Tre ämnen och årskurs 9 ska öka eller ständigt förbättras

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tre ämnen och årskurs 9 ska öka eller ständigt förbättras"

Transkript

1 Ta efter, tänk och arbeta som framgångsrika skolor. Tre ämnen och årskurs 9 ska öka eller ständigt förbättras Om skolans styrning - vilka mål styr Sveriges lokala skolpolitiker och skolhuvudmän mot? En rapport från Successful Schools Sverige efter en text- och innehållsanalys av Sveriges 290 kommuners måldokument för skolan. För mer information kontakta Mats Rosenkvist, via mats@successfulschools.se eller på telefon Successful Schools ta efter, tänk och arbeta som framgångsrika skolor. Vår verksamhet bygger på forskningen kring framgångsrika skolor. Vi erbjuder en modell och utbildning för systematiskt förbättringsarbete och resultatstyrning samt en app, webb och video för lektionsobservationer och kollegialt lärande. Fokus på bättre och bättre undervisning samt resultat. Vi hjälper skolor och kommuner med att göra detta till en del av vardagen på riktigt! Telefon

2 2 Vad analysen visar Innehållsanalysen av skolhuvudmännens måldokument visar: Fokus på tre ämnen och år procent av skolhuvudmännen har mål och nyckeltal för årskurs 3 och 9 i alla ämnen. 30 procent av skolhuvudmännen använder nyckeltal för alla ämnen i åk 6. Lägger man till de skolhuvudmän som enbart följer tre ämnen genom de nationella proven så är det ändå totalt 50 procent som enbart har nyckeltal och mål för årskurs 9 och ingenting för övriga årskurser. Med andra ord har hälften av alla kommunala skolhuvudmän fokus på: - enbart tre ämnen medan gymnasiebehörigheten bygger på många ämnen - årskurs 9 när hela handlingsutrymmet är borta. Fokus på årskurs inte på årskull och förbättringar. En (1) skolhuvudman visar att de följer och har koll på varje årskulls utveckling från åk 1 till 9. Istället jämför kommuner årskurser, det vill säga man jämför årskullar med olika elever: exempelvis eleverna i årskurs 6 förra läsåret med de som går i årskurs 6 nu. Ingen skolhuvudman visar att de har fokus på förbättringarna i form av vad det senaste läsåret har inneburit i resultatförbättringar för respektive årskull i hela kommunen eller på respektive skola, det vill säga indirekt respektive elev. Otydliga mål.18 procent av skolhuvudmännen har tydligt formulerade och tidssatta mål. Exempel på denna typ av målformuleringar: Gymnasiebehörighet 2017: 85 procent... gymnasiebehörighet 2019: 90 procent. 78 procent av skolhuvudmännen har vad som kan uppfattas som otydliga målformuleringar kring elevernas kunskapsutveckling som riskerar att inte vara motiverande, kännas vara relevanta och till intet förpliktigande när kunskapsresultaten är låga och/eller har gått neråt de senaste åren. Exempel på denna typ av målformuleringar: ska ständigt öka, högre än basåret 2013, högre än rikssnittet, förbättrat lärande, ska vara bland de 20 bästa skolkommunerna i Sverige 2017, utbildning i världsklass, från bra till bäst, utvecklas i positiv riktning, öka, alla eller 100 procent. Få skolhuvudmän sätter delmål utifrån var man befinner sig på vägen mot målet eller visionen, det vill säga 100 procent som är Sveriges alla grundskolors uppdrag. Att arbeta med delmål blir enklare om man följer varje årskull hela vägen. Varierande struktur otydliga ambitioner. Det finns skolhuvudmän som har lite struktur för skolans styrning. Det finns skolhuvudmän med mycket struktur för skolans styrning och analys av resultaten men med otydliga mål samt vad som kan uppfattas vara låga ambitioner.

3 3. Många mål. Många skolhuvudmän har många mål eller resultatindikatorer. Det finns kommuner som har både 50, 60 och 70 olika mål för grundskolan för områden som bland annat miljö, trygghet, trivsel, inflytande, lokaler och ekonomi. I många kommuner är målen för skolans kunskapsuppdrag bara en liten del av verksamhetsplanen. I många kommuner styr strukturen för kommunstyrelsens övergripande mål för kommunen vilka mål som barn- och utbildningsnämnden har formulerat och använder. Det kan leda till att fokus på skolans kunskapsuppdrag blir mindre. Pojkar och flickor men inte nyanlända elever. I de dokument vi har analyserat förekommer det att man särredovisar och specifikt analyserar pojkars och flickors resultat. Det är givetvis också vanligt att man i dessa dokument reflekterar över att många nyanlända elever påverkar resultaten. Däremot är det bara enstaka kommuner som i sina övergripande måldokument har börjat särredovisa dessa elevers resultat för att få nödvändiga nyanser kring både nyanlända och övriga elevers resultat och utveckling. Systematiskt förbättringsarbete Resultatstyrning Kunskapskrav. 138 skolhuvudmän nämner, skriver om och använder begreppet systematiskt kvalitetsarbete i sina planer medan enbart 9 skolhuvudmän nämner begreppet resultatstyrning över huvud taget. De två begreppen är inte samma sak per definition. 112 skolhuvudmän nämner eller använder I sina planer begreppet kunskapskrav som är basen för alla elevresultat i den svenska skolan.

4 4 Fyra goda exempel Kumla. Struktur med tydligt fokus på kunskapsuppdraget samt mål- och resultatstyrning från årskurs 1 till 9 och alla ämnen. Kumla är en av de sju skolhuvudmän som både har tydliga mål och följer alla ämnen från årskurs 1 till 9. De jämför även olika skolors resultat. Utvecklingsområden: Mål steg för steg samt uppföljning av årskullar istället för enbart årskurser. Varberg. Struktur med tydligt fokus på kunskapsuppdraget samt mål- och resultatstyrning. Ingen måldjungel utan utifrån analys fokus på ett fåtal överblickbara målområden. Lättläst och presenterat på ett sätt så att alla kan ta del av det. Utvecklingsområden: Tydligare målformuleringar. Fokus på alla ämnen redan från de tidiga skolåren 1 till 5 samt uppföljning av årskullar istället för enbart årskurser. Landskrona. Struktur med tydligt fokus på kunskapsuppdraget samt mål- och resultatstyrning från årskurs 6 till 9. Utvecklingsområden: Nyckeltal även för fokus på alla ämnen redan från de tidiga skolåren 1 till 5 samt uppföljning av årskullar istället för enbart årskurser. Mjölby. Struktur med tydligt fokus på kunskapsuppdraget samt mål- och resultatstyrning från årskurs 1 till 9. Följer årskullar. Utvecklingsområden: Nyckeltal även för fokus på alla ämnen i årskurs 3 till 6 istället för enbart tre ämnen genom de nationella proven. OBS. Dessa exempel är nämnda som goda exempel utifrån deras struktur för skolans mål- och resultatstyrning, dvs. utifrån den text- och innehållsanalays som vi har gjort. Läs om det nedan under Så har vi gjort. Vi har således inte analyserat vad de skriver, deras analyser, deras slutsatser, deras planer etc.

5 5 Varför denna undersökning och rapport? Detta är en summering av en undersökning i form av en text- och innehållsanalys av samtliga skolhuvudmäns måldokument med fokus på grundskolan. Dokument som brukar ha namn som Verksamhetsplan för barn- och utbildningsnämnden eller motsvarande. Syftet med denna undersökning är att: - få inblick i vilken struktur skolhuvudmännen har för mål- och resultatstyrning samt systematiskt kvalitetsarbete. - få inblick i vad de har för mål och hur målen är formulerade för kunskapsuppdraget. - få input till hur skolans styrning kan förbättras. - få perspektiv på om detta kan ha påverkat resultaten i den svenska skolan. - ge möjlighet att dela insikter och arbetssätt mellan kommuner.

6 6 Bakgrund Sveriges skolhuvudmäns utmaningar är stora på grund av bland annat lärarbrist och ansvaret för många nyanlända elever. Trots det är skolans uppdrag att hjälpa alla elever att nå kunskapskraven och att utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen från år 1 till 9 i grundskolan. Flera utredningar och rapporter från olika organisationer och myndigheter 1) har de senaste åren pekat på att skolans styrning är ett stort utvecklingsområde. Den så kallade styrkedjan från politisk nivå till klassrummet, lärarna samt eleverna och tillbaka brister. Det har också konstaterats att mål- och resultatstyrningen inte har slagit igenom i skolan trots att den infördes redan Senast i april 2017 konstaterade den av regeringen tillsatta Skolkommissionen i sammanfattningen av slutbetänkandet: - Brister i resultatinformation som försvårar kvalitetsarbetet. - viktigt för den lokala uppföljningen att det finns instrument som ger möjlighet att t.ex. bedöma effekter av undervisning och stödinsatser att det finns tillgång till uppgifter om en skolas bidrag till elevernas kunskapsutveckling genom s.k. valueadded-mått. Forskningen kring framgångsrik skolverksamhet 2) och best practice visar att några av karaktärsdragen är: höga förväntningar, struktur, tydliga mål, rutiner och fokus på kedjan: resultat analys förbättringar resultat analys Detta har varit grunden för både genomförandet och utformningen av den text- och innehållsanalys som vi har genomfört. Skolkommunernas resultattrend de senaste sex läsåren ( ) i Skolverkets databas SIRIS visar 3) att: - 75 kommuner nådde 90 procents gymnasiebehörighet eller högre läsåret 2015/ kommuner har legat under 90 procents gymnasiebehörighet alla de sex senaste läsåren. - Ytterligare 101 kommuner nådde inte 90 procents gymnasiebehörighet läsåret 2015/2016. Samtidigt finns det 13 kommuner som steg för steg har förbättrat sina resultat och visar tecken på att de etablerat sig över 90 procents gymnasiebehörighet 3). Vissa av dessa kommuner har arbetet enligt karaktärsdragen för framgångsrika skolor. 1) Bland annat rapporter från Skolinspektionen, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, OECD och nu senast i Skolkommissionens slutbetänkande. 2) Bland annat: Leithwood & Riehl (2000) What we know about successful school leadership, PA: Laboratory for student success, Temple University Höög & Johansson (2015) Framgångsrika skolor mer om struktur, kultur, ledarskap. Studentlitteratur 3) Successfuls Schools Sveriges sammanställning av Skolverkets/SIRIS data november 2017.

7 7 Detta har vi kommit fram till utifrån vad analysen visar I styrdokumenten för skolan är likvärdighet en central del av uppdraget. Likvärdig innebär inte att alla måste göra lika. När det gäller skolans styrning så är dock att göra lika avgörande för att kunna följa och analysera resultaten på alla nivåer. Därför behöver skolhuvudmännen hjälp, inte i form av mer resurser, utan med en tydligare nationell styrning såväl som att de själva måste tolka, följa och genomföra uppdraget mer i detalj. Det behövs nationella nyckeltal för fokus på förbättringar för varje årskull. Precis som Skolkommissionen konstaterar så behövs det nationella så kallade value-added-mått. Det behövs för att skolhuvudmän och skolor ska sätta fokus på ständiga förbättringar och vad skolan samt lärarna åstadkommer i alla ämnen per årskull för indirekt ökat fokus på varje elev. Detta brukar kallas för progression och är en central del i vissa andra länders resultatuppföljning. Det behövs nationella nyckeltal även för årskurs 1 till 5 där det inte sätts betyg. Många skolhuvudmän har ensidigt fokus på årskurs 9. Anmärkningsvärt är att enbart 30 procent av de kommunala skolhuvudmännen använder sig av de nationella nyckeltal som redan finns från årskurs 6. Därför behövs det nyckeltal hela vägen från årskurs 1 till åk 9 för fokus på rätt och tidiga insatser. Det räcker inte med att ha fokus på de senare skolåren årskurs 6 till 9 då handlingsutrymmet blir mindre och mindre. Nationella nyckeltal för årskurs 1 till 5 behöver inte vara betyg och det behöver inte genomföras några nya omfattande skolreformer. Grunden för att använda sådana nyckeltal finns redan i det arbete som alla lärare gör sedan många år tillbaka när de löpande bedömer elevernas utveckling i förhållande till kunskapskraven: - har inte godtagbara kunskaper - har godtagbara kunskaper - har mer än godtagbara kunskaper. Läs mer om hur detta fungerar längre ner i denna rapport. Fokus på alla ämnen. Sveriges skolhuvudmän behöver sätta fokus på alla ämnen och inte enbart på nationella proven och basämnena Svenska/Svenska som andraspråk, Matematik och Engelska. Huvuduppdraget att till årskurs 9 ge varje elev gymnasiebehörighet bygger inte enbart på de viktiga basämnena utan på ytterligare fem eller ytterligare nio ämnen beroende på gymnasieprogrammets inriktning. Särredovisa nyanlända respektive övriga elever. Sveriges skolhuvudmän behöver särredovisa nyanlända elevers resultat. Med Skolverkets definition för vad nyanlända elever är kan alla skolhuvudmän och skolor göra detta. Då får alla en bättre möjlighet att bedöma vad olika typer av undervisning och stödinsatser leder till för både de nyanlända eleverna och övriga elever.

8 8 Så här tänker vi Som grund för och urvalet av vad vi har analyserat har vi utgått ifrån skolans uppdrag i styrdokumenten för grundskolan och tänkt så här. God undervisning som motiverar och stimulerar eleverna. Skolans styrning systematiskt förbättringsarbete samt mål- och resultatstyrning är abstrakt men i grunden handlar det om att ha en struktur för att utveckla verksamheten och undervisningen så att den blir bättre och bättre. Juridiskt ansvar för detta har skolhuvudmän och rektorer. 18 terminer. Skolhuvudmän, rektorer och lärare har tillsammans 18 terminer på sig att steg för steg ge eleverna möjligheter att nå kunskapskraven i respektive ämne och att utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Vi är överens med alla andra i Skol-Sverige om att rätt insatser i de tidiga skolåren och hela vägen till år 9 är viktigt. Kunskapskraven är basen för alla resultat. Läroplanens innehåller olika viktiga delar för planering men det är kunskapskraven som är underlagen för lärarnas bedömningar av elevernas kunskaper och därmed basen för alla resultat i skolan. Fokus på alla ämnen. Vårterminen i årskurs 9 är grunden för gymnasiebehörighet och lärarnas bedömningar av varje elevs kunskaper och förmågor i relation till kunskapskraven i många olika ämnen. Då räcker det inte med att enbart ha fokus och koll på de tre basämnena Svenska/Svenska som andraspråk, Engelska och Matematik genom skolåren 1 till 9. Elever och årskullar inte årskurser. Resultatstyrning innebär att ha koll på hur elevernas och årskullarnas kunskaper utvecklas över tid så att eleverna enligt skolans uppdrag når kunskapskraven senast under vårterminen i årskurs 9. Då behöver man följa hur elevernas och årskullarnas kunskapsresultat förbättras över tid från termin till termin och läsår till läsår samt i vilka ämnen och specifikt vilka kunskapskrav och förmågor som det behöver arbetas mer med. Gymnasiebehörighet och meritvärde. Att hjälpa varje elev till gymnasiebehörighet och möjlighet till fortsatta studier är ett sätt att bäst beskriva den ena delen av skolans huvuduppdrag kunskapsuppdraget. Meritvärdet är ett viktigt mål för att fokus ska vara på att eleverna ska utvecklas så långt de kan och inte enbart på att de ska nå den lägsta godkänd nivån. Det är dock ett bedrägligt och otydligt mål om det är det enda målet man har eftersom det kan höjas eller sänkas av mindre grupper med elever som har mycket höga eller låga resultat samtidigt som många elever inte når gymnasiebehörighet.

9 9 Så här har vi gjort Vi har via epost kontaktat alla kommuner och bett dem att för grundskolan skicka Det senaste och nu aktuella dokumentet Verksamhetsplan för barn- och utbildningsnämnden eller motsvarande dokument för er kommuns skolverksamhet. För kommuner som tycks har skickat helt fel dokument eller om dokumenten verkat ofullständiga har vi skickat påminnelser tills vi har fått nya dokument eller fått klarhet kring vilka dokument som finns och gäller med mål för skolans verksamhet i kommunen. Läs mer om kommunernas dokument för skolans styrning på nästa sida. Se också längst bak i denna rapport hur dessa epost meddelande har varit formulerade. Därefter har vi genom att gå igenom dokumenten och även med hjälp av sökfunktionerna i Word- och PDF-dokument för grundskolan noterat och summerat: 1. Vad de har för mål (OBS: mål sätts ofta för det man kallar mål, indikatorer eller nyckeltal? 2. Vilka av grundskolans årskurser som deras mål och nyckeltal/indikatorer omfattar? 3. Hur deras mål är formulerade? 4. Hur många mål, nyckeltal eller indikatorer de har för grundskolan exkl. de ekonomiska målen? 5. Om det syns att de följer årskullar systematiskt eller om de jämför olika årskullar, dvs. årskurs 6 förra läsåret med årskurs 6 detta läsåret. 6. Om centrala ord för skolans resultatstyrning förekommer i texten: kunskapskrav, systematiskt förbättringsarbete och resultatstyrning. Dessutom har vi jämfört det vi sammanställt kring skolkommunernas resultattrend de senaste sex läsåren ( ) i Skolverkets databas SIRIS. Successful Schools har gjort en sammanställning av resultaten i SIRIS som visar att: - 75 kommuner nådde 90 procents gymnasiebehörighet eller högre läsåret 2015/ kommuner nådde inte 90 procents gymnasiebehörighet någon gång under de sex senaste läsåren. - Ytterligare 101 kommuner nådde inte 90 procents gymnasiebehörighet läsåret 2015/ kommuner har steg för steg förbättrat sina resultat och visar tecken på att de etablerat sig över 90 procents gymnasiebehörighet. Vi har varit två personer som har genomfört textanalyserna och vi har löpande diskuterat vårt arbetssätt för att göra lika. Arbetet har pågått från november 2016 till juni Bortfall 21 skolhuvudmän av totalt kommuner har meddelat att de inte har någon övergripande verksamhetsplan eller något övergripande måldokument för motsvarande barn och utbildningsnämnden. 5 kommuner har inte svarat över huvud taget på våra önskemål om att få ut allmänna handlingar 8 kommuner har trots påminnelser skickat fel dokument eller dokument som inte innehåller deras mål.

10 10 Angående kommunernas dokument för skolans styrning och denna analys I princip har alla skolhuvudmän en helt egen struktur för Verksamhetsplanen för barnoch utbildningsnämnden eller motsvarande dokument. Det finns likheter men skillnaderna mellan kommunerna är större från några enstaka sidor med text i tabeller till 70-sidiga dokument med en genomgående struktur för resultat, mål och planerade förbättringar samt fokus på detaljer i många olika dimensioner av skolans verksamhet. Det finns verksamhetsplaner med många sidor och mycket struktur men med otydliga ambitioner. Det finns planer med få sidor och lite struktur men med tydliga ambitioner. Flera dokument av olika slag på olika nivåer Verksamhetsplanen för barn- och utbildningsnämnden är ofta inte det enda dokumentet för skolans styrning i en kommun. Många kommuner har skickat flera olika dokument från sin styrkedja. Många kommuner har även andra dokument och struktur för kommunens och skolornas kvalitetsarbete och resultatstyrning som kan ha fler och andra detaljmål samt nyckeltal. Dessa utgår dock ofta ifrån de som finns i verksamhetsplanen på huvudmannanivå. Många kommuner har lite struktur eller andra typer av dokument eller inga specifika dokument med planer och/eller målen formulerade för skolans verksamhet. I de senare fallen kan målen finnas i kommunstyrelsens verksamhetsplan, i nämndens eller förvaltningens budget eller verkaamhetsplan. I vissa fall uppger kommuner att de inte har några övergripande dokument med planer för skolans verksamhet. Det har vi betraktat som bortfall i analysen. Vi har inte analyserat kommunernas hela struktur och alla dokument för skolans styrning och systematiska kvalitetsarbete. Vi har fokuserat på det dokument där huvudmannens planer eller mål finns formulerade. Det bör vara relevant för denna analys eftersom många skolhuvudmän, men inte alla, trots allt i dessa dokument faktiskt detaljerat tydliggör sina mål och anger hur strukturen ska vara samt vad för data som respektive skola därmed minst behöver samla och styra mot. Dessutom är ju skolhuvudmannen överst i kedjan med juridiskt ansvar för skolans kvalitet och resultat.

11 11 Verksamhetsplanens betydelse Detta är ett exempel på hur organisationen och styrningen är tänkt att fungera vilken roll verksamhetsplanen ska ha. Så här skriver en kommun i inledningen: Källa: Östra Göinge kommuns Verksamhetsplan 2016 I samtal med lokala skolpolitiker, förvaltningschefer och rektorer har vi fått kommentarer som visar att den här tanken kring verksamhetsplanen fungerar i vissa kommuner. I andra kommuner har förvaltningschefer och rektorer sagt att Verksamhetsplanen har ingen inverkan på den dagliga verksamheten. Kommunstyrelsens mål påverkar ofta nämndens mål En vanlig struktur är att barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan följer den målstruktur som kommunen har övergripande för all sin verksamhet det som då ska genomsyra alla nämnders och förvaltningars planering. För vissa skolhuvudmän har detta lett till att man har skapat flera diffusa mål i förhållande till skolans huvuduppdrag. I vissa fall blir målen för skolans huvuduppdrag få eller kommer de till och med inte med i verksamhetsplanen.

12 12 Resultatstyrning Bristande struktur och resultatstyrning utan fokus på årskullar Som beskrivits ovan så saknar majoriteten av skolhuvudmännen struktur för mål- och resultatstyrning hela vägen från de tidiga årskurserna till årskurs 9. Uppställningen nedan från Degerfors kommun med varje ämne och varje årskurs hör således till undantagen. Det är dock inte en uppställning där vi kan se respektive årskulls utveckling över tid med möjlighet till analys kring vad det är just de eleverna behöver mer stöd kring. Genom att sammanställa dessa data har dock Degerfors kommun möjlighet att även följa respektive årskull hela vägen på detta sätt genom att alla kolumnerna i den här uppställningen istället avser en och samma årskulls utveckling läsår för läsår. Källa: Degerfors kommun

13 13 Nyckeltal för hela styrkedjan med fokus på årskull och förbättringar För årskurs 6 till 9 sätter lärarna betyg utifrån bedömning av elevernas kunskaper och förmågor i relation till kunskapskraven. Det ger underlag för nyckeltal som gymnasiebehörighet, meritvärde och betygspoäng per ämne. Nationella nyckeltal för årskurs 1 till 5 behöver inte vara betyg och det behöver inte genomföras några nya omfattande skolreformer. Grunden för att använda sådana nyckeltal finns redan i det arbete som alla lärare gör sedan många år tillbaka när de löpande bedömer elevernas utveckling i förhållande till kunskapskraven: - har inte godtagbara kunskaper - har godtagbara kunskaper (gröna ämnen läs nedan) - har mer än godtagbara kunskaper (blå ämnen läs nedan) Andelen gröna och blå ämnen per elev på årskulls- och kommunnivå De nationella resultatmåtten för årskurs 1 till 5 kan vara andelen gröna ämnen per elev och termin ; med andra ord andelen ämnen som varje elev har nått godtagbara kunskaper i. Med detta nyckeltal får både elever, föräldrar, skolan och huvudmannen ett helt annat fokus på alla ämnen under de tidiga skolåren. Man kan följa förbättringar per årskull, årskurs och ämne både i procent och i absoluta tal. Andelen blå ämnen per elev och termin är de ämnen där eleverna når mer än godtagbara kunskaper. Med detta nyckeltal kan man även fokusera på att de elever som utvecklas vidare förbi godtagbara kunskaper får det stöd och den stimulans som de har rätt till genom skolåren. Alla elever är viktiga för Sveriges framtid. Givetvis även de som har lätt för att klara kunskapskraven i skolan. En uppställning för årskurs 1 till 5 kan se ut så här på både skol- och kommunnivå. Fokus på förbättringar jämfört med de resultat som respektive årskull nådde föregående läsår.

14 14 Samma uppställning för årskurs 6 till 9 kan se ut så här på både skol- och kommunnivå även här fokus på respektive årskull och förbättringar för meritvärde och gymnasiebehörighet. Med detta som grund kan man sedan på skolnivå för respektive årskull analysera: - klasser och elever hur ska vi fördela resurserna? - ämnen och kunskapskrav hur ska vi använda resurserna? Med andra ord, för vilka ämnen och kunskapskrav behöver vi och respektive lärare specifikt utveckla undervisningen kring? Med detta som grund kan man sedan på kommunnivå för respektive årskull analysera: - skolor, årskullar och ämnen med andra ord hur ska vi fördela resurserna men också hur ska vi använda resurserna, exempelvis vilken kompetensuteckling behöver genomföras? Detta blir grunden för en styrkedja med nyckeltal som hänger ihop hela vägen från årskurs 1 till 9 baserat på det som är grunden för alla bedömningar och resultat: kunskapskraven.

15 15 Ett annat sätt att illustrera och sammanställa resultaten för att följa gröna samt blå ämnen och fokusera på förbättringar är den här uppställningen för en skola eller en hel kommun. Den visar varje årskulls resa genom läsåren till slutleveransen vårterminen i årskurs 9.

16 16 Reflektioner och kommentarer till skolhuvudmännens arbete med måloch resultatstyrning samt systematiskt kvalitetsarbete Om vad denna analys egentligen handlar om Skolhuvudmännens arbete med mål- och resultatstyrning är en del av hela den process som enligt styrdokumenten gäller för en skolverksamhet i Sverige och omfattar hela kedjan från lärarnas planering, undervisning och bedömning till analys samt förbättringar på både huvudmanna-, skol-, klassrums- och elevnivå. Både huvudmannen och rektor har juridiskt ansvar för denna process och lärarna är myndighetspersoner som ska utföra detta uppdrag. Det är denna styrkedja som ovan nämnda rapporter från olika organisationer redan tidigare har påpekat brister i. Det är denna styrkedja som är den stora utmaningen att få till att hända i verkligheten, det vill säga i vardagen på respektive skola. Om likvärdighet och att göra lika En central del i styrdokumenten för svensk skola handlar om likvärdig från en skola till en annan. Likvärdig innebär inte att alla måste göra lika. Detta gör att man i många kommuner och på många skolor är så fokuserade på likvärdig att ambitioner och ideér om att göra lika har blivit något fult som man ser ner på. Detta fokus på likvärdig istället för lika tar sig bland annat uttryck i den flora av olika strukturer och val av mål och nyckeltal som finns i skolhuvudmännens måldokument (som vi har analyserat) samt de tillhörande strukturerna för systematiskt kvalitetsarbete. I princip alla skolhuvudmän har sin helt egna struktur för detta. De område där det är mest lika-tänk är de olika så kallade brukarenkäter som genomförs för att fånga sådant som nöjdhet, trivsel, trygghet och delaktighet bland elever, föräldrar och personal. I andra delar av samhället och enligt vetenskaplig metod kring att analysera data finns det vissa saker som måste vara lika. I andra branscher och även i vissa andra länders skolsystem används begreppet compliance. På svenska kallas det för regelefterlevnad. Skolans arbete med mål- och resultatstyrning samt systematiskt kvalitetsarbete behöver vara mer lika bland annat för att höja kvaliteten på de data som samlas in och nivån på arbetet. Om dåligt utnyttjande av skol-it-system I princip alla kommuner har sedan millenieskiftet investerat i webbaserade så kallade lärplattformar eller verksamhetssystem för arbetet med planering, undervisning, bedömning och underlag för analys. I andra delar av samhället och affärsvärlden finns motsvarande verksamhetssystem för mål- och resultatstyrning där en grundidé är att när de som arbetar i verksamheten har gjort sitt jobb inne i systemet så finns olika typer av översikter med nyckeltal och underlag för analys automatiskt tillgängliga i systemet. Skolor och kommuner har generellt genom åren haft lite fokus på skolans resultatstyrning i samband med upphandlingar av dessa system vilket innebär att: leverantörerna generellt inte har utmanats till att ha fokus på att utveckla funktionerna för verksamhetsstyrning. de system som används och som trots allt har funktionalitet för detta är ofta underutnyttjade.

17 17 mycket av arbetet med insamling och sammanställning av data för analys utförs istället manuellt och är tungarbetat bland annat för att data matas in på olika sätt på olika skolor. översikter, tabeller och strukturer för analys är ofta underutvecklade. Om alla eller 100 procent 25 procent av alla kommuner har formulerat sina mål som alla, 100 procent eller varje elev. Att alla elever ska få möjlighet att nå målen är skolans uppdrag och det som skolorganisationen och personalen måste tänka i vardagen. Det är politiskt korrekt som mål men det är inga mål som organisationen tror vara möjliga att nå om de senaste läsårens resultat varit strax under eller just över 80 procents gymnasiebehörighet. Då fungerar inte 100 procent som mål utifrån teorierna för SMARTA mål (Specifika, Mätbara, Accepterade, Relevanta och Tidssatta). Att sätta 100 procent som mål är heller inte detsamma som att ha höga förväntningar. Källa: En av landets större kommuner som inte nått 90 procents gymnasiebehörighet någon gång de senaste sex läsåren. Genom att följa elevers och årskullars utveckling över tid samt sätta fokus på och mål för förbättringar genom alla skolåren ökar man sannolikt motivationen för personalen. Ett sätt som några skolhuvudmän hanterar detta på är med delmål mot ett slutmål eller en vision om 100 procent. När läsåret är slut kan en rektorer då meddela all personal om man har gjort mål eller ej. Kommunala skolpolitiker kan då känna till och resonera så här: Om tre läsår kommer den årskull som då lämnar årskurs 9 att ha kanonresultat. Det vet vi redan. Men hur går det på skolan X och den nuvarande årskullen i åk 4? Vad har förbättringsarbetet under den senaste läsåret lett till där?

18 18 Om små och stora kommuner I analysen blir det tydligt att stora kommuner med mer resurser generellt har mer struktur för mål- och resultatstyrning samt systematiskt kvalitetsarbete än små kommuner. Kvaliteten på strukturen har dock inte med storleken på kommunen att göra. Några av de goda exempel som vi listar nedan är just från mindre kommuner. Ambitionerna som man kan läsa om i dokumenten och mellan raderna har heller inte med storleken på kommunen att göra. Om en uppgivenhet I arbetet med dokumenten i den text- och innehållsanalys som vi har gjort kan man inte låta bli att reflektera över situationen i den svenska skolan och ambitionerna och inställningen hos de som är ansvariga för den skolhuvudmännen. Vissa skolhuvudmän beskriver sina tuffa utmaningar på olika områden. De konstaterar i dokumenten att deras elevresultat har gått ner och/eller har varit låga eller vikande över ett antal läsår. I skenet av det kan man i vissa fall få en känsla av uppgivenhet. Vissa skolhuvudmäns politiskt korrekta men otydliga målformuleringar känns inte övertygande. Man kan till och med undra var finns de som verkligen bestämmer sig för att förbättra resultaten? Om kopplingen mellan struktur för resultatstyrning och faktiska resultat Vi har som nämnts ovan inte analyserat alla dokument som skolhuvudmännen och kommunerna använder för detta. Vissa kommuner har skickat alla sina dokument för detta till oss och vissa andra kommuner har som vi uppfattar det mer eller mindre hela sin struktur för detta i sina verksamhetsplaner. Det finns många kommuner med en väl utvecklad struktur för systematiskt förbättringsarbete och resultatstyrning. Även om vår analys pekar på att det finns viktiga områden för ytterligare utveckling. Forskningen kring framgångsrika skolor både i Sverige och i andra länder visar att några av karaktärsdragen är: höga förväntningar, struktur, tydliga mål, rutiner och fokus på kedjan: resultat analys förbättringar resultat analys Med andra ord systematiskt förbättringsarbete och resultatstyrning. Det leder till frågan: Kan man se någon koppling mellan skolhuvudmännens övergripande måldokument och de resultat som deras skolor har nått? Som vi har beskrivit ovan så har vi gjort en text- och innehållsanalys av skolhuvudmännens senaste av dem själva uppfattade som aktuella måldokument. Vi har inte gjort en analys av deras måldokument över tid. Vi har också gjort en sammanställning av Skolverkets/SIRIS data för varje kommuns gymnasiebehörighet de sex senaste läsåren fram till och med 2015/2016. Utifrån det har vi gjort följande jämförelser: - Av de 101 kommuner som inte nått 90 procents gymnasiebehörighet någon gång de sex senaste läsåren har mer än 80 skolhuvudmän otydliga målformuleringar och/eller enbart mål för årskurs 9. - Av de 13 kommuner som har lyft sin gymnasiebehörighet steg för steg till över 90 procent eller högre gymnasiebehörighet de senaste sex läsåren har vissa skolhuvudmän, men inte majoriteten, tydliga målformuleringar och/eller mål för årskurs 3 till 9. Bland dessa kommuner finns också exempel på kommuner som tydligt visar att de generellt och konsekvent arbetar enligt karaktärsdragen för framgångsrika skolor.

19 19 - Av de kommuner som har haft 90 procents gymnasiebehörighet eller högre de sex senaste läsåren har många otydliga målformuleringar och/eller enbart mål för årskurs 9. - Av de sju skolhuvudmän som har både tydliga målformuleringar och mål för alla ämnen hela vägen från årskurs 3 till 9 finns: - sex kommuner som kämpar med låga resultat men som nu kan antas ha bestämt sig för en struktur för att kunna nå högre resultat. - en kommun med konstant höga resultat. Således är inte skolhuvudmännens struktur i sina måldokument någon quick fix eller universallösning för bättre elevresultat. Med tanke på proportionerna i det vi kommit fram till i analysen endast en skolhuvudman visar att de följer årskullar, 14 procent har mål för årskurs 3, 6 och 9 och 18 procent har tydliga tidsatta mål - blir dock en reflektion med tanke på att forskningen om framgångsrik skolverksamhet är tydlig kring vikten av struktur för mål- och resultatstyrning och koll på resultaten: Hur mycket kan skolresultaten i Sverige förbättras inom några år om alla skolhuvudmännen utvecklar sin struktur för systematiskt förbättringsarbete samt resultatstyrning och får det att bli en del av varje skolas verksamhet i vardagen i kombination med höga förväntningar och ambitioner? Anledningar till goda resultat trots bristande struktur och styrning från huvudmannen beror annars ofta på väldigt starka enskilda skolledare och/eller elevernas socioekonomiska bakgrund. Problemet med likvärdighet är konstaterat som en av skolans verkliga utmaningar i Sverige. Här har skolhuvudmännen och rektorerna en avgörande roll för och en möjlighet att med mer struktur, göra lika och radikalt förbättra både likvärdigheten och elevresultaten.

20 20 Så här begärde vi in underlag från respektive skolhuvudman

Skolans resultatutveckling 2011-2015

Skolans resultatutveckling 2011-2015 1 Skolans resultatutveckling 2011-2015 Vad säger statistiken? Vilka skolkommuner förbättrar resultaten? Hur tänker de? En rapport från InfoMentor För mer information kontakta Mats Rosenkvist, InfoMentor

Läs mer

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sid 1 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Nationella och lokala styrdokument...

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola rn Beslut Dnr 43-2014:8037 Kungsörs kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Kungsörs kommun 2(10) Tillsyn i Kungsörs kommun har genomfört tillsyn av Kungsörs kommun under våren 2015.

Läs mer

Styrning, uppföljning och kontroll av att eleverna i grundskolan når kunskapskraven. Oxelösunds kommun

Styrning, uppföljning och kontroll av att eleverna i grundskolan når kunskapskraven. Oxelösunds kommun www.pwc.se Revisionsrapport JohanCöster Eleonor Duvander Styrning, uppföljning och kontroll av att eleverna i grundskolan når kunskapskraven Oxelösunds kommun Innehållsförteckning Sammanfattning och bedömning...

Läs mer

Uppföljning av skolresultat - VT 2019

Uppföljning av skolresultat - VT 2019 s. 1 (6) FÖRVALTNINGEN FÖR UTBILDNING, KOST, KULTUR OCH FRITID 2019-07-30 Vår referens: Svenjohan Davidson Direkttel: 040-641 13 42 E-post: Svenjohan Davidson@lomma.se Diarienr: BUN/2018:186 Er referens:

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola f in Skolinspektionen Dnr 44-2017:5471 Montenova montessoriskola ekonomisk förening Org.nr. 769602-2248 susanne.palmgren@montenova.se för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Nova Montessoriskola

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola r% Beslut Dnr 44-2014:7787 Freinetskolan Mimer Ekonomisk Förening Org.nr. 769602-1117 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Freinetskolan Mimer belägen i Norrtälje kommun 2(10) Tillsyn

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem v Beslut Skolinspektionen 2014-11-12 Stiftelsen Islamiska skolan in fo@islamiskaskolan.com Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Islamiska skolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Projektbeskrivning. Fler elever ska nå grundskolans mål i Perstorps kommun

Projektbeskrivning. Fler elever ska nå grundskolans mål i Perstorps kommun Projektbeskrivning Fler elever ska nå grundskolans mål i Perstorps kommun Bakgrund Perstorp har som skolkommun brottats med vikande skolresultat under 2000-talet. Perstorp har precis som många andra kommuner

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut Finspångs kommun kommun@finspang.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter riktad tillsyn i Hällestad skola i Finspångs kommun Skolinspektionen Box 330, 581 03 Linköping 2 (6) Skolinspektionens

Läs mer

Huvudmannabeslut för förskoleklass och grundskola

Huvudmannabeslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2016:10921 Gällivare kommun Huvudmannabeslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Gällivare kommun Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 2 (6) s beslut Föreläggande förelägger

Läs mer

Analys av elevresultat och andra resultat samt förslag på åtaganden

Analys av elevresultat och andra resultat samt förslag på åtaganden Resultatdialog Analys av elevresultat och andra resultat samt förslag på åtaganden Mall för arbetslag/ämneslag Skola Arbetslag/ämneslag (Ange skolans namn) (Ange lagets namn) Dataunderlag som använts Betyg,

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2016:10888 Härnösands kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i grundskolan i Härnösands kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 2 (6) Skolinspektionens

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13 Datum 130909 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2016:11365 Kastellskolan Org.nr. 888000-8365 för förskoleklass och grundskola efter tillsyn av Kastellskolan i Härnösands kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Vasaskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Vasaskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Vasaskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Vasaskolan Mjölby kommun Datum 2009-10-23 Dnr 43-2009:1652 Rektorn

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling?

Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling? InfoMentor P.O.D.B:s kommentarer om hur vi kan hjälpa skolor och kommuner utifrån Skolinspektionens kvalitetsgranskning, Rapport 2010:10 Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling?

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola Kvalitetsredovisning 215/216 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut Flens Kristna Skola AB info@flenskristna.se daniel.steeen@flenskristnaskola.se Flens Kristna Skola AB Org. nr 818501-0470 Beslut för förskoleklass och grundskola efter riktad tillsyn av Flens Kristna

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Skola Ansvarig Rektor:

Skola Ansvarig Rektor: SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap

Läs mer

Resultatredovisning betyg HT 2018 årskurs 6 till 9

Resultatredovisning betyg HT 2018 årskurs 6 till 9 Ärende 8 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2019-02-15 Utbildningskontoret Utbildningsnämnden Kommundelsnämnderna Resultatredovisning betyg HT 2018 årskurs 6 till 9 Dnr: UN 19/29 Sammanfattning av ärendet Enligt den

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2017:5469 Föräldrakoop.gadden ek.förening Org.nr. 716448-1132 patrik.solerius@gmail.com för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Föräldrakooperativet Gadden i Bollebygds kommun Skolinspektionen

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2018-10-01 PM Slutbetyg i grundskolans årskurs 9 2018 Följande redovisning avser slutbetyg i årskurs 9 vårterminen 2018. Uppgifterna har hämtats ur Skolverkets databas

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola rn Beslut Hudik Friskoleutbildning AB Org.nr. 556617-4438 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Glada Hudikskolan belägen i Hudiksvalls kommun 2 (7) Tillsyn i Glada Hudikskolan har

Läs mer

Kommunala utförares skolstrategi Alla i Mål Förskola Fritidshem - Grundskola Särskola - Gymnasium

Kommunala utförares skolstrategi Alla i Mål Förskola Fritidshem - Grundskola Särskola - Gymnasium Skolstrategi Skolkontoret 2013-01-25 Kent Norström Revidering 2015-10-31 08-59097445 Dnr SVV/2013:18 kent.norstrom@upplandsvasby.se Kommunala utförares skolstrategi Alla i Mål Förskola Fritidshem - Grundskola

Läs mer

STRATEGI. Strategi för förbättrade kunskapsresultat

STRATEGI. Strategi för förbättrade kunskapsresultat STRATEGI Strategi för förbättrade kunskapsresultat Vision Barn- och utbildningsförvaltningen ska skapa förskolor och skolor där alla barn och elever når sin fulla potential. Trygghet, trivsel och lärande

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2016:10388 Eskilstuna kommun info@eskilstuna.se för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eskilstuna kommun Box 330, 581 03 Linköping, Besöksadress Storgatan 33 2 (6) s beslut Föreläggande

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Segrande Liv Grundskola Org.nr. 843001-7593 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Segrande Liv Grundskola belägen i Höörs kommun Skolinspektionen. Postadress: Box

Läs mer

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17 Enheten för förskole- och grundskolestatistik 2017-11-30 1 (19) Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17 I den här promemorian beskrivs s statistik om resultaten från de nationella

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Dnr 44-2016:5175 Kristna skolföreningen i Malmö Org.nr. 846002-6654 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Mariaskolan belägen i Malmö kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Ideella föreningen Lars Virgins Förskola, Sally Bauerskolan F-6 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Sally Bauerskolan F-6 belägen i Helsingborgs kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Kvalitetsrapport. Grundskola - Huvudman

Kvalitetsrapport. Grundskola - Huvudman Kvalitetsrapport Grundskola - Huvudman Köpings kommun Rapporten skriven av: Torkel Nilson och Helén Hammarlund, 2018-09-07 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Innehåll 4 Mål i

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut Skolinspektionen 2015-01-26 Pysslingen Förskolor och Skolor AB Rektorn vid Alfaskolan Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Alfaskolan i Solna kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Dnr 44-2016:5173 Föreningen Hemgårdar i Malmö Org.nr. 846000-9460 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Malmö Montessoriskola belägen i Malmö kommun 2 (9) Dnr 44-2016:5173

Läs mer

Matteusskolans systematiska kvalitetsarbete

Matteusskolans systematiska kvalitetsarbete Matteusskolan Sammanfattning måluppfyllelse 2017 Dnr: Sid 1 (7) 2018-01-29 Matteusskolans systematiska kvalitetsarbete På Matteusskolan bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete i syfte att ständigt utveckla

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Gotlands kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Gotlands kommun 2 (7) Tillsyn i Gotlands kommun har genomfört tillsyn av Gotlands kommun under våren 2015. Tillsynen har avsett det samlade

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola en jp Beslut Idunstiftelsen för waldorfpedagogik Org.nr: 802478-2230 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Idunskolan östra Stockholms waldorfskola belägen i Nacka kommun 2 (9) Tillsyn

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2016:5110 Freinetskolan Kastanjen ekonomisk förening Org.nr. 769600-0590 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Freinetskolan Kastanjen belägen i Botkyrka kommun 2 (9) Tillsyn i

Läs mer

En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans

En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans Utbildningsstatistik 2013-11-28 1 (8) En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans årskurs 6 I denna promemoria redovisas terminsbetygen vårterminen 2013 för elever i årskurs 6. Betygssättningen

Läs mer

r'n Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter bastillsyn i Assaredsskolan belägen i Göteborgs kommun

r'n Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter bastillsyn i Assaredsskolan belägen i Göteborgs kommun r'n Beslut Dnr 44-2015:4209 Assareds skolkooperativ Ek för. Org.nr. 716445-1390 jan.andersson@assaredsskolan.se styrelsen@assaredsskolan.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Assaredsskolan

Läs mer

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola Dir. 2015:35 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En kommitté en skolkommission ska lämna förslag som

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Dnr 44-2016:9438 Föreningen Backaskolan Org.nr. 846500-1777 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Backaskolan belägen i Malmö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box

Läs mer

Kvalitetsdokument 2018 Grundskola. Re 334 Ekeby/Svalnäs

Kvalitetsdokument 2018 Grundskola. Re 334 Ekeby/Svalnäs Kvalitetsdokument 2018 Grundskola Re 334 Ekeby/Svalnäs 1 Innehållsförteckning 1 Skolans utvecklingsarbete 5 1.1 Hur har ni lyckats med era utvecklingsområden för innevarande läsår? 5 1.2 Vilka är skolans

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Glädjetårar! Systematiskt kvalitetsarbete som ger Skolinspektionen glädjetårar?

Glädjetårar! Systematiskt kvalitetsarbete som ger Skolinspektionen glädjetårar? Glädjetårar! Systematiskt kvalitetsarbete som ger Skolinspektionen glädjetårar? www.infomentor.se Skolinspektionen har konstaterat att bland de vanligast förekommande bristerna i samtliga skol- och verksamhetsformer

Läs mer

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolan läsåret

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolan läsåret 1 Kvalitetsrapport för Lorensberga skolan läsåret 2015-2016 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I grundskola åk 7-9 Göran Törnqvist, rektor & Ann- Sofie Gunnarsson, biträdande rektor. 2 Innehåll KVALITETSARBETE...

Läs mer

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Revisionsrapport Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Hallsbergs kommun Marie Lindblad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2017:6137 Bollnäs kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Bollnäs kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (8) Skolinspektionens beslut

Läs mer

Föreläggande vid vite

Föreläggande vid vite Beslut Tierps kommun Dnr 43-2013:4718 Föreläggande vid vite efter tillsyn av Tierps kommun 1 (5) Tillsyn i Tierps kommun Beslut Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 och 27 skollagen (2010:800)

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola IL j^ Skolinspektionen Dnr 43-2017:5419 Sotenäs kommun registrator.kommun@sotenas.se för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Sotenäs kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress

Läs mer

PM Betyg och stöd från årskurs 6 till 9. Dokumentdatum: Dnr: 2017:690 0 (16)

PM Betyg och stöd från årskurs 6 till 9. Dokumentdatum: Dnr: 2017:690 0 (16) PM Betyg och stöd från årskurs 6 till 9 Enheten för förskole- och grundskolestatistik Analysavdelningen 0 (16) Innehåll Sammanfattning... 1 De flesta uppnår godkända betyg... 1 Skolorna har svårt att stödja

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Utbildningsföretaget Scandiacus AB för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Kunskapsakademin i Sundsvalls kommun SkOlirlSpektiOnerlSkolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2017:5633 Avesta kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Åvestadalskolan i Avesta kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (5) Skolinspektionens

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan

Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Dnr 43-2017:5765 Mjölby kommun mjolbykommun@mjolby.se för vuxenutbildning efter tillsyn i Mjölby kommun Skolinspektionen Box 330, 581 03 Linköping, Besöksadress Storgatan 33 2 (6) Skolinspektionens beslut

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2017:5988 Östersunds kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Östersunds kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 2(7) Skolinspektionens beslut Föreläggande

Läs mer

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 1 (9) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2013 1 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg sätts,

Läs mer

1(10) systematiska kvalitetsarbete. Barn- och ungdomsförvaltningen

1(10) systematiska kvalitetsarbete. Barn- och ungdomsförvaltningen 1(10) Barn- och ungdomsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete Barn- och ungdomsförvaltningen Februari 2018 2018-01-19 1 (10) 2(10) Innehåll 1. INLEDNING...2 1.1. Om systematiskt kvalitetsarbete...2

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola en l Nrsaf Beslut Djurgårdens Waldorfskoleförening Org.nr. 802422-2641 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Djurgårdens Waldorfskola belägen i Stockholms kommun 2 (7) Tillsyn i Djurgårdens

Läs mer

Behörighet gymnasieskolans yrkesprogram

Behörighet gymnasieskolans yrkesprogram 1. Kunskaper Sett till alla elever på skolan minskar behörigheten till gymnasieskolans yrkesprogram något, ner till 85,7 % från 88,5 % föregående läsår. Skolan har under läsåret 2017/2018 haft större andel

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Beslut Dnr 43-2017:5993 Östersunds kommun Beslut för grundskola efter tillsyn av Parkskolan i Östersunds kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 Skolinspektionen Beslut

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan Mjölby kommun Datum 2009-10-23 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

Kvalitetsrapport Vedevågs skola

Kvalitetsrapport Vedevågs skola Kvalitetsrapport Vedevågs skola 2015-2016 1 Innehåll 1. GRUNDFAKTA... 4 2. RESULTAT... 5 2.1 Normer och värden... 5 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål... 6 2.3 Elevinflytande och demokrati

Läs mer

Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Kultur- och utbildningsförvaltningen 2015-02-19 Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015 HUVUDMANNANIVÅ Alla skolor och förskolor i Mellerud ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete där verksamheten

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut Skolinspektionen 2015-09-15 Ingridskolan AB Rektorn vid Ingridskolans grundskola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Ingridskolans grundskola i Solna kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2017:5465 Forsviks friskola Org.nr. 865501-0661 styrelsen@forsviksfriskola.se för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Forsviks friskola belägen i Karlsborgs kommun Skolinspektionen Box

Läs mer

Huvudmannabeslut för förskoleklass och grundskola

Huvudmannabeslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2018:7148 Kiruna kommun Huvudmannabeslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Kiruna kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 2 (6) Skolinspektionens

Läs mer

Fler mått för att analysera elevers resultat i grundskolan och gymnasieskolan

Fler mått för att analysera elevers resultat i grundskolan och gymnasieskolan 2019-02-08 1 (9) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2018/144 Utbildningsnämnden Fler mått för att analysera elevers resultat i grundskolan och gymnasieskolan Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2017:5475 Montessoriskolan i Onsala ekonomisk förening Org.nr. 769601-3361 ordforande@onsalamontessoriskola.se för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Onsala Montessoriskola i Kungsbacka

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2016:10346 Haninge kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Tungelsta skola i Haninge kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Dnr 43-2016:10346

Läs mer

Resultatsammanställning läsåret 15/16

Resultatsammanställning läsåret 15/16 Dnr 2016/BUN 0086 Resultatsammanställning läsåret 15/16 Tyresö kommunala grundskolor 2016-08-09 Tyresö kommun / 2016-08-09 2 (22) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun / 2016-08-09 3 (22) Innehållsförteckning

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Ramlösa Friskola AB Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Ramlösa friskola belägen i Helsingborg kommun 2(11) Tillsyn i Ramlösa friskola Skolinspektionen har genomfört

Läs mer

Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13 Datum 13 september 2013 1 (7) Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla

Läs mer

En väg mot högre måluppfyllelse. Vittras kvalitetsdag 27 nov 2013

En väg mot högre måluppfyllelse. Vittras kvalitetsdag 27 nov 2013 En väg mot högre måluppfyllelse Vittras kvalitetsdag 27 nov 2013 " Ingela Gullberg Kvalitetschef Grundskollärare Gymnasielärare Skolledare Skolverket Skolinspektionen AcadeMedia! Kan du svara på frågan:

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VAD SKOLA LÄSÅRET

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VAD SKOLA LÄSÅRET SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VAD SKOLA LÄSÅRET 2016-2017 TRYGGHET OCH STUDIERO -Vi kommer att fortsätta ha en hög vuxennärvaro på raster, vid bussar och vid olika aktiviteter så att eleverna känner

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan

Verksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Rombergaskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Målgruppen är Rombergaskolans elever inom förskoleklass, grundskola och fritidshem. Vision Alla barn och ungdomar i Enköpings

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Dnr 44-2015:9775 Centrina utbildning Aktiebolag Org.nr. 556757-2234 info@centrina.se Beslut för grundskola efter tillsyn i Centrina Kviberg belägen i Göteborgs kommun 2 (7) Dnr 44-2015:9775 Tillsyn i Centrina

Läs mer

Huvudmannens ansvar och roll i det systematiska kvalitetsarbetet Utmaningar och framgångsfaktorer

Huvudmannens ansvar och roll i det systematiska kvalitetsarbetet Utmaningar och framgångsfaktorer Huvudmannens ansvar och roll i det systematiska kvalitetsarbetet Utmaningar och framgångsfaktorer carl-henrik.adolfsson@lnu.se Innehåll för samtalet Huvudmannens plats, roll och ansvar i ett snårigt styrningslandskap

Läs mer

Skolutvecklingsplan. Skolans namn: Hallerna Skola Läsår: Kommun: Stenungsunds kommun. Vi utbildar världsmedborgare

Skolutvecklingsplan. Skolans namn: Hallerna Skola Läsår: Kommun: Stenungsunds kommun. Vi utbildar världsmedborgare Skolutvecklingsplan Skolans namn: Hallerna Skola Läsår:2017-2018 Kommun: Stenungsunds kommun Vi utbildar världsmedborgare Information om skolenheten Hallerna är en nystartad enhet. Verksamheten på enheten

Läs mer

Beslut Dnr :4175. Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Hannaskolan i Örebro

Beslut Dnr :4175. Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Hannaskolan i Örebro Beslut 2011-03-17 Dnr 44-2010:4175 Beslut efter tillsyn av den fristående grundskolan Hannaskolan i Örebro Beslut Tillsyn i Hannaskolan 2011-03-17 2 (7) Dnr 44-2010:4175 Stiftelsen Hannaskolan Tillsyn

Läs mer

Barn och Familj 2012-08-17

Barn och Familj 2012-08-17 I Eslövs kommun genomförs varje år en enkätundersökning bland samtliga elever i åk 5 och 7 kring elevernas arbetsmiljö och inflytande. Resultaten för varje skola sammanställs och därefter genomförs en

Läs mer

Uppföljning och analys av skriftligt omdöme årskurs 3 och betyg årskurs 6 och 9

Uppföljning och analys av skriftligt omdöme årskurs 3 och betyg årskurs 6 och 9 Tjänsteskrivelse 1 (12) Handläggare Lena Öijen Uppföljning och analys av skriftligt omdöme årskurs 3 och betyg årskurs 6 och 9 Sammanfattning Ingen uppföljning och analys av skriftliga omdömen årskurs

Läs mer

10 olika sätt att genomföra IUP-processen

10 olika sätt att genomföra IUP-processen 10 olika sätt att genomföra IUP-processen augusti 2012 Visualisera och effektivisera IUP-processen på er skola? Hur ska ni genomföra IUP-processen pedagogisk, undervisning, skriftliga omdömen, framåtsyftande

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beshit Medborgarskolan Stockholmsregionen Org.nr. 802006-0524 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av Medborgarskolan Stockholmsregionen Tillsyn av Medborgarskolan Stockholmsregionen Beslut 2 (8) har

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Dnr 43-2014:7777 Forshaga kommun kommun@forshaga.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn av skolformerna förskoleklass och grundskola i Forshaga kommun Skolinspektionen

Läs mer

Uppföljningsrapport nyanländas lärande

Uppföljningsrapport nyanländas lärande Rapport 1 (6) Datum Diarienummer 2017-08-29 BIN 2017/1424 Kvalitetschef Linda Abrahamsson 0410-73 43 31 linda.abrahamsson@trelleborg.se Uppföljningsrapport nyanländas lärande Vidtagna och planerade åtgärder

Läs mer

Huvudmannabeslut för förskoleklass och grundskola

Huvudmannabeslut för förskoleklass och grundskola Ab Skolinspektionen Dnr 43-2016:10935 Luleå kommun Huvudmannabeslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Luleå kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 Skolinspektionen

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skövde kommun skovdekommun@skovde.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i förskoleklassen och grundskolan i Skövde kommun 2 (12) Tillsyn i förskoleklassen och grundskolan i Skövde kommun

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Vad innebär kvalitetsarbete inom skolväsendet? 4 kap. 3-8 skollagen Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet

Läs mer

BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete

BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete som plattform för ett forskningsbaserat arbetssätt Att kritiskt granska vad man gör och varför Att ta in ny kunskap och

Läs mer

Resultatsammanställning läsåret 2017/2018

Resultatsammanställning läsåret 2017/2018 Dnr 2018/BUN 0086 Resultatsammanställning läsåret 2017/2018 Tyresö kommunala grundskolor 2018-08-08 Tyresö kommun / 2018-08-08 2 (18) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun / 2018-08-08 3 (18)

Läs mer

Dnr :5302, :5303, :5305, :5306, :5307, :5308, :5310

Dnr :5302, :5303, :5305, :5306, :5307, :5308, :5310 Skolinspektionen 2018-01-08 Dnr 43-2017:5302, 43-2017:5303, 43-2017:5305, 43-2017:5306, 43-2017:5307, 43-2017:5308, 43-2017:5310 Bollebygds kommun kommunenabollebygd.se för förskolan, fritidshemmet, förskoleklassen,

Läs mer

Kvalitetsrapport. Ekbackens skola

Kvalitetsrapport. Ekbackens skola Kvalitetsrapport Ekbackens skola Läsåret 2018 2019 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 Kunskaper, bedömning och betyg... 5 3.

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer