utsträckning kommunen lyckats anpassa kostnadsnivån efter förändrade förutsättningar. Positiva resultat och följsamhet mellan kostnader och intäkter kan indikera att kommunledningen har god kontroll över kommunens verksamheter. En hög och okontrollerad kostnadsnivå kan indikera det motsatta. Följande mått och nyckeltal används: Nettokostnadsandel Nettokostnadsandelen ger information om dels om de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna, dels huruvida nettokostnadsökningen är snabbare än ökningen av skatteintäkter och statsbidrag. Resultat före extraordinära poster Resultatet före extraordinära poster bör lämna ett överskott som täcker inflationens påverkan på kommunens förmögenhet Nyckeltalet mäter hur verksamhetens resultat per invånare nominellt påverkar kommunens förmögenhet. Således inte huruvida resultatet konsoliderar ekonomin. För detta används ett annat nyckeltal:

16 Sid 14 (18) Reell konsolideringsgrad För att kommunens förmögenhet inte ska minska realt krävs ett resultat som är minst lika stort som inflationens värdeförändring av det egna kapitalet. För att få ett rättvisande värde minskas det egna kapitalet med intjänad skuld till och med 1997, samt att resultatet justeras med förändringen av denna post. Årets resultat per invånare Nyckeltalet används för att fånga upp eventuella extraordinära posters påverkan på det egna kapitalet. Kommunen har två nyckeltal och mål som faller under analysområdet. Det första är verksamhetens nettokostnad: När verksamhetens nettokostnader* finansierats ska det år 2007 återstå minst 6,2 procent och fr o m år 2008 minst 6,7 procent av skatteintäkter, generella bidrag och utjämning. Från nettokostnaden avräknas avskrivningar samt realisationsvinster/förluster. (* exklusive VA-verksamhet) (sid. 24) Nyckeltalets syfte är detsamma som nettokostnadsandelen i Kommuninvests analys, men det finns skillnader. Kommuninvest utgår ifrån resultaträkningens nettokostnadsbegrepp, medan kommunen räknar av avskrivningar och realisationsvinster och förluster. Det ger ett mera kassaflödesorienterat begrepp. Dessutom undantar kommunen VA-verksamheten, varför? Det andra nyckeltalet handlar om resultatet: Årets resultat* exklusive realisationsvinster/-förluster ska uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter, generella bidrag och utjämning. (*exklusive VA-verksamhet) (sid. 24)

17 Sid 15 (18) Resultatbegreppet i kommunens nyckeltal skiljer sig från resultaträkningens resultatbegrepp, som är det som Kommuninvest använder. Vidare ställer Kommuninvest resultatet ställes i förhållande till antalet invånare. Också här undantar kommunen VA-verksamheten, varför? Kommunens två nyckeltal är så lika varandra att det inte finns någon anledning att ha båda. Sammanvägd bedömning Sist och slutligen poängteras i modellens analysschema att inget nyckeltal står för sig själv, utan att alla måste analyseras tillsammans och förstås som en helhet. Den sammanvägda bedömningen av och motiven för de ekonomiska målsättningarna saknas i kommunplanen.

18 Sid 16 (18) Sammanfattning De finansiella nyckeltal som finns i Gävle kommuns plan för 2007 är i viss avseende inte entydigt definierade, andra är alltför näraliggande varandra för att vara praktiska. Målsättningarna motiveras i flera fall inte och vissa väsentliga faktorer utelämnas helt. Det är svårt för läsaren att få en sammanhängande bild av kommunens finansiella ställning. Jämförelser med andra kommuner skulle hjälpa till att förstå den egna situationen. God ekonomisk hushållning Begreppet God ekonomisk hushållning bestäms av följande 4 faktorer. Med andra ord: En kommun har en god ekonomi om: 1. Verksamheten är ändamålsenlig och effektiv 2. De löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna, dvs. balans i den löpande verksamheten 3. Betalningsberedskapen är tillfredsställande 4. Den finansiella ställningen svarar upp mot gjorda åtaganden och de risker som finns i dessa, och att det därutöver finns ett handlingsutrymme för att möta osäkerheter i framtiden Allmänna krav på nyckeltalen De nyckeltal som används för att belysa den ekonomiska situationen bör konstrueras med följande principer som vägledning: o o o o o o Enkelheten är viktig. Nyckeltalen är inte några exakta svar utan endast indikationer som tillsammans ger en vägledning för svaret. Basen ska finnas i den externa redovisningen. Finansiella nyckeltal måste kunna hämtas ur redovisningen för att därefter kompletteras med annan information. Jämförbarhet Jämförelser med andra kommuner är viktig. Analys av den rådande situationen måste föregå målsättning. Kvalitén i underarbetet avgör resultatet. Historiskt perspektiv Varje nyckeltal följs upp 5 år tillbaka i tiden för att tendenser ska kunna framträda vilket ger perspektiv på situationen. Långsiktighet Målsättningar bör formuleras på kort och på längre sikt.

19 Sid 17 (18) Nyckeltal för god ekonomisk hushållning Goda exempel på nyckeltal som speglar de bestämmande faktorerna för en god ekonomisk hushållning och som fyller kraven ovan är: 1 Verksamheten Nyckeltal för att fånga verksamhetens ändamålsenlighet och effektivitet har från början lämnats utanför denna utredning. Det här är en dimension som är tillräckligt omfattande för en egen behandling. 2 Balans i den löpande verksamheten 2.1 Resultat Resultatet uttrycker balansen mellan kostnader och intäkter i den löpande verksamheten. Det mest relevanta resultatbegreppet är resultat före extraordinära poster, vilket är det som ligger till grund för utredning av om lagens balanskrav uppfylls. Målsättningen sätts i kronor. För jämförbarhetens skull kan den också uttryckas i kronor per invånare. 2.2 Nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag Verksamhetens nettokostnader finns i resultaträkningen och ställs i relation till skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning, %. 3 Betalningsberedskap 3.1 Kassalikviditet Nyckeltalet definieras som kortfristiga fordringar + kortfristiga placeringar + kassa och bank i förhållande till kortfristiga skulder redovisad semesterlöneskuld, %. 4 Den finansiella ställningen 4.1 Soliditet Soliditet = eget kapital i förhållande till totala tillgångar, % 4.2 Skuldbetalningsförmåga Kassaflöde från den löpande verksamheten i förhållande till långfristiga skulder, antal år 4.3 Skattefinansieringsgrad Kassaflöde från den löpande verksamheten i förhållande till nettoinvesteringarna, %

20 Sid 18 (18) 4.4 Förpliktelsebelopp Summa skulder, avsättningar och borgensförbindelser per invånare, kronor per invånare. 4.5 Realiserbara tillgångar Summa tillgångar som är möjliga att realisera utan krav på återförhyrning. För att kunna jämföra med andra kommuner bör de realiserbara tillgångarna också uttryckas i kronor per invånare. 4.6 Utdebiteringsnivå Den totala skattesatsen (kommun och landsting) i relation till medelvärdet för regionens kommuner. Risker och osäkerhetsfaktorer Den finansiella ställningen ska ställas mot gjorda åtaganden och de risker som finns i dessa för att slutligen kunna ta ställning till om det finns ett tillräckligt handlingsutrymme för att möta de osäkerhetsfaktorer i framtiden som är av sådan karaktär att de varken kan förutsägas eller riskbedömas. Dessa låter sig inte lika lätt fångas genom nyckeltal, utan är i huvudsak beskrivande. Henry Lundberg Revisionschef