Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun Läsår Ann-Catrin Göthlin Sektorchef Barn och utbildning

2 Sida 2 av 10 Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället. Allt kvalitetsarbete ska utgå från kvalitetshjulet : 1. Var är vi? 2. Vart ska vi? Mål 5. Åtgärder för utveckling 4. Hur blev det? Analys 3. Hur gör vi?

3 Sida 3 av 10 Innehållsförteckning Dokumentation av kvalitetsarbete Sammanfattning Arbetsgång för kvalitetsarbete som redovisningen avser Verksamhetens förutsättningar Uppföljning av planer Barn och elevers lärande/ utveckling av undervisningen Värdegrundsarbete Resultat och måluppfyllelse Sammanställning av Nationella Prov årskurs Sammanställning av Nationella Prov årskurs 3, 6 och Barn och elevers inflytande Kommunikation med vårdnadshavare Handlingsplan för ytterligare förbättringar inom skolområdet för bättre resultat... 9

4 Sida 4 av 10 Dokumentation av kvalitetsarbete 1.0 Sammanfattning I Kvalitetsdokumentationer för läsår 2014/15 har förskolechefer och rektorer inom sektor Barn och utbildning beskrivit enheternas systematiska kvalitetsarbete med miljömål, barn/elevers lärande och utveckling av undervisning i matematik och språk. De har beskrivit enheternas arbete med värdegrund, resultat och måluppfyllelse, barn/elevers delaktighet och inflytande, kommunikation med vårdnadshavare och uppföljning av planer. Skolledarnas kvalitetsdokumentationer står att finna på varje enhets hemsida. Fem rektorer och två förskolechefer leder verksamheten, där elevantalet ökat under året. Arbetet med utveckling av undervisningen har riktats mot matematik och språk, och en matematikplan samt två språkplaner har implementerats. Dessutom har vi deltagit i Sveriges kommuner och landstings satsning PISA Alla enheter arbetar med värdegrundsfrågor enligt de nationella styrdokumenten och Munkedals kommuns värdegrund. All personal ska arbeta med positiva förväntningar på alla barn/elever och göra dem delaktiga i planering och kunskapsutveckling. Fortlöpande information till föräldrar och vårdnadshavare sker via digitala informationskällan UNIKUM. I förskolan hålls även samråd med representanter från föräldrar och personal och likvärdiga skolråd hålls i alla grundskolor. Vi ska kommande år fortsätta arbeta med matematik- och språkplaner och ytterligare utveckla undervisningen. 2.0 Arbetsgång för kvalitetsarbete som redovisningen avser Inom förskolans verksamheter dokumenteras kvalitetsarbete varje avdelning för sig och förskolechefen hämtar sin dokumentation ur dessa dokumentationer samt ur arbetet med planer mot kränkande behandling samt ur uppföljningar av fortbildningsinsatser. Rektorer hämtar sina sammanställningar utifrån uppföljningar och utvärderingar kontinuerligt under året, resultatkonferenser vid skolenhet och kommunövergripande, sammanställningar av måluppfyllelser och resultat av nationella prov och betyg och lokala resultatmål.

5 Sida 5 av Verksamhetens förutsättningar Inom sektorn leds förskolan av två förskolechefer med var sitt ansvarsområde. Förskoleområde Norr med 11 avdelningar vid fyra förskolor och Förskoleområde Syd med 14 avdelningar vid sju förskolor. Förskolan vid lilla Foss byggdes ut med två avdelningar under läsåret och projektering av utbyggnad vid Önnebacka förskola påbörjades. Inom förskolans ansvarsområde fanns under läsåret c:a 480 barn. Fem rektorer leder verksamhet vid sex grundskolor och en rektor leder verksamhet vid Kunskapens Hus (gymnasieskola, särskola och vuxenutbildning) och Processtekniska Gymnasiet. Inom grundskolan har elevantalet ökat vid alla skolor utom vid Hällevadsholmskolan och Kungsmarksskolan och uppgick under läsåret till ca Störst har elevökningen varit vid Munkedalsskolan och Bruksskolan. Elevantalet vid Kunskapens Hus har fördubblats på mindre än två år och uppgick under läsåret till ca 350 elever. Barn och elevtalsökningarna består i huvudsak av asylsökande och nyanlända barn och unga. 4.0 Uppföljning av planer Alla enheter har under det gångna läsåret tagit fram nya planer mot kränkande behandling med främjande och förebyggande insatser. 5.0 Barn och elevers lärande/ utveckling av undervisningen Sektorn ser barn/elevers lärande som en röd tråd från förskolan, via grundskola och fritidshem till gymnasieskola och vuxenutbildning. Arbetet med att utveckla undervisningen har kommunövergripande riktats mot matematik och språk i enlighet med kommunens Matematikplan och två framtagna Språkplaner. Arbetet med matematik- och språkplaner har till syfte att också verka för likvärdighet mellan kommunens förskolor och skolor. Munkedals kommun har sedan 2012 deltagit i Sveriges kommuner och landstings stora satsning PISA 2015 som har till syfte att förbättra kommuners matematikresultat. Arbetet bygger på en särskilt framtagen modell för skolutveckling med deltagare från olika nivåer i den lokala styrkedjan för skolan. Munkedals kommun har sålunda representerats av politiker, sektorchef, rektor och lärare vid arbete i hemmagrupp och vid fyra årliga nätverkskonferenser med nätverksgrupper från sex bohuskommuner samt stadsdel Angered i Göteborg. Under två år i rad har det visat sig att Munkedals kommun är den kommun av dessa sju som har gjort de största förbättringarna av sina resultat.

6 Sida 6 av 10 Förändring mellan 12/13 och 14/15 Andel godkända matematik åk 6 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0-1,7-1,4-4,6-4,6 4,9 4,9-0,5-0,3-3,3-3,6 0,0 0,0-1,5-1,41-2,0-2,1 Samtliga Kommunala Förändring mellan 2011/12 och 2014/15 Andel godkända i matematik åk 9 10,0 8,0 8,0 5,0 0,0-5,0 3,3 2,5-0,6-0,9-2,2-2,3-0,9-0,9 0,4-0,2-1,6-2,0-10,0-6,5-6,5 Samtliga Kommunala Arbetet med språk har främst koncentrerats till att utifrån språkplanerna kartlägga elever med specifika läs och skrivsvårigheter (dyslexi) och elever med språkstörningar, för att ta fram handlingsplaner med insatser för att möta dessa elevers behov, där handledning till personal automatiskt kan ingå. Handledning till personal ges av specialpedagoger och logoped från den centrala elevhälsan; Resursteamet. Vid behov förskrivs digitalt verktyg (Ipad eller dator för lärande) av centrala elevhälsans specialpedagoger och logoped, om detta kan anses främja elevs utveckling. Inlästa läromedel som skolor har att tillgå via Inläsningstjänst har i hög utsträckning använts för andra året med hjälp av den kommunlicens som kommunen tecknat.

7 Sida 7 av Värdegrundsarbete Årligen ska alla enheter arbeta med värdegrundsfrågor i enlighet med de nationella styrdokumenten och med Munkedals kommuns värdegrund. En kompetensutvecklingsdag ägnas varje år till värdegrundsfrågor. Arbetet har under läsåret i huvudsak inriktats på arbete för trygghet och studiero. Trygghet och respekt för varandras olikheter ska prägla alla verksamheter. Kränkande behandling, trakasserier och mobbning ska aktivt motverkas. All personal ska aktivt arbeta med negativt språkbruk var än det förekommer. Arbetet med värdegrund har också riktats till framtagande av trivselregler inför nytt läsår. Konfliktlösningsmetoder och metoder för att utveckla positivt beteende är andra områden som verksamheterna arbetat med i sitt värdegrundsarbete. 7.0 Resultat och måluppfyllelse 7.1 Sammanställning av Nationella Prov årskurs 3 Nedan finns en sammanställning av de Nationella Proven i matematik och svenska för årskurs 3 jämfört med övriga V8-kommuner Källa: Kolada

8 Sida 8 av 10 Sammanställningen visar att Munkedals kommun ligger ungefär i mitten vad gäller resultaten på de nationella proven jämfört med V8-kommunerna. Det som utmärker är den låga procentsatsen vad gäller ämnesproven i matematik. 7.2 Sammanställning av Nationella Prov årskurs 3, 6 och 9 Nedan finns en sammanställning av de Nationella Proven i engelska, svenska och matematik för årskurs 3, 6 och 9 jämfört med liknande kommuner de fyra senaste åren Elever i åk 3 som klarat alla delprov för ämnesproven i SV, Sv2 och MA, lägeskommun, genomsnittlig Liknande andel kommuner (%) grundskola, 68 63Munkedal, Munkedal Elever i åk 3 som klarat alla delprov för ämnesprovet i matematik, lägeskommun, andel (%) Liknande kommuner grundskola, 67 60Munkedal, Munkedal Elever i åk 3 som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk, Liknande lägeskommun, kommuner andel grundskola, 69 (%) 66Munkedal, Munkedal Elever i åk 6 med lägst betyget E för ämnesproven i SV, Sv2, EN och MA, lägeskommun, genomsnittlig Liknande kommuner andel (%) grundskola, 92Munkedal, Munkedal Elever i åk 6 som deltagit i alla delprov som fått lägst betyget E för ämnesprovet i engelska, lägeskommun, Liknande kommuner andel grundskola, (%) 92Munkedal, Munkedal Elever i åk 6 som deltagit i alla delprov som fått lägst betyget E för ämnesprovet i matematik, Liknande lägeskommun, kommuner andel grundskola, (%) 93Munkedal, Munkedal Elever i åk 6 som fått lägst betyget E för ämnesprovet i svenska (ej svenska som andraspråk), Liknande lägeskommun, kommuner andel grundskola, (%) 93Munkedal, Munkedal Elever i åk 6 som fått lägst betyget E för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk, Liknande lägeskommun, kommuner andel grundskola, (%) 93Munkedal, Munkedal Elever i åk. 9 som minst uppnått kunskapskraven för Godkänd i ämnesprovet i engelska, lägeskommun, Liknande kommuner andel (%) grundskola, 96,6 96,4Munkedal, 95, ,7 Munkedal 96,0 92,9 95,9 96,9 Elever i åk. 9 som minst uppnått kunskapskraven för Godkänd i ämnesprovet i svenska (exkl. Liknande svenska kommuner som andra grundskola, 98,2 språk), lägeskommun, 94,8Munkedal, 92, andel 93,5(%) Munkedal 92,9 93,8 94,9 88,8 Elever i åk. 9 som minst uppnått kunskapskraven för Godkänt i ämnesprovet i matematik Liknande kommuner 81,9 84,9 85,4 72,5 Munkedal 80,9 87,6 95,5 87,0 Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, lägeskommun, andel (%) Liknande kommuner grundskola, 80,7 77,9Munkedal, 75, ,2 Munkedal 66,1 73,0 72,0 74,8 Elever i åk. 9, meritvärde lägeskommun, genomsnitt (16 ämnen) Liknande kommuner 208,1 grundskola, 203,0Munkedal, 202, ,2 Munkedal 189,0 192,3 198,1 194,9 Sammanställningen visar att Munkedals kommun ligger ungefär likvärdigt med kommuner som har liknande befolkningsstruktur, infrastruktur, arbetsmarknad osv. Munkedal utmärker sig tyvärr negativt vad gäller det nationella matematikprovet i årskurs 3. Endast 49% har klarat alla delprov. Men en matematikplan är implementerad och det blir fortsatt fokus på att hitta barn i svårigheter så tidigt som möjligt och att förbättra undervisningen. Detta är även kopplat till statens satsning på Lågstadielyftet för vilket kommunen har fått medel. Ett av årets resultatmål var att alla (100%) barn ska kunna läsa (avkoda/ljuda) i årskurs 1. 92,5% blev utfallet. En ny kommunövergripande språkplan har implementerats i årskurs 1. Planen används nu på alla enheter inom förskola och skola. Införandet av vår nya språkplan har varit positiv då pedagoger tidigt kunnat se tendenser i vad som behöver utvecklas pedagogiskt för att barn ska nå god läs- och skrivförmåga. Detta ger goda förutsättningar för att en ökad andel elever tidigt kan ges stöd utifrån sina specifika behov.

9 Sida 9 av Barn och elevers inflytande För att höja resultat och måluppfyllelse ska all personal i alla verksamheter arbeta med positiva förväntningar på alla barn/elever. I förskolan har pedagogerna en medvetenhet om att barn ska ges möjlighet att påverka vardagen i förskolan och ser barnet som medskapare av kunskap. Utgångspunkten för undervisningen är ofta det som barnet visar intresse för samt sådant som pedagogerna ser att barnen behöver utveckla kunskaper om. Barns intresse för lärande är stort och dokumenteras på grupp och individnivå vid många avdelningar. Pedagoger gör i olika hög grad eleverna delaktiga när det gäller planering och genomförande av undervisning för att öka barnets förståelse för sin egen kunskapsutveckling och motivera till goda prestationer och positiv utveckling. Här kan och ska förbättringar göras under läsår 2015/2016 i de verksamheter där detta inte sker eller sker i liten grad. Både grundskolan och gymnasieskolan arbetar med klassråd och elevråd. 9.0 Kommunikation med vårdnadshavare I förskolan äger samråd rum med representanter från föräldrar och personal. Samråd leds av förskolechef. Vid samråd sker dialog där förskolechef inhämtar synpunkter inför beslut. Flera avdelningar mailar ut information till föräldrar veckovis eller månadsvis. Under läsår 2015/2016 kommer UNIKUM att införas även i förskolan. UNIKUM är ett digitalt system för kommunikation och uppföljning av elevers kunskapsutveckling. I grundskolan ger personalen fortlöpande information till föräldrar om verksamhet och elevs utveckling via kontaktböcker/ veckobrev, i telefonsamtal osv. I allt högre grad övergår verksamheterna till UNIKUM som digital informationskälla och kommunikationshjälpmedel jämfört med förra läsåret då UNIKUM introducerades i grundskolan. Verksamheterna har att noga följa upp om vårdnadshavare av någon anledning inte har möjlighet att hantera information via UNIKUM för att informera och kommunicera på annat sätt. Skolråd med representantskap finns vid alla grundskolor Handlingsplan för ytterligare förbättringar inom skolområdet för bättre resultat Fortsatt arbete enligt språkplan 1 och 2 ska ske i alla verksamheter Fortsatt arbete med att utveckla undervisningen i matematik i enlighet med PISA 2015, Matematiklyftet och Matematikplan för Munkedals kommun Statsbidrag till Lågstadielyftet innebär personalförstärkningar till barn i lägre åldrar för tidiga insatser till barn i behov av särskilt stöd

10 Sida 10 av 10 Arbete i röda tråden-grupper för ytterligare utveckling av undervisning i svenska, matematik, engelska och teknik med representanter från förskola och skola i enlighet med modell PISA 2015 Fortsatt arbete med inlästa läromedel. Kommunlicens Inläsningstjänst. Modersmålsstöd Utveckla studiestöd på modersmål tillsammans med grannkommuner Utveckla samverkan med socialtjänst i enlighet med av Kommunstyrelsen antagen avsiktsförklaring