MANUAL. för arbetet med Åtgärdsprogram inom Barn- och utbildningsförvaltningen

Transkript

1 MANUAL för arbetet med Åtgärdsprogram inom Barn- och utbildningsförvaltningen

2 Innehåll: Inledning Samarbete skola-hem... 3 Åtgärdsprogram och IUP... 3 Att utreda och kartlägga... 3 Att utreda/kartlägga med diskussion och analys Pedagogisk kartläggning/utredning... 4 Tidigare kartläggning... 4 Viktiga frågor att reflektera över och söka svar på i samband med kartläggningen/utredningen... 4 Elevens skolprestationer i olika ämnen... 5 Följande material/metoder ha använts vid kartläggningen... 5 Sammanfattning av elevens behov, resultat och analys... 5 Att åtgärda och upprätta åtgärdsprogram Elevens syn på sin situation... 6 Vårdnadshavarens syn på situationen... 6 Sammanfattning av elevens behov, resultat och analys... 6 Mål som ska uppnås... 6 Skolans ansvar/konkreta åtgärder... 6 Viktiga frågor att reflektera över och söka svar på i samband med utredningen Vad fungerar/vad fungerar inte?... 7 Att följa upp och utvärdera Mål... 8 Åtgärder... 8 Nytt Åtgärdsprogram?... 8 Referensmaterial... 8 Manualen är utarbetad, på uppdrag av BUF:s ledning, som ett stöd i arbetet med åtgärdsprogram enligt nya skollagen: kartläggning/utredning, åtgärdsprogram och uppföljning. Åse Liljeroth-Carlsson, Annika Magnusson, Anneli Klevebrant-Ronström Visby

3 Inledning Samarbete skola -hem Det är betydelsefullt att elever och vårdnadshavare är delaktiga samt att elever blir sedda och får återkoppling i sitt skolarbete. En god relation mellan skolan och vårdnadshavarna underlättar samtal om elevers eventuella svårigheter. Skola och hem har båda ett ansvar för denna relation, men skolan har det yttersta ansvaret för att verka för ett sådant samarbete. Åtgärdsprogram och IUP Den individuella utvecklingsplanen följer eleven genom hela skoltiden, även om innehållet förändras, medan åtgärdsprogrammet avser en begränsad tidsperiod. För elever i behov av särskilt stöd skapas både ett åtgärdsprogram och en individuell utvecklingsplan. Medan den individuella utvecklingsplanen upprättas i anslutning till utvecklingssamtalet ska åtgärdsprogram utarbetas så snart en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd. Att utreda och kartlägga Rektor ansvarar för att en utredning genomförs, även om någon annan utses att genomföra utredningen. Det är naturligt att den lärare som närmast har ansvar för elevens undervisning och annan berörd personal medverkar vid utredningen. Utredningen består av två delar, kartläggning och analys. Analysen leder fram till slutsatser om tänkbara orsaker och behov. 3

4 Följande punkter ansluter till formulären för pedagogisk kartläggning/utredning och åtgärdsprogram med uppföljning och utvärdering. Pedagogisk kartläggning/utredning Syfte med utredningen, kopplat till nationella mål/kunskapskrav Ex. XX bedöms ej nå målen/riskerar ej nå målen i svenska kopplat till det centrala innehållet rörande momentet skriva. Kunskapskraven för E: Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrupp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad. Ex. XX når ej målen när det gäller att ta ansvar för sina studier kopplat till målen i kap 2,3: Mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för studier och sin arbetsmiljö samt successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning. Tidigare kartläggning Finns tidigare kartläggning, utredning? Kontrollera med rektor, annan berörd personal och/eller föräldrar samt i aktuella dokument t.ex. elevmappar. Finns tidigare åtgärdsprogram? Datum för dessa? Viktiga frågor att reflektera över och söka svar på i samband med utredningen Vad fungerar/vad fungerar inte? Skolnivå Hur ser organisationen ut när det gäller resurser i form av olika lärarkompetenser? Omfördelningar/omprioriteringar? Samarbetet i arbetslaget? Olika grupper/klasser, omgrupperingar? Schema, förflyttningar, klassrumsmiljö i samtliga ämnen, rastorganisation, måltidsmiljö? Utsatthet/mobbing/kränkningar?-se Likabehandlingsplan Gruppnivå Hur är gruppen sammansatt? Vilket klimat råder (tolerans, studiero, genus, respekt) och hur arbetar jag med Hur ser det sociala samspelet ut (elev-elev, elev-vuxen) och hur arbetar jag med 4

5 Hur tar jag som lärare tillvara på gruppens styrkor? Hur är eleverna placerade i klassrummet? Vilken betydelse har Hur är kunskapsmålen synliggjorda? Finns det någon förmåga som behöver stimuleras ytterligare och hur påverkar det undervisningen? Hur beskriver eleven själv sin situation/roll i gruppen? Vilka lektioner fungerar bra/sämre ur ett lärarperspektiv? Varför? Individnivå När och på vilket sätt lär sig eleven bäst? Vilka arbetsformer och arbetssätt är mer stödjande för eleven? Vilka är elevens starka sidor? Hur syns de? Vad säger eleven själv om detta? Hur tar jag som lärare tillvara på Hur klarar eleven instruktioner, förändringar och valsituationer? Hur tar eleven sig an nya uppgifter? Utmaningar - vågar eleven försöka? Vilka är de kritiska situationerna? Vad föranleder dem? Hur tar jag hänsyn till Hur kan eleven påverka sin lärandesituation? Vad säger eleven själv om detta? Hur tar jag som lärare tillvara på Hur tränas elevens ansvarsförmåga? Vilka lektioner fungerar bra/sämre ur ett elevperspektiv? Varför? Elevens skolprestationer i olika ämnen I första hand utgår man från de skriftliga omdömena. Hur ser måluppfyllelsen ut för eleven i de olika ämnena? Om eleven har problem i många ämnen, överväg om det finns behov av en pedagogisk basutredning under ledning av specialpedagog/speciallärare. Följande material/metoder har använts vid kartläggningen. I första hand utgår man från de skriftliga omdömena, som kombineras med elevobservationer, samtal med elev och föräldrar, diagnoser, prov, nationella prov, samtal med arbetslaget/undervisande lärare, elevhälsoteam Sammanfattning av elevens behov, resultat och analys Vad behöver skolan göra för att eleven ska lyckas? Vilken bild av elevens behov ger den samlade kartläggningen/utredningen? Vilka är elevens starka sidor? Individ-, grupp- och skolnivå: Vad har vi sett och hur använder vi oss av detta? 5

6 Att åtgärda och upprätta åtgärdsprogram Rektor beslutar om åtgärdsprogram ska upprättas. Rektor kan delegera uppgiften att besluta om åtgärdsprogram till annan person t.ex. en lärare i arbetslaget. Rektor har dock fortfarande det övergripande ansvaret för att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. Det är elevens behov av stöd som ska vara vägledande i besluten. Åtgärderna ska inte enbart fokuseras på individnivå utan åtgärder även på skolnivå och gruppnivå ska övervägas. Beskrivningar av elevens personliga egenskaper ska inte förekomma i åtgärdsprogram. Om beslut innebär att särskilt stöd ska ges enskilt, i en särskild undervisningsgrupp eller om avvikelser från timplanen ska göras (anpassad studiegång) får beslut inte delegeras. Sammanfattning av elevens behov, resultat och analys Hämtas från utredningen/kartläggningen sid 3. Mål som ska uppnås Vilka långsiktiga och kortsiktiga mål kopplade till styrdokumenten sätter vi upp? Hur utvärderar vi de uppsatta målen? Ex: för elev år 2. Målen i svenska och matematik Mål på lång sikt: Att X kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt Att X kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator Att X kan dela upp naturliga tal och använda dem för att ange antal och ordning Mål på kort sikt: Att avkodningshastigheten ökar till 30 ord/min Att X kan skriva en kort mening för hand och på dator. Att X kan dela upp talen 5-10 på olika sätt. Skolans ansvar/konkreta åtgärder Vilka insatser på de olika nivåerna ska lyftas fram för att eleven ska lyckas? 6

7 Viktiga frågor att reflektera över och söka svar på i samband med utredningen Vad fungerar/vad fungerar inte? Skolnivå Hur ser organisationen ut när det gäller resurser i form av olika lärarkompetenser? Omfördelningar/omprioriteringar? Samarbetet i arbetslaget? Olika grupper/klasser, omgrupperingar? Schema, förflyttningar, klassrumsmiljö i samtliga ämnen, rastorganisation, måltidsmiljö? Utsatthet/mobbing/kränkningar?-se Likabehandlingsplan Gruppnivå Hur är gruppen sammansatt? Vilket klimat råder (tolerans, studiero, genus, respekt) och hur arbetar jag med Hur ser det sociala samspelet ut (elev-elev, elev-vuxen) och hur arbetar jag med Hur tar jag som lärare tillvara på gruppens styrkor? Hur är eleverna placerade i klassrummet? Vilken betydelse har Hur är kunskapsmålen synliggjorda? Finns det någon förmåga som behöver stimuleras ytterligare och hur påverkar det undervisningen? Hur beskriver eleven själv sin situation/roll i gruppen? Vilka lektioner fungerar bra/sämre ur ett lärarperspektiv? Varför? Individnivå När och på vilket sätt lär sig eleven bäst? Vilka arbetsformer och arbetssätt är mer stödjande för eleven? Vilka är elevens starka sidor? Hur syns de? Vad säger eleven själv om detta? Hur tar jag som lärare tillvara på Hur klarar eleven instruktioner, förändringar och valsituationer? Hur tar eleven sig an nya uppgifter? Utmaningar - vågar eleven försöka? Vilka är de kritiska situationerna? Vad föranleder dem? Hur tar jag hänsyn till Hur kan eleven påverka sin lärandesituation? Vad säger eleven själv om detta? Hur tar jag som lärare tillvara på Hur tränas elevens ansvarsförmåga? Vilka lektioner fungerar bra/sämre ur ett elevperspektiv? Varför? 7

8 Att följa upp och utvärdera Åtgärdsprogram ska finnas som ett dokument för planering och utvärdering av elevens utbildning, så att förutsättningarna för elevens fortsatta lärande blir det bästa. För en elev i behov av särskilt stöd är åtgärdsprogrammet ett nödvändigt pedagogiskt instrument för planering och samarbete mellan lärare, annan personal t.ex. i elevhälsan, eleven och i förekommande fall vårdnadshavare samt för uppföljning och utvärdering av stödåtgärderna. Mål Lista mål och kunskapskrav från åtgärdsprogrammet. Vad är uppnått och vad kvarstår att uppnå? Åtgärder Är åtgärderna genomförda? Om inte, varför? Har åtgärderna haft avsedd effekt? Om inte, varför? Behöver åtgärderna omprövas/förändras? Kan åtgärderna avslutas? Behöver åtgärdsprogrammet förlängas eller revideras? Nytt åtgärdsprogram upprättas, om behovet kvarstår. Det formuleras och arbetet fortsätter i samverkan mellan pedagoger, elev och föräldrar. Referenser Litteratur och länkar att hämta ytterligare information om åtgärdsprogram: Skollagen Om rutiner för skolans arbete med elever i behov av särskilt stöd: Skollagen 2010:800, 3 kapitel Barns utveckling mot målen: Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling Särskilt stöd: 6, 7 Utredning: 8 Åtgärdsprogram: 9 Från skollagen 2010:800, 2 kapitel: Huvudmän och ansvarsfördelning: 10 Skollagen 2010:800, 29 kap, 10 : Om handläggningskrav, överklagan, elevakt och sekretess Skolverkets allmänna råd 2008 för arbete med åtgärdsprogram Skolverket, Mer om elevens rätt till kunskap och särskilt stöd 8