Huvudmannens ansvar och roll i det systematiska kvalitetsarbetet Utmaningar och framgångsfaktorer

Transkript

1 Huvudmannens ansvar och roll i det systematiska kvalitetsarbetet Utmaningar och framgångsfaktorer carl-henrik.adolfsson@lnu.se

2 Innehåll för samtalet Huvudmannens plats, roll och ansvar i ett snårigt styrningslandskap Vad vet vi? Framgångsfaktorer kopplat till huvudmannens systematiska kvalitetsarbete Kommunikationen i styrkedjan Hur och kring Vad? en central del av det systematiska kvalitetsarbete Att bygga ett system för kvalitetsarbetet

3 Huvudmannens övergripande ansvar Huvudmannen har det yttersta ansvaret för att utbildningen genomförs i enlighet med de bestämmelser som finns i skollag, läroplaner och andra föreskrifter (Skolverket, 2018) 8 a 2 kap. Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Lag (2014:458) kap. Varje huvudman ska se till att rektorerna går en särskild befattningsutbildning eller en utbildning som kan jämställas med denna kap. Huvudmannen ska se till att personalen vid förskole- och skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling. 3 4 kap. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.

4 Det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå En samlad bild av utbildningens kvalitet inom huvudmannens verksamhet. Uppföljning och analys av kunskapsresultat, övriga läroplansmål och bestämmelser, men också analyser av: variationer mellan enheternas resultat och måluppfyllelse, likvärdigheten i skolors bedömning och betygssättning, hur organiseringen av förskole- och skolenheter påverkar måluppfyllelsen och hur resurs- och ledningssystem påverkar måluppfyllelsen - På vilket sätt skolor och förskolor tillsäkrar sig att utbildningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skolverket, 2012)

5 Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbetet 4 kap. 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. - Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete genomförs enligt första och andra styckena. 4 kap. 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls.

6 Sammanfattningsvis så innebär detta Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete blir det tydligt för all personal vad som ska prioriteras och utvecklas, när och hur olika insatser ska genomföras och vem som ansvarar för vad. Allas delaktighet är grundläggande i kvalitetsarbetet. (Skolverket, 2012)

7 Vad vet vi? Framgångsfaktorer gällande kvalitetsarbete av betydelse för huvudmannen och centrala förvaltningen Fokus på det som är av betydelse för elevers och barns lärande och utveckling Innehållet för utvecklingsarbetet är hämtat från den lokala praktikens problem/utmaningar (undvik detaljstyrning) Kunna prioritera och avgränsa - våga välja bort (begränsa antalet mål, undvik målkaos) Kontinuerlig analys och uppföljning (med avseende på målen) var befinner vi oss och vart ska vi? Återkoppling - Synliggöra utveckling och resultat (och icke-resultat) (med avseende på målen) Målinriktad ledning på förvaltningsnivå samförstånd och stöd istället för konkurrens och isolering Tydlighet med avseende på roller och ansvar Skapa lärande sammanhang för rektorer och förskolechefer. (Day, 2012; Håkansson & Sundberg, 2016; Jarl, Blossing & Andersson, 2017)

8 Hur långt sträcker sig huvudmannens möjligheter att styra? 8 Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. Rektors ansvar (enligt skollagen): 9 Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Dessa ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. 10 Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Huvudmannen får inte fatta sådana beslut som enligt skollagen ska fattas av rektorn eller förskolechefen (Skolverket, 2013).

9 Ett snårigt styrningslandskap som huvudmannen behöver navigera i (Adolfsson & Alvunger, 2018) En stärkt nationell styrning (Re-centralisering - i form av stärkt mål- och resultatstyrning, Adolfsson 2013; 2018) i form av t ex : - Nya läroplaner (tydligare kunskapskrav och ett tydligare definierat innehåll) - Skolinspektion - Nationella kompetensutvecklingsinsatser - Karriärlärarreformen och det statliga lönelyftet - SBS Rektorn ansvar har tydliggjorts och stärkts i skollagen Huvudmannens övergripande ansvar gällande kvalitet, resultat och likvärdighet kvarstår dock Huvudmannens styrning sker i allt större utsträckning genom kvalitetsstyrning.

10 Ett antal dilemman som uppkommer för huvudmannen! Var går gränsen för huvudmannens möjligheter att styra (för-) skolorna? (i relation till staten och rektorn) Hur och kring vad ska huvudmannen styra? Hur sker detta i relation till rektorns uppdrag/ansvar? Hur kommuniceras och åtgärdas brister och problem utifrån det statliga uppdraget? Hur säkerställs likvärdigheten?

11 Några resultat hämtat från ett följeforskningsprojekt (Adolfsson & Alvunger, 2018) I analysen av skolorganisationen i en kommun framkom en påtaglig otydlighet i relationen mellan den centrala förvaltningen och skolenheterna väldigt otydligt från förvaltningen, vad vill de egentligen? Det finns inga tydliga mål eller så utan vi äger den processen själva som rektorer (Rektor). ingen klar linje för hur vi ska jobba likvärdigt. Likvärdigheten blir lidande. Det måste finnas tankar om detta på skolorna driver sitt arbete själva och kör på. Mycket enhetsbaserat arbete med ingen effekt uppifrån (Rektor). jag vill ha en definition av uppdraget, nu tolkas det vilt. Vi har inte ett gemensamt förhållningssätt vi har inte ett gemensamt arbetssätt. Uppifrån skulle de ge oss mer tydlighet. Vår personal är vilsna i sitt uppdrag (Förskolechef).

12 Samtidigt var det inte en ökad innehållslig styrning som efterfrågades Jag tycker inte de ska styra mer / / det är viktigt att man på varje skola måste få ha en frihet där man känner och tittar på vad just vi behöver jobba med och hur vi behöver utvecklas (Rektor). Snarare en ökad strukturell koordinering och organisering i form av enhetlighet, likvärdighet och transparens inom organisationen med avseende på t ex: - kompetensutnyttjande - uppdragsbeskrivningar - resurstilldelning - stödinsatser Behov av att stärka den vertikala kommunikationen och samsynen i styrkedjan

13 Relationen mellan central styrning och lokal autonomi! Att fundera över i relation till din verksamhet: - Kring vad behövs det en central reglering och tillika samsyn? - Kring vad behöver den lokala autonomin vara stor?

14 Identifierade brister i kommunikationen i styrkedjan Skolverkets erfarenheter av arbetet med att stödja huvudmännens nulägesanalyser visar att det ofta finns brister i hur huvudmannen leder och organiserar det systematiska kvalitetsarbetet. Man utgår inte alltid från en analys av skolornas resultat, vilket innebär att de beslut som fattas på huvudmannanivå inte alltid stämmer överens med de lokala behoven som finns på respektive skola (Skolverket, 2018) Vi ser dock alltför många gånger rektorer som saknar kunskap om den undervisning som bedrivs i klassrummet och om elevernas lärande. Detta får konsekvenser för rektors möjlighet att leda och utveckla arbetet (Skolinspektionen, 2014). Rektor analyserar inte tillsammans med lärarna hur undervisningens kvalitet påverkar resultatet. Fokus läggs ofta på enskilda problem hos eleven, istället för på skolans arbetssätt (Skolinspektionen, 2014).

15 Det finns en otydlighet när det gäller hur huvudmannauppdraget hanteras. Uppdraget delegeras ofta / / det är dock oklart hur det delegerade ansvaret styrs och följs upp och hur återkoppling sker. Från den underliggande nivån är det därför vanligt att det upplevs svårt att lyfta brister och problem utifrån det nationella uppdraget (Skolverket, 2011) Huvudmannen styr inte skolverksamheten utifrån ett samlat statligt uppdrag. De statliga målen för skolan ses i vissa lägen som långsiktiga visioner, inte som mål att uppfylla. I den kommunala hanteringen prioriteras inte vissa statliga krav, vilket får till följd att nationella mål sorteras bort och nationellt satta målnivåer sänks (Skolverket, 2011) Många huvudmän skapar egna visioner och mål som bara marginellt anknyter till det nationella uppdraget för skolan, vilket tyder på att huvudmän inte tillräckligt sätter sig in i de centrala målen i nationella styrdokument (Skolverket, 2011)

16 Resursfördelningen sker också schablonmässigt, inte utifrån en analys av lokala förutsättningar och behov för att nå de nationella målen (skolverket, 2011) Kommunikation mellan nivåer i huvudmannens verksamhet behöver utvecklas så att transparens och dialog blir verktyg för arbetet att utveckla varje skolas verksamhet så att varje elev kan nå målen för utbildningen. Hos många huvudmän i granskningen är dialog och kommunikation mellan rektor och huvudmannarepresentanter mera sporadisk och av informativ karaktär (skolverket, 2018) För att styrkedjan ska fungera måste huvudmannen, rektor och lärare ta ansvar för att deras delar fungerar, men också för att skapa och stärka det som håller samman kedjan. (Skolinspektionen, 2014). Varför är det så svårt att få länkarna i styrkedjan att hålla ihop?

17 Att förstå skolan som ett system Vägen till att bättre förstå brister och utmaningar gällande huvudmannens kvalitetsarbete

18 Att förstå skolan utifrån ett systemteoretiskt perspektiv Utbildningssystemet som ett löst kopplat system (Orton & Weick, 1990; Adolfsson & Alvunger, 2017) Det lokala skolsystemet uppbyggt av olika sub-system Sub-systemen innehar en hög grad av autonomi (kapslat) men samtidigt internt relaterade till varandra (Löst kopplat system) Ofta mångfald av mål och olika syn på prioriteringar samt sätt att arbeta Utmaningar: i. styrning ii. kommunikation, iii. återkoppling iv. implementera mål och visioner v. bedriva ett sammanhållet utvecklingsarbete

19 Konsekvenser för skolans kvalitetsarbete? För ett framgångsrikt kvalitetsarbete behöver de involverade subsystemen kopplas till varandra (göra systemet lite mindre löst kopplat) (Adolfsson & Alvunger, 2017)

20 Det här innebär bland annat att det inte räcker med att i ett subsystem formulera mål, identifiera problem och ta fram lösningar utan dessa behöver också: - kommuniceras - delas - erhålla legitimitet Behöver fokusera på relationen mellan de olika subsystemen med syfte att: - Skapa en organisation och en infrastruktur för hur kommunikation och återkoppling sker mellan de olika subsystemen - Men också kring vad man ska kommunicera Det innebär att varje huvudman behöver skapa en styrkedja med tydlighet i rollfördelning och uppdrag så att oklarheter i ansvar, genomförande och återkoppling kan undanröjas. Vidare behöver huvudmannen skapa genomtänkta former för kommunikation mellan ansvarsnivåer så att huvudmannaföreträdare och rektorer får möjlighet till regelbunden dialog i ömsesidiga samtal om skolornas resultat och utvecklingsbehov, i syfte att bidra till bättre beslut om prioriteringar och utvecklingsinsatser (Skolinspektionen, 2015)

21 Kommunikation mellan och inom subsystemen en central del av det systematiska kvalitetsarbetet Elev Lärare Lärare Lärare Lärare Rektor Rektor Rektor Rektor Förvaltning Horisontella och vertikala arenor för kommunikation och utveckling inom styrkedjan Förvaltning Politik/Styrelse

22 Den vertikala kommunikationen inom styrkedjan Hitta former för kommunikation och återkoppling (t ex sammanställningar och analyser i form av kvalitetsrapporter, resultats och kvalitetsdialoger osv) Kring vad är det man ska kommunicera? dessa? utgångspunkt från de nationella och lokala målen och aktuella utvecklingsarbeten, samt vad det är man vill veta i relation till Tydliggöra : 1. vad är det jag behöver veta för att kunna fatta de beslut jag ska fatta på ett kvalificerat sätt? 2. vad är det jag tycker är viktigt att kommunicera till nivån över?

23 Vad är det huvudmannen vill veta? En samlad bild av utbildningens kvalitet inom huvudmannens verksamhet. Övergripande om kunskapsresultaten, övriga läroplansmål och bestämmelser, men också : variationer mellan enheternas resultat och måluppfyllelse, likvärdigheten i skolors bedömning och betygssättning, hur organiseringen av förskole- och skolenheter påverkar måluppfyllelsen och hur resurs- och ledningssystem påverkar måluppfyllelsen - På vilket sätt skolor och förskolor tillsäkrar sig att utbildningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skolverket, 2012)

24 Den vertikala kommunikationen inom styrkedjan Hitta former för kommunikation och återkoppling (t ex sammanställningar och analyser i form av kvalitetsrapporter, olika sammankomster) Kring vad är det man ska kommunicera? utgångspunkt från de nationella och lokala målen och aktuella utvecklingsarbeten, samt vad det är man vill veta i relation till dessa? Tydliggöra: 1. vad är det jag behöver veta för att kunna fatta de beslut jag ska fatta på ett kvalificerat sätt? 2. vad är det jag tycker är viktigt att kommunicera till nivån över? Gå från att rapportera ett innehåll till att kommunicera kring ett innehåll Återkoppling - Vad blir viktigt att återkoppla? ja det handlar ju om vad som är av värde för nivån under att få veta

25 Att bygga ett system för kvalitetsarbete

26 Skattning av det egna systematiska kvalitetsarbetet Vad fungerar och vad behöver vi utveckla? Centrala delar av kvalitetssystemet Nuläge/omdöme Utvecklingsbehov? Metoder för insamling av underlag Analys av underlag Kommunikation kring resultat Former för återkoppling Lärande professionella gemenskaper (rektorer och tjänstemän) Rutiner för insatser gällande problem och brister Dokumentation och rapportering Precisering av generella utvecklingsbehov

27 Mot bakgrund av ovanstående - utgå från ert (systematiska?) kvalitetsarbete vid din Verksamhet: Hur skattar du kvaliteten på kvalitetsarbetet vid din enhet? (aktiviteter och organisation) Välja ut en sak som funkar bra respektive en sak som angeläget att utveckla i ert kvalitetsarbete (aktiviteter och organisation) Att fundera över!