Beslut för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 Gotlands kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Gotlands kommun

2 2 (7) Tillsyn i Gotlands kommun har genomfört tillsyn av Gotlands kommun under våren Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen förskoleklass och grundskola. Måluppfyllelse och resultat Kunskapsresultat Årskurs 3 Andelen elever som nått kravnivån i nationella prov i matematik för årskurs tre var mellan 77 och 96 procent. Jämförande resultat för riket var mellan 72 och 94 procent. Andelen elever som uppnått kravnivån i nationella provet i svenska var mellan 87 och 98 procent. Jämförande resultat för riket var mellan 86 och 98 procent. För ämnet svenska som andraspråk saknas resultat eftersom elevantalet är färre än tio elever Årskurs 6 Läsåret 2013/2014 fick cirka 85 procent av eleverna i Gotlands kommun ett godkänt betyg i samtliga ämnen i årskurs 6. Högst genomsnittlig betygspoäng var i samhällsorienterade ämnen (14,8), idrott och hälsa och hem- och konsumentkunskap (14,3). Lägst betygspoäng var i ämnena modersmål (11,3), fysik och kemi (12,2). Årskurs 9 Enligt Skolverkets nationella statistik (SIRIS) för grundskolan år 2013/14 uppnådde 78 procent av eleverna kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9. Motsvarande andel för riket var 77 procent. Andelen elever som samma år var behöriga till nationella program i gymnasieskolan var 86 procent, motsvarande resultat för riket var 87 procent. Det genomsnittliga meritvärdet för år 2013/14 var 214 poäng, att jämföra med rikets genomsnitt på 215 poäng samma år. Vid jämförelse mellan pojkar och flickor når flickorna bättre resultat än pojkarna. Det genomsnittliga meritvärdet för flickor är 224,8 och för pojkar 205,9. Sedan 2005 har Gotlands kommuns elevers meritvärde legat mellan 198,8 poäng (år 2006) och 216 poäng (2014).

3 3 (7) Dnr Översikt över konstaterade brister i verksamheterna s ingripanden Område 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna 2. Utveckling av utbildningen vid skolenhetema Typ av ingripande Ingen brist konstaterad Senaste datum för redovisning I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. s bedömningar och datum för när huvudmannen senast ska ha åtgärdat bristerna anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning s tillsyn av Gotlands kommun visar att kommunen, i egenskap av huvudman, behöver utveckla analysarbetet av de uppföljningar och utvärderingar som görs. Huvudmannens uppföljning och utvärdering är en förutsättning när det kommer till att utveckla och förbättra skolornas kvalitet. I det arbetet är analysen central. Det är huvudmannens ansvar att skapa goda förutsättningar för skolornas utvecklingsarbete. I det ingår att följa upp resultat, det vill säga att ta reda på varför det ser ut som det gör, att identifiera brister och att vidta åtgärder. Eftersom Gotlands kommuns analys av grundskolans verksamhet brister saknar huvudmannen förutsättningar att vidta åtgärder som är kopplade till identifierade brister. har även uppmärksammat brister i det systematiska kvalitetsarbetet på skolnivå. s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Gotlands kommun att senast den 19 februari 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för.

4 4(7) Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i grundskolan inom väsentliga områden, i syfte att säkerställa likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna. Denna nulägesbild ska bland annat innefatta kunskapsresultaten och resultaten avseende tryggheten och studieron vid skolenheterna. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nuläges bilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare, övrig personal och elever leder vid skolenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen i grundskolan är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet. Bedömning av brist konstaterar att Gotlands kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 g skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. - Analysera vad som påverkar och orsakar resultat och måluppfyllelse. Utifrån analysen planera och genomföra förbättringsåtgärder samt dokumentera planeringen och de beslutade åtgärderna.

5 5(7) Motivering till bedömning av brist Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål). Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Av förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 306) framgår att huvudmannen har det yttersta ansvaret för utbildningen vilket ger huvudmannen en central roll när det gäller att bedriva ett kvalitetsarbete som ska garantera kvalitet och likvärdighet. Kvalitetsarbetet ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen, t.ex. betygsstatistik och nationella prov. Huvudmannens styrning, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten bör analyseras särskilt. Enligt Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98) innebär systematiskt och kontinuerligt att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Varje huvudman och varje skolenhet måste därför hitta sina former och rutiner för kvalitetsarbetet. Utgångspunkten är alltid densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Gotlands kommuns systematiska kvalitetsarbete på huvudmannanivå grundar sig på ett kvalitetshjul. Enligt kvalitetshjulet ska grundskolorna lämna in kvalitetsrapporter tre gånger per år. I de två första kvalitetsrapporterna ska skolenheterna beskriva ett mindre antal utvecklings/förbättringsområden som de anser är viktiga för att nå högre måluppfyllelse vad gäller mål och resultat och värdegrund och trivsel. I den tredje rapporten "Så här går det" ska verksamheterna beskriva resultaten av de tidigare förbättringsområden man formulerat i de två första rapporterna, samt välja ut de områden skolan ska jobba med under kommande år. Syftet med kvalitetsrapporterna är enligt förvaltningen, att det ska vara en hjälp för rektor att tydliggöra och prioritera några utvecklingsområden som skolorna håller fast vid under året för att på så vis undvika korta "dagsländeinsatser". Syftet är också att ge en bild av skolornas arbete på förvaltningsnivå så att förvaltningen kan stödja och samordna kompetensutvecklingsinsatser. Kommunens kvalitets- och utvecklingsavdelning sammanställer data, resultat från uppföljningar på skolenheter, till en rapport som benämns "Analysunderlag inför läsåret 2014/2015". Varje skola uppmanas i rapporten att "sålla och plocka" ut de uppgifter som de tror att varje målgrupp behöver inför verksamheternas analysarbete. Skolorna ansvarar själva över hur de ska

6 6(7) bearbeta den data som sammanställts. Av dokumentet som förvaltningen utarbetat kan dock inte utläsa någon analys. I intervjuer med förvaltningstjänstemän framkommer att de upplever att rektorers och skolors analyser i kvalitetsrapporterna brister. Detta lyfts även fram i en tjänsteskrivelse ställd till nämnden, "Tematisk uppföljning av verksamheten 2014". Rektorerna som har intervjuat anser att det saknas analyser och fördjupad diskussion mellan rektorer och förvaltning, i syfte att problematisera de brister man identifierat och att planera för åtgärder. Rektorer uppger att de lämnas ensamma i det arbetet och att bristen på dynamik gör det svårt att analysera och planera för åtgärder. Vid intervjun med politikerna i barn- och utbildningsnämnden framkommer att de har beslutat om två gemensamma mål och förbättringsområden för samtliga verksamheter i nämnden - att förbättra förväntningar på pojkars resultat och ämnet matematik. Dessa förbättringsområden valdes eftersom nämnden uppmärksammat stor variation mellan pojkar och flickors resultat och för att de varit med i SKL:s satsning som handlar om att förbättra matematikresultaten. s utredning visar att Gotlands kommun, i egenskap av huvudman, behöver fördjupa sina analyser av det som framkommer i resultatuppföljningarna. Kommunens uppföljnings- och utvärderingsarbete är snarare en sammanställning av skolornas resultat än en analys av grundskolorna ur ett övergripande perspektiv. Kommunens uppföljnings- och utvärderingsarbete saknar i nuläget en analys på både kommun- och skolnivå av de bakomliggande orsakerna till kunskapsresultaten. Analysens uppgift är att på ett trovärdigt sätt bedöma kvaliteten i förhållande till de nationella målen samt att identifiera faktorer som har påverkat måluppfyllelsen och som kan vara utgångspunkt för förbättringsarbetet. Genom analysen får kommunen kunskap och underlag för att kunna göra en välgrundad bedömning av vad som påverkat resultaten och vad som behöver förändras när det gäller förutsättningarna, verksamhetens genomförande och måluppfyllelse. Analysen ska med andra ord motivera de åtgärder huvudmannen väljer att vidta och ligga till grund för en medveten strategi vad gäller att förbättra måluppfyllelsen på grundskolorna. Motivering till föreläggande som ingripande Eftersom verksamheten inte uppfyller de krav som ställs i författningarna, föreligger skäl att förelägga Gotlands kommun att vidta åtgärder för att avhjälpa konstaterade brister.

7 7(7) Övriga arbetsområden Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i grundskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, så att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs. Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav inom detta arbetsområde. På s vägnar athias Ljungström sfattare el Weinz edragande Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Gotlands kommun

8 Bilaga Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats under fliken Inspektion.

9 Bilaga 2 Bilaga 2: Fakta om Gotlands kommun Gotlands kommun har en befolkning på cirka invånare. Kommunen har organiserat utbildningsuppdragen i två nämnder. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola, gymnasiesärskola och särskild utbildning för vuxna. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har det politiska ansvaret över den kommunala gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Vid tiden för tillsynen har de två nämnderna var sin förvaltning, barn- och utbildningsförvaltningen (BUF) och gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen (GVF). I kommunen pågår en omorganisation som innebär en sammanslagning av BUF och GVF till en Utbildnings- och arbetslivsförvaltning (UAF). UAF bildas 1 januari 2016 och kommer således att ansvara för samtliga verksamheter, det vill säga verksamheter från förskola till vuxenutbildning, arbetslivsfrågor och flyktingmottagande. Barn- och utbildningsförvaltningen leds av en skoldirektör. I förvaltningen finns även chef för förskola, chef för grundskola och en särskolechef för samtliga skolformer i särskolan samt en kvalitets- och utvecklingschef. Gotlands kommun har en central barn- och elevhälsa som tillhandahåller skolhälsovård, kuratorer, skolpsykolog, tal- och hörselpedagoger, sjukhuslärare och specialpedagog. Den centrala barn- och elevhälsan arbetar mot samtliga kommunala förskolor, grundskolor och gymnasieskolor.