FINANSIELL PROFIL KÄVLINGE KOMMUN En finansiell jämförelse av kommunerna i Skåne län

Transkript

1 FINANSIELL PROFIL KÄVLINGE KOMMUN 0 07 En finansiell jämförelse av kommunerna i Skåne län

2 Innehåll Inledning syfte med rapporten... Finansiell analys av kommunerna i Skåne... Så tolkar du den finansiella profilen!...6 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen...7 Finansiell profil över kommunen Finansiella profiler Finansiella nyckeltal KFi Finansiell profil 0 07

3 Inledning syfte med rapporten Denna rapport är ett komplement till den traditionella finansiella eller ekonomiska analys som återfinns i varje kommuns årsredovisning. Till skillnad från den traditionella analysen i årsredovisningen, som huvudsakligen beskriver utvecklingen över tid, fokuserar denna rapport i första hand på att analysera var din kommun befinner sig finansiellt och hur den har utvecklats i förhållande till övriga kommuner i Skåne län de senaste tre åren. Jämförelsen bygger på en speciellt framtagen finansiell profil. Den är konstruerad som ett polärdiagram. Diagrammet innehåller, som beskrivs närmare i rapporten, dels fyra finansiella perspektiv, dels åtta finansiella nyckeltal som är viktiga ur en kommuns finansiella horisont. De fyra perspektiven är långsiktig betalningsberedskap eller kapacitet, kortsiktig betalningsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. De finansiella nyckeltalen är sådana nyckeltal som är vanligt förekommande inom kommunsektorn. En närmare beskrivning av den finansiella profilen görs på sidorna 6 7. För att få en ökad jämförbarhet mellan de kommunerna i Skåne har följande justeringar gjorts i resultaträkningen och balansräkningen: De kommuner som tillämpar fullfonderingsmodell för pensionerna har justerats till blandmodell. Internbanker har eliminerats på tillgång och skuldsidan. Inledningsvis i rapporten redovisas en traditionell finansiell analys av hur kommunerna i Skåne har utvecklats finansiellt under perioden Analysen kretsar kring de finansiella nyckeltal som används i den finansiella profilen längre fram i rapporten. Därefter följer en beskrivning och en förklaring av den finansiella profilen och av de nyckeltal och perspektiv som ingår i den. I anslutning till detta görs en genomgång av just din kommuns finansiella ställning och utveckling under Analysen fokuserar på att jämföra kommunens utveckling gentemot den genomsnittliga utvecklingen för Skåne kommuner under samma period. Detta görs både via traditionella finansiella nyckeltal och med hjälp av den finansiella profil som tidigare har beskrivits. Målsättningen är att belysa starka och svaga finansiella sidor hos kommunen. Sedan följer en redovisning av samtliga Skåne läns kommuners finansiella profiler för 07. Därefter redovisas ett antal finansiella nyckeltal för 07 sorterad per kommun i bokstavsordning. Hans Petersson Kommunforskning i Västsverige KFi Finansiell profil 0 07

4 Finansiell analys av kommunerna i Skåne Kommunerna i Skåne län fortsätter att förbättra sin resultatnivå och finansiella ställning. Kommunernas genomsnittliga resultat i förhållande till verksamhetens kostnader förbättrades mellan 06 och 07 med 0, procentenheter och uppgick 07 till goda,%. Jämfört med 0 förbättrades resultatet med 0,9 procentenheter. Detta bidrog till att soliditet och kassalikviditet stärktes mellan 0 och 07. Det innebar ett bibehållit finansiellt handlingsutrymme inför framtiden för kommunerna. Syfte med denna analys är att kortfattat beskriva den genomsnittliga finansiella utvecklingen och ställningen under perioden 0 till 07 bland de kommunerna som ingår i Skåne län. Analysen skall ses som ett komplement till den finansiella profil som presenteras på sidorna 7-0 i denna rapport. Kommunerna i Skåne omsatte 90 miljarder I Skånes län finns kommuner. De omsatte under 07 cirka 90 miljarder. Balansomslutningen uppgick till 0 miljarder. Den klart största kommunen är Malmö som omsatte ca miljarder och hade en balansomslutning på 6 miljarder. Resultat före extraordinära poster förbättrades Kommuner och landsting skall sedan 99 bedriva sin verksamhet enligt god ekonomisk hushållning. En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat före extraordinära poster. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens bruttokostnader ligga mellan % till % över en längre tidsperiod. Med en sådan resultatnivå klarar en kommun av att finansiera större delen av sin tillgångsökning med skatteintäkter, vilket i sin tur leder till att kommunen kan behålla sin finansiella kort- och långsiktiga handlingsberedskap. För expansiva kommuner med stora investeringar bör resultatet i de flesta fall ligga på mellan % och % om kommunens finansiella handlingsutrymme skall bibehållas. För kommuner med befolkningsminskning kan det däremot räcka med % i resultat. Resultatet före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader uppgick till,6% under 0. Det förbättrades 06 till,%, för att 07 ytterligare förbättras till,%. Det innebar en förbättring under perioden med 0,9 procentenheter. En viktig förklaring till den goda resultatutvecklingen under perioden var till viss del att kommunerna hade ett antal jämförelsestörande engångsintäkter i form av riktade statsbidrag, främst kostnadsersättning för flyktingar. Även realisationsvinsterna från försäljningar av tillgångar ökade under perioden. Den genomsnittliga resultatnivån i länet under de tre senaste åren låg på,% per år, vilket kan betraktas som god ekonomisk hushållning ur ett generellt perspektiv; nämligen att skatteintäkterna klarar av att finansiera större delen av kommunernas investeringar. Konsekvensen blir att kommunernas skuldsättning begränsas och framtida finansiellt handlingsutrymme ökar. Nivån på,% är dock ett medelvärde för länet. När det gäller den genomsnittliga resultatnivån och även övriga nyckeltal i rapporten är variationen stor i länet. Det skall man vara medveten om, när genomsnittet studeras i rapporten. Högst resultat före extraordinära poster i relation till verksamhetens bruttokostnader under 07 redovisade Burlöv med 9,7%. Näst högst resultat hade Lomma med,%. Tredje högst resultat hade Malmö med,% följt av Staffanstorp med,%. På femte plats kom Osby med,%. Av dessa Resultat före extraordinära poster* Procent Snitt Förändr 7 7 Burlöv,0,9 9,7, 8,7 Lomma,6,8,,,7 Malmö,9,6,,, Staffanstorp 0,8,,,6, Osby,,7,,, Eslöv,7,,,8 0,6 Kristianstad 0,,,0,,8 Simrishamn,,,9,8,8 Helsingborg,,,8,,7 Landskrona,,,8,9 0,6 Vellinge,,,7, 0, Perstorp,9,,6, 0,7 Hörby,,8,,8, Skurup,,,,7, Svedala,9,,, 0, Klippan 0,9,,,6, Lund,,,,9 0,0 Ängelholm 0,7,,,, Bromölla 0,,,,,8 Sjöbo,,0,0,0 0, Örkelljunga,,,0,, Östra Göinge,,8,0,, Ystad 0,8,7,9,, Trelleborg 0,0,,8,,8 Båstad 0,8,6,7, 0,9 Hässleholm 0,9,7,7,8 0,8 Tomelilla,,,6,0 0,7 Höganäs, 0,9,, 0,0 Bjuv 0,9 0,, 0,8 0, Kävlinge,0, 0,9,, Svalöv 0,,7 0, 0,6 0,0 Åstorp,8, 0,0,0,8 Höör 0,6 0,,6 0,, Medel,6,,,,0 * Resultat före extraordinära poster relaterat till verksamhetens bruttokostnader. KFi Finansiell profil 0 07

5 kommuner fanns Burlöv, Lomma och Malmö med i toppen också under 06. Lägst resultat under 07 redovisade Höör med -,6%, Åstorp med 0,0% och Svalöv med,%. Högst genomsnittligt resultat under de tre senaste åren mellan 0 och 07 redovisade Burlöv med,% I genomsnitt per år. Därefter kom Lomma och Malmö med,% per år. Därefter följde Östra Göinge med,% per år. Över % i genomsnitt per år låg också Örkelljunga, Vellinge, Landskrona, Eslöv, Simrishamn, Osby, Svedala, Perstorp, Kävlinge, Helsingborg Sjöbo och Tomelilla. En resultatnivå på % av bruttokostnaderna bör generellt betraktas som god ekonomisk hushållning. Det var bara en kommun som redovisade ett genomsnittligt negativt resultat under perioden. Det var Höör med -0,% i genomsnitt per år. Därefter kom Svalöv med 0,6% och Bjuv med 0,8% i snitt per år. Under eller på,% låg Åstorp, Trelleborg, Bromölla, Höganäs, Båstad, Kristianstad, Ängelholm och Ystad. I samtliga dessa kommuner bör den långsiktiga resultatnivån stärkas och stabiliseras i framtiden. Starkast resultatutveckling under perioden redovisade Burlöv med 8,7 procentenheter. Därefter kom Staffanstorp med, procentenheter och sedan Kristianstad med,8 procentenheter. Lägst resultatutveckling redovisade Östra Göinge med,% Näst störst försvagning redovisade Örkeljunga med,% och Höör med,%. Östra Göinge och Örkeljunga hade dock ett starkt resultat under 0 och hade fortfarande ett tillfredställande resultat under 07. Detta gäller inte Höör. Ökande investeringsvolym Investeringsvolymen är ett nyckeltal som tillsammans med resultatet förklarar utvecklingen för flera balansräkningsorienterade nyckeltal, exempelvis soliditet, som återfinns i en finansiell analys. För att investeringarnas storlek skall bli jämförbar mellan kommunerna i gruppen har investeringarna relaterats till verksamhetens nettokostnader. En genomsnittlig svensk kommun ligger under en längre period, 0 år, runt 8 0%, när det gäller detta nyckeltal. Variationerna mellan enskilda år är dock oftast stora, speciellt i mindre kommuner, där större investeringar kraftigt påverkar de enskilda åren. Siffrorna kan också påverkas om en kommun har stor del av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. Relateras årets investeringar till verksamhetens nettokostnader redovisade länet ett genomsnittsvärdet för länet som uppgick till 0% under 0 och 06. Under 07 ökade den till %. Detta gav ett genomsnittligt värde för länet på nästan % per år under perioden. En genomsnittlig investeringsvolym på % per år mellan 06 och 07 för kommunerna i Skånes län överensstämmer väl med andra kommungrupper där finansiella profiler också har tagits fram. Det flesta grupper eller län ligger runt 0% per år, förutom förortskommuner och storstäder som i allmänhet ligger på en högre investeringsvolym. Investeringsvolymen har ökat under de senaste åren i svenska kommuner och en förklaring till detta är att de större investeringar som gjordes under 960- och 970-talen i infrastruktur och lokaler nu måste ersättas. I många kommuner ökar också befolkningen, vilket kräver nya investeringar i skolor med mera. Investeringsvolym * Procent Snitt 7 Ystad Lomma 6 7 Båstad Helsingborg Lund Tomelilla 8 Kristianstad 6 Vellinge 7 7 Landskrona Trelleborg Burlöv 0 Hässleholm 9 Malmö 0 Simrishamn 0 Ängelholm 8 0 Östra Göinge 9 9 Bjuv Osby Kävlinge Svedala Örkelljunga 9 9 Eslöv Höganäs Perstorp 7 8 Hörby 6 8 Svalöv 7 8 Bromölla Skurup Höör Staffanstorp Klippan Sjöbo 8 6 Åstorp Medel 0 0 * Investeringar i relation till verksamhetens nettokostnader. De kommuner som investerade mest i förhållande till sina nettokostnader under 0 07 var Ystad med höga 0% i genomsnitt per år. Ystad följdes av Båstad och Lomma med 7% per år. Dessa två kommnuer följdes av Helsingborg med 6% och Lund med % per år. Det var ytterligare ett antal kommuner som investerade över 0% i genomsnitt per år. Dessa var Tomelilla, Kristianstad, Vellinge, Landskrona, Trelleborg, Burlöv, Hässleholm, Malmö, Simrishamn, Ängelholm, Östra Göinge, Bjuv, Osby, Kävlinge och Svedala. En investeringsvolym på 0% per år under en längre tidsperiod är ett historiskt högt värde. Allra minst under perioden investerade Klippan, Sjöbo, Åstorp, Höör, Staffanstorp, Bromölla och Skurup. Dessa sju kommuner låg mellan 6% och 7% i genomsnitt per år. Flera av kommunerna har dock stor del av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. Detta är en svårighet när investeringsnivåer jämförs. Det påverkar olika nyckeltal i analyser och bör därför beaktas vid jämförelser. Skattefinansieringsgrad av investeringar förblev oförändrad under perioden När den löpande driften har finansierats bör en tillräckligt stor andel av skatteintäkterna återstå för att kunna finansiera årets investeringar. Detta mäts genom nyckeltalet skattefinansieringsgraden av investeringarna. Redovisas ett värde hos nyckeltalet på 00% eller mer, innebär det att kommunen KFi Finansiell profil 0 07

6 kan skattefinansiera samtliga investeringar som genomförts under året. Detta stärker då kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 00% kan användas till att amortera av kommunens skulder och/eller stärka likviditeten. Nyckeltalet behöver inte alltid ligga över 00% utan lämplig nivå beror lite på vilket finansiellt handlingsutrymme kommunen har. För många svenska kommuner krävs dock en god skattefinansieringsgrad av investeringarna, så att inte skulderna ökar mer inför framtiden och därigenom minskar framtida skattebetalares konsumtionsutrymme. Skånes läns genomsnittliga skattefinansieringsgrad av investeringarna förblev i princip oförändrat under den granskade perioden. Kommunerna i länet kunde 0 i genomsnitt finansiera 7% av årets investeringsvolym med skatteintäkter. Under 06 förbättrades nyckeltalet marginellt till 78%, för att 07 marginellt förändras till 76%. Det innebar att kommunerna i länet i genomsnitt under perioden likvidmässigt kunde finansiera 76% av sina investeringar med skatteintäkter. Det innebar att många kommuner var tvungna att finansiera sina investeringar med ökad skuldsättning eller minskad likviditet, vilket också framkommer om nyckeltalet finansiella nettotillgångar studeras. Skattefinansieringsgrad av investeringarna Procent Snitt 7 Perstorp 0 0 Hörby Klippan Örkelljunga Burlöv Staffanstorp Malmö Skurup Osby Sjöbo Östra Göinge Bromölla Eslöv Vellinge Höganäs Landskrona Simrishamn Svedala Lomma Åstorp Kävlinge Lund Trelleborg Ystad Hässleholm Kristianstad Båstad Bjuv 7 0 Tomelilla Helsingborg 0 Svalöv 66 7 Ängelholm Höör Medel * Resultat före extraordinära poster plus avskrivningar i relation till investeringar. Skattefinansieringsgraden av investeringarna varierar liksom övriga nyckeltal kraftigt mellan olika kommuner i länet. Nyckeltalet är både beroende av vilket resultat och av vilken investeringsvolym kommunen uppvisar. Det är också på det viset att de olika kommunerna befinner sig i olika investeringsfaser, vilket gör att skattefinansieringsgraden bör studeras över en längre tidsperiod för att några slutsatser skall kunna dras. Studeras perioden mellan 0 till 07 var det kommuner eller % av länets kommuner som kunde skattefinansiera samtliga investeringar. Detta är något lägre än under 0 och 06. De kommuner som kunde skattefinansiera sina investeringar under 07 var Perstorp, Hörby, Klippan, Örkelljunga och Burlöv. Det bör poängteras att flera av dessa kommuner redovisar en lägre investeringsvolym än genomsnittet under perioden, vilket förstås gör det lättare att uppnå en hög skattefinansieringsgrad av investeringarna. Förbättrad soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. I denna rapport används soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt för att få med de pensionsförpliktelser med vidhängande löneskatt som återfinns utanför balansräkningen. Det ger en bättre bild av kommunens totala långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Soliditet Procent Förändr 7 Landskrona Sjöbo Burlöv Helsingborg 6 6 Åstorp Höör Örkelljunga 7 Höganäs Ängelholm 7 0 Eslöv 8 6 Kävlinge 0 0 Malmö 8 9 Osby 7 Hässleholm 6 6 Lomma 6 6 Kristianstad 0 Vellinge Ystad Östra Göinge 0 Skurup 6 8 Hörby 6 Svedala Lund 7 8 Simrishamn 7 8 Bromölla 8 6 Trelleborg Staffanstorp 9 9 Båstad Klippan Tomelilla 7 Perstorp Svalöv 6 0 Bjuv Medel KFi Finansiell profil

7 Skåne läns genomsnittliga soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt förbättrades mellan 0 och 07 med procentenheter från % till %. En viktig förklaring till att soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser ökade i länet var, förutom en tillfredställande skattefinansiering av investeringarna, att pensionsförpliktelserna inom linjen sjönk under perioden. Starkast soliditet under 07 hade Landskrona och Sjöbo med 6%, följa av Burlöv med 6%. Därefter kom Helsingborg med 6% och Åstorp med %. Lägst soliditet redovisade Bjuv med %. Det innebar att ingen kommunen hade negativ soliditet i Skåne under 07. Näst lägsta värden redovisade Svalöv med % samt Perstorp med 6% och Tomelilla med 7%. Femte lägst soliditet hade Klippan med 9%. Störst förbättring av soliditeten under perioden uppvisade Östra Göinge med procentenheter samt Lund och Simrishamn med 8 procentenheter. Därefter kom Landskrona och Klippan med 7 procentenheter. Totalt 80% av kommunerna förbättrade sin soliditet mellan 0 och 07 i länet. Det var endast fyra kommuner som försvagade sin soliditet under samma period. De var Höör, Kävlinge, Sjöbo och Åstorp, Flera av dessa kommuner hade dock höga investeringar under perioden och då är det svårt att behålla soliditetsnivån. Samtliga dessa fyra kommuner ligger också på höga nivåer och då är det svårare att behålla sin soliditet. Marginellt förbättrad likviditet Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga handlingsberedskap. I detta nyckeltal relateras kommunens omsättningstillgångar, som skall omsättas inom ett år, till de skulder som skall omsättas inom ett år. Kassalikviditeten bör aldrig analyseras som ett eget nyckeltal utan ställas i relation till soliditetens utveckling. En förbättrad kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Nyckeltalet innefattar inte exploateringstillgångar samt lager och förråd. Länets genomsnittliga kassalikviditet förbättrades marginellt under perioden med procentenheter från 8% till 0%. Den genomsnittliga nivån på kassalikviditeten i länen är mer än tillfredsställande ur risksynpunkt, eftersom det i kommunernas kortfristiga skulder ingår en semesterlöneskuld som utgör ca 0 0% av de kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i någon större omfattning under året och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. En tumregel är dock att om en kommun hamnar under 0% måste kommunen ibland nyttja en eventuell checkkredit, d v s låna kortsiktigt. Kommunen blir då mer känslig för eventuella snabba ränteförändringar. Det innebär dock inte att kommunen ej kan finansiera sina utbetalningar. Kassalikviditeten varierade under 07 mellan 8% och %. Starkast kassalikviditet hade Burlöv med 8%, därefter följde Landskrona med 96%, Staffanstorp med 67% och Örkelljunga med 60%. Lägst likviditet redovisade Lund med % och näst lägst hade Helsingborg med 9%. I dessa kommuner och ett antal kommuner till anpassas dock kreditutnyttjande och upplåning löpande. Dessa kommunernas inriktning är att likvida medel ska vara så låga som möjligt. Istället utnyttjas korta krediter av olika slag. Detta innebär inte kommunerna har problem att finansiera sig, utan att de har valt som strategi att arbeta med korta krediter. Kommuner med låg likviditet kan dock medvetet valt att ligga på en låg nivå och komplettera med upplåning över någon form av kortfristig kredit. Därför är det viktigt att kommunens likviditet studeras ihop med soliditeten, eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning eller försvagas via att amorteringar görs på kommunens skulder. Detta påverkar kommunens kortsiktiga betalningsberedskap, men påverkar samtidigt den långsiktiga betalningsberedskapen i form av soliditeten. Kassalikviditet Procent Förändr 7 Burlöv Landskrona Staffanstorp Örkelljunga 60 8 Svedala Hässleholm Kävlinge Simrishamn Vellinge Perstorp 0 6 Lomma Sjöbo 6 Osby 00 7 Skurup 7 0 Bromölla Höganäs Tomelilla Svalöv Klippan Hörby Ängelholm Malmö Åstorp Östra Göinge Bjuv Eslöv Båstad Trelleborg Ystad Kristianstad 7 66 Höör Helsingborg Lund 6 Medel 0 6 Försvagade finansiella nettotillgångar I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla de finansiella tillgångar i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt, nämligen samtliga omsättningstillgångar, långfristiga placeringar och fordringar samt kortoch långfristiga skulder. Nettot av dessa har sedan relaterats till verksamhetens bruttokostnader för att en jämförelse skall kunna ske kommuner emellan. Måttet är intressant eftersom det speglar den tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalningsberedskap. I måttet elimineras också vidareutlåning inom kommunkoncernen. Genom att analysera finansiella nettotillgångar tillsammans med soliditet och kassalikviditet får man en bra bild av kommunernas finansiella handlingsutrymme. KFi Finansiell profil

8 Mellan 0 till 07 försvagades länets genomsnittliga finansiella nettotillgångar relaterade till verksamhetens bruttokostnader med procentenheter från 9% till %. Förklaringen till detta var, framför allt, en ökad lånefinansiering av investeringarna i ett antal av kommunerna. Finansiella nettotillgångar Procent Förändr 7 Burlöv 0 Landskrona 0 Kävlinge 0 7 Örkelljunga 9 Sjöbo Eslöv Åstorp 6 Hässleholm 8 9 Skurup Perstorp 7 Svalöv 6 Höganäs Staffanstorp 8 6 Höör 9 0 Ängelholm 0 Klippan Bromölla 0 Svedala 9 Simrishamn Östra Göinge 6 7 Hörby 7 8 Malmö 8 Vellinge Osby 7 Tomelilla 9 Trelleborg Kristianstad 0 Bjuv Helsingborg 7 7 Lomma Lund Båstad 8 Ystad Medel 9 Starkast värde avseende finansiella nettotillgångar relaterat till verksamhetens bruttokostnader under 07 uppvisade Burlöv med %, Landskrona med 0% och därefter Kävlinge med %. Totalt 7 kommuner eller cirka 0%, redovisade ett positivt värde, vilket innebar att de finansiella tillgångarna översteg de kort- och långfristiga skulderna. Under 06 uppgick samma siffran till 9% och under 0 till % Kommunerna i Skåne län blir allt mer skuldsatta. En kommun med goda finansiella nettotillgångar karaktäriseras ofta också av en god soliditet, även om det finns kommuner som har goda finansiella nettotillgångar trots att soliditeten är genomsnittlig. Dessa utmärks av att kommunen har en stor del av sina tillgångar i långfristiga fordringar och omsättningstillgångar. Kommuner som sålt delar av sina materiella anläggningstillgångar inom koncernen utmärks oftast av goda finansiella nettotillgångar. Lägst värde under 07 redovisade Ystad med 9%, följt av Båstad med %, Lund med % samt Lomma med %. Totalt 7 kommuner eller nästan 80%, redovisade ett negativt värde. Med dessa kommuner är det oftast tvärtom. De utmärks av att de har en stor del av sina tillgångar som materiell anläggningstillgångar. Svaga finansiella nettotillgångar behöver inte betyda att kommunen har en låg soliditet. Det har ingen av de ovan uppräknade kommunerna. Det var % av kommunerna som stärkte sina finansiella nettotillgångar mellan 0 och 07. Det var Staffanstorp, Örkelljunga, Skurup, Osby, Hörby, Klippan, Malmö och Perstorp. Det var 7% av kommunerna som försvagade dem under samma period. En viktig förklaring till försvagningarna, var att de flesta av dessa kommuner hade stora investeringar under perioden, som inte kunde finansieras fullt ut med skatteintäkter, utan kommunerna var tvungna att tära på likvida medel och/eller öka sina skulder. Ökande skattesats Skattesats är ett nyckeltal som speglar kommunens långsiktiga handlingsberedskap i förhållande till övriga kommuner i länet, eftersom en jämförelsevis låg skattesats innebär en potential att stärka intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. Det är samtidigt viktigt att klargöra att det redovisade betraktelsesättet är tämligen pragmatiskt och därmed kan ha begränsad betydelse i praktiken. Storleken på skatteuttaget är ju till stor del en ideologisk fråga. Den genomsnittliga skattesatsen i länet steg under 0 07 med 9 öre från 0,7 kronor till 0,6 kronor på grund av skattehöjningar i Bjuv, Eslöv, Hörby, Lomma, Skurup, Staffanstorp, Svalöv, Trelleborg och Ängelholm. Skattesänkning skedde i Östra Göinge och Hässleholm Primärkommunal skattesats Procent Förändr 7 Vellinge 8,0 8,0 8,0 0,00 Kävlinge 8, 8, 8, 0,00 Örkelljunga 9,06 9,06 9,06 0,00 Staffanstorp 8,79 9, 9, 0, Lomma 9, 9,6 9,6 0,0 Höganäs 9,7 9,7 9,7 0,00 Burlöv 0,09 0,09 0,09 0,00 Ystad 0, 0, 0, 0,00 Helsingborg 0, 0, 0, 0,00 Båstad 0, 0, 0, 0,00 Landskrona 0, 0, 0, 0,00 Svedala 0, 0, 0, 0,00 Ängelholm 9,79 9,79 0, 0, Åstorp 0,9 0,9 0,9 0,00 Skurup 0,0 0,0 0, 0,0 Simrishamn 0, 0, 0, 0,00 Eslöv 0, 0, 0, 0,0 Trelleborg 0,6 0,6 0,60 0, Tomelilla 0,6 0,6 0,6 0,00 Svalöv 0,9 0,9 0,7 0, Klippan 0,7 0,7 0,7 0,00 Perstorp 0,8 0,8 0,8 0,00 Sjöbo 0,9 0,9 0,9 0,00 Höör 0,9 0,9 0,9 0,00 Hässleholm,06,06 0,96 0,0 Bjuv 0,89 0,89 0,99 0,0 Östra Göinge, 0,99 0,99 0, Hörby 0,8,08,08 0,60 Lund,,, 0,00 Malmö,,, 0,00 Kristianstad,6,6,6 0,00 Bromölla,76,76,76 0,00 Osby,6,6,6 0,00 Medel 0,7 0, 0,6 0,09 KFi Finansiell profil

9 Skatten varierade under 07 mellan 8,0 kronor och,6 kronor i de olika kommunerna. Lägst primärkommunal skatt hade Vellinge med 8,0 kronor följt av Kävlinge med 8, kronor. Högst skatt hade Osby med,6 kronor och Bromölla med,76 kronor. Minskade borgensåtagande Borgensåtagande i förhållande till verksamhetens kostnader är ett risknyckeltal. Kommuner med högt borgensåtagande bör ha god kontroll på de kommunala bolag som kommunen har gått i borgen för. Nyckeltalet finns inte med i den finansiella profilen. Relateras beviljade kommuners borgensåtagande till verksamhetens bruttokostnader, redovisade länet ett genomsnittligt värde under 0 på %. Under 06 sjönk det till % för att under 07 öka till %. De kommuner i länet som hade beviljat mest i borgensåtaganden i relation till verksamhetens kostnader under 07 var Bromölla (6%), Ystad (%) och Svedala (90%). Minst hade beviljats av Malmö (%) och Helsingborg (7%). Borgensåtagande * Procent Förändr 7 Bromölla Ystad 7 Svedala Ängelholm Staffanstorp Skurup Höör Kristianstad Sjöbo Trelleborg Svalöv Båstad Simrishamn Landskrona Eslöv Hörby Perstorp 7 8 Burlöv 7 8 Hässleholm Kävlinge Östra Göinge Tomelilla 6 0 Bjuv 9 Höganäs Osby 9 Åstorp 6 Klippan 8 Lund Örkelljunga 8 6 Vellinge 0 Lomma Malmö Helsingborg 6 6 Medel * Borgensåtagande relaterat till verksamhetens bruttokostnader. Låg genomsnittlig avvikelse mot budget Budgetföljsamhet är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen bör ligga så nära noll som möjligt. Budgetutfallet mäts för nämndernas verksamhet exklusive centralt budgeterade finansiella verksamhetsposter. Förklaringen till detta är att fånga verksamhetens/ nämndernas budgetföljsamhet exklusive finansiella poster såsom försäljningar, skatteintäkter och finansnetto. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens bruttokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna i analysen. En budgetavvikelse på plus eller minus % utgör normalt inga större problem, utan det är stora negativa budgetavvikelser på nämndnivå som bör undvikas. Den genomsnittliga budgetavvikelsen i länet var mycket låg under den studerade treårsperioden. Relateras budgetavvikelsen till verksamhetens kostnader uppgick avvikelsen till 0,% under 0 och till 0,% under 06. Under 07 noterades en budgetavvikelse på 0,%. Det finns dock i en stor variation mellan enskilda kommuner och här varierar förklaringar till varför det ser ut som det gör. Budgetföljsamhet * Procent Örkelljunga 0,7 0,, Burlöv,6,, Staffanstorp, 0,, Landskrona,,,0 Malmö,,0,9 Östra Göinge 0,6 0,,9 Eslöv 0, 0,,6 Höganäs 0,6 0,,6 Perstorp 0,6 0,,6 Lomma 0,8,, Helsingborg,8, 0,7 Bjuv 0,,8 0,6 Kristianstad 0,7 0, 0,6 Hörby,9 0,9 0, Lund 0, 0, 0, Sjöbo 0,0, 0, Vellinge,,7 0, Simrishamn 0,7, 0, Ystad 0, 0,6 0, Ängelholm 0,6 0, 0,0 Klippan, 0,6 0, Skurup, 0, 0, Svedala 0,6 0, 0, Kävlinge 0,, 0, Tomelilla 0,0 0,7 0,7 Bromölla 0,0 0,9 0,8 Svalöv,,, Trelleborg 0, 0,, Hässleholm, 0,,7 Höör 0,6 0,,7 Osby,0 0,, Båstad,8,, Åstorp 0, 0,,7 Medel 0, 0, 0, En avslutande kommentar Skåne läns resultat under 07 uppgick till, procent av verksamhetens kostnader. Även om en viss del av resultatet utgörs av rea- och exploateringsvinster är det ett tillfredställande resultat. I genomsnitt har resultatet i förhållande till verksamhetens kostnader de senaste tio åren legat på,%, med toppnoteringen under 00 på,8%. Lägst resultat redovisades under 0 med,%. Den genomsnittliga skattesatsen i kommunerna ökade med öre från 0, kr från 0,6 kr under samma period. Soliditeten ökade med procentenheter från % till %. Kassalikviditeten förbättrades från 77% till 0%. Det tyder på att det finansiella handlingsutrymmet bland Skåne läns KFi Finansiell profil

10 kommuner har förbättrats under de tio senaste åren. Å andra sidan har de finansiella nettotillgångarna försvagats från % till % under de tio senaste åren, vilket visar att kommunerna har blivit mer skuldsatta. Frågan är om 07 var det sista året på ett tag med goda resultatnivåer. Prognoser från olika prognosmakare visar att det starka verksamhetstrycket de kommande åren och den samtidiga beräknade försvagningen av skatteunderlagsökningen ställer kommunerna inför problem. Det kommer kräva åtgärder på såväl kostnads- som intäktssidan. Kommuner har dock väldigt olika finansiella förutsättningar att möta framtida utmaningar. De kommuner som har starkast finansiella handlingsutrymme har goda förutsättningar att anpassa sig till framtiden utan skattehöjningar och alltför omfattande neddragningar i verksamheten. Värre är det för de kommuner som har svagast finansiellt handlingsutrymme. Här krävs verkligen en aktiv ekonomistyrning om skattehöjningar skall kunna undvikas. Därför bör många av dessa kommuner redan nu fortsätta att utveckla mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Det viktiga är dock att man inte tummar på dessa mål och riktlinjer, utan även följer de när inte skatteintäkterna utvecklas i takt med verksamhetens kostnader. Klarar man inte detta, kommer det oundvikligen innebära skattehöjningar. När det gäller resultatnivå och finansiellt handlingsutrymme finns det i Skåne stora skillnader mellan enskilda kommuner. De kommunerna har utifrån 0 07 års räkenskaper inordnats i en matris på nästa sida som innehåller nio grupper, utan att någon inbördes ranking inom grupperna. Matrisen är subjektiv och bygger på vad författaren anser vara starkt och svagt finansiellt resultat och ställning. Matrisen skall därför läsas och tolkas utifrån detta. Den bygger dels på kommunens finansiella resultat under de tre senaste åren och kommunens finansiella ställning 07 i form av soliditet. Matrisen visar också förändringar från föregående år i form av fyra pilar som skall illustrerar rörelseriktning mellan boxarna gentemot förgående år. Observera att det är rörelseriktning inom boxarna som redovisas och inte om kommunen har haft en ökad eller minskad resultat- eller soliditetsutveckling. Detta kan ha skett, men inte i tillräckligt stor omfattning för att kommunen skall byta box. Av matrisen kan utläsas att det var % kommunerna i länet som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som var starkare än % i kombination med en soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser som under 07 var högre än 0%. Detta var en ökning med en kommun sedan föregående år. Det var Malmö, Helsingborg, Osby och Svedala som tillkom i gruppen. Ingen kommun föll ifrån. De kommuner som kan inordnas i denna grupp var i bokstavsordning; Burlöv, Eslöv, Helsingborg, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Malmö, Osby, Simrishamn, Sjöbo, Svedala, Vellinge, Örkelljunga och Östra Göinge. Det går inte generellt att uttala sig om god ekonomisk hushållning, men de flesta av dessa kommuner torde leva upp till de generella kriterier som lagstiftaren diskuterade i förarbeten till kommunallagen i samband med att begreppet god ekonomisk hushållning infördes eller reviderades. En annan grupp var de 9% av kommunerna som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan % och %, men en soliditet som var högre än 0% under 07. Dessa var Bromölla, Båstad, Hässleholm, Höganäs, Hörby, Lund, Kristianstad, Skurup, Staffanstorp, Trelleborg, Ystad, Åstorp och Ängelholm. Dessa kommuner har en tillfredställande finansiell ställning, men bör generellt på lång sikt stärka sin resultatnivå med någon procentenhet. I anslutning till ovanstående grupp finns Höör som redovisade en svagare resultatnivå än förgående grupp. Höör redovisade under % i genomsnitt per år, men hade en soliditet på över 0%. Höör måste också stärka sin långsiktiga resultatnivå med någon procentenhet i relation verksamhetens kostnader. En fjärde grupp av kommuner var de som hade ett starkare genomsnittligt resultat under de tre senaste åren än %, dock en soliditet mellan 0% till 0%. I denna grupp var fanns endast Perstorp och Tomelilla under 07. Dessa kommuner bör fortsätta på den inslagna vägen, med ett resultat över % av verksamhetens kostnader. Detta kommer leda till en nödvändig förstärkning av kommunens soliditet. En femte grupp är de kommuner som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan % och soliditet som låg mellan 0% till 0%. I denna grupp låg endast Klippan under 07. Kommunen bör förbättra sin resultatnivå med procentenheter i relation till verksamhetens kostnader för att stärka sin soliditet. De två återstående kommunerna, Bjuv och Svalöv, placerades i matrisen i rutan som innehåller ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg under % och soliditet som låg mellan 0% till 0%. Dessa två kommuner måste arbeta aktivt med att stärka sin ekonomi. Det skall dock poängteras att jämfört med riksgenomsnittet har dessa kommuner tillfredställande soliditetnivåer. Avslutningsvis kan poängteras att det finns två andra matriser längre fram i rapporten. Den ena av matrisen inordnar kommunerna i nio olika rutor utifrån hur god soliditet och kassalikviditet kommunen har. Här hamnar Bromölla, Burlöv, Hässleholm, Höganäs, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Osby, Simrishamn, Sjöbo, Staffanstorp, Skurup, Svedala, Vellinge och Örkelljunga i rutan med god soliditet och god kassalikviditet. Den andra matrisen inordnar kommunerna utifrån nyckeltalen skattefinansieringsgrad av investeringarna och investeringsvolym. KFi Finansiell profil

11 Tabell : Finansiellt resultat och ställning för kommunerna i Skåne 0 07 I denna tabell har kommunerna i Skåne placerats in utifrån två dimensioner, resultat i form av det genomsnittliga resultatet under 0-07 och finansiell ställning i form av soliditet under 07. Varje dimension har sedan delats upp i tre olika under delar; stark, varken stark eller svag samt svag. Det innebär att det finns nio olika rutor som en kommun kan placeras in i. Ju starkare ekonomi, ju längre upp till vänster hamnar kommunen. Kommunerna i respektive ruta har dock inte ordnats i finansiell ordning, utan ligger i bokstavsordning. Stark finansiell ställning (En soliditet som är starkare än 0% under 07 *) Varken stark eller svag finansiell ställning (En soliditet som ligger mellan 0 0% under 07 *) Svag finansiell ställning (En soliditet som är svagare än 0% under 07 *) Starkt resultat (Resultatet var högre än % av verksamhetens bruttokostnader under perioden 0 07) Varken starkt eller svagt resultat (Resultatet låg mellan % % av verksamhetens bruttokostnader under perioden 0 07) Svagt resultat (Resultatet var svagare än % av verksamhetens bruttokostnader under perioden 0 07.) Burlöv Eslöv Helsingborg Kävlinge Landskrona Lomma Malmö Osby Simrishamn Sjöbo Svedala Vellinge Örkelljunga Östra Göinge Bromölla Båstad Hässleholm Höganäs Hörby Lund Kristianstad Skurup Staffanstorp Trelleborg Ystad Åstorp Ängelholm Höör Perstorp Tomelilla Klippan Bjuv Svalöv * Soliditeten innefattar samtliga pensionsförpliktelser. = Kommunen har försvagat sin resultatbox jämfört med föregående år = Kommunen har förbättrat sin resultatbox jämfört med föregående år = Kommunen har förbättrat sin solditetsbox jämfört med föregående år = Kommunen har försvagat sin solditetsbox jämfört med föregående år KFi Finansiell profil 0 07

12 Tabell : Kassalikviditet och soliditet under 07 I denna tabell har kommunerna i Skånes län placerats in utifrån två dimensioner, kassalikviditet och soliditet. Varje dimension har sedan delats upp i tre olika under delar; hög, varken hög eller svag samt svag. Det innebär att det finns nio olika scenarier/rutor som en kommun kan placeras in i. Ju starkare ekonomi, desto längre till vänster hamnar kommunen. Hög soliditet (En soliditet som är högre än 0% under 07 *) Varken hög eller svag soliditet (En soliditet som ligger mellan 0 0% under 07 *) Svag soliditet (En soliditet som är lägre än 0% under 07 *) Hög kassalikviditet (Högre än 00% under 07) Varken hög eller låg kassalikviditet (Mellan 99% till 60% under 07) Låg kassalikviditet (Lägre än 60% under 07) Bromölla Burlöv Hässleholm Höganäs Kävlinge Landskrona Lomma Osby Simrishamn Sjöbo Staffanstorp Skurup Svedala Vellinge Örkelljunga Båstad Eslöv Hörby Höör Kristianstad Malmö Trelleborg Ystad Åstorp Ängelholm Östra Göinge Helsingborg Lund Perstorp Svalöv Tomelilla Bjuv Klippan * Soliditeten innefattar samtliga pensionsförpliktelser. KFi Finansiell profil 0 07

13 Tabell : Skattefinansieringsgrad av investeringar och investeringsvolym under 0 07 I denna tabell har kommunerna i Skånes län placerats in utifrån två dimensioner, skattefinansieringsgrad av investeringar och investeringsvolym. Varje dimension har sedan delats upp i tre olika under delar; hög, varken hög eller låg samt låg. Det innebär att det finns nio olika scenarier/rutor som en kommun kan placeras in i. Höga investeringar (Investeringar i förhållande till verksamhetens nettokostnader som var högre än 0% i genomsnitt under 0 07) Varken höga eller låga investeringar (Investeringar i förhållande till verksamhetens nettokostnader som låg mellan 6% till 0% i genomsnitt under 0 07) Låga investeringar (Investeringar i förhållande till verksamhetens nettokostnader som är lägre än 6% i genomsnitt under 0 07) Hög skattefinansieringsgrad av investeringarna (Skattefinansieringsgrad av investeringarna var högre än 00% under perioden 0 07) Burlöv Malmö Perstorp Eslöv Staffanstorp Örkelljunga Klippan Varken hög eller låg skattefinansieringsgrad av investeringarna (Skattefinansieringsgrad av investeringarna var mellan 99% till 70% under perioden 0 07) Hörby Landskrona Osby Simrishamn Svedala Ystad Bromölla Höganäs Skurup Vellinge Sjöbo Låg skattefinansieringsgrad av investeringarna (Skattefinansieringsgrad av investeringarna var lägre än 70% under perioden 0 07) Båstad Helsingborg Hässleholm Kristianstad Lomma Lund Tomelilla Trelleborg Ängelholm Östra Göinge Bjuv Höör Svalöv Åstorp Tabell : Genomsnittliga finansiella nyckeltal hos kommunerna i Skåne 0 07 I denna tabell har redovisats hur ett antal genomsnittliga finansiella nyckeltal har utvecklats för kommunerna Skåne mellan Förklaringar och definitioner av nyckeltalen återfinns i ett eget avsnitt i rapporten. Nyckeltalen redovisas i procent Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 9, 9,9 9,9 Avskrivningar/skatteintäkter,7,7,8 Finansnetto/skatteintäkter 0,6 0, 0,7 Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 98, 97, 97,0 Skattefinansieringsgrad av investeringar Investeringar/verksamhetens nettokostnader 0 0 Resultat före extraordinära poster/verksamhetens bruttokostnader,6,, Årets resultat/verksamhetens bruttokostnader,,9,8 Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under de tre senaste åren/verksamhetens bruttokostnader,6,7, Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt Finansiella nettotillgångar/verksamhetens bruttokostnader 9 Kassalikviditet 0 Primärkommunal skattesats (kr) 0,7 0, 0,6 Borgensåtagande/verksamhetens bruttokostnader Budgetavvikelse för verksamhetens nettokostnader/verksamhetens bruttokostnader 0, 0, 0, KFi Finansiell profil 0 07

14 Tabell : Finansiella styrkor och svagheter hos kommunerna i Skåne län under 07 Denna tabell försöker beskriva styrkor och svagheter hos de olika kommunerna utifrån perspektiven skattesats, resultatnivå samt kort och långsiktigt finansiellt handlingsutrymme. Modellen är subjektiv, men bygger på de kriterier kring god ekonomisk hushållning som har redovisats i analysen ovan. Tabellen skall ses som en beskrivning av finansiella förutsättningar i grova drag. Graderingen är gjord utifrån 07 års räkenskaper. FINANSIELLA MÅTT Starkt värde ) Varken starkt eller svagt ) Svagt värde ) Skattesats 07 9,99 kr eller lägre 0,00 till 0,60kr 0,6 kr eller högre För samtliga fyra nyckeltal i denna tabell gäller att ju högre upp i tabellen kommunen befinner sig desto starkare värde har kommunen på nyckeltalet. Exempelvis: Vellinge har den lägsta skatten bland de kommuner som ligger i kolumnen med starkt värde längst till vänster. Den placeras därför högst upp. Osby är den kommun som har det svagaste värdet bland de kommuner som ligger i mittkolumnen med varken starkt eller svagt värde. Den placeras därför längst ned. Vellinge Kävlinge Örkelljunga Staffanstorp Lomma Höganäs Burlöv Ystad Helsingborg Båstad Landskrona Svedala Ängelholm Åstorp Skurup Simrishamn Eslöv Trelleborg Tomelilla Svalöv Klippan Perstorp Sjöbo Höör Bjuv ÖstraGöinge Hässleholm Hörby Lund Malmö Kristianstad Bromölla Osby Detta innebär att rangordningen när det gäller samtliga nyckeltal går från vänster till höger kolumnvis. Resultatnivå 07,0% eller starkare,9% till,0% 0,99% eller svagare (Resultat före extraordinäraposter i för hållande till verksamhetens bruttokostnader) Burlöv Lomma Malmö Staffanstorp Osby Eslöv Kristianstad Simrishamn Helsingborg Landskrona Vellinge Perstorp Hörby Skurup Svedala Klippan Lund Ängelholm Bromölla Sjöbo Örkelljunga ÖstraGöinge Ystad Trelleborg Båstad Hässleholm Tomelilla Höganäs Bjuv Kävlinge Svalöv Åstorp Höör Långsiktigresultatnivå 0 07 (Genomsnittligtresultatföre extraordinäraposterunderår/verksamhetensbruttokostnader),0%ellerstarkare Burlöv Malmö Lomma Örkelljunga Östra Göinge Vellinge Landskrona Simrishamn Eslöv Osby Svedala Perstorp Helsingborg Kävlinge Sjöbo Tomelilla,9%till,0% Lund Hässleholm Hörby Skurup Staffanstorp Klippan Ystad Ängelholm Båstad Kristianstad Bromölla Höganäs Trelleborg Åstorp 0,99%ellersvagare Bjuv Svalöv Höör KFi Finansiell profil 0 07

15 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde ) Varken starkt eller svagt ) Svagt värde ) Kortsiktigt finansiellt handlingsutrymme 07 (Kassalikviditet) 7% eller högre Burlöv Landskrona Staffanstorp Örkelljunga Svedala Hässleholm Kävlinge Simrishamn Vellinge Perstorp Lomma Sjöbo Osby Skurup Bromölla Höganäs Tomelilla Svalöv Klippan Hörby Ängelholm Malmö Åstorp 7,9% till % Östra Göinge Bjuv Eslöv Båstad Trelleborg Ystad Kristianstad Höör,9% eller lägre Helsingborg Lund Långsiktigt finansiellt handlingsutrymme 07 (Soliditet inklusive pensionsförpliktelser) 0% eller högre Landskrona Sjöbo Burlöv Helsingborg Åstorp Höör Örkelljunga Höganäs Ängelholm Eslöv Kävlinge Malmö Osby Hässleholm Lomma Kristianstad Vellinge Ystad Östra Göinge Skurup Hörby Svedala Lund Simrishamn Bromölla Trelleborg Staffanstorp Båstad 9,9% till 0% Klippan Tomelilla Perstorp Svalöv Bjuv 0,% eller lägre ) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för kommuner över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort och långsiktig överlevnadsförmåga. KFi Finansiell profil 0 07

16 Så tolkar du den finansiella profilen! Den finansiella profil i form av ett så kallat spindeldiagram som används i denna rapport för att beskriva kommunens finansiella ställning, innehåller åtta olika nyckeltal och fyra viktiga finansiella perspektiv. Nedan görs en beskrivning av de olika delarna i profilen. De beskrivna delarna är markerade med rött. Profilen i exemplet är fingerad. Åtta nyckeltal Diagrammet innehåller åtta nyckeltal redovisade på åtta axlar. Nyckeltalen speglar olika dimensioner av den analyserade kommunens finansiella situation och utveckling. Vissa nyckeltal är relaterade till verksamhetens kostnader för att de skall kunna jämföras mellan olika kommuner. Nyckeltalen beskrivs på sidan 7. Skalan Diagrammet har skalan. Poängskalan är relativ. Det finns kommuner i Skåne och poängen har fördelats enligt följande: De tre kommunerna som har de starkaste observationen inom varje nyckeltal får en femma, de sex kommuner som följer får en fyra. De kommuner som ligger i mitten får en trea. Därefter följer sex kommuner som får en tvåa och de tre svagaste kommunerna får följaktligen en etta. Genomsnittligt resultat år Kontroll Skattefin. av investeringar Lång sikt, kapacitet Skattesats Soliditet Risk Resultat före extraord. poster Finansiella nettotillgångar Kassalikviditet Budgetföljsamhet Kort sikt, beredskap Fyra axlar/perspektiv Diagrammet innehåller fyra axlar som ska ge en samlad bedömning av fyra viktiga finansiella perspektiv. Varje perspektiv/axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln. Samtliga fyra nyckeltal väger lika tungt i bedömningen. Exempelvis är Risk summan av nyckeltalen primärkommunal skatt, soliditet, finansiella nettotillgångar och kassalikviditet. Poäng och genomsnitt Den heldragna linjen visar de olika poäng som den analyserade kommunen har fått för varje enskilt nyckeltal resp. för de fyra sammanvägda axlarna. Den streckade ringen i mitten visar trean i den analyserade gruppen. Ligger kommunen utanför den streckade ringen har den ett starkare värde än genomsnittet i gruppen och omvänt. Den heldragna linjen redovisar den finansiella profilen för den analyserade kommunen. KFi Finansiell profil

17 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen De fyra perspektiven Den finansiella profilen som redovisas i denna rapport innehåller fyra perspektiv som är viktiga ur ett övergripande finansiellt perspektiv. Dessa fyra är: Kontrollen över finansiella utvecklingen, långsiktig handlingsberedskap, riskförhållande och kortsiktig handlingsberedskap. Varje aspekt mäts via de fyra närmaste liggande nyckeltal i profilen. Detta innebär att varje nyckeltal i den finansiella profilen ingår i två perspektiv. Långsiktig handlingsberedskap Det första perspektivet handlar om att redovisa vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt i förhållande till övriga kommuner i grupperna. Alla perspektiv i profilen är relaterade till hur kommunen befinner sig i förhållande övriga kommuner i grupperna. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, skattefinansieringsgraden av investeringarna och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Kortsiktig handlingsberedskap Det andra perspektivet redovisar vilken finansiell motståndskraft kommunen har på kort sikt. Det närmaste åren fokuseras. I perspektivet ingår nyckeltalen finansiella nettotillgångar, kassalikviditet, budgetföljsamhet och resultat före extraordinära poster. Riskförhållande Med tredje perspektivet risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, finansiella nettotillgångar och kassalikviditet. Kontroll över det finansiella utvecklingen med det fjärde perspektivet kontroll avses avslutningsvis hur kommunen klarar av att kontrollera sitt finansiella resultat. I perspektivet ingår nyckeltalen budgetföljsamhet, resultat före extraordinära poster, skattefinansieringsgraden av investeringarna och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Finansiella nyckeltal Här följer beskrivningar av de i texten och profilerna förekommande finansiella nyckeltalen. Borgensåtagande redovisar de borgensåtaganden som kommunen redovisar inom linjen. Borgensåtagandena divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Borgensåtagandena ingår inte i den finansiella profilen. Budgetföljsamhet nämndernas budgetavvikelse exklusive kommuncentrala finansiella poster som divideras med verksamhetens bruttokostnader. För att erhålla högsta betyg i profilen, skall budgetavvikelsen vara så liten som möjligt. Positiv budgetavvikelse medför dock minst en :a. Finansiella nettotillgångar omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt (omsättningstillgångar + långfristiga fordringar + långfristiga placeringar kortfristiga och långfristiga skulder). Måttet divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Måttet speglar en tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalningsberedskap. Kassalikviditet ett mått på hur god kommunens kortsiktiga betalningsberedskap är. Måttet räknas fram genom att likvida medel och kortfristiga fordringar divideras med kortfristiga skulder. Nyckeltalet innefattar inte lager och förråd. Nettokostnadsandelen visar hur stor andel av skatteintäkterna och de generella statsbidragen som har gått åt till att finansiera verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto. 00% innebär att skatteintäkter och generella statsbidrag precis täcker den löpande driften. Investeringsvolym Årets investeringar har ställts i förhållande till verksamhetens nettokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna emellan. Resultat före extraordinära poster summan av kommunens samtliga intäkter och kostnader under året exklusive extraordinära poster (poster av engångskaraktär som uppgår till väsentligt belopp och inte har med den ordinarie verksamheten att göra). Resultatet har dividerats med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna göras mellan de analyserade kommunerna. Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under de tre senaste åren beskriver kommunens genomsnittliga resultat under de tre senaste åren. Resultatet har dividerats med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser mellan de analyserade kommunerna ska kunna göras. Skattefinansieringsgrad av investeringarna beskriver hur stor andel av årets investeringar som kommunen kan finansiera med egna medel i form av återstående skatteintäkter. Egna medel räknas fram genom att resultatet före extraordinära poster tillförs årets avskrivningar. Kallas ibland självfinansieringsgrad. Soliditet eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Beskriver hur kommunens långsiktiga betalningsstyrka utvecklas. Ju högre soliditet desto större finansiellt handlingsutrymme. KFi Finansiell profil