Karriärvägar för lärare, svar på motion (S)

Transkript

1 (7) Utbildningskontoret Dnr BOU Lars Rehnberg Dnr BIN Leo Gustafson Dnr KS Barn- och ungdomsnämnden Bildningsnämnden Karriärvägar för lärare, svar på motion (S) FÖRSLAG TILL BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDENS BESLUT 1. Utbildningskontorets förslag tillstyrks. FÖRSLAG TILL BILDNINGSNÄMNDENS BESLUT 1. Utbildningskontorets förslag tillstyrks. FÖRSLAG TILL PERSONALUTSKOTTETS BESLUT 1. Utbildningskontorets förslag tillstyrks. FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSENS BESLUT 1. Personalutskottets förslag tillstyrks. FÖRSLAG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT 1. Motionen anses besvarad med hänvisning till Utbildningskontorets yttrande. SAMMANFATTNING Jakob Björneke (S), Helena Balthammar (S) och Eva Lindh (S) har i en motion föreslagit Kommunfullmäktige besluta att Bildningsnämnden och Barn- och ungdomsnämnden tillsammans med Personalutskottet får i uppdrag att utveckla läraryrket i Linköpings kommun med nya karriärvägar. Motionen inbegriper även förslag om förstärkt administrativt stöd till lärare och utveckling av rektorsrollen. Alliansen i Linköping avsätter under budgetperioden dryga 50 mkr i en kompetenssatsning på lärare. Därtill kommer den statliga satsningen på karriärtjänster att uppgå till ca 8 mkr. Som ett första steg för Linköpings kommun inrättas 16 förstelärartjänster höstterminen 2013, varav tio inom Barn- och

2 2 (7) ungdomsnämndens verksamhetsområde och sex inom Bildningsnämndens verksamhetsområde och ytterligare cirka 15 förstelärartjänster under Målet är att det till höstterminen 2016 ska finnas över hundra karriärtjänster i Linköpings kommunala skolor. Regeringen har fattat beslut om att från och med den 1 juli 2013 införa två nya karriärtjänster. Syftet med denna reform är att höja läraryrkets attraktivitet och samtidigt verka för bättre kunskapsresultat i skolan. Lärarutbildningen ska inte vara ett avslut utan ett första steg i en utveckling som pågår genom lärarens hela yrkesliv. Tydliga karriärvägar ska stimulera engagerade lärare att kunna vidareutvecklas och gå vidare i sin egen profession. Ett nytt statsbidrag för finansiering av höjda löner för dessa karriärtjänster införs under I syfte att förenkla och effektivisera formerna för lärarnas administrativa arbetsuppgifter till följd av ökade krav på dokumentation - och samtidigt utveckla arbetssätt och arbetsformer avsätts särskilda medel i budgeten Resursmässiga förstärkningar i skolornas ledningsorganisation avser att ge förutsättningar till delegering av arbetsuppgifter som den nya skollagen medger. Utbildningsmässigt sker flera samordnade satsningar på rektorerna utöver den obligatoriska statliga rektorsutbildningen i form av deltagande i rektorslyftet samt en omfattande vidareutbildning av rektorer inom flera större projekt. BAKGRUND Jakob Björneke (S), Helena Balthammar (S) och Eva Lindh (S) har i en motion föreslagit Kommunfullmäktige besluta att Bildningsnämnden och Barn- och ungdomsnämnden tillsammans med Personalutskottet får i uppdrag att utveckla läraryrket i Linköpings kommun i enlighet med motionens intentioner. Motionärerna anger att möjligheten för lärare att vara ledare i den pedagogiska utvecklingen genom att skapa moderna karriärvägar som även ger löneutveckling. Det föreslås ske genom att tillvarata lärarnas kompetens att ta ansvar för bl a ämnen och ämnesutveckling, bedömning och betygssättning eller handledar- och mentorskap. Motionärerna tar även upp förslag om att förstärka det administrativa stödet inom skolan för att lärarna ska slippa de administrativa bördor som läraryrket ofta innebär. Motionärerna vill även utveckla rektorsrollen så att rektorerna får möjlighet att stödja lärarna att utveckla sin undervisning. FÖRORDNING OM STATSBIDRAG FÖR KARRIÄRTJÄNSTER Regeringen har fattat beslut om att från och med den 1 juli 2013 införa två nya karriärtjänster. Syftet med denna reform är att höja läraryrkets attraktivitet och samtidigt verka för bättre kunskapsresultat i skolan. Lärarutbildningen ska inte vara ett avslut utan ett första steg i en utveckling som pågår genom lärarens hela yrkesliv. Tydliga karriärvägar ska stimulera engagerade lärare att kunna vidareutvecklas och gå vidare i sin egen profession.

3 3 (7) Regeringen har utfärdat Förordning (2013:70) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare. Denna förordning innehåller bestämmelser om statsbidrag till skolhuvudmän som i undervisningen använder särskilt yrkesskickliga lärare. Statsbidrag får efter ansökan lämnas till den som enligt skollagen (2010:800) är huvudman för någon skolform förutom förskola. Med förstelärare avses i denna förordning en lärare som 1. är legitimerad lärare enligt 2 kap. 16 skollagen (2010:800), 2. genom dokumentation kan redovisa minst fyra års väl vitsordat arbete med undervisning inom ramen för en eller flera anställningar inom skolväsendet, 3. har visat särskilt god förmåga att förbättra elevernas studieresultat och ett starkt intresse för att utveckla undervisningen, och 4. även i övrigt av huvudmannen bedöms som särskilt kvalificerad för undervisning och uppgifter som hör till undervisningen. För att statsbidrag ska lämnas för en lärare måste dennes arbetsuppgifter huvudsakligen bestå av undervisning och uppgifter som hör till undervisningen. En förutsättning för att erhålla statsbidrag är att gruppen förstelärare, vilka sedan tidigare har anställning som lärare i Linköpings kommun, fått en löneökning som i genomsnitt motsvarar kronor per månad när de utses till förstelärare. För en lärare som arbetar mindre än heltid ska beloppet reduceras i motsvarande grad. PLANERADE ÅTGÄRDER Alliansen i Linköping avsätter under budgetperioden dryga 50 mkr i en kompetenssatsning på lärare. Därtill kommer den statliga satsningen på karriärtjänster att uppgå till ca 8 mkr. I Linköpings kommun ska 16 karriärtjänster, varav tio inom Barn- och ungdomsnämndens verksamhetsområde och sex inom Bildningsnämndens verksamhetsområde, tillsättas under 2013 och ytterligare cirka 15 karriärtjänster under 2014, totalt under tidsperioden cirka 30. Tillsättningen av dessa karriärtjänster ska ske utifrån kommunens modell för kompetensbaserad rekrytering. Kravprofilen för förstelärare ska utformas med utgångspunkt i befintlig kravprofil för lärare kompletterat med de krav som anges i förordningen avseende förstelärare. Riktvärden för fördelning av arbetsuppgifter för en förstelärare är att 60 % ska vara kopplat till undervisning och 40 % höra till eller ligga i nära anslutning till undervisning och ska ses som ett utvecklingsuppdrag. Exempel på arbetsuppgifter som kan ingå i de 40 % är att ansvara för introduktionen av nyanställda lärare, coacha andra lärare, initiera pedagogiska samtal, initiera och leda projekt i syfte att förbättra undervisningen, vara examensansvarig på gymnasieskolan eller inom vuxenutbildningen eller vara huvudansvarig för ett ämne.

4 4 (7) Följande förutsättningar ligger till grund för tjänster som förstelärare i Linköpings kommun: För att kunna tillförordna en medarbetare som förstelärare ska denne ha en tillsvidareanställning som lärare i kommunen. Förstelärare kan förordnas för uppdraget under en period av normalt tre år. Under sådan period ska medarbetaren ifråga beviljas tjänstledighet från sin tillsvidareanställning. Arbetsgivarens avsikt är att teckna ett lokalt kollektivavtal om avsteg från bilaga M enligt Bilaga 6 till HÖK 12, Verksamhetsutveckling och måluppfyllelse. Införandet av karriärtjänster i Linköpings kommun ska utvärderas under höstterminen 2013 inför utökning av antalet tjänster Utbildningskontoret har i uppdrag att ta fram förslag för att förenkla och underlätta de administrativa uppgifter som lärare och rektorer har. I detta ingår även att se över hur ett förbättrat IT-stöd kan förenkla dagliga administrativa uppgifter t ex närvarorapportering. Utformningen av åtgärder för att lärarna ska kunna fokusera sitt arbete på kärnuppdraget att undervisa behöver utformas på olika sätt utifrån skilda behov för olika skolor och verksamheter. Inom gymnasieskolan har rektorsorganisationen i sin helhet förstärkts med ytterligare ledningsresurs. Bildningsnämnden har avsatt medel för att arbeta med utveckling av arbetssätt och arbetsformer. Förberedelser har gjorts och planering pågår tillsammans med SKL att som första kommun i Sverige implementera PRIO-projektet inom gymnasieskolan. PRIO har som övergripande mål att varaktigt höja kunskapsresultaten i den svenska skolan. Fokus ligger på att utveckla skolans interna processer och arbetssätt för att skapa en mer lärande organisation. Det handlar framförallt om två saker: Att stärka det kollegiala samarbetet, framförallt mellan lärare Att utveckla arbetssätt så att skolledningen styr skolans resurser dit de gör störst nytta Vad gäller grundskolan har barn- och ungdomsnämnden tagit ett antal beslut som på olika sätt och i olika omfattning ytterligare kan bidra till att lärares arbetsuppgifter minskar och förenklas. Rektorerna har genom de tjänster som tillförts i form av biträdande rektorer och rektors specialpedagogiska stöd i grundskolan getts förutsättningar att använda den möjlighet till delegering av arbetsuppgifter som den nya skollagen medger. Inom grundskolan har resurs som specialpedagog på skolområdesnivån omvandlats till kvalitetskoordinatorer i respektive skolområde i syfte att stödja rektor i det systematiska kvalitetsarbetet med planering, uppföljning och utveckling av verksamheten (BOU 2013:276). För att förstärka och markera sambandet mellan analys och åtgärd blir samarbetet med de centrala metodstödjarfunktionerna betydelsefullt, liksom deras roll att säkerställa likvärdig bedömning och

5 5 (7) betygssättning i kommunen. Resurser gällande specialpedagog på områdesnivån har omvandlats för att ytterligare förstärka rektors specialpedagogiska stöd (SENCO) vilket i förlängningen innebär ett stöd för lärare ute i verksamheterna. Utbildningskontoret har för grundskolans räkning genomfört en genomlysning av verksamheterna inom sektionen för resurs- och stödverksamhet. Resultatet visar att det finns utvecklingsbehov inom flera områden. Utbildningskontoret har därför beslutat om ett antal utvecklingsinsatser (BOU2013:172) bland annat att hand- och vägledningsteamet ska förstärka sin spetskompetens inom de områden som efterfrågas av verksamheten, i dagsläget gäller detta det neuropsykiatriska spektrat, generella inlärningssvårigheter och grava språkstörningar. Detta är områden där stöd behöver ges till lärare i det dagliga arbetet för att på ett korrekt sätt kunna möta elever i dessa svårigheter. Vidare har Linköpings kommun för att stärka elevhälsan i verksamheterna blivit beviljade statsbidrag för personalförstärkning. (SFS 2011:1597). Bidraget för 2013 och 2014 är fördelat på två olika områden. För elevhälsans medicinska och psykosociala del är ett bidrag motsvarande 8 heltidstjänster beviljat. De personalkategorier som omfattar elevhälsans medicinska och psykosociala del är skolläkare, skolsköterska, skolkurator och skolpsykolog. För elevhälsans specialpedagogiska del är ett bidrag motsvarande 7 heltidstjänster beviljat. De personalkategorier som omfattas av elevhälsans specialpedagogiska del är lärare med specialpedagogisk kompetens och speciallärare. Bidraget gäller lärare som har uppdrag inom elevhälsan. Lärarlyftet II riktar sig till tillsvidareanställda lärare med lärarexamen som undervisar i ämnen de saknar behörighet i. Även fritidspedagoger kan delta och läsa praktisk-estetiska kurser. Inledningsvis tog Barn- och ungdomsnämnden beslut om prioriteringar, fortsättningsvis har lokala behov styrt utbildningskontorets beviljade ansökningar till Lärarlyftet II. De ekonomiska villkor som gäller är att 80 % av studietiden ingår i tjänsten och att 20 % utgör den enskildes satsning genom tjänstledighet. Kurslitteratur finansieras genom arbetsgivaren och tillhör enheten där medarbetaren tjänstgör. Ersättning för resor och ev övernattning ingår. Under våren 2013 deltar cirka 175 lärare och fritidspedagoger inom grundskolan i kurser inom Lärarlyftet II. Utbildningsmässigt sker flera samordnade satsningar på rektorerna. Utöver den obligatoriska rektorsutbildningen ges rektorerna möjlighet att dels genom det statliga rektorslyftet, dels genom internationellt utbyte och vidareutbildning utvecklas i uppdraget som pedagogisk ledare. Syftet med Rektorslyftet är att bidra till att rektorer får de kunskaper som behövs för att utöva ett aktivt pedagogiskt ledarskap när det gäller lärares undervisning och elevernas möjligheter att nå de nationella målen för skolan. Målgruppen för Rektorslyftet är rektorer som genomgått den statliga befattningsutbildningen eller en äldre statlig rektorsutbildning och arbetat minst ett år som rektor. Rektorslyftet omfattar 7,5 hp och bedrivs på avancerad akademisk nivå. Under läsåret 2012/13 har cirka X rektorer bedrivit studier inom Rektorslyftet.

6 6 (7) FINANSIERING Av budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1) framgår att det för reformen avsätts 187 mkr 2013, 468 mkr 2014 och 749 mkr Från 2016 och framåt är tillskottet i statsbidraget 880 mkr per år. Omräknat på befolkningsunderlag motsvarar det för Linköping 2,9 mkr 2013, 7,25 mkr 2014, 11,6 mkr 2015 och 13,6 mkr från Statsbidrag för en förstelärare uppgår till kronor per bidragsår. För en lärare som arbetar mindre än heltid ska beloppet reduceras i motsvarande grad. Skolverket fastställer för varje år en bidragsram för varje huvudman utifrån aktuellt elevantal och fattar efter ansökan beslut om det högsta belopp som kan utgå i statsbidrag under bidragsåret. Statsbidrag betalas ut av Skolverket efter rekvisition två gånger per bidragsår. I budget och plan finns under kommunstyrelsens resursmedel ovanstående kostnadsposter upptagna balanserade med statsbidragsintäkt. Statsbidraget utgår endast för löneökningskostnaden och avser inte tillkommande lönekostnad för de nya uppdrag som utgör andra uppgifter än undervisning eller andra till undervisning relaterade arbetsuppgifter som redan bedrivs. Den tillkommande kommunala kostnaden avser den ersättningskostnad som uppstår i och med införandet av utvecklingsuppdraget om 40 % som del av förstelärartjänsterna. Sammantaget innebär inrättandet av 30 förstelärare med det utvecklingsuppdrag som innefattas att en undervisningsvolym motsvarande tolv tjänster behöver rekryteras för att fullgöra den del av undervisningen som förstelärarna inte längre ska utföra. För 2013 och 2014 sker medfinansiering av denna tillkommande kostnad genom avrop från kommunstyrelsens resursmedel med upp till 1,5 mkr 2013 och 6,0 mkr Frågan om fortsatt utbyggnad hänskjuts till budgetberedningen. De tillkommande lönekostnader 2013 och 2014 vid tecknande av lokalt kollektivavtal enligt bilaga 6 HÖK12, 168 tkr 2013 och 890 tkr 2014 finansieras med reserv för pris och lön för 2013 och inom ram för prioriteringar för löneöversyn Åtgärderna med syfte att förenkla och effektivisera formerna för lärarnas administrativa arbetsuppgifter till följd av ökade krav på dokumentation - och samtidigt utveckla arbetssätt och arbetsformer finansieras genom särskilda medel i budgeten Barn- och ungdomsnämnden har för 2013 avsatt tkr för utveckling av arbetssätt och arbetsformer. Bildningsnämnden har för motsvarande avsatt tkr 2013 och för krav på ökad dokumentation m.m tkr 2013 och tkr Medel för satsningar inom rektorslyftet finansieras under Kommunstyrelsens resursmedel som en del av de medel som avsatts för kompetensutveckling.

7 7 (7) SAMRÅD Samråd har skett med Personalutskottet som tillstyrker Utbildningskontorets förslag till svar. MBL Information har getts enligt MBL 19. UTBILDNINGSKONTORET Lars Rehnberg KOMMUNLEDNINGSKONTORET Peder Brandt Maria Kreese