1(10) systematiska kvalitetsarbete. Barn- och ungdomsförvaltningen

Transkript

1 1(10) Barn- och ungdomsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete Barn- och ungdomsförvaltningen Februari 2018

2 (10) 2(10) Innehåll 1. INLEDNING Om systematiskt kvalitetsarbete BÄRANDE STRUKTURER Måluppföljning- och analysrapport samt verksamhetsplan Analysen är grunden för utveckling METODER Datakällor för uppföljning och analys Stödjande insatser för utveckling...5 BILAGA 1 - PLAN FÖR DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET...7 BILAGA 2 - SKISS ÖVER DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET...9

3 (10) 3(10) 1. INLEDNING I detta dokument beskrivs barn- och ungdomsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Avsikten med dokumentet är att tydliggöra en sammanhållen styrkedja i kvalitetsarbetet där kopplingen mellan enhetsnivån och huvudmannanivån är grundläggande. Avsikten är också att tydliggöra de bärande strukturerna och metoderna som utgör navet i kvalitetsarbetet när det gäller uppföljning, analys och utveckling. Det systematiska kvalitetsarbetet syftar ytterst till att främja ökad måluppfyllelse och ständig förbättring. Järfälla kommun är som huvudman skyldig 1 att bedriva ett kvalitetsarbete gentemot de kommunala verksamheterna inom barn- och ungdomsnämnden verksamhetsområde 2. Det är dock frivilligt för de fristående verksamheterna att delta. I följande text beskrivs det systematiska kvalitetsarbetet. I bilagorna 1 och 2 ges en mer detaljerad bild över de olika delarna inom det systematiska kvalitetsarbetet. Här återfinns dessutom tidsangivelser för när de olika momenten sker Om systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete 3 handlar det systematiska kvalitetsarbetet om att systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamheten analysera resultaten i förhållande till de nationella målen utifrån det planera och utveckla utbildningen I detta arbete ingår måluppföljning, både vad gäller nationella och kommunala mål. En viktig del i systematiska kvalitetsarbetet är därför att skapa en sammanhängande och tydlig mål- och styrkedja som går från nationella och kommunala styrdokument ned till enhetsnivå. Uppföljningen av verksamheten måste sedan gå från enhetsnivå uppåt i organisationen. På detta vis skapas två olika perspektiv dels ett top-downperspektiv, dels ett bottom-up-perspektiv. Elever, lärare, rektorer och huvudmän har således alla viktiga roller att spela i det systematiska kvalitetsarbetet och utgör tillsammans länkar i en styrkedja: Eleven har rätt till en bra utbildning i en trygg miljö. Genom delaktighet och inflytande får eleven möjlighet att berätta för läraren hur undervisningen upplevs fungera. Läraren ansvarar för att varje elev får det stöd som behövs. Läraren berättar för rektor vilka förutsättningar och åtgärder som behövs vidtas. Det kan till exempel handla om att läraren informerar rektorn om behovet av att en utredning görs för att ta reda på om en elev behöver särskilt stöd. Rektor leder utvecklingsarbetet och ska se till att varje elev får den undervisning han eller hon har rätt till. Rektor tar reda på lärarnas och elevernas behov genom att aktivt följa verksamheten. En del saker åtgärdar 1 Se skollagen 4 kap Det systematiska kvalitetsarbetet omfattar förskola, pedagogisk omsorg, grundskola samt grundsärskola 3 Skolverket (2012b). Skolverkets Allmänna råd med kommentarer. Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Stockholm

4 (10) 4(10) rektor själv, en del måste tas upp med huvudmannen. I det sistnämnda fallet kan det till exempel handla om elevärenden där rektor trots alla vidtagna åtgärder inte kan tillgodose en elevs behov och därför vänder sig till huvudmannen. Huvudmannen ska skapa goda förutsättningar för skolornas utvecklingsarbete. Det innebär bland annat att ha en dialog med rektor för att förstå skolans verksamhet och behov. 2. BÄRANDE STRUKTURER 2.1. Måluppföljning- och analysrapport samt verksamhetsplan Det systematiska kvalitetsarbetet består av uppföljning, analys samt planering och även genomförande. De tre första momenten redovisas och återges i de centrala dokumenten: Måluppföljning- och analysrapport (MAR) Verksamhetsplan (VP) Dessa dokument ska betraktas som ledande i det systematiska kvalitetsarbetet och utgör dess stomme. MAR och VP görs dels på enhetsnivå, dels på förvaltningsnivå. Dokumenten är starkt sammankopplade då de förser varandra med information. Dokumenten har dock olika syften. MAR är av bakåtblickande karaktär och tar sikte på mål- och resultatuppföljning genom att läsåret som varit utvärderas och analyseras. Utifrån analysen i MAR diskuteras relevanta utvecklingsområden. VP tar avstamp i MAR och konkretiserar hur barn- och ungdomsförvaltningen ska arbeta framåt för att nå önskad utveckling. I VP anges därför målområden för kommande läsår och åtgärder som avses vidtas för måluppfyllelse Analysen är grunden för utveckling Som nämndes ovan bedrivs kvalitetsarbetet dels på enhetsnivå, dels på förvaltningsnivå. Processen kan beskrivas som två parallella cykler med kopplingar och utbyten sinsemellan. På enhetsnivå gäller att exempelvis en skola analyserar det gångna läsåret i MAR. Här anges hur skolan har presterat sett utifrån de målsättningar som fanns. Målsättningarna kan vara enhetens egna och/eller målsättningar som uttryckts från huvudmannens sida. Utifrån måluppföljningen och resultatanalysen formulerar skolan en VP som ska gälla för kommande läsår. Samtliga enheters analyser som presenteras i respektive enhets MAR, kommer sedan förvaltningen till del och utgör ett underlag till förvaltningens MAR. Denna syftar till att analysera läsåret som varit, men utifrån en aggregerad nivå. Förvaltningens MAR utgör grund för de övergripande utvecklingsområdena som anges i förvaltningens VP. Om ett flertal av enheternas MAR lyfter liknande behov, kan detta generera ett utvecklingsområde som fastställs i förvaltningens VP. Om förvaltningens MAR synliggör negativa resultatsavvikelser eller negativa trender på övergripande nivå kan även detta leda till att specifika utvecklingsområden föreslås. Utvecklingsområdena som anges är alltid behovsorienterade och ska syfta till ökad måluppfyllelse. Utvecklingsområdena som fastställs i förvaltningens VP ska dels vara vägledande i det övergripande utvecklingsarbete förvaltningen driver, men ska också ange riktningen för enheternas utvecklingsarbete. Därför ska de övergripande

5 (10) 5(10) utvecklingsområdena samt åtgärder som kan vidtas på enhetsnivå anges i enheternas VP. Detta innebär att enheternas VP kan innehålla lokala utvecklingsområden samt förvaltningens övergripande. Utvecklingsområdena följs sedan upp i MAR på enhets- respektive förvaltningsnivå och eventuella nya utvecklingsområden anges i VP. Nedan illustreras flödet och kopplingen mellan enheternas respektive förvaltningens analys och utvecklingsarbete. Läsaren bör dock vara medveten om att det är förenklad skiss som beskriver sambanden mellan MAR och VP och inte hela det systematiska kvalitetsarbetet. För en mer övergripande bild av det systematiska kvalitetsarbetet hänvisas det därför till bilaga 1 och bilaga 2. MAR förvaltning Analys av föregående läsår. Uppföljning av utvecklingsområden som angavs i VP:n. VP enheterna Vilka utvecklingsområden ska enheten fokusera på? Hur ska arbetet ske? VP förvaltning Vilka utvecklingsområden ska förvaltningen fokusera på? Hur ska arbetet ske? Utvecklingsområdena anges i mallen för enheternas VP. MAR enheterna Analys av föregående läsår. Uppföljning av utvecklingsområdena som angavs i VP:n. 3. METODER 3.1. Datakällor för uppföljning och analys Pedagogiska verksamheter är i regel svårbedömda, eftersom uppdraget som enheterna har, är dubbelbottnat det handlar dels om det så kallade värdeuppdraget, dels om kunskapsuppdraget. Även om man via olika nyckeltal eller resultatmått kan fånga delar av enheternas verksamhet kan det vara svårt att göra en exakt bedömning av helheten via enskilda nyckeltal. Ambitionen är därför att erbjuda en mångfald av olika datakällor som kombinerat ska belysa enheternas verksamheter utifrån ett helhetsperspektiv. Följande datakällor kommer att användas i arbetet med respektive MAR: Betyg

6 (10) 6(10) Attitydundersökning Screeningar Nationella prov Personal- och elevdata Bedömningsstöd BRUK 4 Som framgår innehåller datakällorna såväl hårda data till exempel personalstatistik och elevbetyg, som mjuka data, till exempel BRUK och attitydundersökning. Med ett brett urval av datakällor är förhoppningen att alla verksamheter ska erbjudas en utgångspunkt i sina analyser Stödjande insatser för utveckling Det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas långsiktigt både vad gäller resultat och analys av vidtagna åtgärder. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ska genomsyra allt arbete, såväl genomförande av det systematiska kvalitetsarbetet som val av insatser för utveckling. Under december-januari genomför förvaltningen enhetsbesök på ett antal enheter, så kallade kvalitetsuppföljningar. Dessa besök syftar i första hand till att följa upp enheternas aktuella måluppfyllelse- och analysrapporter och föra en dialog kring enhetens kunskapsresultat. Därutöver ses kvalitetsuppföljningarna som en metod för förvaltningen att skapa sig en bild av enheternas behov och utmaningar. Kvalitetsuppföljningarna bidrar därför till att ge ytterligare en bild av en mångfacetterad verksamhet som inte alltid låter sig fångas inom ramen för ett dokument. Utöver kvalitetsuppföljningarna för även verksamhetschefen en behovsstyrd dialog med enhetscheferna i syfte att stödja en positiv resultatutveckling. Förvaltningen erbjuder vidare enheterna stöd och hjälp inom ett antal områden. Exempelvis kommer en workshop att hållas i syfte att stödja processen inför enheternas skrivande av verksamhetsplanerna. Även ett webbaserat analysverktyg kommer att presenteras över attitydundersökningen för enheterna med avsikten att möjliggöra för ytterligare analys av enheternas behov. Därutöver avser förvaltningen att förse enheterna med aktuella betygsdata vid höstterminens slut så att snabba återkopplingar kan göras med respektive lärare. 4 BRUK är ett verktyg för självskattningsverktyg av kvaliteten i samtliga skolformer och är ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. BRUK står för Bedömning, Reflektion, Utveckling och Kvalitet.

7 (10) 7(10) BILAGA 1 - PLAN FÖR DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET Måna d Juni Enhetsnivå Förvaltningsnivå Kommunnivå Budget för kommande kalenderår Sep Underlag för delårsrapport (T2:an), till förvaltningen Underlag för delårsrapport (T2:an), till BUN Delårsrapport för kommunen Sep Inlämning MAR analys av föregående läsår och ska kopplas till föregående läsårs VP. Måluppfyllelsen ska utvärderas. Officiell betygsstatistik analyseras Okt Deltar i workshop med MARbearbetning/återkoppling, t ex. kritiska vänner. Arrangerar workshop med MAR- och VPfokus. Syftar till att ge återkoppling av MAR:en samt förbereda framtagandet av VP:n. Feedback sker i par/trio så att inläsningen inte blir för betungande. Okt Screening i förskoleklass Screeningresultaten förmedlas till förskolorna Okt Okt Nov Datainlämning till SCB (förskolan) Inlämning VP planering för innevarande läsår. Här anges mål för enheten (både de kommunala och enhetens lokala). Hur man avser arbeta för att nå målen anges. Budget för kommande kalenderår fastställs Datainlämning till SCB (grundskolan) Nov Budget antas

8 (10) 8(10) Dec Dec Dec Decjan Kvalitetsuppföljning sker per enhet vart annat år. Här sker uppföljning av enhetens MAR & VP samt förvaltningens VP. Nationella provstatistik analyseras MAR analys av föregående läsår. Ska kopplas till föregående läsårs VP. Måluppfyllelsen utvärderas. Utvärdering terminsbetyg och identifiering av F- betyg. Lista med F- betyg skickas till skolor med åk 6. Arrangerar kvalitetsuppföljningen. (Annan resultatdialog kommer också att ske, men då behovsstyrd utifrån för- och grundskolornas behov av stöttning.) Jan Resultatutskick för höstens terminsbetyg skickas till F-5-skolor. Jan Ekonomiskt underlag levereras till förvaltningens ekonomer Feb VP planering för kommande läsår (ersätter program för resultatförbättring) Verksamhetsberättels e Årsbokslut Marsapril Attitydundersökning Attitydundersökning Maj Underlag för delårsrapport (T1:an), till förvaltningen Underlag för delårsrapport (T1:an), till kommunstyrelsen Delårsrapport för kommunen Juni Terminsbetyg

9 (10) 9(10)

10 (10) 10(10) BILAGA 2 - SKISS ÖVER DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET Nationella prov, kommun, länet, riket Betyg kommun, länet riket Personaloch elevdata Attitydundersökning VP enheterna Vilka målområden ska enheten fokusera på? Hur ska arbetet ske? MAR förvaltning Analys av föregående läsår. Uppföljning av målområdena som angavs i VP:n. MAR enheterna Analys av föregående läsår. Uppföljning av målområdena som angavs i VP:n. VP förvaltning Vilka målområden ska förvaltningen fokusera på? Hur ska arbetet ske? Målområdena anges i mallen för enheternas VP. Attitydund ersökning Betyg BRUK Förskola, grundsär skolan Screenin g Personaloch elevdata Nationella prov Bedömning sstöd