Skolans resultatutveckling

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skolans resultatutveckling 2011-2015"

Transkript

1 1 Skolans resultatutveckling Vad säger statistiken? Vilka skolkommuner förbättrar resultaten? Hur tänker de? En rapport från InfoMentor För mer information kontakta Mats Rosenkvist, InfoMentor på telefon eller via InfoMentor arbetar med skolutveckling och är specialister på processerna kring skolans läroplaner, kommunikation och kvalitetsarbete planering, undervisning och bedömning samt analys av elevernas resultat. Vi erbjuder fortbildning och en webbaserad lärplattform för skolor i Sverige och Europa.

2 2 Varför denna sammanställning och rapport? Detta är en sammanställning av Skolverkets offentliga och allmänt tillgängliga statistik över skolans resultat på skol- och kommunnivå. Syftet med sammanställningen är att visa att det finns kommuner som bryter mot trenden med elevers fallande kunskapsresultat. Kommuner som istället lyckats förbättra resultaten under läsåren Syftet med rapporten är också att ge en inblick i hur de tänker och gör med avseende på skolans styrning och förbättringsarbete samt att relatera det till forskningen kring framgångsrika skolor. Detta är del 1 av rapporten som inkluderar en inblick i en kommun, Filipstad, som utifrån statistiken har förbättrat sina resultat systematiskt under åren De har också nått över 90 procents andel gymnasiebehöriga elever trots att man i kommunen tagit emot nyanlända elever varje år och trots att man inte tillhör de kommuner som satsar mest resurser på skolan. Inblicken handlar om hur de tänker och gör när de arbetar systematiskt, exempelvis: rektorer som fått avlastning för att kunna fokusera på skolans huvuduppdrag rektorer som gjort två lektionsobservationer per vecka under sex läsår och på så sätt tillsammans med stimulerade lärare systematiskt utvecklat undervisningen uppföljning för full koll på alla elevers resultat i alla ämnen fyra gånger per läsår struktur för att som en (1) organisation analysera elevernas resultat i detalj för att kunna arbeta med HUR undervisningen kan/ska förbättras Del 2 kommer senare under 2016 och innehåller fler inblickar i hur andra kommuner och enskilda skolor som förbättrat resultaten systematiskt tänker och gör.

3 3 En summering av vad som blir synligt i statistiken Andelen gymnasiebehöriga elever kommuner (11 procent) har lyckats förbättra skolresultaten, andelen elever med gymnasiebehörighet, från För flera av dessa kommuner har resultaten succesivt gått uppåt under tre av fyra år istället för att pendla upp och ner från år till år. 125 kommuner (43 procent) har haft en gymnasiebehörighet som legat stabilt på +/- 3 procentenheter under perioden kommuner av dessa befinner sig stabilt på en nivå under 90 procents andel gymnasiebehöriga elever varav 8 kommuner befinner sig stabilt på en nivå under 80 procent. 134 kommuner (46 procent) befinner sig i en negativ resultatutveckling med fallande kunskapsresultat under perioden

4 4 Kommentarer till vad som blir synligt i statistiken Skolans styrning. Bland kommunerna med positiv resultatutveckling finns kommuner som arbetat mycket medvetet med systematiskt förbättringsarbete och skolans styrning i enlighet med det som enligt svensk och internationell forskning karaktäriserar framgångsrika skolor. Skolans resurser. Denna statistiksammanställning pekar på att en positiv resultatutveckling inte enbart har att göra med hur mycket resurser som satsas på skolan. Flera av de kommuner som lyckats förbättra resultaten rankas lägre än 100 och till och med lägre än 200 i Lärarförbundets ranking Bästa Skolkommun en ranking som baseras på både skolkommunernas resultat och de resurser de satsar på skolan. Nyanlända elever. Sammanställningen pekar också på att den fallande kunskapsutvecklingen inte enbart kan kopplas till antalet nyanlända elever under de senaste åren. Det finns kommuner som har förbättrat sina resultat trots att de enligt Migrationsverkets statistik fått många nyanlända elever under perioden fram till och med läsåret 2014/2015. Det finns också kommuner som haft en mycket negativ resultatutveckling trots att de tagit emot få eller i princip inga nyanlända elever.

5 5 Sammanställning av statistiken mer i detalj andelen gymnasiebehöriga elever procent av landets skolkommuner har haft en positiv resultutveckling Det är i absoluta tal 31 kommuner. 15 av dessa kommuner hade vårterminen 2015 över 90 procent andel gymnasiebehöriga elever. För flera av dessa kommuner har resultaten succesivt gått uppåt under tre av fyra år istället för att pendla upp och ner från år till år. Totalt nådde 24 procent av landets skolkommuner 90 procents eller högre gymnasiebehörighet vårterminen procent av landets skolkommuner har haft en stabil resultatutveckling plus/minus 3 procentenheter Det är i absoluta tal 125 kommuner. Av dessa låg (vårterminen 2015) 43 kommuner mellan 90 och 100 procent, 82 kommuner under 90 procent varav 8 under 80 procent. 46 procent av landets skolkommuner har haft en negativ resultatutveckling Det är i absoluta tal 134 kommuner. Gemensamt för de flesta av de kommuner som både har utvecklat sina elevresultat mest respektive haft mest negativ resultatutveckling är att de är små så kallade landsortskommuner. Flera av dem är kommuner där möjligheten att välja skola är obefintlig. Man har bara en högstadieskola och därmed kommer statistiken för flera av dessa kommuner egentligen från en enskild skola dit alla kommunens barn kommer efter att ha gått på olika skolor under de tidigare årskurserna. Det är alltså många likartade kommuner både bland de med mest positiv resultatutveckling och mest negativ resultatutveckling. Det är landsortskommuner ofta med en historia som bruks- och industrisamhälle med ungefär lika många elever samt med en relativt sett låg andel föräldrar med akademisk utbildning. Kommunerna har antingen många eller få nyanlända elever. Flera av kommunerna tycks på pappret ha väldigt likartade förutsättningar, men ändå skiljer sig både elevresultaten och resultatutvecklingen mycket. Detta innebär att i kommunerna med positiv resultatutveckling överpresterar skolorna i förhållande till deras framräknade värde enligt SALSA, det vill säga Skolverkets förklaringsmodell för betygsresultat. Av de 31 kommunerna med positiv resultatutveckling finns det kommuner som har tagit emot många nyanlända elever. Om man istället tittar på de 31 kommunerna med mest negativ resultatutveckling finns det kommuner som inte fått några nyanlända elever alls. Se Tabeller statistiksammanställning på sidan 14 nedan. Denna sammanställning har inte haft ambitionen att sammanställa alla Sveriges enskilda skolors resultat för sig. För att ge lite perspektiv på enskilda skolors resultatutveckling har vi också tittat på alla skolor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Det kan observeras att i Stockholms Stad har 16 skolor haft en positiv

6 6 resultatutveckling. Det finns 24 skolor som når 100 procents gymnasiebehörighet varje läsår. I Göteborg är samma siffror: 5 skolor har haft en positiv resultatutveckling. 17 skolor når 100 procents gymnasiebehörighet varje läsår. I Malmö är siffrorna: 2 skolor har haft en positiv resultatutveckling. 10 skolor når 100 procents gymnasiebehörighet varje läsår. Siffrorna för Stockholm, Göteborg och Malmö baseras på data för de skolor som har haft en komplett serie med data för alla läsåren

7 7 Så här har vi tänkt och gjort Vi gått igenom alla skolkommuners resultat under perioden i Skolverkets offentliga databas SIRIS. Statistiken innehåller alla skolors resultat i respektive kommun, både kommunala skolor och fristående skolor. Det resultat vi har valt att titta på är gymnasiebehörighet som vi anser vara det resultat som summerar skolans uppdrag bäst. Meritvärdet för en skola kan vara missvisande om det är enskilda elever eller grupper med elever som antingen har väldigt höga eller låga meritvärden. Med andra ord kan en skola ha ett högt meritvärde men ändå en stor andel elever som inte når gymnasiebehörighet. Definition stabil resultatutveckling. Olika elevgruppers, skolors och kommuners resultat varierar över tiden. I denna statistiksammanställning har vi varit ute efter att se om det finns kommuner som tydligt bryter Sveriges skolors och kommuners mönster med generellt fallande elevresultat och åstadkommer tydligt förbättrade resultat. Plus/minus 3 procentenheter kan anses vara stabilt och förändringar utöver det kan vara mer eller mindre tydliga tecken på förändringar åt det bättre eller sämre hållet. Vi har gått igenom alla skolkommuners resultat enligt ovan och: tittat på vilka, hur många och andelen kommuner som har en stabil resultatutveckling, plus/minus 3 procentenheter tittat på vilka, hur många och andelen kommuner med positiv resultatutveckling, mer än plus 3 procentenheter tittat på vilka, hur många och andelen kommuner med negativ resultatutveckling, mer än minus 3 procentenheter tittat efter kommuner där resultaten gått succesivt och stadigt uppåt som ett möjligt tecken på systematiskt förbättringsarbete under minst tre av fyra år istället för att pendla upp och ner från år till år. jämfört kommunernas skolresultat med Migrationsverkets statistik för: - Antalet asylsökande barn (barn inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem) som varit bosatta i respektive kommun vid utgången av åren i åldersgrupperna 6-9, och Totalt antal asylsökande barn och nyanlända barn med uppehållstillstånd (barn som efter beviljat uppehållstillstånd tagits emot i en kommun under de senaste 24 månaderna) som var bosatta i respektive kommun vid utgången av året 2014 i betygsålder, det vill säga åldersgrupperna och Genom att summera antalet asylsökande och antalet nyanlända barn med uppehållstillstånd som bott i kommunerna får vi fram en bild av belastningen på respektive kommun eftersom detta visar hur många asylsökande och nyanlända barn i skolålder som varje kommun har haft ansvar för. jämfört kommunernas resultat med: Lärarförbundets skolkommunranking Bästa Skolkommun tittat på varje enskild skolas resultatutveckling i Stockholm, Göteborg och Malmö under

8 8 Tre aktuella frågor skolans styrning, skolans resurser och nyanlända elever 1. Hur är resultatutvecklingen kopplad till forskningen kring framgångsrika skolor med goda resultat? Flera olika aktörer har i skoldebatten pekat på skolans styrning som en grundläggande förbättringsåtgärd för att vända resultatutvecklingen. Här kan nämnas Skolinspektionen, OECD:s expertrapport samt Studieförbundet Näringsliv och Samhälle. Med skolans styrning menas hur kommuner och rektorer styr sin egen verksamhet, sin organisation och hur de använder resurserna för att förbättra resultaten. Skolans styrning handlar också om det som alla huvudmän och rektorer har ansvar för enligt skollagen: att systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Det senare omfattar därmed också specifikt hur lärarna kan förbättra undervisningen. Det finns både svensk och internationell forskning kring vad som är best practice när det gäller skolans styrning, dvs. vad som karaktäriserar framgångsrika skolor med goda resultat. Enligt Skollagen ska skolor dessutom grunda sin verksamhet på evidensbaserad vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Därför blir frågorna kring hur kommuner som förbättrar sina skolresultat tänker och gör extra intressanta. Hur stämmer detta överens med forskningen kring framgångsrika skolor och arbetet med systematiskt förbättringsarbete. Det finns exempel på kommuner i denna statistiksammanställning som pekar på att det finns en koppling mellan en positiv resultatutveckling, resultatstyrning och forskningen kring framgångsrika skolor med goda resultat. Det finns kommuner som har arbetat mycket medvetet med skolans styrning och tät resultatuppföljning flera gånger per läsår. Kommuner som har arbetat med lektionsobservationer och systematiskt förbättringsarbete utifrån resultaten har tydligt förbättrat sina resultat. Se exempel nedan. 2. Hur är resultatutvecklingen kopplad till resurserna som kommuner lägger på skolan? Det finns skolkommunsrankingar med kriterier som både handlar om resultat och resurser. En av dessa är Lärarförbundets Bästa skolkommun. De sätter fokus på att det är viktigt att satsa resurser som ger lärare och elever goda förutsättningar att lyckas. Samtidigt visar sammanställningen att många av de kommuner som har haft en positiv resultatutveckling hamnar långt ner i Lärarförbundets ranking. Detta pekar med andra ord på att det inte enbart handlar om mängden resurser som finns tillgängliga utan också om hur resurserna används. Den här statistiksammanställningen visar dock även att många av de kommuner som har en mycket negativ resultatutveckling generellt sett satsar mindre resurser på skolan.

9 9 3. Hur är skillnaderna i resultatutveckling kopplad till antalet nyanlända elever? Skolverket har kommit fram till att Elever som invandrat efter skolstartsålder har haft en avgörande betydelse för den försämrade gymnasiebehörigheten på nationell nivå under de senaste åren både genom att andelen elever ökat och genom att deras gymnasiebehörighet försämrats kraftigt. Skolminister Gustav Fridolin hävdar i Dagens Nyheter den 10 januari 2016 apropå fallande gymnasiebehörighet att De senaste årens fall och särskilt det senaste har handlat uteslutande om nyanlända elever som kom till Sverige från sexan och uppåt. Denna statistiksammanställning pekar på att den fallande kunskapsutvecklingen inte enbart kan kopplas till antalet nyanlända elever under de senaste åren. Det finns kommuner som har förbättrat sina resultat trots att de fått många nyanlända elever. Det finns också kommuner som haft mycket negativ resultatutveckling trots att de i princip inte tagit emot några nyanlända elever alls. Att säga att de fallande resultaten uteslutande beror på nyanlända elever är att ge alla skolor, rektorer och lärare helt fel signal. Hur kommer resultaten under de kommande åren att påverkas av antalet nyanlända elever? Det är viktigt att följa och diskutera. Det är också viktigt att förstå för alla kommuners, rektorers och alla pedagogers motivation. Göteborgs Stad och andra kommuner har lyft fram denna viktiga fråga och vill kunna särskilja resultaten för olika elevgrupper inklusive nyanlända elever enligt den nya definitionen som innebär att elever räknas som nyanlända till och med det fjärde året efter att de börjat i svensk skola.

10 10 Vad innebär best practice utifrån forskningen om framgångsrika skolor med goda resultat? Framgångsrika skolor med bra resultat har en rektor som: fokuserar på skolans huvuduppdrag både kunskapsmål och sociala mål förmår att samla lärare och personal till en (1) organisation förstår att skapa både struktur och en kultur som samspelar på skolan skapar förutsättningar för undervisning och lärande leder undervisning och lärande på skolan kopplar ihop skolvardagen, klassrummen och undervisningen med elevernas och skolans resultat Framgångsrika skolor med bra resultat har: tydliga mål och planer struktur och rutiner höga förväntningar på både lärare och elever oavsett deras bakgrund engagerade lärare som är delaktiga och får möjlighet att utvecklas fokus på en regelbunden kedja med resultat analys förbättringar genomförande resultat analys förbättringar genomförande Källor: Leithwood & Riehl (2000) What we know about successful school leadership, PA: Laboratory for student success, Temple University Höög & Johansson (2015) Framgångsrika skolor mer om struktur, kultur, ledarskap. Studentlitteratur

11 11 Så här har de tänkt och gjort i Filipstad som gått från 84 till 93 procents gymnasiebehörighet på 6 år Andel nyanlända elever i snitt per år : 7,2 procent Andel bosatta nyanlända elever i betygsålder vid årsskiftet 2014: 10,0 procent Ranking i Lärarförbundets ranking Bästa skolkommun 2015: 261. Det är givetvis många olika saker som har bidragit till den goda resultatutvecklingen i Filipstad. Här är några viktiga saker som också skiljer sig från hur många andra skolor och kommuner gör. Uppföljning och analys av alla elevers resultat i alla ämnen fyra gånger per läsår Resultaten för alla elever i alla årskurser och alla ämnen sammanställs fyra gånger per år baserat på det arbete som alla lärare i Sverige har i uppdrag att göra. Då går rektorerna tillsammans med lärarna igenom varje klass, grupp och elev för att diskutera VAR och HUR resurserna ska användas för att stötta alla elever på bästa sätt. Rektorerna har genomfört två lektionsobservationer per vecka i sex år Med samma underlag för lektionsobservationer och klassrumsbesök har rektorerna tillsammans med lärarna systematiskt utvecklat undervisningen. Rektorerna har haft i uppdrag av skolchefen i kommunen att genomföra två klassrumsbesök varje vecka. Varje klassrumsbesök har följts av ett samtal med aktuell lärare kring HUR undervisningen kan förbättras. Rektorerna har fått avlastning för att kunna fokusera på sitt huvuduppdrag För att kunna arbeta som pedagogiska/didaktiska ledare har rektorerna fått avlastning med rutinuppgifter kring ekonomiuppföljning. Dessa har istället hanterats av en resurs på skolförvaltningen. Rektorerna har också medvetet delegerat uppgifter kring administration till sina skolassistenter. Rektorerna berättar att de trots detta inte har kunnat genomföra två lektionsobservationer exakt varje vecka men över tiden har detta gjort att det har kunnat fokusera på lektionsobservationer. Matematik- och Svenska-utvecklare Redan innan Förstelärarreformen så har man i Filipstad haft lärare som på halva sin tjänst har haft i uppgift att hjälpa övriga lärare i kommunen med att utveckla undervisningen i dessa ämnen. Med ett tydligt paket för systematiskt kvalitetsarbete med olika diagnostiska prov och andra verktyg för varje årskurs har de: - Hjälpt lärarna att analysera elevernas resultat - Utifrån resultaten arbetat med lärarna kring HUR undervisningen kan och behöver utvecklas Källor: Intervjuer och samtal vid flera tillfällen under : Tage Nordkvist, Grundskolechef/Skolchef i Filipstads kommun Rektorsgrupp och ämnesutvecklare/lärare i Filipstad

12 12 Reflektioner och förutsättningar för denna sammanställning Angående skolans resultat. Det är viktigt att komma ihåg att betygen och alla resultat kring den svenska skolans kunskapsuppdrag grundar sig på läroplanen och kunskapskraven. Andelen gymnasiebehöriga är definierade så här enligt Skolverket/SIRIS: Andel (%) behöriga till yrkesprogram - Andel elever som är behöriga att söka till yrkesprogram. För att en elev ska vara behörig krävs godkänt betyg i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt i 5 ytterligare ämnen, totalt 8 ämnen. Andelen beräknas av de elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Elever som ej fått betyg enligt det mål och kunskapsrelaterade betygssystemet ingår ej. Observera att om antalet EJ behöriga är 1-4, så visas andelen behöriga som ~100. Inför gymnasievalet 2011 infördes fyra olika krav på behörighet till gymnasieskolan. Förutom behörighetskravet till yrkesprogram finns det tre olika krav på att vara behörig till högskoleförberedande program, vilket innebär att ha godkänt betyg i totalt 12 ämnen. Att vara behörig till yrkesprogrammen används som ett sammanfattande mått för behörighet till gymnasieskolan i redovisning över tid då det är detsamma som att vara behörig till något av gymnasieskolans program. På riksnivå är det endast 1 procent som enbart är behörig till yrkesprogrammen. Den officiella statistik och de data som är underlag för denna sammanställning bygger på betygen vårterminen i årskurs 9. Under det första läsåret i tidsserien gällde den förra läroplanen. De följande fyra läsåren i tidsserien är alltså de första fyra läsåren med den nya läroplanen Lgr11 och den nya betygsskalan som infördes samtidigt. Likvärdigheten och säkerheten i skolornas och lärarnas bedömningar och deras betygssättning kan därför antas variera. Vi har valt att titta på den officiella statistiken på det som som beskrivits ovan. Skola, utbildning och lärande är en komplex process med många olika dimensioner. Denna sammanställning har inte ambitionen att förklara alla orsaker till resultaten utan att ge perspektiv på att det finns skolkommuner som lyckas förbättra sina resultat och ställa detta mot forskningen kring framgångsrika skolor. Fem år är generellt sett en kort tidsperiod för att kunna avgöra om något är en stabil trend. Sammanställningen pekar på att det går att åstadkomma positiva och bestående förändringar på relativt kort tid. Det är givetvis viktigt att följa resultatutvecklingen under de kommande åren. Skolverkets databas SIRIS är inte 100 procentigt komplett. Det saknas data för vissa skolor och vissa läsår. Detta har dock en mindre betydelse för denna sammanställning av resultaten. Data som bygger på färre än 10 elever dubbelprickas i tabellerna. Då visas två prickat (**) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (*) istället för utfall.

13 13 Migrationsverkets statistik över nyanlända elever är inte sammanställd på ett sätt så att det går att veta exakt hur många elever som gick i varje kommun och på varje skola under respektive läsår. Här har vi tillsammans med Migrationsverkets Statistikteam diskuterat och arbetat fram ett sätt att beskriva belastningen på respektive kommun hur många asylsökande och nyanlända barn i skolålder som andel av totalt antal elever varje kommun har haft ansvar för. Läs mer under Så här har vi tänkt och gjort ovan. SALSA är en statistisk modell som jämför skolors resultat av slutbetygen i årskurs 9 efter att viss hänsyn tagits till elevsammansättningen. Det är föräldrarnas utbildningsnivå och fördelningen pojkar/flickor samt andelen nyinvandrade elever eller elever som har okänd bakgrund som utgör bakgrundsfaktorerna. OBS. Kommunernas resultat har i denna sammanställning inte jämförts med Skolverkets statistikmodell SALSA för betygsresultat eftersom SALSA bara gäller enskilda skolor och inte finns sammanräknat för hela kommuner. OBS. Den statistik som är underlag för denna sammanställning gäller för tiden fram till vårterminen Många av Sveriges skolkommuner har haft extra utmaningar med nyanlända elever under flera år. Statistiken omfattar inte den extrema period med nyanlända elever som började andra halvåret 2015 och som kommer att påverka svenska skolor och kommuner under de kommande åren.

14 14 Tabeller statistiksammanställning De 31 kommunerna med positiv resultatutveckling Källor: Skolverkets databas SIRIS, Lärarförbundets ranking Bästa skolkommun Migrationsverkets statistik över nyanlända barn (antalet nyinskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem för asylsökande) Kolumn A Kommuner. Fetmarkerade kommuner = kommuner som succesivt förbättrat sina resultat minst tre av fyra år i tidsserien istället för att resultaten åkt upp och ner från år till år. Kolumn B Andelen gymnasiebehöriga elever förbättring eller försämring i procentenheter från 2011 till Kolumn C till G Andelen gymnasiebehöriga elever för respektive läsår från Skolverkets databas SIRIS. Kolumn H Andelen nyanlända elever i snitt per läsår som andel av totalt antal elever i kommunen läsåret 2014/2015. Nyanlända elever i åldersgrupperna 6-9, och under perioden Kolumn H Totalt antal nyanlända asylsökande elever och antal nyanlända elever med beviljat uppehållstillstånd i betygsålder för grundskolan per den som andel av totalt antal elever i kommunen läsåret 2014/2015. Kolumn J Placering i Lärarförbundets ranking Bästa skolkommun Kolumn K Totalt antal elever i grundskolan läsåret 2014/2015 enligt Skolverkets databas SIRIS.

15 15 Alla övriga kommuner

16 16

17 17

18 18

19 19

20 20

21 21

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik

Läs mer

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga

Läs mer

2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola

2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola 2014-01-08 Tre förslag för stärkt grundskola Regeringen stärker grundskolan: Tioårig grundskola, förlängd skolplikt och obligatorisk sommarskola En skola som rustar barn och unga med kunskaper ger alla

Läs mer

Betyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning

Betyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning Tjänsteskrivelse 1 (8) Handläggare Lena Öijen Barn- och utbildningsnämnden Betyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning Sammanfattning I tidigare tjänsteskrivelse (BUN 2015.0404, 2015-08-25)

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:3983 Nya Tidens Montessoriskola I Täby Aktiebolag Org.nr. 556591-7993 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Nya Tidens Montessorisk. Täby belägen i Täby kommun 2 (9) Tillsyn

Läs mer

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Matteusskolan Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 Innehåll Inledning...1

Läs mer

Bilaga till Dnr: BoF.2015.0841 1 (7) 2015-05-18

Bilaga till Dnr: BoF.2015.0841 1 (7) 2015-05-18 Bilaga till Dnr: BoF.2015.0841 1 (7) 2015-05-18 Barn och Utbildning Lena Planken Redovisning av Sveriges kommuner och landstings (SKL) Öppna jämförelser 2015 Syftet med SKL:s Öppna jämförelser är att ge

Läs mer

Undervisningen ska utformas så att alla elever som genomför de nationella ämnesproven i åk 3 når minst godkänd nivå.

Undervisningen ska utformas så att alla elever som genomför de nationella ämnesproven i åk 3 når minst godkänd nivå. Under vårterminen 2015 genomfördes nationella prov i grundskolans åk 3, 6 och 9 samt betygssättning i grundskolans åk 6, 9 och i gymnasieskolan. Här redovisas skolkommunens resultat på verksamhetsnivå

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Beslut Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Gävle kommun Beslut 2 (8) Tillsyn i Gävle kommun har genomfört tillsyn av Gävle kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det samlade

Läs mer

Uppföljning av kunskapsresultat

Uppföljning av kunskapsresultat 2015-01-26 Uppföljning av kunskapsresultat Bilaga 8 till slutrapport projekt Regionalt skolstöd (KUL) 2012-2014 2 (17) Innehåll Inledning... 4 Uppföljning... 5 Årskurs 3... 5 Nationella prov matematik...

Läs mer

Resultatprofil. Läsåret 2014-2015. Alsike skola

Resultatprofil. Läsåret 2014-2015. Alsike skola Resultatprofil Läsåret 2014-2015 Alsike skola Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 2 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation... 3 2. Kontinuitet av elever...

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen

Läs mer

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Nära 22 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2012. Trots att drygt var tionde inte når behörighet till gymnasiet har huvudstadsregionen

Läs mer

Sveriges bästa skolkommun 2010

Sveriges bästa skolkommun 2010 2010-08-17 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2010 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Tre ämnen och årskurs 9 ska öka eller ständigt förbättras

Tre ämnen och årskurs 9 ska öka eller ständigt förbättras Ta efter, tänk och arbeta som framgångsrika skolor. Tre ämnen och årskurs 9 ska öka eller ständigt förbättras Om skolans styrning - vilka mål styr Sveriges lokala skolpolitiker och skolhuvudmän mot? En

Läs mer

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Alla elever ska nå målen! E-post: info@infomentor.se Telefon: 044-200 123 Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Kvalitativ analys, mars 2012 InfoMentor Kvalitativ analys av skriftliga

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Dnr 44-2014:8241 Norrtelje teknikgymnasium AB Org.nr. 556791-6761 Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter bastillsyn i Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium belägen i Norrtälje

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor 1 (15) Utbildningsförvaltningen 2015-06-08 Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor Innehåll Inledning... 1 Vision... 2 Uppdrag och mål... 2 Pedagogiskt ledarskap... 2 Hur

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i

Läs mer

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014 Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014 Grundskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: Januari 2015 2.0 Eric Grundström Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Banerportsskolan AB Org.nr. 556606-4001 Beslut för grundskola efter tillsyn i Ban&portsskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i BarArportsskolan har genomfört tillsyn av Banerportsskolan AB (org.

Läs mer

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan 1 Föräldraorganisationen BARNverkets yttrande över Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan Dnr U2015 1888 S A. Sammanfattning av BARNverkets synpunkter Varför rektorernas arbetssituation

Läs mer

SKL:s arbete med skolan

SKL:s arbete med skolan Från 80 till 100 SKL:s arbete med skolan SKL leder flera projekt för lokalt utvecklingsarbete inom skolan. De grönmarkerade kommunerna (nära hälften av Sveriges kommuner) deltar i ett eller flera av följande

Läs mer

Nybro tillhör landets bästa skolkommuner!

Nybro tillhör landets bästa skolkommuner! Handlingsplan Nybro tillhör landets bästa skolkommuner! Här utbildas, fostras och rustas framtidens medborgare. Del I Inledning, bakgrund och förutsättningar 2016-2018 Innehåll Del I Bakgrund 3 Inledning

Läs mer

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847)

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att lärarna samverkar med varandra i arbetet

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem / Beslut 2013-03-15 Beta School HB Rektorn vid Beta School Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Beta School i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress:

Läs mer

Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan. Dnr: 43-2010:5179. Rektor Mats Holm Telefon 0171-62 68 21 mats.holm@fjardhundra.enkoping.

Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan. Dnr: 43-2010:5179. Rektor Mats Holm Telefon 0171-62 68 21 mats.holm@fjardhundra.enkoping. Dnr: 43-2010:5179 Rektor Mats Holm Telefon 0171-62 68 21 mats.holm@fjardhundra.enkoping.se Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan Foto BananaStock 2 (9) Skola: Fjärdhundraskolan Dnr: 43-2010:5179

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Dalsjöskolan 4-9 Dalsjövägen 16 51634 DALSJÖFORS Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Borås 1490 Grundskola 95015820 http://wwwborasse Skolbladet presenterar

Läs mer

Matematikstrategi 2012-2015

Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Avsiktsförklaring Luleå kommun som huvudman prioriterar kompetensutvecklingsinsatser i matematik inom samtliga verksamhetsområden för att därigenom

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8288 Orusts Montessoriskola ekonomisk förening Org.nr. 716445-1614 ma@orustmontessori.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Orust Montessoriskola belägen i

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Bergetskolan Gillevägen 1 79433 ORSA Tel Fax wwworsase Huvudman Kommunal Kommun Kommunkod Skolform Orsa 34 Grundskola Skolenhetskod 3400401 Skolid 03947 Skolbladet presenterar den valda

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Upplands-Bro kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Upplands-Bro kommun Tillsyn i Upplands-Bro kommun har genomfört tillsyn av Upplands-Bro kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det

Läs mer

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som

Läs mer

Verksamhetsplan för Bergvretenskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan för Bergvretenskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 Verksamhetsplan för Bergvretenskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings

Läs mer

Skolblad avseende Kinnareds skola. Faktaruta. Brovägen 31405 KINNARED Tel Fax Skolenhetskod 32214820. Kommunen. http://www.hylte.

Skolblad avseende Kinnareds skola. Faktaruta. Brovägen 31405 KINNARED Tel Fax Skolenhetskod 32214820. Kommunen. http://www.hylte. Skolblad avseende Kinnareds skola Brovägen 31405 KINNARED Tel Fax Huvudman Kommunal Kommun Hylte Kommunkod 1315 Skolform Grundskola Skolenhetskod 32214820 http://www.hylte.se/kinnared Skolbladet presenterar

Läs mer

- Det systematiska kvalitetsarbetet enligt kommande skollag och reviderade ( nya ) läroplaner.

- Det systematiska kvalitetsarbetet enligt kommande skollag och reviderade ( nya ) läroplaner. Systematiskt kvalitetsarbete i en reformerad skola Några perspektiv på: - Det systematiska kvalitetsarbetet enligt kommande skollag och reviderade ( nya ) läroplaner. - Sambandet mellan det lokala kvalitetsarbetet

Läs mer

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Lärande Verksamhetens måluppfyllelse Svenska Åk 3 Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Antal elever som har: Procent Nått målen i ämnesprovet* Svenska

Läs mer

Dnr BUN10/60. Barn- och ungdomsnämndens riktlinjer för pedagogisk kvalitet. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2010-06-08

Dnr BUN10/60. Barn- och ungdomsnämndens riktlinjer för pedagogisk kvalitet. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2010-06-08 Dnr BUN10/60 Barn- och ungdomsnämndens riktlinjer för pedagogisk kvalitet 2010-06-08 Dnr BUN10/60 2/6 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 4 Framgångsfaktorer Vad krävs?... 4 Stöd från

Läs mer

Nyanlända elever i fokus

Nyanlända elever i fokus Nyanlända elever i fokus Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN: 978-91-7559-067-7 Beställningsnummer:

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Utbildning och kunskap, 2016-02-09 Malin Ronnby, 054-540 10 40 malin.ronnby@karlstad.se Utbildning och kunskap Uppföljning av mål och indikatorer i strategisk plan Skolans

Läs mer

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.

Läs mer

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun Beslut Sveaskolan AB Ringugnsgatan 1 216 16 Limhamn 2009-08-28 1 (4) Dnr 44-2009:569 Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun Skolinspektionen har genomfört

Läs mer

Ökat statligt ansvar för en jämlik skola

Ökat statligt ansvar för en jämlik skola 2014-06-18 PM Ökat statligt ansvar för en jämlik skola En jämlik kunskapsskola Socialdemokratins fokus är att skapa en jämlik skola med höga kunskaper och bildning. Skolan är hjärtat i det jämlika samhället,

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan. Dir. 2015:36. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan. Dir. 2015:36. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan Dir. 2015:36 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av de

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Beslut Skolinspektionen 2014-12-16 Nämnd för vuxenutbildning i Leksand och Rättvik Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Nämnd för vuxenutbildning i Leksand och Rättvik Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Upplands Väsby kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Upplands Väsby kommun 2 (7) Tillsyn i Upplands Väsby kommun har genomfört tillsyn av Upplands Väsby kommun under våren 2015.

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola 2015-11-03 Dnr 43-2015:4701 Göteborgs kommun angered@angered.goteborg.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Berg ums skola F-3 i Göteborgs kommun 201 5-1 1-03 Tillsyn i Bergums skola

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Täby Enskilda Gymnasium AB Org.nr. 556568-0112 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Täby Enskilda gymnasium belägen i Täby kommun 2 (6) Tillsyn i Täby Enskilda gymnasium har genomfört tillsyn av Täby

Läs mer

Storstadsregionjämförelsen 2010. En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

Storstadsregionjämförelsen 2010. En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Storstadsregionjämförelsen 2010 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning... 3 Storstadsområdena och dess indelning... 3 GR:s regionalpolitiska

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Åsa Fri Förskola & Grundskola 0300-834000 asa.fri@kungsbacka.se

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Åsa Fri Förskola & Grundskola 0300-834000 asa.fri@kungsbacka.se TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-01-12 Diarienummer FG/2015:1 Pågående Skolinspektions- och Barn- och elevombudsärenden, inklusive ärenden som utreds inom Förskola & Grundskolas klagomålshantering per den 12

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Utbildning för nyanlända elever Dnr 2015:00597

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Utbildning för nyanlända elever Dnr 2015:00597 SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Utbildning för nyanlända elever Dnr 2015:00597 1 Förord Från och med den 1 januari 2016 har vissa av bestämmelserna om utbildning för nyanlända elever ändrats.

Läs mer

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Värnamo kommun

Beslut. efter tillsyn i Värnamo kommun Beslut Värnamo kommun Beslut efter tillsyn i Värnamo kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax: 08-586 080 07 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009. Bergs skola

Kvalitetsredovisning 2009. Bergs skola Kvalitetsredovisning 2009 Bergs skola Inledning Kvalitetsredovisningar gör vi för att granska och bedöma effekterna av vad som pågår och har gjorts i verksamheten. Vi gör det för att få en möjlighet att

Läs mer

Kunskapsresultat för grundskolan i Örebro län

Kunskapsresultat för grundskolan i Örebro län Rapport 2012:06 Kunskapsresultat för grundskolan i Augusti 2012 Johan Jonsson Lena Öijen Kunskapsresultat för grundskolan i Augusti 2012 Av Johan Jonsson och Lena Öijen Regionförbundet Örebro Rapport 2012:06

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2009-02-20 Av: Viktor Andersson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska

Läs mer

Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation

Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation 1 (11) Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om rektors möjlighet att delegera och skolors organisation, i samband med myndighetens

Läs mer

Hur förskolan och skolan kan utveckla verksamhetens kvalitet. Sara Knöfel, undervisningsråd

Hur förskolan och skolan kan utveckla verksamhetens kvalitet. Sara Knöfel, undervisningsråd Hur förskolan och skolan kan utveckla verksamhetens kvalitet Sara Knöfel, undervisningsråd BRUK som en del i det systematiska kvalitetsarbetet Systematiskt BRUK Kontinuerligt I olika faser Varför systematiskt

Läs mer

Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde

Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde 2012-02-23 Barn- och ungdomsnämnden Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, telefon

Läs mer

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION 2015-08-06 Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med

Läs mer

Utbildningsavdelningens riktlinjer för mottagande av nyanlända elever

Utbildningsavdelningens riktlinjer för mottagande av nyanlända elever 2016-02-26 1 (10) Kommunförvaltningen Handlingsplan UN 2016/4 Ansvarig Ester Alavei Upprättad av Ester Alavei Upprättad den 2016-01-03 Reviderad den Utbildningsavdelningens riktlinjer för mottagande av

Läs mer

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847)

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så

Läs mer

Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2015

Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2015 1(8) Tjänsteskrivelse 2015-08-03 Diarienummer: UAN 2015/0329 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Klas Jacobsson E-post: klas.jacobsson@halmstad.se Telefon: 0738-11 88 44 Elevbarometer för

Läs mer

Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem

Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem Onsdag 14 november 2012 Ansvarig för internkontrollen Jan Gayen 1 Innehåll Bakgrund... 2 Fakta om Samrealskolan åk

Läs mer

Avdelningens verksamhetsplan 2016. Avd. förskoleklass fritidshem - grundskola - grundsärskola

Avdelningens verksamhetsplan 2016. Avd. förskoleklass fritidshem - grundskola - grundsärskola Avdelnings verkssplan 2016 Avd. förskoleklass fritidshem - grundskola - grundsärskola www.skovde.se Skövde kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Ansvarsområde och organisation... 4 3 Styrkort...

Läs mer

Beslut för fristående grundskola

Beslut för fristående grundskola Internationella Engelska Skolan i Sverige AB Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Järfälla Beslut för fristående grundskola efter tillsyn av Internationella Engelska Skolan i Järfälla kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om IT- Gymnasiet IT-Gymnasiet startade 1998 som en av Sveriges första fristående gymnasieskolor. Skolan startades genom ett samarbete

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut 2014-02-17 Tyresö kommun Rektorn vid Sofiebergsskolan Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Sofiebergsskolan i Tyresö kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2008-05-15 Av Mikael Johansson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska

Läs mer

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Plan för systematiskt kvalitetsarbete STORUMANS KOMMUNS SKOLOR OCH FÖRSKOLOR Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden Läsåret 2013/14 Enligt 4 kap. 3-8 skollagen ska varje huvudman och varje förskole-

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2011 Grundskolan

Södertörns nyckeltal 2011 Grundskolan Södertörns nyckeltal 2011 Grundskolan Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 1 Innehållsförteckning 1. Grundskolans nyckeltal sammanfattning 3 2. Inledning 6 3. Metod 7 4. Resultat

Läs mer

Är du osäker på hur det ser ut i skolan idag? Lugn, det finns ett lätt sätt att få svar. Vi kallar det SIRIS.

Är du osäker på hur det ser ut i skolan idag? Lugn, det finns ett lätt sätt att få svar. Vi kallar det SIRIS. SIRIS, Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitetsinformations System, är en informationstjänst där vi har samlat uppgifter om skolors kvalitet och resultat. -1- Är du osäker på hur det ser ut

Läs mer

Hur svårt kan det vara

Hur svårt kan det vara Hur svårt kan det vara Växjökonferensen 27/1-2016 -styrkedjans betydelse för ett fungerande kvalitetsarbete och bättre resultat Lars Thorin Bräcke http://lartho.wordpress.com Föreläsningens innehåll Styrkedjan

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut Skoiinspektionen 2014-06-16 Skanör Falsterbo Montessoriskola. Rektorn vid Skanör Falsterbo Montessoriskola. Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Skanör Falsterbo Montessoriskola

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE KVALITETSRAPPORT - REKTOR Enhet: KAPLANSKOLAN, EE, EC, VF och EN. Rektor: Kristin Lundholm. Frågor att besvara KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat 1 Beskriv i vilken grad

Läs mer

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 - I Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 T- f Utvecklingsstrategi för Södertäljes skolor Bakgrund: Den 1 juli 2011 infördes en ny skollag

Läs mer

Utbildningsdepartementet. Departementspromemoria. Fler obligatoriska nationella ämnesprov i grundskolan m.m.

Utbildningsdepartementet. Departementspromemoria. Fler obligatoriska nationella ämnesprov i grundskolan m.m. Utbildningsdepartementet Departementspromemoria Fler obligatoriska nationella ämnesprov i grundskolan m.m. 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 3 3 Fler obligatoriska nationella ämnesprov

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever 2013-09-04 Bou 231/2013 Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Innehållsförteckning Förord... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Styrande dokument...4 Nyanländ och

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-14. Föllinge Barn och Utbildning

Kvalitetsrapport 2013-14. Föllinge Barn och Utbildning Kvalitetsrapport 2013-14 Föllinge Barn och Utbildning Föllinge Barn och Utbildning Lisbeth Lehtipalo, tf rektor Förord Föllingebygdens Barn och Utbildning är ett rektorsområde i Krokoms kommun som är störst

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16 RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16 1 Inledning Stenungsunds kommun tar emot nyanlända barn och elever i åldrarna 0-18 år. Barn 0-5

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Utbildning för nyanlända elever

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Utbildning för nyanlända elever SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Utbildning för nyanlända elever Utbildning för nyanlända elever Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax:

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Bilaga 1 Upplands Väsby kommun Beslut för fritidshem efter tillsyn i Upplands Väsby kommun 2(15) Tillsyn i Upplands Väsby kommun har genomfört tillsyn av Upplands Väsby kommun under vårterminen 2015. Tillsynen

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2015:3929 Helixutbildningar AB Org.nr. 556674-7290 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter bastillsyn i Helixgymnasiet Borlänge belägen i Borlänge kommun esiut 2 (8) Tillsyn i Helixgymnasiet

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Dnr 43-2015:3908 Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola ^ Skolinspektionen Huvudmannen för internationella Engelska Skolan i Nacka inf o@engelska.se Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Nacka donald.christian@engelska.se för grundskola efter tillsyn

Läs mer