Finansiell profil. Kävlinge kommun

Transkript

1 Finansiell profil Kävlinge kommun

2 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell analys av kommunerna i Skåne län Så tolkar du den finansiella profilen!... Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen... Finansiell profil över kommunen profiler nyckeltal år

3 Inledning syftet med denna rapport Denna rapport är ett komplement till den traditionella finansiella eller ekonomiska analys som återfinns i varje kommuns årsredovisning. Till skillnad från den traditionella analysen i årsredovisningen, som huvudsakligen beskriver utvecklingen över tid, fokuserar denna rapport i första hand på att analysera var din kommun befinner sig finansiellt och hur den har utvecklats i förhållande till övriga kommuner i Skåne län de senaste tre åren. Jämförelsen bygger på en speciellt framtagen finansiell profil. Den är konstruerad som ett polärdiagram. Diagrammet innehåller, som beskrivs närmare i rapporten, dels fyra finansiella perspektiv, dels åtta finansiella nyckeltal som är viktiga ur en kommuns finansiella horisont. De fyra perspektiven är långsiktig betalnings eller, kortsiktig betalnings, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. De finansiella nyckeltalen är sådana nyckeltal som är vanligt förekommande inom kommunsektorn. En närmare beskrivning resultat år av den finansiella profilen görs på sidorna. Inledningsvis i rapporten redovisas en traditionell finansiell analys av hur kommunerna i Skåne har utvecklats finansiellt under perioden Ana lysen kretsar kring de finansiella nyckeltal som används i den finansiella profilen längre fram i rapporten. Därefter följer en beskrivning och en förklaring av den finansiella profilen och av de nyckeltal och pers pektiv som ingår i den. I anslutning till detta görs en genomgång av just din kommuns finansiella ställning och utveckling under Analysen fokuserar på att jämföra kommunens utveckling gentemot den genomsnittliga utvecklingen för Skåne kommuner under samma period. Detta görs både via traditionella finansiella nyckeltal och med hjälp av den finansiella profil som tidigare har beskrivits. Målsättningen är att belysa starka och svaga finansiella sidor hos kommunen. Därefter följer en redovisning av samtliga Skåne kommuners finansiella profiler för En redovisning görs också av genomsnittliga medel värden för de finansiella nyckeltal som ingår i den finansiella profilen. Avslutningsvis redovisas ett antal finansiella nyckeltal uppställda i bokstavsordning utifrån de kommunerna i Skåne. Hans Petersson, Kommunforskning i Västsverige

4 Finansiell analys av kommunerna i Skåne län Med tanke på de mörka moln som målades upp för kommun- och landstingssektorn under 008, har kommunerna i Skåne län finansiellt kommit förvånansvärt helskinnade ur krisen under både 009 och 00. De flesta kommuner har ett gott eller tillfredställande finansiellt handlingsutrymme inför framtiden. Det genomsnittliga resultatet i förhållande till verksamhetens kostnader stannade på,8% under 00 och i genomsnitt för perioden uppgick samma nyckeltal till,7%. Detta är ur ett resultatperspektiv att betrakta som god ekonomisk hushållning. Även soliditeten inkl. samtliga pensionsförpliktelser har förbättras kraftigt under perioden från % till 8%. Den genomsnittliga soliditeten är mycket hög i Skåne i förhållande till snittet i riket som uppgår till ca %. I Skåne län finns kommuner. De omsatte under 00 cirka 6 miljarder kr. Balansomslutningen uppgick till 7 miljarder kr. Kommunerna investerade för, miljarder. Den klart största kommunen är Malmö som omsatte nästan 6 miljarder och hade en balansomslutning på drygt 7 miljarder. före extraordinära förbättrades Ett sätt att mäta balansen mellan kommunens löpande kostnader och intäkter är att studera resultat före extraordinära. Relateras det till verksamhetens kostnader kan man göra jämförelser mellan kommuner. Måttet bör ligga minst runt % över en längre tidsperiod, för då klarar de flesta kommuner av att finansiera en normal investeringsvolym med skatteintäkter. Det kommer i sin tur att innebära att kommunen stärker sitt finansiella handlingsutrymme. För expansiva kommuner med stora bör resultatet dock ligga på mellan och % om kommunens finansiella handlingsutrymme skall bibehållas. Under den analyserade treårsperioden förbättrades resultatet före extraordinära i förhållande till verksamhetens kostnader från,% till,8%. Årets resultat i förhållande till verksamhetens kostnader gick från,% till,%. Skillnaden mellan dessa två mått är de extraordinära som redovisas i resultaträkningen. De är ej verksamhetsrelaterade som är av betydande belopp och av engångskaraktär. De viktigaste förklaringarna till förbättringen av resultatet under perioden var högre skatteintäkter än beräknat och regeringens konjunkturstöd som till stora delar var tillfälligt under 00. En annan viktig förklaring var en anpassning av kostnadsutvecklingen i kommunerna till det kärvare ekonomiska läge som förväntades under 009 och 00. Starkast resultat före extraordinära i relation till verksamhetens kostnader under år 00 redovisade Sjöbo med,6% och Höör med,%. Dessa två redovisade dock stora engångsintäkter under 00. Tredje starkast resultat 00 hade Hässleholm med 6,% följt av Örkelljunga med,7%. På femte plats kom Kävlinge med,%. Svagast resultat redovisade Bjuv med 0,7%, följt av Helsingborg med 0,0% och Landskrona med 0,%. Fjärde svagaste resultat hade Höörby med 0,% och strax före på femte svagaste resultat hamnade Svalöv med 0,%. Flera av dessa kommuner hade dock jämförelsestörande kostnader som påverkade resultatet. Starkast genomsnittligt resultat under de tre senaste åren redovisade Höör med starka 8,%. Även Burlöv, Sjöbo, Kävlinge, Helsingborg, Malmö, Ystad, Ängelholm, Östra Göinge, Hässleholm, Åstorp, Staffanstorp, Tomelilla, Örkelljunga redovisade goda resultatnivåer som var starkare än,% under perioden. Det var endast Svalöv som redovisade ett genomsnittligt negativt resultat under perioden med 0,%. Under,% låg Bjuv, Hörby, Landskrona. före extraordinära * procent Snitt 08 0 Sjöbo,0,,6 6,6 Höör,,8, 8, Hässleholm 0,8, 6,,0 Örkelljunga 0,,7,7,6 Kävlinge,,,, Burlöv 0,7,7, 7, Vellinge 0,,7,0, Båstad,,6,9,0 Lomma 0,9,6,,7 Ystad,,8,, Lund 0,8,,9, Skurup 0,,8,8,8 Eslöv 0,,0,7,6 Svedala,6,0,,0 Tomelilla,,,,8 Malmö,0,,, Åstorp,6,7,,9 Simrishamn,9,8,, Höganäs 0,9,,, Bromölla,,7,0,0 Perstorp 0,,,0,6 Kristianstad 0,7,,9,9 Ängelholm,,,9, Östra Göinge,,,7, Staffanstorp,9,9,6,8 Osby 0,8,,, Klippan,,0,,9 Trelleborg,7,,,7 Svalöv 0,7 0, 0, 0, Hörby 0,, 0, 0,8 Landskrona 0,7,6 0,, Helsingborg 8,,8 0,0,7 Bjuv, 0,9 0,7 0, Medel,,9,8,7 * före extraordinära relaterat till verksamhetens bruttokostnader Konstant investeringsvolym Med netto avses investeringsutgifter med avdrag för eventuella investeringsinkomster. I netto räknas inga försäljningsinkomster in. Målsättningen med nyckeltalet är att

5 mäta hur de löpande intäkterna räcker till att finansiera na. Har en kommun stora försäljningsinkomster, kan de i sin tur förbättra egenfinansieringsgraden av, men detta är ett annat nyckeltal som inte används i denna analys. För att nyckeltalet skall bli jämförbart mellan kommunerna har de relaterats nettona till verksamhetens nettokostnader. Nyckeltalet ingår inte i den finansiella profilen. En genomsnittlig svensk kommun ligger under en längre period, 0 år, runt 7 8% när det gäller detta nyckeltal. Variationerna mellan enskilda år är dock oftast stora, speciellt i mindre kommuner, där större påverkar de enskilda åren kraftigt. Den genomsnittliga investeringsvolymen i Skåne minskade under den granskade perioden. Relateras årets till verksamhetens nettokostnader redovisade länet ett genomsnitt på 0,9% under 008, 9,% under 009 och under 00 uppgick nyckeltalet till 7,8%. Detta är en trend som brukar upprepas när kommunsektorn står inför ett svagare förväntat finansiellt läge. När skatteintäktsökningarna förväntats avta, minskar kommunernas vilja av att investera. En genomsnittlig investeringsvolym på 9,% per år under för kommunerna i Skåne ligger dock någon procentenhet högre än andra kommungrupper där finansiella profiler också har tagits fram. Det flesta grupper eller län ligger som tidigare nämnts runt 7 8% per år. Den kommun som investerade mest i förhållande till sina nettokostnader under var Lomma med mycket höga % i genomsnitt per år. Lomma följdes av Ystad och Hörby med % per år och Vellinge med % per år. Efter detta kom ett antal kommuner som investerade i genomsnitt % per år. Dessa var Helsingsborg, Malmö, Ängelholm, Hässleholm, Lund och Osby. Allra minst under perioden investerade Perstorp, Åstorp, Eslöv, Östra Göinge, Kävlinge, Svedala och Svalöv. Dessa sju kommuner låg mellan % och 6% i genomsnitt per år. Flera av dessa kommuner har dock en investeringstyngd verksamhet i bolagsform. Investeringsvolym * procent Snitt 08 0 Lomma Hörby 0 Ystad 6 Vellinge Helsingborg Malmö 9 Ängelholm 6 9 Hässleholm Lund Osby Höör 9 Höganäs 6 0 Trelleborg Klippan Landskrona 9 0 Kristianstad Staffanstorp Båstad 8 9 Burlöv Örkelljunga Skurup 7 8 Bjuv 8 8 Simrishamn Sjöbo 9 8 Bromölla Tomelilla Svalöv 6 Svedala Kävlinge 6 6 Eslöv 6 Östra Göinge 6 Åstorp 6 Perstorp Medel 0,9 9, 7,8 9, * Netto i relation till verksamhetens nettokostnader Ett problem när jämförs, är att en del kommuner har sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. Detta påverkar nyckeltalet i kommunen och bär därför beaktas vid eventuella analyser. Varierade skattefinansieringsgrad av När den löpande driften har finansierats bör det helst återstå tillräckligt stor andel av skatteintäkter och generella statsbidrag för att större delen av na skall kunna finansieras med egna medel. Detta benämns skattefinansieringsgrad av na och 00% innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga som är genomförda under året. Sker detta kommer kommunen bl a att stärka sin soliditet. Skånes genomsnittliga skattefinansieringsgrad av årets netto varierade under perioden. Under 008 kunde kommunerna i länet i genomsnitt finansiera 6% av årets netto med skatteintäkter. En förklaring till det låga värdet var en hög investeringsvolym under året. 009 förbättrades nyckeltalet till 7%, för att under 00 öka %. Tillsammans innebär detta att kommunerna i länet i genomsnitt under perioden likvidmässigt kunde finansiera samtliga sina med skatteintäkter. Den genomsnittliga skattefinansieringsgraden för hela perioden hamnade på %. Det innebar att de i ett antal kommuner fanns skatteintäkter kvar när hade finansierats. Dessa kunde användas till att amortera på låneskuld och/eller stärka likviditeten. Skattefinansieringsgraden varierar liksom övriga nyckeltal kraftigt mellan olika kommuner i länet. Nyckeltalet är både beroende av vilket resultat och av vilken investeringsvolym kommunen uppvisar. Det är också på det viset att de olika kommunerna befinner sig i olika investeringsfaser, vilket gör att skattefinansieringsgraden bör studeras över en längre tidsperiod för att några slutsatser skall kunna dras. Studeras var det av kommuner som kunde skattefinansiera samtliga. Dessa var Perstorp, Sjöbo, Östra Göinge, Kävlinge, Burlöv, Höör, Åstorp, Eslöv, Svedala, Tomelilla, Båstad, Skurup, Klippan och Höganäs.

6 Det bör poängteras att flera av dessa kommuner redovisar en lägre investeringsvolym än genomsnittet under perioden, vilket förstås gör det lättare att uppnå en god skattefinansieringsgrad av na. Skattefinansieringsgrad av na * procent Snitt 08 0 Perstorp Sjöbo ** 08 Östra Göinge 69 7 Kävlinge Burlöv Höör 9 9 Åstorp Eslöv Svedala Tomelilla Båstad Skurup Klippan 6 06 Höganäs Simrishamn Landskrona 0 98 Osby 8 98 Örkelljunga Bromölla Ängelholm Kristianstad Svalöv Ystad Helsingborg Trelleborg Malmö Staffanstorp 8 7 Lund Vellinge Hässleholm Bjuv 60 7 Hörby Lomma Medel 6 7 * före extraordinära + avskrivningar i relation till netto ** Värdet har justeras ner till 00% för att inte alltför felaktigt påverka genomsnittsvärdet. Förbättrad soliditet en är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. I denna rapport används soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt. procent Förändr 08 0 Höör Burlöv 6 Helsingborg 60 9 Ängelholm 0 Örkelljunga 0 Landskrona 6 Lomma 7 8 Hässleholm 7 Kristianstad 7 Kävlinge Malmö Sjöbo Åstorp Höganäs 8 0 Ystad 9 9 Osby 9 9 Vellinge Eslöv 6 Lund 8 Staffanstorp Skurup 8 9 Trelleborg 9 9 Båstad 6 7 Hörby 0 0 Simrishamn 9 Klippan Svedala 0 6 Bromölla 9 Östra Göinge 7 8 Tomelilla 6 6 Perstorp 9 Svalöv Bjuv 0 9 Medel 8 Skånes genomsnittliga soliditet (inkl samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt) förbättrades under med procentenheter från % till 8%. En viktig förklaring till detta var minskade åtaganden för de pensionsförpliktelser som är äldre än 998 och som ligger utanför balansräkningen. En nivå på 8% är en hög nivå om en jämförelse görs med riket där samma nyckeltal uppgår till ca %. Starkast soliditet 00 hade Höör med 7%, följt av Burlöv med 6%. Därefter kom Helsingborg med 9% och Ängelholm med %. Svagast soliditet hade Bjuv med 9%. Bjuv var den enda kommun som hade negativ soliditet under 00. Näst svagast värde redovisade Svalöv med %. Tredje svagast soliditet uppvisade Perstorp med %. Av de kommunerna i länet lyckades alla förutom Vellinge, Landskrona, Lomma och Helsingborg förbättra soliditeten (inkl. samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt) under den granskade perioden. Flera av dessa kommuner hade dock mycket höga under perioden. Störst förbättring i länet uppvisade Höör med 7 procentenheter, Bromölla och Tomelilla med procentenheter, Sjöbo med procentenheter och Örkelljunga med 0 procentenheter. Förbättrad likviditet en är ett mått på kommunens kortsiktiga handlings. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Länets genomsnittliga kassalikviditet förbättrades under perioden från 76% till 86%. Detta innebar att de kortfristiga skulderna översteg de likvida medlen och de kortfristiga fordringarna. Denna nivå är dock god ur risksynpunkt eftersom det i kommunernas kortfristiga skulder ingår en semesterlöneskuld som utgör ca 0 0% av de kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i någon större omfattning under året och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. Detta innebär att en nivå på över 60% tryggar den kortsiktiga betalningsen för kommuner med ett normalt likviditetsflöde. en varierade mellan 9% och %. Starkast kassalikviditet 00

7 hade Burlöv med 9%, därefter följde Landskrona med 90% och Sjöbo med 7%. Svagast likviditet redovisade Bjuv med % och näst svagast Hässleholm med 6%. procent Förändr 08 0 Burlöv 6 9 Landskrona 90 Sjöbo 8 7 Staffanstorp Höganäs 7 0 Kävlinge 0 07 Vellinge Bromölla Höör Skurup Simrishamn Tomelilla Östra Göinge Perstorp Åstorp Svedala Ystad Osby Eslöv Ängelholm Kristianstad Örkelljunga Klippan Malmö Lomma Båstad 9 8 Helsingborg Trelleborg Hörby 90 6 Svalöv 60 Lund 9 6 Hässleholm 8 6 Bjuv 9 Medel Marginellt förbättrade finansiella I måttet finansiella ingår alla de finansiella tillgångar i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt, nämligen samtliga omsättningstillgångar, långfristiga placeringar och fordringar samt kort- och långfristiga skulder. Nettot av dessa har sedan relaterats till verksamhetens kostnader för att en jämförelse skall kunna ske kommuner emellan. Måttet är intressant eftersom det speglar den tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalnings. I måttet elimineras också vidareutlåning inom kommunkoncernen. procent Förändr 08 0 Helsingborg Burlöv 7 9 Sjöbo Kävlinge Landskrona 7 Eslöv 8 Hässleholm Höör Åstorp 6 Ängelholm 7 Örkelljunga 7 7 Lund Staffanstorp Kristianstad Vellinge Perstorp 8 9 Bromölla 6 9 Höganäs 7 6 Svedala Tomelilla 0 7 Klippan 9 Malmö 6 Simrishamn Skurup 6 Östra Göinge Lomma 8 Trelleborg 6 Hörby 7 Ystad 8 7 Osby Båstad 0 0 Svalöv 0 Bjuv 7 9 Medel Mellan förbättrades de genomsnittliga finansiella na relaterade till verksamhetens kostnader från % till %. Förklaringen till detta, var framför allt, att merparten av na i många av kommunerna kunde finansieras med skattemedel. Detta berodde både på förbättrat resultat och minskad investeringsvolym under perioden. Starkast värde avseende finansiella relaterat till verksamhetens kostnader under 00 uppvisade Helsingborg med 6%, Burlöv med 9%, Sjöbo med 0% och därefter Landskrona med %. Ytterligare elva kommuner, totalt femton stycken, redovisade ett positivt värde, vilket innebar att de finansiella tillgångarna översteg de kort- och långfristiga skulderna. En kommun med goda finansiella karaktäriseras ofta också av en god soliditet, men det finns också kommuner som har goda finansiella även om soliditeten är mer genomsnittlig. Dessa utmärks då av att kommunen har en stor del av sina tillgångar i långfristiga fordringar och omsättningstillgångar. Kommuner som sålt delar av sina anläggningstillgångar inom koncernen utmärks oftast av goda finansiella. Svagast värde redovisade Bjuv med 9%, följt av Svalöv och Båstad med 0% samt Osby med 8%. Med dessa kommuner är det oftast tvärtom. Dessa kommuner utmärks av att de har en stor del av sina tillgångar som anläggningstillgångar. kommuner stärkte sina finansiella mellan 008 och 00. Mest förbättrade Sjöbo, Höör, Skurup, Perstorp, Bromölla, Hässleholm och Östra Göinge sina finansiella. kommuner försvagade dem under samma period. Det var Helsingborg, Lomma, Staffanstorp, Malmö, Hörby och Kävlinge. En viktig förklaring till detta var, att dessa kommuner hade stora under perioden, som inte kunde finansieras fullt ut med skattemedel. Ökande genomsnittlig skattesats är ett nyckeltal som speglar kommunens långsiktiga handlingsbered- 6

8 skap i förhållande till övriga kommuner i gruppen, eftersom en jämförelsevis låg skattesats innebär en potential att stärka intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. Det är samtidigt viktigt att klargöra att det redovisade betraktelsesättet är tämligen pragmatiskt och därmed kan ha begränsad betydelse i praktiken. Storleken på skatteuttaget är ju en ideologisk fråga. Primärkommunal skattesats procent Vellinge 8,0 8,0 8,0 Kävlinge 8, 8, 8, Örkelljunga 8,76 8,76 8,76 Staffanstorp 8,89 8,89 8,89 Ängelholm 9,0 9,0 9,0 Lomma 9, 9, 9, Höganäs 9,7 9,7 9,7 Eslöv 9,7 9,7 9,7 Hörby 9,78 9,78 9,78 Klippan 0,0 0,0 0,0 Skurup 0, 0, 0,08 Burlöv 0,09 0,09 0,09 Ystad 0, 0, 0, Helsingborg 0, 0, 0, Båstad 0, 0, 0, Landskrona 0, 0, 0, Svedala 0, 0,9 0, Åstorp 0,9 0,9 0,9 Trelleborg 0,6 0,6 0,6 Sjöbo 0, 0, 0, Svalöv 9,99 9,99 0,9 Simrishamn 0, 0, 0, Perstorp 0,6 0,6 0,6 Höör 0,8 0,8 0,8 Hässleholm 0,6 0,6 0,6 Tomelilla 0,6 0,6 0,6 Lund 0,8 0,8 0,8 Malmö 0,8 0,8 0,8 Kristianstad 0,86 0,86 0,86 Bjuv 0,89 0,89 0,89 Östra Göinge,,, Osby,0,0,6 Bromölla,76,76,76 Medel 0, 0, 0,6 Den genomsnittliga skattesatsen i länet förändrades under från 0, till 0,6 kronor på grund av skattehöjning under 00 i Osby och Svalöv. Skatten varierade under 00 mellan 8,0 kr och,76 kr i de olika kommunerna. Lägst primärkommunal skatt hade Vellinge med 8,0 kr följda av Kävlinge med 8, kr. Högst skatt hade Bromölla med,76 kr, Osby med,6 kr och Östra Göinge med, kr. Ökade borgensåtaganden Borgensåtagande i förhållande till verksamhetens kostnader är ett risknyckeltal. Kommuner med höga borgensåtagande bör ha god kontroll på de kommunala bolag som kommunen har gått i borgen för. Nyckeltalet finns inte med i den finansiella profilen. Borgensåtagande * Procent Förändr 08 0 Staffanstorp 7 Höör Bromölla Sjöbo Kristianstad Burlöv Ystad Östra Göinge Skurup 7 67 Simrishamn Trelleborg Båstad Landskrona Lund Ängelholm 6 9 Eslöv Kävlinge Tomelilla 0 6 Svedala 7 Vellinge 9 Hässleholm Svalöv Hörby 6 7 Perstorp 8 6 Helsingborg 7 6 Osby Örkelljunga Malmö 0 Lomma 7 Höganäs Åstorp Bjuv Klippan 0 Medel 6 7 * Borgensåtagande relaterat till verksamhetens bruttokostnader 7 Relateras de beviljade kommunernas borgensåtagande till verksamhetens kostnader, redovisade länet ett genomsnittligt värde under 008 på 6%. Under 009 ökade det till % för att under 00 öka till %. En förklaring till ökningen var att byggnationen inom de kommunala bostadsföretagen tog fart under perioden. De kommuner i länet som hade beviljat mest i borgensåtaganden i relation till verksamhetens kostnader under 00 var Staffanstorp (%), Höör (7%), Bromölla (0%). Minst hade beviljats av Bjuv och Klippan (%) och Åstorp (6%). Varierad följsamhet mot budget * procent Bjuv 0,9 0,9,7 Bromölla 0, 0, 0,7 Burlöv,9,,9 Båstad 0,8,9, Eslöv 0, 0,0, Helsingborg,6 0,,8 Hässleholm, 0,,8 Höganäs,,9 8, Hörby 0,,0,6 Höör 0, 7, 9, Klippan 0,6 0,8, Kristianstad 0,6,7 0,7 Kävlinge,0,,0 Landskrona,, 0,6 Lomma,6 0,6, Lund 0, 0,9,0 Malmö,,, Osby 0,, 0, Perstorp 0,,6 0,8 Simrishamn,6,7 0, Sjöbo 0,,0 0,9 Skurup 0,,, Staffanstorp,,, Svalöv,6 0, 0, Svedala 0, 0,8, Tomelilla 0,9,7 0,6 Trelleborg 0,6,0, Vellinge,8 0,9, Ystad,6,0,9 Åstorp,9,0 0,9 Ängelholm,, 0, Örkelljunga,6 0,8, Östra Göinge,6,8 0, Medel 0,6,, * Budgetutfall resultatraden verksamhetens nettokostnader relaterad till verksamhetens bruttokostnader

9 När det gäller budgetföljsamhet, mäts den i modellen mot resultatraden verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens kostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna. Förklaringen till detta är att målsättningen är att fånga verksamhetens/nämndernas budgetföljsamhet exklusive finansiella såsom skatteintäkter och finansnetto. en varierade marginellt under den studerade treårsperioden. Relateras budgetavvikelsen till verksamhetens kostnader uppgick avvikelsen till 0,6% under 008 och till,% under 009. Under 00 noterades en budgetavvikelse på,%. Samtliga år under perioden uppvisade ett positivt värde, vilket ur ett styrningsperspektiv är positivt. Under 008 redovisade av de kommunerna i Skåne län negativa budgetavvikelser när det gäller resultat eller nivån verksamhetens nettokostnader. Detta sjönk till endast sex kommuner under 009 för att under 00 var öka till elva kommuner som redovisade negativa budgetavvikelser. En avslutande kommentar 00 var återhämtningens år när det gäller kommunernas omvärldsförutsättningar i form av samhällsekonomisk och konjunkturell utveckling. Hastigheten och kraften i såväl nedgången som uppgången under de två senaste åren har varit av sällan skådat slag och förvånat de flesta. Med tanke på de mörka moln som målades upp för kommun- och landstingssektorn under 008, har dock de flesta kommuner i Sverige finansiellt både under 009 och 00 kommit förvånansvärt helskinnade ur krisen. Detta gäller även kommunerna i Skåne, där de flesta kommunerna har ett gott eller tillfredsställande finansiellt handlingsutrymme inför framtiden. När det gäller resultatnivå och finansiellt handlingsutrymme finns det i länet stora skillnader mellan enskilda kommuner. De kommunerna har dock utifrån 00 års räkenskaper inordnats i en matris på nästa sida som innehåller nio grupper, utan att någon inbördes ranking sker vare sig inom grupperna. Matrisen är subjektiv och bygger på vad författaren anser vara starkt och svagt finansiellt resultat och ställning. Matrisen skall därför läsas och tolkas utifrån detta. Den bygger dels på kommunens finansiella resultat under de tre senaste åren och kommunens finansiella ställning i form av soliditet. Av matrisen på nästa sida kan utläsas att hela 7 av kommuner i länet hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som var starkare än % i kombination med en soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser som under 00 var högre än 0%. Dessa var i bokstavsordning Burlöv, Båstad, Helsingborg, Hässleholm, Höganäs, Höör, Kävlinge, Lund, Malmö, Osby, Sjöbo, Staffanstorp, Vellinge, Ystad, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga. Det går inte generellt att uttala sig om god ekonomisk hushållning, men de flesta av dessa kommuner torde leva upp till de generella kriterier som lagstiftaren diskuterade i förarbetet till kommunallagen i samband med att begreppet god ekonomisk hushållning infördes eller har reviderats. En annan grupp var kommuner som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan % och % med en soliditet som var högre än 0% under 00. Dessa var Eslöv, Hörby, Kristianstad, Lomma, Skurup och Trelleborg. En tredje grupp av kommuner var de som hade ett starkare genomsnittligt resultat under de tre senaste åren än %, dock en soliditet under 0%. Dessa var Simrishamn, Tomelilla och Östra Göinge. En fjärde grupp var de kommuner som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan % och % och en soliditet som låg mellan 0% och 0%. De var Bromölla, Klippan, Landskrona, Perstorp och Svedala. De två återstående kommunerna, Bjuv och Svalöv, var de kommuner som uppvisade ett genomsnittligt resultat under perioden som var svagare än %. Skillnaden mellan dessa var att soliditeten är högre i Svalöv än i Bjuv. 8

10 Finansiellt resultat och ställning för kommunerna i Skåne län Stark finansiell ställning (en var starkare än 0% 00.) Varken stark eller svag finansiell ställning (en låg mellan 0 % och 0 % 00.) Svag finansiell ställning (en var svagare än 0% 00.) Starkt resultat (et var högre än % av verksamhetens kostnader ) Burlöv, Båstad, Helsingborg, Hässleholm, Höganäs, Höör, Kävlinge, Lund, Malmö, Osby, Sjöbo, Staffanstorp, Vellinge, Ystad, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga Simrishamn Tomelilla Östra Göinge Varken starkt eller svagt resultat (et låg mellan % och % av verksamhetens kostnader ) Eslöv, Hörby, Kristianstad, Landskrona, Lomma, Skurup, Trelleborg Bromölla, Klippan, Perstorp, Svedala Svagt resultat (et var svagare än % av verksamhetens kostnader ) Svalöv Bjuv nyckeltal, Skåne län Verksamheten/skatteintäkter, % 9, 9,9 9,8 Avskrivningar/skatteintäkter, %,,6, Finansnetto/skatteintäkter, % 0, 0,9 0,7 Nettokostnader/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 98, 96,6 9,6 Skattefinansieringsgrad av nettona, % 6 7 Netto/verksamhetens nettokostnader, % 0 8 före extraordinära /verksamhetens kostnader, %,,9,8 Årets resultat/verksamhetens kostnader, %,,, resultat före extraordinära relaterat till verksamhetens kostnader under de tre senaste åren, % 0,,,7 inkl. samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt, % 8 /verksamhetens kostnader, %, % Primärkommunal skattesats, kr 0, 0, 0,6 Borgensåtagande/verksamhetens kostnader, % 6 Budgetavvikelse verksamhetens nettokostnader/verksamhetens kostnader, % 0,6,, På nästa sida finns ytterligare en tabell som ur en annan vinkel försöker beskriva styrkor och svagheter hos de olika kommunerna utifrån perspektiven skattesats, resultatnivå samt kort- och långsiktigt finansiellt handlingsutrymme. Modellen är subjektiv, men bygger på de kriterier kring god ekonomisk hushållning som har redovisats i analysen ovan. Tabellen skall ses som en beskrivning av finansiella förutsättningar i grova drag. Graderingen är gjord utifrån 00 års räkenskaper. 9

11 styrkor och svagheter hos kommunerna i Skåne län 00 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde Varken starkt eller svagt Svagt värde 00,0 kr eller lägre, till,00 kr,00 kr eller högre För samtliga fyra nyckeltal i denna Vellinge Östra Göinge tabell gäller att ju högre upp och ju Kävlinge Osby längre till vänster i tabellen kommu- Örkelljunga Bromölla nen befinner sig, desto starkare Staffanstorp värde har kommunen på nyckeltalet. Ängelholm Exempelvis: Vellinge har den lägsta Lomma skatten bland de kommuner som ligger Höganäs i kolumnen med starkt värde längst till Eslöv vänster. Den placeras därför högst upp Hörby till vänster. Klippan Skurup Burlöv Ystad Helsingborg Båstad Landskrona Svedala Åstorp Trelleborg Sjöbo Svalöv Simrishamn Perstorp Höör Hässleholm Tomelilla Lund Malmö Kristianstad Bjuv ) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för en kommun över en längre tid. Värde ringar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga. 0

12 styrkor och svagheter hos kommunerna i Skåne län 00 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde Varken starkt eller svagt Svagt värde nivå 00,0% eller starkare,9% till 0,0% 0,% eller svagare före extraordinära Sjöbo Svalöv Bjuv i förhållande till verksamhetens Höör Hörby kostnader Hässleholm Landskrona Örkelljunga Helsingborg Kävlinge Burlöv Vellinge Båstad Lomma Ystad Lund Skurup Eslöv Svedala Tomelilla Malmö Åstorp Simrishamn Höganäs Bromölla Perstorp Kristianstad Ängelholm Östra Göinge Staffanstorp Osby Klippan Trelleborg ) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för en kommun över en längre tid. Värde ringar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga.

13 styrkor och svagheter hos kommunerna i Skåne län 00 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde Varken starkt eller svagt Svagt värde Långsiktig resultatnivå ,0% eller starkare,9% till 0,0% 0,% eller svagare resultat före extra- Höör Kristianstad ordinära under år/ Burlöv Skurup Verksamhetens bruttokostnader Sjöbo Lomma Kävlinge Trelleborg Ystad Eslöv Helsingborg Perstorp Malmö Landskrona Ängelholm Hörby Östra Göinge Bjuv Hässleholm Svalöv Åstorp Staffanstorp Tomelilla Örkelljunga Höganäs Simrishamn Lund Vellinge Båstad Osby Bromölla Klippan Svedala ) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för en kommun över en längre tid. Värde ringar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga.

14 styrkor och svagheter hos kommunerna i Skåne län 00 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde Varken starkt eller svagt Svagt värde Långsiktigt finansiellt 0% eller högre 0% till 0% 0,% eller svagare handlingsutrymme 00 Höör Simrishamn Bjuv inkl.pensionsåtagande Burlöv Klippan Helsingborg Svedala Ängelholm Bromölla Örkelljunga Östra Göinge Landskrona Tomelilla Lomma Perstorp Hässleholm Svalöv Kristianstad Kävlinge Malmö Sjöbo Åstorp Höganäs Ystad Osby Vellinge Eslöv Lund Staffanstorp Skurup Trelleborg Båstad Hörby ) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för en kommun över en längre tid. Värde ringar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga. Hur har din kommun utvecklats i förhållande till övriga kommuner? I detta avsnitt har en beskrivning gjorts av den genomsnittliga finansiella utvecklingen i Skånes kommuner under perioden Spridningen mellan olika kommuner var dock som tidigare har diskuterats mycket stor när det gäller samtliga analyserade nyckeltal. Det är därför intressant att ytterligare studera var enskilda kommuner befinner sig i denna spridning. På sidorna 6 0 görs en analys av var din kommun befinner sig och hur den har utvecklats i förhållande till övriga kommuner i Skåne. Vilka likheter och olikheter uppvisade din kommun i förhållande till övriga kommuner? Till grund för analysen ligger den finansiella profil som presenteras på sidorna.

15 Så tolkar du den finansiella profilen! Den finansiella profil i form av ett s k spindeldiagram som används i denna rapport för att beskriva kommunens finansiella ställning, innehåller åtta olika nyckeltal och fyra viktiga finansiella pers pektiv. Nedan görs en be skrivning av de olika delarna i profilen. De beskrivna delarna är markerade med rött. Profilen i exemplet är fingerad. resultat år resultat år. före extraordinära före extraordinära Åtta nyckeltal. Diagrammet innehåller åtta nyckeltal redovisade på åtta axlar. Nyckeltalen speglar olika dimen sioner av den analyserade kommunens finansiella situation och utveckling. Vissa nyckeltal är relaterade till verksamhetens kostnader för att de skall kunna jämföras mellan olika kommuner. Nyckeltalen beskrivs på sidan 0. Skalan. Diagrammet har skalan. Poängskalan är relativ. Det finns kommuner i Skåne och poängen har fördelats enligt följande: De tre kommunerna som har de starkaste observationen inom varje nyckeltal får en femma, de sex kommuner som följer får en fyra. De kommuner som ligger i mitten får en trea. Därefter följer sex kommuner som får en tvåa och de tre svagaste kommunerna får följaktligen en etta. resultat år resultat år före extraordinära före extraordinära Fyra axlar/perspektiv. Diagrammet innehåller fyra ax lar som ska ge en samlad bedömning av fyra viktiga finansiella perspektiv. Varje perspektiv/axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast int ill axeln. Samt - liga fyra nyckeltal väger lika tungt i bedömningen. Exempelvis är summan av nyckeltalen primärkommu nal skatt, so liditet, finansiella och kassalikviditet. Poäng och genomsnitt. Den heldrag na linjen visar de olika po äng som den analy serade kommunen har fått för varje en skilt nyckeltal res p. för de fy ra sammanvägda ax larna. Den streck ade ringen i mitten visar trean i den analyserade gruppen. Ligger kom munen utanför den streck ade rin gen har den ett starkare värde än tre i gruppen och omvänt. Den hel drag na linjen redo vi sar den fi nan si ella profilen för den analyserade kommunen.

16 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen De fyra perspektiven Den finansiella profilen som redovisas i denna rapport innehåller fyra perspektiv som är viktiga ur ett övergripande finansiellt perspektiv. Dessa fyra är: en över finansiella utvecklingen, långsiktig betalnings, kortsiktig betalnings och riskförhållande. Varje as pekt mäts via de fyra närmaste liggande nyckeltal i profilen. Detta in nebär att varje nyckeltal i den finansiella profilen ingår i två perspektiv. Långsiktig handlings Det första perspektivet handlar om att redovisa vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt i förhållande till övriga kommuner i grupperna. Alla pers pektiv i profilen är relaterade till hur kom munen be finner sig i förhållande övriga kommuner i grupperna. I perspektivet in går nyckeltalen skattesats, soliditet, skatte finansieringsgraden av na och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Kortsiktig handlings Det andra perspektivet redovisar vilken finansiell motståndskraft kom munen har på kort sikt. Det närmaste åren fokuseras. I perspektivet ingår nyckeltalen finansiella, kassalikviditet, budgetföljsamhet och resultat före extraordinära. förhållande Med tredje perspektivet risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, finansiella och kassalikviditet. över det finansiella utvecklingen med det fjärde perspek tivet kontroll avses avslutnings vis hur kommunen klarar av att kont rollera sitt finansi ella resultat. I perspektivet ingår nyckeltalen budgetföljsamhet, resultat före extraordinära, skattefinansieringsgraden av na och genom snittligt resultat under de tre senaste åren. nyckeltal Här följer beskrivningar av de i texten och profilerna förekommande finansiella nyckeltalen. Borgensåtagande redovisar de borgens åtaganden som kommunen redovisar in om linjen. Borgensåta gan dena divideras med verksamhetens kostnader för att jäm fö relser skall kunna ske mellan de analyserade kom munerna. Borgensåtagandena ingår inte i den finansiella profilen. avvikelsen mellan budgeterat verksamhetens nettokostnader och redovisat verksamhetens nettokostnader. Avvikel sen divideras med verksamhetens kostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. För att erhålla högsta betyg i profilen, skall budgetavvikelsen vara så liten som möjligt. omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen be räknas omsätta på tio års sikt (om sättnings tillgångar + långfristiga fordringar + långfristiga placeringar kortfristiga och långfristiga skul der). Måttet divideras med verksamhetens kostnader för att jäm fö relser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Måttet speglar en tidsrymd som ligger någonstans mellan likvi ditets måtten och soliditeten. Man skulle kunna ut trycka det som medellång betalnings. ett mått på hur god kommunens kortsiktiga betalnings är. Måttet räknas fram genom att likvida medel och kortfristiga for d ringar divideras med kortfristiga skulder. Nettokostnadsandelen visar hur stor andel av skatteintäkterna och de generella stats bidragen som har gått åt till att fi nan siera verksamhetens nettokostnader in klusive avskrivningar och finansnetto. 00% innebär att skatteintäkter och generella statsbidrag precis täcker den löpande driften. Investeringsvolym Årets netto har ställts i förhållande till verksamhetens nettokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna emellan. före extraordinära summan av kommunens samtliga intäkter och kostnader un der året exklusive extraordinära ( av engångskaraktär som uppgår till väsentligt belopp och inte har med den ordinarie verksamheten att göra). Resul tatet har dividerats med verksamhetens kostnader för att jäm förelser skall kunna göras mellan de analyserade kommunerna. resultat före extraordinära under de tre senaste åren be skriver kommunens genomsnittliga resultat under de tre senaste åren. Resulta tet har dividerats med verksamhetens kostnader för att jämförelser mellan de analyserade kommunerna ska kunna göras. Skattefinansieringsgrad be skriver hur stor andel av årets netto inves teringar som kommunen kan finansiera med egna medel i form av återstående skatteintäkter. Egna medel räknas fram genom att resultatet före extraordinära tillförs årets avskrivningar. Kallas ibland själv finansieringsgrad. eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Beskriver hur kommunens långsiktiga betalnings styrka utvecklas. Ju högre soliditet desto större finansiellt handlingsutrymme.

17 profiler för Kävlinge kommun Syftet med den här analysen är att redovisa var Kävlinge kommun befinner sig och hur kommunen har utvecklats finansiellt under i förhållande till övriga kommuner i Skåne län. Detta görs i form av en finansiell profil, vars uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos den granskade kommunen i förhållande till kommunerna i länet. Vad är den finansiella profilen? Utgångspunkten för analysen som presenteras på de följande sidorna är de finansiella profiler i form av polärdiagram som redovisas i mittspalten på denna sida. De innehåller dels åtta finansiella nyckeltal, dels fyra perspektiv som är viktiga när en kommuns ekonomi analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlings, kortsiktig handlings, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Genom att ta fram tre finansiella profiler för Kävlinge kommun för kan man på ett översiktligt sätt fastställa vilken finansiell utveckling och ställning kommunen har i förhållande till övriga kommuner i länet. Den finansiella profilen är dock relativ, vilket innebär att om kommunen redovisar en :a i profilen, har man visserligen det starkaste värdet för nyckeltalet i det granskade länet, men värdet kan behöva förbättras för att nå t ex god ekonomisk hushållning. I allmänhet är det dock så att om kommunen får en :a eller en :a för ett nyckeltal i den finansiella profilen är styrkan på nyckeltalet oftast mer än tillfredsställande. Mer information om modellen och de nyckeltal som den innehåller finns i ett separat avsnitt i rapporten. Inledningsvis i denna analys belyses hur ett antal finansiella nyckeltal har utvecklats över tid både för Kävlinge och för genomsnittet i länet. Därefter följer en analys av hur den finansiella profilen har förändrats för kommunen mellan 008 och 00. Till sist ges en sammanfattande kommentar till Kävlinge finansiella ställning och utveckling. resultat år resultat år resultat år Kävlinge kommun 00 Kävlinge kommun 009 Kävlinge kommun 008 Några finansiella nyckeltal under perioden före extraordinära En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat före extraordinära i förhållande till verksamhetens bruttokostnader. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens kostnader ligga runt % över en längre tidsperiod. Detta för att kommunen skall kunna bibehålla sin kort- och långsiktiga handlings. För expansiva kommuner med stora bör resultatet dock ligga på mellan % och % om kommunens finansiella handlingsutrymme skall bibehållas. För nyckeltalet resultat före extraordinära i förhållande till verksamhetens bruttokostnader, redovisade Kävlinge ett förbättrat värde under perioden från,% till,%. Motsvarande genomsnittliga förändring för kommunerna i Skåne var också en förbättring, från,% till,8%. Kävlinge hade mellan 008 och 00 en något starkare resultatutveckling jämfört med snittet i länet. Kommunen redovisade en förbättring med,8 procentenheter, medan länet stärkte sin genomsnittliga resultatnivå med, procentenheter. De största förklaringarna till förbättringen i länet var för de flesta kommuner en ökad intäkt i form av tillfälligt konjunkturstöd från staten under 00 och att kostnadsutvecklingen under både 009 och 00 var relativt låg jämfört med tidigare år. Kävlinge hade under 00 det :e starkaste resultatet i länet. Detta innebar en :a i den finansiella profilen, vilket var en försvagning jämfört med 009, då kommunen fick en :a. Under 008 erhöll kommunen en :a.

18 Netto Med netto avses investeringsutgifter med avdrag för eventuella investeringsinkomster. I netto räknas inga försäljningsinkomster in. Målsättningen med nyckeltalet är att mäta hur de löpande intäkterna räcker till att finansiera na. Har en kommun stora försäljningsinkomster, kan de i sin tur förbättra egenfinansieringsgraden av, men detta är ett annat nyckeltal som inte används i denna analys. För att nyckeltalet skall bli jämförbart mellan kommunerna har de relaterats nettona till verksamhetens nettokostnader. Nyckeltalet finns inte i den finansiella profilen, men redovisas här för att ytterligare komplettera analysen. En genomsnittlig svensk kommun ligger under en längre period, 0 år, runt 7% när det gäller detta nyckeltal. Variationerna mellan enskilda år är dock oftast stora, speciellt i mindre kommuner, där större påverkar de enskilda åren kraftigt. Relateras Kävlinge netto till verksamhetens nettokostnader, framgår det att kommunen sammanlagt under hade en total investeringsvolym som var klart lägre jämfört med snittet bland kommunerna i länet. I genomsnitt investerade Kävlinge för % av sina nettokostnader per år under perioden, medan värdet för länet uppgick till 9,% per år. Skattefinansieringsgrad av na När den löpande driften har finansierats, bör en tillräckligt stor andel av skatteintäkterna återstå för att kunna finansiera årets med. Detta mäts genom nyckeltalet skattefinansieringsgraden av na. Redovisades ett värde hos nyckeltalet på 00% eller mer, innebar det att kommunen kunde skattefinansiera samtliga som genomfördes under året. Detta stärker då kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 00% kan användas till att amortera av kommunens skulder och/eller stärka likviditeten med. Mellan 008 och 009 förbättrades skattefinansieringsgraden av na från 9% till 7%. Det berodde nästan enbart resultatet före extraordinära förbättrades från 6 mkr till 66 mkr, eftersom att na enbart ökade från 60 mkr till 6 mkr. Under 00 förbättrades skattefinansieringsgraden av na till %. Det berodde nästan enbart på att nettona minskade till 0 mkr, eftersom resultatet bara ökade med mkr till 68 mkr. För länets kommuner i genomsnitt, uppgick skattefinansieringsgraden av årets till 6%, % samt % under den aktuella perioden. Det innebar en genomsnittlig skattefinansieringsgrad på %. Kävlinge genomsnittliga skattefinansieringsgrad uppgick till 68%. I jämförelse med länets snitt var Kävlinge skattefinansieringsgrad starkare under perioden. När det gäller poängen för skattefinansieringsgraden av i den finansiella profilen, har kommunen legat på en :a under perioden. inkl. pensionsavsättningar och löneskatt inom linjen en är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. I denna rapport används soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt. Kävlinge hade 00 en soliditet som var högre jämfört med snittet i länet. en inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt uppgick till % för Kävlinge jämfört med genomsnittet som uppgick till 8%. Mellan 008 och 00 uppvisade Kävlinge utvecklingsmässigt samma trend som snittet bland kommunerna i länet. Kommunen redovisade en förbättrad soliditet med 9 procentenheter från 6% till %, medan den genomsnittliga soliditeten i länet stärktes med procentenheter, från % till 8%. En viktig förklaring till detta var minskade åtaganden för de pensionsförpliktelser som är äldre än 998 och som ligger utanför balansräkningen. Kävlinge hade 00 den 0:e starkaste soliditeten i länet. Detta innebar en mycket stark :a i den finansiella profilen under perioden. en är ett mått på kommunens kortsiktiga handlings. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Mellan 008 och 00 förbättrades Kävlinges kassalikviditet från 0% till %. Den genomsnittliga kassalikviditeten bland kommunerna i länet förbättrades under perioden, från 77% till 86%. Detta innebar att likviditeten i Kävlinge hade en starkare utveckling jämfört med snittet i länet. Normalt eftersträvas ett riktvärde på 00% för kassalikviditeten. Det innebär att korta tillgångar är lika stora som korta skulder. Kävlinge nivå på % är dock mycket god ur risksynpunkt, eftersom det i kommunernas kortfristiga skulder ingår en semesterlöneskuld som utgör ca 0 0% av de kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i någon större omfattning under året och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. Detta innebär att en nivå på över 60% tryggar den kortsiktiga betalningsen för kommuner med ett normalt likviditetsflöde. Kävlinge likviditetsutveckling och -nivå innebar att kommunen i den finansiella profilen under den granskade perioden låg på en :a under hela perioden. 6

19 nyckeltal Skåne Kävlinge Skåne Kävlinge Skåne Kävlinge län kommun län kommun län kommun Verksamheten/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 9, 9, 9,9 9, 9,8 9,6 Avskrivningar/skatteintäkter + generella statsbidrag, %,,,6,,,9 Finansnetto/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 0, 0, 0,9,6 0,7 0,7 Nettokostnader/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 98, 97, 96,6 9,7 9,6 9,9 Skattefinansieringsgrad av nettona, % Netto/verksamhetens nettokostnader, % före extraordinära /verksamhetens kostnader, %,,,9,,8, Årets resultat/verksamhetens kostnader, %,,,,,, resultat före extraordinära relaterat till verksamhetens kostnader under de tre senaste åren 0, 0,7,,6,7, inkl. hela pensionsskulden och löneskatt, % /verksamhetens kostnader, % 9 7, % Primärkommunal skattesats, kr 0, 8, 0, 8, 0,6 8, Borgensåtagande/verksamhetens kostnader, % 6 Budgetavvikelse verksamh:s nettokostn./verksamh:s kostn., % 0,6,0,,,,0 Det är dock viktigt att kassalikviditeten studeras ihop med nyckeltalet som soliditet eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning. Detta stärker kommunens kortsiktiga betalnings men försämrar samtidigt den långsiktiga betalningsen. För Kävlinge del har både soliditeten och kassalikviditeten förbättrats under perioden. I måttet finansiella ingår alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på 0 0 års sikt, nämligen långfristiga fordringar och placeringar, omsättningstillgångar samt kort- och långfristiga skulder. Nettot av dessa relateras sedan till verksamhetens kostnader för att det skall bli jämförbart kommunerna emellan. Måttet är viktigt, eftersom det speglar den finansiella handlings som ligger någonstans mellan de kortsiktiga likviditetsmåtten och det långsiktiga soliditetsmåttet. I måttet elimineras också vidareutlåning inom koncernen, eftersom såväl fordrings- som skuldsidan inkluderas i måttet. Kävlinge förbättrade under perioden sina finansiella med åtta procentenheter från 9% till 7%. Nivå på måttet innebär att kommunens finansiella tillgångar överstiger kommunens skulder. Genomsnittet i länet för finansiella förbättrades med en procentenhet från % till %. Ställs detta mot Kävlinge utveckling innebar det att kommunen fick en :a i den finansiella profilen, vilket var samma som under 008 och 009. är ett nyckeltal som speglar kommunens långsiktiga handlings i förhållande till övriga kommuner i länet, eftersom en jämförelsevis låg skattesats innebär en potential att stärka intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. Det är samtidigt viktigt att klargöra att det redovisade betraktelsesättet är tämligen pragmatiskt och därmed kan ha begränsad betydelse i praktiken. Storleken på skatteuttaget är ju en ideologisk fråga. Kävlinge skattesats låg 00 på 8, kr. Det var,6 kr lägre än genomsnittet bland Skåne läns kommuner, vilket uppgick till 0,6 kr. Kävlinge hade under 00 den snäst lägsta skatten i länet. Detta innebar att kommunen fick en :a i den finansiella profilen, vilket samma som under 008 och 009. Den genomsnittliga skattesatsen i länet förändrades under från 0, till 0,6 kr på grund av skattehöjning under 00 i Svalöv med 0 öre och Osby med öre. en är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen bör ligga så nära noll som möjligt. Den mäts mot resultat eller verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens kostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna. 7