Specialpedagogiska skolmyndigheten

Transkript

1 Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. 1 Rätten till stöd och anpassningar i skolan. Wern Palmius rådgivare wern.palmius@spsm.se 2 wern.palmius@spsm.se Specialpedagogiska skolmyndigheten 1

2 Vad jag tänker tala om i kväll Syn på lärande och utveckling Kunskapskrav, ämnen och betyg Skolans stöd, anpassningar och särskilda stöd. Tolkning av kunskaper Nationella prov, pys-paragraf och betyg 3 MÖJLIGHETER ELLER SVÅRIGHETER Förvänta dig kompetens av eleven. Fråga inte om han passar i klassrummet. Fråga hur han passar i klassrummet. 4 wern.palmius@spsm.se Specialpedagogiska skolmyndigheten 2

3 Vad är en förtroendevuxen? Kontaktperson mellan hem och skola. Elevens ständiga talesperson/advokat. Den som påminner kollegor om behov av planering. Viktig i elevhälsoteamet Rollen sanktionerad av rektor som också ger resurs för detta. (Utökat mentorsuppdrag) Hjälper eleven och lärarna att hitta strategier. 5 För stort jagfokus ensam är inte stark. Eget arbete med egen planering och eget ansvar i egen takt? Varför? Hur ska jag göra? Vad ska jag göra? Med vem? Kommer inte ihåg! I vilken ordning? Hur och när ska jag börja och sluta? Helen Trankvist 6 wern.palmius@spsm.se Specialpedagogiska skolmyndigheten 3

4 Elevcoachning God undervisningen befinner sig på elevens gräns mellan kan och kan inte och tar alltid utgångspunkt i vad eleven kan. Självständighet är inte ett kunskapskrav. UTVECKLINGS- ZON BAS NY UTVECKLINGSZON NY BAS BAS Partanen 2007 Vygotskijs tankar om lärande 7 En bro mellan undervisning och lärande Samtalet med eleven är byggandet av bron Vad läraren undervisat om Vad eleven lärt sig 8 wern.palmius@spsm.se Specialpedagogiska skolmyndigheten 4

5 Metakognition lära sig att lära För att utveckla metakognition räcker det inte med samspelet mellan eleven och uppgiften. Eleven behöver hjälp att lyfta blicken från uppgiften och resultatet till hur det gick till när han eller hon lärde sig. Ett lärande samtal om hur lärandet gick till ökar elevens benägenhet att kunna använda en framgångsrik strategi nästa gång. (PARTANEN 2007, PRAMLING&ASPLUND 2007) 9 Segerlista För att följa och stödja elevernas kunskapsutveckling behöver bedömningen vara en integrerad del i undervisningen där den enskilda eleven kontinuerligt kan få återkoppling på vad han eller hon hittills har utvecklat (Skolverket 2011, Allmänna råd, Planering och genomförande av undervisningen, sid 19) 10 wern.palmius@spsm.se Specialpedagogiska skolmyndigheten 5

6 Förutsättningar Undervisning ska ge eleven förutsättningar att Kursplaner 2011 GRUNDSKOLAN Elevens inneboende förutsättning Elevens förutsättningar varierar De förutsättningar vi hjälper eleven att utveckla och återutveckla Omgivningens förmåga att skapa förutsättningar för tillgänglighet, lärande, utveckling och rehabilitering. Omgivningens kompetens att bedöma elevens kunskaper 11 Skolans kompensatoriska uppdrag Skollagen Syftet med utbildningen 1 kap. 4 I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Likvärdighet = att uppväga skillnader 12 wern.palmius@spsm.se Specialpedagogiska skolmyndigheten 6

7 Läroplanens definition av likvärdighet En likvärdig utbildning Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Läroplanen sid 6 Likvärdighet = att göra olika 13 Likvärdig bedömningsform Kan alla bedömas på samma sätt? Det går inte att kräva att alla elever ska göra på samma sätt. Bedömningsformerna kommer att se olika ut beroende på den enskilda elevens behov och förutsättningar. (Skolverket 2014, Stödinsatser i utbildningen om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd,sid 15) Likvärdighet = att anpassa bedömningssituationen Samma sorts kunskaper men olika uttrycks- och medieformer. 14 wern.palmius@spsm.se Specialpedagogiska skolmyndigheten 7

8 Motverka konsekvenserna 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. (ny lagtext 2014) 15 Förvänta dig kompetens av eleven. Fråga inte om han passar i klassrummet. Fråga hur han passar i klassrummet. 16 wern.palmius@spsm.se Specialpedagogiska skolmyndigheten 8

9 De nya allmänna råden Så här ser gången ut: 1. Allmänt stöd 2. Extra anpassningar 3. Särskilt stöd Undantagsbestämmelsen, PYS, används endast vid betygsättning från årskurs 6. Det handlar om att undanta delar av kunskapskrav som är ett direkt hinder för eleven. 17 Extra anpassningar 3 kap 5a Skollagen Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, såvida inte annat följer av wern.palmius@spsm.se Specialpedagogiska skolmyndigheten 9

10 Anpassningar - i planeringen Anpassningar börjar i planeringen Hur skall undervisningen designas för att möta elevens behov och förkunskaper? Hur ska eleven ska förstå vilka kunskaper de ska utveckla? Hur ska eleverna få visa sina kunskaper (på olika sätt)? Hur ska du följa och stödja elevernas kunskapsutveckling och fortlöpande ge återkoppling på deras arbete? (Inspirerat av: Skolverket) 19 Extra anpassningar Exempel på extra anpassningar kan vara att: hjälpa en elev med att planera och strukturera ett schema ge extra tydliga instruktioner ge stöd för att sätta igång arbetet. ge ledning i att förstå texter, förklara ett ämnesområde ge färdighetsträning exempelvis lästräning Det kan även vara särskilda läromedel eller särskild utrustning, till exempel hjälpmedel för att förstå och passa tider samt digital teknik med anpassade programvaror Det kan också vara specialundervisning under en kort tid, till exempel två månader. Begär dem skriftligt (Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sid 22) 20 wern.palmius@spsm.se Specialpedagogiska skolmyndigheten 10

11 Extra anpassningar i bedömningen Elevens resultat påverkas av de anpassningar vi tillåter: muntliga redovisningsformer alternativa arbetsuppgifter en uppgift i taget alternativa verktyg även i provsituation förberedande prov (fusklappsverkstad?) möjlighet att få ställa frågor i provsituationen att bli satt på banan, (igångsättande, hitta minnet) arbeta med elevens intresse och förkunskaper 21 Grundskolan år 1-5 Vad är IUP (individuell utvecklingsplan) En individuell utvecklingsplan ska vara ett stöd för elevens lärande och sociala utveckling. Den ska dels innehålla skriftliga omdömen om elevens kunskapsutveckling, dels en planering av hur skolan ska arbeta för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt i riktning mot de nationella målen. Där bör även framgå vad eleven och vårdnadshavaren kan göra och ansvara för. De skriftliga omdömena ska relatera elevens kunskapsutveckling till den pedagogiska planering som ligger till grund för undervisningen. 22 wern.palmius@spsm.se Specialpedagogiska skolmyndigheten 11

12 Vad är åtgärdsprogram? Om en elev befaras inte nå målen ska skolan ska ge eleven det särskilda stöd han eller hon behöver. Ett åtgärdsprogram syftar till att säkerställa att en elevs behov av särskilt stöd tillgodoses. Åtgärderna ska vara av både kortsiktig och långsiktig karaktär. De ska relatera till målen i läroplanerna och uppställda kunskapskrav och vara möjliga att följa upp och utvärdera. Det är en skriftlig bekräftelse på de stödåtgärder som ska vidtas och bidrar till att ge en överblick. 23 Åtgärdsprogram Skollagen 3 kap. 8 Om det inom ramen för under-visningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. 24 wern.palmius@spsm.se Specialpedagogiska skolmyndigheten 12

13 Särskilt stöd direkt Det finns situationer där särskilt stöd behöver ges omgående, utan att först sätta in extra anpassningar. Om det finns särskilda skäl att anta att det stöd som kan ges i form av extra anpassningar inte skulle vara tillräckligt ska detta, enligt skollagen, anmälas till rektorn, som ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. (Allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sid 24) 25 När man inte klarar uppgiften i en grundskoleklass finns tal- och språkklasser Allmänt stöd Extra anpassningar Särskilt stöd Allmänt stöd Extra anpassningar Särskilt stöd Gäller både i undervisning och bedömning Tal- och språkklassen måste utveckla anpassningarna och stödet ännu längre 26 wern.palmius@spsm.se Specialpedagogiska skolmyndigheten 13

14 Kunskapskrav i matematik årskurs 3 (del av) 27 Åtgärdsprogram matematik årkurs 2 Kunskapskravet Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer. Centrala innehållet Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften. Problemet E behärskar inte begreppen: dubbelt/hälften, (flera/färre, yngre/äldre?) Åtgärden Vid varje matematiklektion ska NN visa 5 enkla visuella övningar där svaret blir endera dubbelt eller hälften. Första tiden ska det bara vara bilder men efter tre veckor ska talen införas. Detta ska pågå under november och december. Målet (ett delmål kunskapskravet är målet) E ska i mitten av januari kunna avgöra vad som är dubbelt och hälften i illustrerade exempel inom talområdet Han ska kunna svara rätt på 8 av tio frågor. 28 wern.palmius@spsm.se Specialpedagogiska skolmyndigheten 14

15 En fråga: Hur mycket bör elever med dyslexi träna på att läsa, kontra lyssna på inspelade texter? Ska vi hjälpa elever med dyslexi att få olika hjälpmedel eller ska man propsa på att eleverna ska TRÄNA på att läsa i skolan? Kompensation Övning/träning År Hjälp, fusk, anpassningar eller stöd? 30 wern.palmius@spsm.se Specialpedagogiska skolmyndigheten 15

16 Geografi år 6 E-krav, grundskolan Eleven har grundläggande kunskaper om natur-och kulturlandskap visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda Läraren ska resonemang inför betygssättningen om processer göra som en formar allsidig och förändrar bedömning jordytan, av elevernas kunskaper i förhållande till samt kunskapskraven. vilka konsekvenser.. det kan få för människor och natur. I resonemangen Eleven kan dock beskriver inte uppvisa eleven alla enkla sina samband kunskaper mellan precis natur-och då och läraren kulturlandskap, bör därför naturresurser fortlöpande och dokumentera hur befolkningen dessa. Därigenom är fördelad. får läraren ett underlag för att kunna Eleven beakta kan kunskaper även använda som eleven geografiska visat tidigare. begrepp på ett i huvudsak Att eleven fungerande glömt ett visst sätt. innehåll som lästes för ett år Eleven sedan har behöver grundläggande inte betyda kunskaper att eleven om försämrat Sveriges, den Nordens förmåga och som Europas uttrycks namngeografi i kunskapskraven. visar ( det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. 15/1 erosion SP 14/2 sjöarna GS 2/2 karta 2 SP 31 Bedömning sker alltid Kunskapsredovisningen i skolan är för ensidig och för beroende av skriftlig form. (Föreläsning av Peter Fagerlund, Skolverket, 2010) Enligt läroplanen ska läraren vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper. (Skoverket 2012, Allmänna råd, Planerande och genomförande av undervisningen, sid21) 32 wern.palmius@spsm.se Specialpedagogiska skolmyndigheten 16

17 Grundskolan Bedömning av elevens kunskaper sker utifrån kunskapskrav. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i år 3 Betygskriterier för A C och E i år 6 och 9 Betyg behöver ses som ett resultat av undervisning, genom undervisning skall eleven ges förutsättningar att utveckla de förmågor och kunskaper hon bedöms emot. Var befinner sig eleven i sin kunskapsutveckling? IUP - skriftliga omdömen. 8 eller 12 godkända ämnen för gymnasiet 33 Att klara lärarens uppgifter eller kunskapskraven? Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav. (Läroplanen, Hemkunskap år 9 E-krav) 34 wern.palmius@spsm.se Specialpedagogiska skolmyndigheten 17

18 Tolkningen av kunskapskraven Rullstolsburen förlamad elev och idrottskraven år 6 E I rörelser till musik och i danser anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt och rytm. Elev med selektiv mutism och kraven i svenska år 6 E Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet. Stum elev med CP-skada och kraven i musik år 6 E Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon mån rytm och tonhöjd. 35 Ett hack i resultaten är inte lika med lägre betyg. A B C D E F 36 wern.palmius@spsm.se Specialpedagogiska skolmyndigheten 18

19 F-varningar och rester Hur många chanser ska eleverna få? Kan Vad en beror elev det ha på "rester" att de inte från tar årskurs 7 eller chanserna? 8, alltså delar av kunskapskraven som eleven inte klarat av och därför inte få När ett jag godkänt har påmint betyg om i nian? inlämningsuppgiften minst som beskrivs fem gånger i frågan och han bör inte Situationen uppkomma ändå inte lämnat eftersom in! kunskapskraven är konstruerade så att det förutsätts att de prövas vid flera tillfällen och på olika sätt under den tid som undervisning ges. Att missa enstaka lektioner eller delar av det centrala innehållet behöver inte betyda att eleven inte kan uppfylla kunskapskraven. ( 37 Nationella prov Det finns inge beslutad relation mellan provresultat och betyg. (Skolverket 2012, Allmänna råd, bedömning och betygssättning i gymnasieskolan, sid 25) 38 wern.palmius@spsm.se Specialpedagogiska skolmyndigheten 19

20 Elever kan undantas från provet Om lärare och rektorn bedömer att eleven inte alls har möjlighet att klara provet på det sätt som det är tänkt, kan rektorn besluta om att eleven inte behöver göra provet. Ett sådant beslut får ställas mot risken att eleven då kan känna sig särbehandlad eller exkluderad. I slutändan är det ändå hänsynen till den enskilda eleven/individen som kommer i första hand. Av etiska skäl kan det vara ett alternativ att genomföra provet eller delar av provet med såpass stora anpassningar att man inte längre kan säga sig pröva en viss förmåga på det avsedda sättet hellre än att helt avstå från att låta en elev genomföra provet. ( 39 Skollagen 10 kap grundskolan Undantagsbestämmelser 21 Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. 40 wern.palmius@spsm.se Specialpedagogiska skolmyndigheten 20

21 Särskild hänsyn till barnens bästa Skollagen 1 kap 10 I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn under 18 år ska barnets bästa vara utgångspunkt. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 41 Barnets bästa? (Skollagen 1kap. 10 ) Att barnet ser sig om en lärande person Att man ser barnets kunskaper i stället för brister Att man inger hopp och självförtroende Att man inte har en rigid tolkning av kunskapskrav och styrsystem Att man inte tvingar barnet att redovisa sina kunskaper på ett sätt som missgynnar honom bara för att det ska vara lika för alla Att man gör en barnkonsekvensanalys av det man tänker göra t.ex. anpassad studiegång 42 wern.palmius@spsm.se Specialpedagogiska skolmyndigheten 21