Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde

Transkript

1 Barn- och ungdomsnämnden Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, telefon , Ärende 1 Svar på motion (SD) Förbättra Linköpings kost- och måltidspolicy Till den som av religiösa, etiska eller kulturella skäl efterfrågar alternativ kost erbjuds fisk, nötkött eller kyckling eller ett vegetariskt alternativ i enlighet med gällande kostoch måltidspolicy. Linköpings kommun fortsätter att erbjuda alternativ kost till den som av olika skäl behöver det. Sverigedemokraterna har i en motion till Kommunfullmäktige föreslagit förändringar och tillägg till gällande kost- och måltidspolicy för Linköpings kommun. Vi följer de beslut vi har tagit enligt kost- och måltidspolicyn, vilket innebär att vi erbjuder alternativ till de som av olika skäl önskar det. Det kommer vi att fortsätta med och vi har inga avsikter att begränsa valmöjligheterna, säger Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barnoch ungdomsnämnden. Ärende 2 Upphandling av förskolebussar Barn- och ungdomsnämnden köper in två nya förskolebussar. Bussarna ger förskoleverksamheten ökade möjligheter och barnen kan upptäcka världen utanför den egna förskolan. Förskolebussen används framförallt för transport men är också en liten förskola på hjul där viktiga funktioner för en fungerande förskola finns på bussen. Förskolebussarna är en mycket uppskattad verksamhet som komplement till den vanliga förskolan och därför köper vi två bussar till, säger Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden.

2 Förskolebussens verksamhet innebär mycket utomhusverksamhet och erfarenheten visar att barn i förskolebussen är mindre frånvarande och sjuka än i ordinarie verksamhet. Med förskolebussen kan barnen få olika upplevelser i friluftsområdet, pulkabacken, stranden, museet, simhallen eller på biblioteket. Förskolebussarna har varit i drift under En buss är placerad vid Skattegårdens förskola i Skäggetorp och en buss är placerad vid Konstruktörsgatans förskola i Berga. Ärende 5 Utökad kompetensutveckling för lärare 2012/2013 Barn- och ungdomsnämnden ökar insatserna för kompetensutveckling för lärare under läsåret 2012/2013. Lärarna får två extra dagar som kommer att användas inom ramen för kompetensutveckling i och med de nya reformerna som är aktuella för svensk skola. Vi har lyssnat på lärarnas önskemål om ytterligare kompetensdagar och vi ser att det finns stora behov av kompetensutveckling i och med den nya skollagen, därför utökar vi antalet studiedagar med två dagar till läsåret 2012/2013, säger Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden. Läsårstiderna för läsåret 2012/2013 revideras så att eleverna får ett läsår som består av 178 skoldagar istället för 180 dagar. De två arbetsdagar som frigörs för lärare kommer att användas inom den stora kompetensutvecklingsinsatsen som genomförs för att implementera de aktuella reformerna. Ärende 6 Riktlinjer för åtgärdsgarantin Läsa, skriva, räkna Barn- och ungdomsnämnden godkänner riktlinjer för åtgärdsgarantin Läsa-skrivaräkna. Åtgärdsgarantin innebär krav på tidiga och systematiska uppföljningar, analyser och lämpliga åtgärder från skolans sida så att alla elever ges stöd och möjlighet att nå de nationella målen för svenska, svenska som andraspråk samt matematik i årskurs 3. Garantin är även ett stöd för att alla elever ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Vi skärper upp arbetet kring att garantera alla barn att kunna läsa, skriva och räkna när de går ut lågstadiet, något som är mycket viktigt för barnens fortsatta skolgång. Vi ska också ta fram en särskild handlingsplan för barn med matematiksvårigheter, det har vi inte haft tidigare, säger Catharina Rosencrantz (M)

3 Barn- och ungdomsnämnden godkänner tre riktlinjer för åtgärdsgarantin: 1. Varje skola ska ha dokumenterade rutiner för tidig upptäckt och åtgärder av läs- skrivoch matematiksvårigheter. 2. Varje skola ska redovisa måluppfyllelsen i årskurs 3 i svenska/svenska som andraspråk samt matematik på individnivå. 3. Varje skola ska dokumentera vilka förebyggande insatser som genomförts för att eleverna ska nå målen. Vidare ska det framgå vilka åtgärder som planeras för de elever som inte nått målen. Förutom de tre riktlinjerna kommer ytterligare åtgärder att genomföras. Bland annat kommer den befintliga organisationen för stöd kring läs-, skriv-, och matematikutveckling att ses över. De insatser som Språkpedagogiskt centrum erbjuder efter uppföljning av lästest i förskoleklassen kommer att utvecklas och en handlingsplan för att tidigt upptäcka elever med matematiksvårigheter kommer att tas fram. Elever som inte lär sig grundläggande kunskaper som att läsa, skriva och räkna får ofta svårigheter att senare i skolgången tillgodogöra sig undervisningen och riskerar att varken klara grundskolan eller gymnasieskolan på ett tillfredsställande sätt. Ett mål är att alla elever minst ska uppnå nivån för godtagbara kunskapskrav i årskurs 3, 6 och 9. Ärende 8 Bokslutsdisposition och resultathantering 2011 Det samlade resultatet för barn- och ungdomsnämnden visar ett överskott på drygt 33,7 miljoner kronor. Nämnden begär att få ombudgetera och föra med sig 22,9 miljoner kronor till 2012-års verksamhet. De ombudgeterade pengarna föreslås att bland annat användas till Lärarlyftet II, Läsa-skriva-räkna garantin samt implementering och åtgärder med anledning av nya skollagen. Vi behöver stödja och stärka upp arbetet ute i verksamheterna kring skriftliga omdömen, IUP och kvalitetsarbetet. Vi behöver också i dialog med skolorna hitta förenklingar som sparar tid och arbete för lärare och rektorer. Jag är oroad över den ökade arbetsbördan som handlar om ökad administration, säger Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden.

4 Ianspråktaget i internbudget 2012 (5,9 miljoner kronor) I internbudget 2012 ianspråktogs 5,9 miljoner kronor av det förväntade budgetöverskottet 2011 för att finansiera delar av tillkommande behov och satsningar. De ökade behoven berör bland annat utökning av platser för barn och elever med grav språkstörning, ökat antal elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, ökat antal elever med rörelsehinder samt ökade behov inom elevhälsan. Lärarlyftet II och Rektorslyftet (6,6 miljoner kronor) Lärarlyftet II riktar sig till tillsvidareanställda lärare med lärarexamen som undervisar i ämnen de saknar behörighet i. Från den 1 juli 2015 får dessa lärare inte sätta betyg. Utifrån den kartläggning som genomförts har Utbildningskontoret gjort bedömningen att cirka 100 lärare årligen behöver genomgå behörighetsgivande kompetensutveckling fram till Rektorslyftet är till för rektorer som genomgått den statliga befattningsutbildningen eller en äldre statlig rektorsutbildning. Rektorslyftet har fokus på pedagogiskt ledarskap inom kunskapsområdet styrning och ledning. Läsa-skriva-räkna garantin (4 miljoner kronor) Utbildningskontoret har tagit fram riktlinjer för en läsa-skriva-räkna garanti i årskurs 3. I denna finns krav på uppföljningar, analyser och lämpliga åtgärder från skolans sida så att alla elever ges stöd och möjlighet att nå de nationella målen för svenska, svenska som andraspråk samt matematik i årskurs 3. Medel behövs som en engångsinsats för att bygga upp rutiner och för att följa upp eleverna men framförallt för att göra verkstad ute i klassrummen. En generell kvalitetsutveckling i lågpresterande klasser och riktade insatser för utveckling av lärares kompetens gällande läs- och skrivutveckling är nödvändig. En handlingsplan för att tidigt upptäcka elever med matematiksvårigheter ska tas fram. Implementering och åtgärder med anledning av nya skollagen (6 miljoner kronor) Intresserade skolor kommer att erbjudas deltagande i pilotstudier för att utveckla förändrade arbetssätt och arbetsformer så att både elevers och lärares tid används på bästa sätt. Det kan handla om bättre strukturer, förändrade schemautlägg, organiserad handledning av elever, utveckling av nuvarande system för digital frånvarohantering samt utveckling av stödprocesser för utformning av skriftliga omdömen och IUP.

5 Ärende 12 Lärarlyftet II - behörighetsgivande kompetensutveckling Från den 1 juli 2015 gäller att tillsvidareanställda lärare utan behörighetsgivande examen inte får sätta betyg. Dessa lärare har fyra år på sig att komplettera sin utbildning för att kunna ansöka om legitimation. Cirka 100 lärare inom grundskolan behöver årligen genomgå behörighetsgivande kompetensutveckling. Vi behöver komma igång med vidareutbildningsinsatser redan i höst för att inte tappa tid och då prioriterar vi till en början låg- och mellanstadiet, säger Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden. Förslag till prioritering 2012/2013 är undervisningsämnena matematik, svenska och naturorienterande ämnen för grundskolans årskurser 1-3. I årskurs 4-6 bedöms att behörighetsgivande kurser även i engelska ska prioriteras. De behörighetsgivande kurserna som behöver genomföras omfattar mellan 7,5 högskolepoäng (hp) upp till 30 hp. För att kunna planera och genomföra kompetensutveckling för ett stort antal lärare samtidigt är det viktigt att kurserna erbjuds som till exempel distansutbildning med olika studietakt. På så sätt kan även vikariekostnaderna minimeras. De ekonomiska villkor som gäller för studier i Lärarlyftet II motsvarar de som gällt under den föregående satsningen Lärarlyftet. Det innebär att 80 procent av studietiden ingår i tjänsten och 20 procent utgör den enskildes satsning genom tjänstledighet. Kurslitteratur finansieras genom arbetsgivaren och tillhör enheten där medarbetaren tjänstgör. Barn- och ungdomsnämnden respektive bildningsnämnden föreslår i förslag till bokslutsdispositioner att finansiera deltagande i Lärarlyftet II hösten 2012 med ombudgeterade medel från 2011 års bokslut. Kommunstyrelsen kommer att besluta om bokslutsdispositioner i särskilt ärende 6 mars 2012.