Vad krävs av undervisningen för att utveckla de kunskaper som finns i kunskapskraven? Specialpedagogiska skolmyndigheten

Transkript

1 Palmius & Rådbrink Vad krävs av undervisningen för att utveckla de kunskaper som finns i kunskapskraven? Palmius & Rådbrink wern.palmius@spsm.se 1

2 Skollagen Läroplanen Kapitel 1 och 2 Ämneskursplanen Syftestext Centralt innehåll Kunskapskrav Kommentar material Genom undervisningen skall eleven ges förutsättningar att. Kursplaner skola 2011 (gäller både särskola och grundskola) Hur man kan förstå, tolka och tillämpa ämnet? Hur behöver undervisningen designas? Palmius & Rådbrink Hur undviker man att betygssätta funktionsnedsättningen? Betyg behöver ses som ett resultat av undervisning, genom undervisning skall eleven ges förutsättningar att utveckla de förmågor och kunskaper hon bedöms emot. Vi behöver diskutera föreställningar där elevens förmåga ses som en inre förmåga, medfödd förmåga, något som man har eller inte har. Sådana elever som vi har kan inte nå målen Med vilka verktyg eller med vilket stöd skulle eleven klara av det som krävs? Palmius & Rådbrink wern.palmius@spsm.se 2

3 Det pedagogiska kontraktet En förväntan om att det kommer att gå bra för varje elev. Jag tror att just du kan lära dig detta. Jag tror att det kommer att gå bra för just dig i det här ämnet och det är viktigt för mig att du lyckas. (Marin Ingvar, Hjärnkoll på skolan 2014, sid 48) Palmius & Rådbrink Läroplanens kunskapskrav lyfter fram språk- och kommunikationsförmåga. Hur hanterar vi det? Biologi Fysik Historia Hem- och Religionskunskap konsumentkunskap Idrott och hälsa använda använda kunskaper fysikens i biologi resonera begrepp, för att och modeller granska argumentera information, och teorier kring moraliska för att beskriva frågeställningar kommunicera och förklara och ta fysikaliska ställning Recept och instruktioner och hur de kan använda historiska begrepp och för värderingar i samband frågor som att utifrån i naturen rör etiska hälsa, och begrepp samhället Ord och begrepp för och och samtal modeller om naturbruk och ekologisk hållbarhet läsas och följas samt vanliga ord och analysera Teknikhur historisk kunskap ordnas, upplevelser av lek, hälsa, natur- och begrepp för bakning och matlagning skapas och används Svenska, utevistelser. sva använda teknikområdets begrepp och Kemi uttrycksformer formulera sig och kommunicera i tal och Dokumentation av enkla skrift undersökningar Musik med tabeller, bilder och enkla skriftliga analysera rapporter och samtala om musikens uttryck i Matematik Samhällskunskap Slöjd Bild olika sociala, kulturella och historiska använda uttrycka matematikens och uttrycksformer för att sammanhang samtala om, argumentera analysera värdera Ord och och olika begrepp och värdera ståndpunkter för redogöra arbetsprocesser att kunna i till exempel läsa, för och aktuella samhällsfrågor frågeställningar, resultat skriva beräkningar med och hjälp och samtala och av argumentera slutsatser slöjdspecifika om bilders utifrån utformning begrepp fakta, värderingar och och olika budskap. perspektiv (Skolverket 2011, från föreläsning kursplanekonferens) Palmius & Rådbrink wern.palmius@spsm.se 3

4 The Big Five Analysförmåga Förmåga att hantera information Begreppslig förmåga Kommunikativ förmåga Metakognitiv förmåga Fritt efter: Svanelid Palmius & Rådbrink Lärandet i interaktion och kommunikation Sociokulturellt lärande Språket är inte bara ett uttryck för tänkandet utan användandet av språk är helt avgörande för tänkandet. Tänkandet är inget som föregår uttrycket, utan tänkandet uppstår eller konstitueras i uttrycket. Pramling & Asplund 2007 Det är när vi får sätta in orden i sitt sammanhang i samband med ett samtal där vi menar och kommunicerar något till någon annan som det verkliga lärandet sker. Strandberg 2006 Palmius & Rådbrink wern.palmius@spsm.se 4

5 Språk och begrepp Vi behöver utveckla ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Som lärare behöver man bli mer medveten om vad som kännetecknar språket i sitt ämne. (Vestlin,Se språket i ämnet, sid 13) Palmius & Rådbrink Anpassningarna får inte sluta vid E-kraven. Klassrumsstudier visar att lärare försöker underlätta för språksvaga elever genom att använda ett enklare språk, förkortade texter eller light-versioner av lärobokstexterna. Det blir en nedåtgående spiral. Det blir till slut svårt att tala med dem om ett ämnesinnehåll som kräver ett avancerat språk. (Vestlin 2014, Se ämnet i språket, sid 30) Palmius & Rådbrink wern.palmius@spsm.se 5

6 Ämneslärarna behöver fokusera på att hjälpa eleverna utveckla ett skol- och ämnesspråk genom att utveckla en kontextrik undervisning, språklig stöttning och interaktion. (Haijer och Meestringa 2014, Språkinriktad undervisning sid 54-55) Palmius & Rådbrink Grafik allt mellan stöd och språk det enskilda fallet/specifikt FOTOGRAFI PICTOGRAM hund PCS / WIDGIT begrepp/alla/generaliserbart TECKENSPRÅK BLISS ORD hund Valet av grafiskt stöd för kommunikationen får konsekvenser för individens möjlighet till utveckling. Ett starkt avbildande bildstöd kan försvåra begreppsförståelse. Begreppen är ett verktyg för tänkandet Begreppsförståelse är ett kunskapskrav i Skola 2011 Palmius & Rådbrink wern.palmius@spsm.se 6

7 Anpassningar och stöd i undervisning och bedömningssituation Palmius & Rådbrink Likvärdighet Likvärdighet = att uppväga skillnader Skollagen 1 kap 4 kompensatoriska uppdraget Likvärdighet = att göra olika Läroplanen Olika vägar att nå målet Likvärdighet = att anpassa bedömningen Skollagen 3 kap 3 Motverka funktionsnedsättningens konsekvenser Palmius & Rådbrink wern.palmius@spsm.se 7

8 Motverka konsekvenserna 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. (ny lagtext 2014) Palmius & Rådbrink De nya allmänna råden Så här ser gången ut: 1. Allmänt stöd 2. Extra anpassningar 3. Särskilt stöd Om det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. (Skollagen 3kap 5a ) Palmius & Rådbrink wern.palmius@spsm.se 8

9 Anpassningar - i planeringen Anpassningar börjar i planeringen Hur ska informationen anpassas för att eleven ska förstå vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla? Hur ska eleverna få visa sina kunskaper (på olika sätt)? Hur ska du följa och stödja elevernas kunskapsutveckling och fortlöpande ge återkoppling på deras arbete? (Inspirerat av: Skolverket, Allmänna råd, Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan, sid 11) Palmius & Rådbrink Extra anpassningar - i undervisningen Exempel på extra anpassningar kan vara att: hjälpa en elev med att planera och strukturera ett schema ge extra tydliga instruktioner ge stöd för att sätta igång arbetet. ge ledning i att förstå texter, förklara ett ämnesområde ge färdighetsträning exempelvis lästräning Det kan även vara särskilda läromedel eller särskild utrustning, till exempel hjälpmedel för att förstå och passa tider samt digital teknik med anpassade programvaror Det kan också vara specialundervisning under en kort tid, till exempel två månader. (nya allmänna råden sid 22) Palmius & Rådbrink wern.palmius@spsm.se 9

10 Extra anpassningar i bedömningen Elevens resultat påverkas av de anpassningar vi tillåter: muntliga redovisningsformer alternativa arbetsuppgifter en uppgift i taget alternativa verktyg även i provsituation förberedande prov (fusklappsverkstad?) möjlighet att få ställa frågor i provsituationen att bli satt på banan, (igångsättande, hitta minnet) arbeta med elevens intresse och förkunskaper Palmius & Rådbrink Bedömning för lärande (Fritt efter Anders Holmgren, skolutvecklare i Borås) Samtalet med eleven är byggandet av bron Vad läraren undervisat om Vad eleven lärt sig Palmius & Rådbrink wern.palmius@spsm.se 10

11 Lärare och övrig skolpersonal bör uppmärksamma tecken på att en elev kan vara i behov av extra anpassningar. (Nya allmänna råden) Vilka kan tecknen vara? Eleven har svårigheter att klara lärarens uppgifter hinner inte med, har svårt att förstå texten, förstår inte vad uppgiften går ut på eller ska utföras, hör inte vad läraren säger, har svårt att se text, har svårt att koncentrera sig, etc. Palmius & Rådbrink Segerlista För att följa och stödja elevernas kunskapsutveckling behöver bedömningen vara en integrerad del i undervisningen där den enskilda eleven kontinuerligt kan få återkoppling på vad han eller hon hittills har utvecklat (Skolverket 2011, Allmänna råd, Planering och genomförande av undervisningen, sid 19) Palmius & Rådbrink wern.palmius@spsm.se 11

12 Metakognition Eleven behöver hjälp att lyfta blicken från uppgiften och resultatet till hur det gick till när han eller hon lärde sig. Ett lärande samtal om hur lärandet gick till ökar elevens benägenhet att generalisera lärandet att kunna använda en framgångsrik strategi nästa gång. Partanen 2007, Pramling & Asplund 2007 Palmius & Rådbrink Tolkning av kunskapskrav Att bedöma undervisningens resultat Att bedöma kunskap Palmius & Rådbrink

13 PYS-paragrafen Undantagsbestämmelsen grundskolan 10 Kap. 21 Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. Palmius & Rådbrink Kännedom om eleven Det är bara de mål eller betygskriterier som eleven inte kan nå på grund av sitt funktionshinder som omfattas av de aktuella bestämmelserna. Det går inte att specificera ett visst antal utan vad som avses med "enstaka" är en bedömning som får göras lokalt utifrån kännedom om eleven, ämnet och lokala förutsättningar och prioriteringar. Det är endast ett fåtal nationella mål som inte kan nås därför att en elev har funktionshinder. Palmius & Rådbrink wern.palmius@spsm.se 13

14 Det ryms en viss variation i kunskapskraven Matematik år 3 Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat. Kan Kan inte allt Kan Elev 1 Kan nästan Kan inte allt Kan Elev 2 Kan Kan Geografi år 6 E: Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Religionskunskap år 9 E: Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Palmius & Rådbrink Praktiskt estetiska ämnen Man måste ställa görandet emot kunnandet. Lgr 11 handlar mer om att kommunicera kunskaper i ämnet och mindre om att göra eller utföra. I både görandet och kommunikationen krävs anpassningar. Anpassa både undervisningen och bedömningen. Palmius & Rådbrink wern.palmius@spsm.se 14

15 Slöjd i grundskolan. Skolämnet slöjds främsta värde ligger inte i dess omedelbara nytta även om tillfredsställelsen i att kunna skapa, framställa och uttrycka sig med föremål inte ska underskattas. Det är inte heller görandet i sig som är det centrala. Undervisningen måste ta sin utgångspunkt i kommunikation kring ämnet, ämnesspecifika begrepp och form som språk. (Kommentarmaterial i slöjd) Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 Eleven kan på ett utvecklat och relativt väl genomarbetat sätt formge och framställa slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner och delvis egna initiativ. I slöjdarbetet kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets-och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val. Eleven kan i slöjdarbetet utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial. Dessutom kan eleven pröva och ompröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som efter någon bearbetning leder framåt. Eleven kan ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen med relativt god användning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband mellan form, funktion och kvalitet. Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då utvecklade resonemang med kopplingar till egna erfarenheter samt trender och traditioner i olika kulturer. Palmius & Rådbrink Kommentarmaterialet i idrott Att eleverna ska kunna ta hand om sin egen träning är ett långsiktigt syfte med ämnet idrott och hälsa. För att klara detta behövs kunskaper om hur man kan planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter. Det innebär att eleverna ska få lära sig att ta initiativ till och genomföra rörelseaktiviteter, anpassa aktiviteterna efter sina behov och därefter dra slutsatser av effekterna. (sid 8) Ett syfte med undervisningen i idrott och hälsa är att den ska skapa förutsättningar för alla elever att under hela sin skoltid kontinuerligt delta i skolans fysiska aktiviteter. Det innebär att undervisningen utifrån ett inkluderande synsätt ska ta hänsyn till varje elevs förutsättningar vid val av aktiviteter och hur de genomförs. (sid 8) Palmius & Rådbrink wern.palmius@spsm.se 15

16 Kommentarmaterialet i idrott Kursplanen vill också lyfta fram att det är processen där eleverna får utveckla sin rörelseförmåga som är viktig, inte resultatet. Elevernas förmåga och kunskaper kan utvecklas genom många olika aktiviteter och visas på flera olika sätt. Alla elever behöver heller inte nödvändigtvis delta i samma aktiviteter. (sid 9) Undervisningen i idrott och hälsa ska också bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga. Med kroppsuppfattning menas en mental bild av den fysiska förmågan. Hur fungerar min kropp, hur stark är den, vilken kondition har jag? Den som har en god kroppsuppfattning vet vad den egna kroppen klarar av och kan sätta det i förhållande till omgivningens förväntningar och krav. (sid 9) Palmius & Rådbrink Palmius & Rådbrink wern.palmius@spsm.se 16

17 Musik i grundsärskolan Hej Jag undrar om ni kan hjälpa mig med en fråga kring betygsättning. Om man nu tittar på t. ex E-nivån i ämnet musik så är värdeorden till att börja med medverka och bidra. Men längre ner i texten ska eleven kunna beskriva och ge exempel, det är klart mycket svårare än att medverka och bidra. Jag tolkar E-nivån på detta vis, det måste vara så att medverka och bidra måste även gälla här då eleven ska beskriva och ge exempel. Som lärare får man här ge stöttning på olika sätt som till exempel genom tal eller bilder. Är jag helt ute och cyklar? Palmius & Rådbrink Musik i grundsärskolan Man måste tänka såhär: Självständighet i lärandet och i kunskapernas uppvisande är inget krav i särskolan. Det är en av förändringarna i Lgr 11. Eleverna går i särskolan eftersom de behöver stöd och vid bedömningen måste läraren fråga sig: Med vilket stöd skulle eleven kunnat? Skollagen säger (3kap3 ) undervisningen ska motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Man behöver heller inte separera ett bedömningstillfälle från själva undervisningen. Elever med utvecklingsstörning förstår saker och ting i sitt sammanhang och kan oftast inte redovisa samma kunskaper när de reducerats från sin kontext. Därför ska både undervisning och bedömning kompensera eleven från de svårigheter funktionsnedsättningen ger (skollagen 1 kap 4 ). Palmius & Rådbrink wern.palmius@spsm.se 17

18 Musik i grundsärskolan Eleven kan också beskriva och ge exempel på hur hörseln kan påverkas av höga ljudnivåer. Om ni talar om kroppens organ, visar bilder av örat, ser filmklipp om hur hörseln fungerar, talar om arbetarskydd och hörselkåpor och talar om risken med för hög musik i hörlurar, så kan säkert eleven säga att det är farligt med höga ljud och att hörseln kan bli sämre. Eleven kan säga detta genom att tala eller visa det genom något läggspel eller genom att ni tillsammans gör en presentation i Power Point. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om musik, i egna frågor och vid bidrag till omdömen om arbetsprocesser. Här kan man inte säga hur många några ämnesspecifika ord är. Inte heller vilka orden är. Det beror på hur undervisningen varit, elevens förmåga och intressen. Det kan röra sig om genrer, olika instrument, takter etc. I sitt sammanhang och med stöd av bilder som ger en flervalseffekt till utsagan kan säkert eleven yttra sig om det är opera eller hårdrock, basfiol eller trumpet, valstakt eller marschtakt osv. Eleven kan säker också känna igen symbolen för en ton, ett notplan och kanske en G-klav. Palmius & Rådbrink Musik grundskolan Kunskapskrav musik E-krav Eleven kan delta i gemensam sång... spelar eleven på något instrument i viss mån med tajming. Palmius & Rådbrink wern.palmius@spsm.se 18

19 Teoretiska ämnen Palmius & Rådbrink Svenska i särskolan för blissande elev Kunskapskravet för E i svenska årskurs 9 grundsärskolan. Eleven kan samtala om varierande ämnen i olika sammanhang genom att medverka i att ställa frågor, svara och uttrycka önskan och känslor. (samtalandet är blissningar) I samtalen lyssnar eleven till andras åsikter och bidrar till att framföra egna åsikter och argument. (detta gör eleven genom att blissa) Eleven bidrar till att anpassa sitt språk till olika situationer och sammanhang. (svårt att avgöra men man borde se att eleven frågar eller säger saker till olika personer på olika sätt t.ex. en kompis eller rektorn) Dessutom kan eleven medverka i att planera och genomföra muntliga (blissade) presentationer. I arbetet med presentationerna medverkar eleven i att välja och använda några verktyg och digitala medier. (sker via bliss och med hjälp av assistent. Det är tanken som räknas) Eleven kan med stöd av bilder läsa texter från olika genrer. (bliss är ju en form av bilder så det borde gå bra) Genom att svara på frågor, ställa egna frågor och återge delar av innehållet visar eleven sin förståelse för texterna. (sker via bliss) Eleven medverkar i att jämföra och beskriva olika sorters texter. (sker via bliss) Eleven kan skriva texter med flera meningar och tydligt innehåll och bidrar till att anpassa texterna till mottagare och syfte.(sker via bliss och assistent) Palmius & Rådbrink wern.palmius@spsm.se 19

20 Religion E-krav årskurs 6 Eleven har grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner. C-krav årskurs 6 Eleven har goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner. Palmius & Rådbrink Religion: begreppsbildning - begreppsanvändning Palinspel? Palmius & Rådbrink wern.palmius@spsm.se 20

21 Religion: begreppsbildning - begreppsanvändning Islam Typiskt för religionen gemensamt Kristendom Typiskt för religionen venndiagram Palmius & Rådbrink Kunskapskrav i matematik årskurs 3 (del av) Palmius & Rådbrink wern.palmius@spsm.se 21

22 Åtgärdsprogram matematik årkurs 2 Kunskapskravet Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer. Centrala innehållet Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften. Problemet E behärskar inte begreppen: dubbelt/hälften, (flera/färre, yngre/äldre?) Åtgärden Vid varje matematiklektion ska NN visa 5 enkla visuella övningar där svaret blir endera dubbelt eller hälften. Första tiden ska det bara vara bilder men efter tre veckor ska talen införas. Detta ska pågå under november och december. Målet (ett delmål kunskapskravet är målet) E ska i mitten av januari kunna avgöra vad som är dubbelt och hälften i illustrerade exempel inom talområdet Han ska kunna svara rätt på 8 av tio frågor. Palmius & Rådbrink Palmius & Rådbrink wern.palmius@spsm.se 22

23 Särskild hänsyn till barnens bästa 1 kap. 10 I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. (Skollagen) Palmius & Rådbrink Barnets bästa? (Skollagen 1kap. 10 ) Att barnet ser sig om en lärande person Att man ser barnets kunskaper i stället för brister Att man inger hopp och självförtroende Att man inte har en rigid tolkning av kunskapskrav och styrsystem Att man inte tvingar barnet att redovisa sina kunskaper på ett sätt som missgynnar honom bara för att det ska vara lika för alla Att man gör en barnkonsekvensanalys av det man tänker göra t.ex. anpassad studiegång Palmius & Rådbrink wern.palmius@spsm.se 23