Sammanträde KALLELSE 1 (4) Tid: , kl 14:30. Val av protokollsjusterare. Fastställande av dagordningen. Ärende Diarienr Föredragande

Transkript

1 Kommunstyrelsen Paul Lindvall, ordförande Karin Hjalmewik, sekreterare KALLELSE 1 (4) Sammanträde Tid: , kl 14:30 Plats: Verde Val av protokollsjusterare Fastställande av dagordningen Ärende Diarienr Föredragande Informationsärenden 1 Statsbidrag för flyktingmottagande i Linköpings kommun perioden januari - augusti 2014, redovisning för information 2 Ensamkommande barn, behov av utökade resurser för handläggning, redovisning för information KS KS Föredragande ärende 1-4: Lars Rehnberg, Anita Lhådö, Susanne Aman, Maria Sjöberg, Peder Ellison, kl Begäran om tilläggsanslag för insatser gällande ökat antal och ökad andel barn/elever med utländsk bakgrund, redovisning för information 4 Begäran om tilläggsanslag för insatser gällande ökat antal och ökad andel barn/elever med utländsk bakgrund, redovisning för information KS Bin 18/9. Kompletterat med Bin KS Bou 18/9. Kompletterat med Bou Yttranden

2 2 (4) 5 Utvärdering för utveckling - om utvärdering av skolpolitiska reformer Yttrande till Utbildningsdepartementet (SOU 2014:12) (30/9) 6 Framtidsfullmakter (Ds 2014:16) Yttrande till Justitiedepartementet (30/9) 7 Fördjupning av översiktsplanen för Åby och Jursla Yttrande till Norrköpings kommun (30/9) 8 Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller Yttrande till Socialdepartementet (26/9) 9 Beredningsremiss inför tillåtlighetsprövning av Ostlänken Yttrande till Trafikverket (10/9) 10 Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21) Yttrande till Näringsdepartementet (30/9) 11 En digital agenda i människans tjänst - en ljusnande framtid kan bli vår (SOU 2014:13) Yttrande till Näringsdepartementet (30/9) KS KS KS KS KS KS KS Bin 18/9 och Bou 18/9. Kompletterat med beslutsunderlag samt Bin och Bou Öfm Se länk till remiss i mejl Bin 18/9 Bou 18/9. Kompletterat med Bin och Bou 12 Nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande Yttrande till Utbildningsdepartementet (17/10) KS Bin 18/9. Kompletterat med Bin 13 Vägledning för att upptäcka våld Yttrande till Socialstyrelsen (24/9) 14 Kameraövervakning - Vreta Kloster golfklubb Yttrande till länsstyrelsen (26/9) KS KS Sn

3 3 (4) KF-ärenden 15 Världens bästa Linköping, strategisk plan med övergripande mål för , uppföljning och utvärdering 16 Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda i Linköping - OPF-KL 17 Finansrapport per den 31 augusti Tage Danielssons stiftelse, ändring av stadgar 19 Försäljning av fastigheterna Lambohov 2:23 samt del av Lambohov 2:20 till Bryggaregården 20 Lambohovs säteri - Skapa en ekogård, svar på motion (MP) 21 Värna och vårda Lambohovs Herrgård, svar på motion (KD) 22 Medborgarkontor i Berga, svar på motion (V) 23 Utveckla Linköping som en cykelstad, svar på motion (S) Övriga ärenden 24 Politiska sekreterare, resurstilldelning 25 Begäran om ianspråktagande av markering för stadsmiljöåtgärder, fritidsanläggningar och asfalt KS KS KS KS KS KS KS KS KS KS KS Föredragande: Lars-Åke Gustafson, kl Föredragande: Peder Brandt Kompletterat med Sbn Kompletterat med beslutsunderlag Kof

4 4 (4) 26 Lokal till Linköpings hundungdom, omdisponering av investeringsram KS Kof och Sbn. Kompletterat med Sbn 27 Ianspråktagande av markering gällande fördjupade utvecklingsinsatser i förskola och skola 28 Delårsrapport per den 31 augusti 2014 för kommunstyrelsens anställningsmyndighet 29 Delårsrapport per den 31 augusti 2014 för kommunstyrelsen KS Bou 18/9. Kompletterat med Bou KS KS Kurser och konferenser KS Rapporter KS Delegationsbeslut KS Handlingar för kännedom KS Överlämnade ärenden KS Förrättningar KS Aktuell information KS

5 Bildningsnämnden PROTOKOLLSUTDRAG 1 (1) Begäran om tilläggsanslag för insatser gällande ökat antal och ökad andel elever med utländsk bakgrund Dnr BIN ÄRENDE Antalet och andelen elever med utländsk bakgrund ökar i gymnasieskolan. För att kunna behålla nuvarande insatser för denna grupp samt ge eleverna förutsättningar att nå målen begär bildningsnämnden tilläggsanslag. Medel begärs för 2014 men behovet och de ökade kostnaderna bedöms finnas kvar under kommande år. Under 2013 beviljades av bildningsnämnden tilläggsanslag för höstterminen med tkr för en ökning av elever med utländsk bakgrund (BIN ). För 2014 begärs medel utifrån faktiska kostnader. Från det att medel äskades 2013 har en ökning skett av antalet nyanlända. BESLUTSUNDERLAG Begäran om tilläggsanslag för insatser gällande ökat antal och andel elever med utländsk bakgrund.docx BILDNINGSNÄMNDENS BESLUT 1. Bildningsnämnden begär tilläggsanslag för ökat antal och ökad andel elever med utländsk bakgrund för 2014 om tkr. Förslag till Kommunstyrelsens beslut: 1. Kommunstyrelsen medger bildningsnämnden tilläggsanslag för 2014 med tkr för ökat antal och ökad andel elever med utländsk bakgrund. 2. För 2014 finansieras tilläggsanslaget med Kommunstyrelsens reserv för pris, lön och demografi. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande

6 Barn- och ungdomsnämnden PROTOKOLLSUTDRAG 1 (1) Begäran om tilläggsanslag för insatser gällande ökat antal och ökad andel barn/elever med utländsk bakgrund Dnr BOU ÄRENDE Antalet och andelen barn och elever med utländsk bakgrund ökar både i förskolan och i grundskolan. De elever som kommit de senaste åren har sämre baskunskaper än tidigare. En större andel av eleverna som har kommit de senaste åren är äldre och kommer därför in i skolsystemet i ett senare skede. Dessa elever kräver omfattande resurser för att ges möjlighet att nå skolans mål. För att kunna behålla nuvarande insatser för denna grupp samt ge eleverna förutsättning att nå målen begär barn- och ungdomsnämnden tilläggsanslag. Medel äskas för 2014 men behovet och de ökade kostnaderna bedöms finnas kvar under kommande år. Under 2013 beviljades barn- och ungdomsnämnden tilläggsanslag om tkr avseende hösten 2013 för en ökning av elever/barn med utländsk bakgrund (BOU 2013:335). Från det att medel äskades 2013 har en ökning skett av antalet och andelen elever med utländsk bakgrund. BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDENS BESLUT 1. Barn- och ungdomsnämnden begär tilläggsanslag för ökat antal och ökad andel elever/barn med utländsk bakgrund för 2014 om tkr. Förslag till Kommunstyrelsens beslut: 1. Kommunstyrelsen medger Barn- och ungdomsnämnden tilläggsanslag för 2014 med tkr för ökat antal och ökad andel elever/barn med utländsk bakgrund. 2. För 2014 finansieras tilläggsanslaget med Kommunstyrelsens reserv för pris, lön och demografi. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande

7 Tjänsteskrivelse 1 (2) Utbildningskontoret Dnr BOU Tor Andersson Dnr BIN Dnr KS Barn- och ungdomsnämnden Bildningsnämnden Utvärdering för utveckling - om utvärdering av skolpolitiska reformer (SOU 2014:12), yttrande till Utbildningsdepartementet UTBILDNINGSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT Förslag till Barn- och ungdomsnämndens beslut: 1. Utbildningskontorets förslag till yttrande tillstyrks. Förslag till Bildningsnämndens beslut: 1. Utbildningskontorets förslag till yttrande tillstyrks. Förslag till Kommunstyrelsens beslut: 1. Utbildningskontorets förslag till yttrande tillstyrks. SAMMANFATTNING Linköpings kommun har fått i uppdrag att lämna synpunkter avseende: Utvärdering för utveckling - om utvärdering av skolpolitiska reformer (SOU 2014:12) Regeringens särskilda utredare föreslår ett antal åtgärder för att förbättra förutsättningarna för utvärdering av skolan som helhet och av skolreformer. Förslagen är att fastställa ett nationellt ramverk för utvärdering av skolan, utforma ett system för att mäta trender samt utreda framtida system för utvärdering. Vidare lämnas förslag och bedömningar om behovet av data samt att även inrätta ett Råd för utvärdering av skolan. Utbildningskontoret stödjer förslagen. Beslutsunderlag: Missiv, Utvärdering för utveckling om utvärdering av skolpolitiska reformer.docx Yttrande, Utvärdering för utveckling om utvärdering i skolpolitiska reformer.docx

8 2 (2) BAKGRUND I maj 2012 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att dels bedöma när de åtgärder som har vidtagits från 2007 och framåt för att höja kunskapsnivån och öka måluppfyllelsen i grundskolan kan förväntas få avsedd effekt, dels analysera förutsättningarna för utvärdering av reformer. Utredningen redovisade i maj 2013 delbetänkandet Det tar tid om effekter av skolpolitiska reformer (SOU 2013:30). Den andra delen av uppdraget redovisas i detta slutbetänkande Utvärdering för utveckling - om utvärdering av skolpolitiska reformer (SOU 2014:12). Utredningen lämnar nedanstående förslag: Regeringen fastställer ett nationellt ramverk för utvärdering av skolan. Ramverket kompletteras med regelbundna planer för utvärdering av skolan. En utredning får i uppdrag att utforma ett system för trendmätning genom stickprovsundersökningar samt att utreda det framtida systemet för utvärdering av kunskapsresultat i sin helhet. Skolverket ges möjlighet att samla in individdata för skolan i sin helhet, även för modersmålsundervisning och skolgång i specialskola, särskola och sameskola. Ett Råd för utvärdering av skolan inrättas vars två huvuduppgifter är att löpande bistå regeringen i utvärderingsfrågor avseende skolväsendet och att vid större reformer av skolväsendet bistå regeringen med exempelvis förslag till program för reformutvärdering. MBL Information enligt MBL 19 har getts KOMMUNLEDNINGSKONTORET UTBILDNINGSKONTORET Joakim Kärnborg Lars Rehnberg Beslutet skickas till: Utbildningsdepartementet

9 (2) Kommunstyrelsen Dnr KS Utbildningsdepartementet Stockholm Yttrande angående remiss: Utvärdering för utveckling - om utvärdering av skolpolitiska reformer (SOU 2014:12) Linköpings kommun har fått i uppdrag att lämna synpunkter avseende: Utvärdering för utveckling - om utvärdering av skolpolitiska reformer (SOU 2014:12) Linköpings kommun menar att de förslag som ges är väl underbyggda och i de fall man väljer att inte lägga fram förslag så är detta också väl underbyggt. Nedan lämnar kommunen yttrande och synpunkter över de givna förslagen. Det kan inte nog betonas vikten av att utvärderingar av beslut på nationell nivå kräver en ingående beskrivning av beslutets syfte och inte sällan tidsperioder mellan beslut och utvärdering som ställer stora krav. Utredaren påpekar det faktum att effekter av skolreformer inte är möjliga att utläsa kort tid efter implementering, utan detta är en långsiktig process. Angående kap 6, Reformutvärdering strategi för framtiden Hänvisningen till Innovationsrådet systemansats för att hantera komplexa samhällsproblem (s ) är utifrån ett verksamhetsperspektiv är synnerligen intressant. Bedömningen som görs (s 115) gällande reformutvärdering som utgår från planerad utvärdering, synes rimlig, inte minst utifrån att skaffa kunskap huruvida reformerna leder till förbättrade resultat samt lägga grund för nya reformer. Angående kap 7, Ramverk för utvärdering av skolan för bättre överblick och styrning Ramverkets syfte att belysa relationen mellan den nationella nivån och verksamhetsnivån behöver ytterligare utvecklas menar Linköpings kommun. Inte minst med tanke på det, och av utredningen befarade, inflytande ett sådant ramverk kan få. Utifrån ett verksamhets- och huvudmannaperspektiv menar Linköpings kommun att det är mycket väsentligt att tydliggöra vilka myndigheter och andra aktörer som har ansvar för systemets olika delar. Utredningen menar att antalet aktörer på den svenska utvärderingsscenen med uppdrag om utvärdering som berör skolan är problematiskt. Linköpings kommun delar den uppfattningen och föreslår att dessa uppdrag samlas hos en myndighet, förslagsvis hos Skolverket som redan idag är statistikansvarig myndighet. Skolinspektionens uppdrag bör begränsas till att omfatta enbart tillsyn, laglighetsprövningar och tillståndsgivning. Linköpings kommun anser det angeläget att det inom ramen för nationell kvalitetsuppföljning fokuseras starkare på att lägga samordnade utvärderingar till grund för praktiknära forskning och utveckling, vilket i förlängningen också bidrar till såväl ökad evidensbaserad praktik som förutsättningar för evidensbaserad politik.

10 2 (2) Angående kap 9, Systemet för att följa kunskapsresultat utvecklingsbehov Om en individ, en klass, en skola, en huvudman når mål eller inte torde vara en långt mer komplicerad fråga än vad nationella prov kan ge svar på. Utredningen visar också att nationella prov inte lämpar sig för trendmätningar. Linköpings kommun instämmer i att det behövs ta ett samlat krafttag, många skolreformer har införts, justerats och i några fall avskaffats(åtgärdsprogram, skriftliga omdömen mm) Linköpings kommun menar att även kvalitativa undersökning kan vara lämpligt och ge svar på utvecklingsbehov. Angående kap 10, Data för utvärdering utvecklingsbehov Datainsamlingen ska utvidgas till att gälla även modersmålsundervisning och skolgång i specialskola, sameskola. Tidigare bevekelsegrunder för att inte samla in data här har varit det låga antalet elever. Med den argumentation som finns i utredningen så delar Linköpings kommun utredarnas uppfattning om förslaget. Även i detta fall (se kap 9) kan kvalitativa undersökningar bör prövas som ett alternativ till, åtminstone vissa, datainsamlingar. Angående kap 11, Organisering för stärkt utvärdering Författaren belyser relationen mellan forskning och politik och föreslår Rådet för utvärdering av skolan. Ett förslag väl värt att pröva. Eftersom rådets budget föreslås liten blir frågan om rådets sammansättning mycket viktig. För Linköpings kommun Paul Lindvall Kommunstyrelsens ordförande

11 Barn- och ungdomsnämnden PROTOKOLLSUTDRAG 1 (1) Utvärdering för utveckling - om utvärdering av skolpolitiska reformer (SOU 2014:12), yttrande till Utbildningsdepartementet Dnr BOU ÄRENDE Linköpings kommun har fått i uppdrag att lämna synpunkter avseende: Utvärdering för utveckling - om utvärdering av skolpolitiska reformer (SOU 2014:12) Regeringens särskilda utredare föreslår ett antal åtgärder för att förbättra förutsättningarna för utvärdering av skolan som helhet och av skolreformer. Förslagen är att fastställa ett nationellt ramverk för utvärdering av skolan, utforma ett system för att mäta trender samt utreda framtida system för utvärdering. Vidare lämnas förslag och bedömningar om behovet av data samt att även inrätta ett Råd för utvärdering av skolan. Utbildningskontoret stödjer förslagen. BESLUTSUNDERLAG Missiv, Utvärdering för utveckling om utvärdering av skolpolitiska reformer.docx Yttrande, Utvärdering för utveckling om utvärdering i skolpolitiska reformer.docx BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDENS BESLUT 1. Utbildningskontorets förslag till yttrande tillstyrks. Förslag till Kommunstyrelsens beslut: 1. Utbildningskontorets förslag till yttrande tillstyrks. Beslutet skickas till: Utbildningsdepartementet Utdragsbestyrkande

12 Bildningsnämnden PROTOKOLLSUTDRAG 1 (1) Utvärdering för utveckling - om utvärdering av skolpolitiska reformer (SOU 2014:12), svar på remiss Dnr BIN ÄRENDE Linköpings kommun har fått i uppdrag att lämna synpunkter avseende: Utvärdering för utveckling - om utvärdering av skolpolitiska reformer (SOU 2014:12) Regeringens särskilda utredare föreslår ett antal åtgärder för att förbättra förutsättningarna för utvärdering av skolan som helhet och av skolreformer. Förslagen är att fastställa ett nationellt ramverk för utvärdering av skolan, utforma ett system för att mäta trender samt utreda framtida system för utvärdering. Vidare lämnas förslag och bedömningar om behovet av data samt att även inrätta ett Råd för utvärdering av skolan. Utbildningskontoret stödjer förslagen. BESLUTSUNDERLAG Missiv, Utvärdering för utveckling om utvärdering av skolpolitiska reformer.docx Yttrande, Utvärdering för utveckling om utvärdering i skolpolitiska reformer.docx BILDNINGSNÄMNDENS BESLUT 1. Utbildningskontorets förslag till yttrande tillstyrks. Förslag till Kommunstyrelsens beslut: 1. Utbildningskontorets förslag till yttrande tillstyrks. Beslutet skickas till: Utbildningsdepartementet Utdragsbestyrkande

13 Barn- och ungdomsnämnden PROTOKOLLSUTDRAG 1 (1) En digital agenda i människans tjänst - en ljusnande framtid kan bli vår (SOU 2014:13), yttrande till Näringsdepartementet Dnr BOU ÄRENDE Den 7 juni 2012 beslutade regeringen att tillsätta en kommitté, Digitaliseringskommissionen, med uppgiften att verka för att målet i den it-politiska strategin It i människans tjänst en digital agenda för Sverige uppnås och att regeringens ambitioner inom området fullföljs. Denna remiss berör Digitaliseringskommissionens andra delbetänkande, En digital agenda i människans tjänst en ljusnande framtid kan bli vår (SOU 2014:13) Digitaliseringskommissionens remiss berör digitaliseringens möjligheter inom skola och undervisning. Förslagen är fokuserade på grund- och gymnasieskolan. Skolverkets roll och uppdrag på området tydliggörs. Linköpings kommun ställer sig positiv till förslagen men har i sitt yttrande lämnat synpunkter i ett antal frågor. BESLUTSUNDERLAG Missiv, En digital agenda i människans tjänst en ljusnande framtid kan bli vår.docx N ITP, Linköpings kommun.docx BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDENS BESLUT 1. Utbildningskontorets förslag till yttrande tillstyrks. Förslag till Kommunstyrelsens beslut: 1. Yttrande avges enligt utbildningskontorets förslag. Beslutet skickas till: Näringsdepartementet Utdragsbestyrkande

14 Bildningsnämnden PROTOKOLLSUTDRAG 1 (1) En digital agenda i människans tjänst - en ljusnande framtid kan bli vår (SOU 2014:13), yttrande till Näringsdepartementet Dnr BIN ÄRENDE Den 7 juni 2012 beslutade regeringen att tillsätta en kommitté, Digitaliseringskommissionen, med uppgiften att verka för att målet i den it-politiska strategin It i människans tjänst en digital agenda för Sverige uppnås och att regeringens ambitioner inom området fullföljs. Denna remiss berör Digitaliseringskommissionens andra delbetänkande, En digital agenda i människans tjänst en ljusnande framtid kan bli vår (SOU 2014:13). Digitaliseringskommissionens remiss berör digitaliseringens möjligheter inom skola och undervisning. Förslagen är fokuserade på grund- och gymnasieskolan. Skolverkets roll och uppdrag på området tydliggörs. Linköpings kommun ställer sig positiv till förslagen men har i sitt yttrande lämnat synpunkter i ett antal frågor. BESLUTSUNDERLAG Missiv, En digital agenda i människans tjänst en ljusnande framtid kan bli vår rev docx N ITP, Yttrande Linköpings kommun rev docx YTTRANDEN Reviderad handling har skickats ut. BILDNINGSNÄMNDENS BESLUT 1. Utbildningskontorets förslag till yttrande tillstyrks. Förslag till Kommunstyrelsens beslut: 1. Yttrande avges enligt utbildningskontorets förslag. Beslutet skickas till: Näringsdepartementet Utdragsbestyrkande

15 Bildningsnämnden PROTOKOLLSUTDRAG 1 (1) Nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (KS U2014/4373/GV), svar på remiss Dnr BIN ÄRENDE Ramverket för kvalifikationer för livslångt lärande är en remiss från regeringen. Tanken är att ramverket ska omfatta allt lärande, både det som sker i utbildningar och det som sker i arbetslivet, hemmet eller föreningslivet. Ramverket ska underlätta jämförelser mellan olika utbildningar och kompetenser i Europa, så att det blir lättare att studera och jobba i andra länder. Linköpings kommun ställer sig bakom förslaget. BESLUTSUNDERLAG Nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande remiss för yttrande (sept -14), Tjänsteskrivelse Yttrande över Nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande, Sammanfattning av remiss - bilaga BILDNINGSNÄMNDENS BESLUT 1. Utbildningskontorets förslag till yttrande tillstyrks. Förslag till Kommunstyrelsens beslut: 1. Yttrande avges enligt utbildningskontorets förslag. Beslutet skickas till: Utbildningsdepartementet Utdragsbestyrkande

16

17

18 Tjänsteskrivelse 1 (5) Kommunledningskontoret Dnr KS Sven Lundberg Kommunstyrelsen Politiska sekreterare - resurstilldelning KOMMUNLEDNINGSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT Förslag till Kommunstyrelsens beslut: 1. Kommunledningskontorets förslag tillstyrks. Förslag till Kommunfullmäktiges beslut: 1. Från och med ska politiska sekreterare finnas anställda för att biträda de förtroendevalda i det politiska arbetet. Varje parti i kommunfullmäktige med minst 3 mandat får politisk sekreterare enligt följande: Alla partier med 3 6 mandat i kommunfullmäktige tilldelas en basresurs om 40 % av en tänkt månadslön på kronor, som utgjorde beräkningsgrund år 2011 när stöd till politiska sekreterare infördes i kommunen.. Partier som har 7 10 mandat tilldelas ytterligare 10 %. Partier som har mandat tilldelas ytterligare 25 %. Partier som har mer än 19 mandat tilldelas ytterligare 25 %. 2. Kommunstyrelsen täcker kringkostnader för lokaler, datorer, telefon, utbildning o dyl för en tjänstgöringsgrad som motsvarar partiets sammanlagda bas- och tilläggsresurs enligt ovan (vid 100 % för närvarande kronor). Om konferensdeltagande eller annat inte ryms inom den budgeten får partiet finansiera överskridandet med sitt övriga partistöd. 3. Om partiet anser att resursen är för liten för att ha en särskild politisk sekreterare får resursen användas för att förstärka ersättningen till gruppledare eller annan förtroendevald genom att denne vid sidan av sitt uppdrag får anställning som politisk sekreterare på deltid. 4. Individuell lönesättning tillämpas, vilket innebär att varje parti får anpassa lönenivå och omfattning så att kostnaden ryms inom den tilldelade resursen.

19 2 (5) 5. Politisk sekreterare ska vara anställd av kommunstyrelsen och ha arbetsplats i kommunala lokaler. Om partiets sammanlagda bas- och tilläggsresurs enligt ovan är mindre än eller lika med 50 % får sekreteraren dela arbetsplats. 6. Bas- och tilläggsresursen ska justeras varje år i förhållande till det innevarande årets inkomstbasbelopp. 7. Kostnadsökningen finansieras genom motsvarande minskning av övrigt partistöd. SAMMANFATTNING Kommunalrådsberedningen har uppdragit åt kommunledningskontoret att redovisa förslag till justerade principer för tilldelning av resurser till de politiska partierna för politiska sekreterare. Nuvarande regler infördes Utifrån diskussionerna i kommunalrådsberedningen har kommunledningskontoret utarbetat förslag till nya gränser för resurstilldelning. Beslutsunderlag: Politiska sekreterare 2015 Tjänsteskrivelse.docx

20 3 (5) BAKGRUND Kommunalrådsberedningen har uppdragit åt kommunledningskontoret att redovisa förslag till justerade principer för tilldelning av resurser till de politiska partierna för politiska sekreterare. Syftet har varit att resurstilldelningen ska möjliggöra en rimlig minsta tjänstgöringsgrad. KOMMUNALA MÅL Kommunfullmäktiges strategiska plan för anger bl a följande mål, som möjligen kan appliceras på ärendet: Linköping ska präglas av öppenhet, tolerans och mångfald. Möten mellan människor och idéer bidrar till vår kreativitet och framgång. Linköpingsborna ska känna att de har möjlighet att påverka de kommunala besluten och bli sedda utifrån hela sin livssituation i kontakter med kommunen. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Utifrån diskussionerna i kommunalrådsberedningen föreslås följande regler för resurstilldelning: Tilldelningen beräknas utifrån en tänkt månadslön på kronor, som utgjorde beräkningsgrund år 2011 när stöd till politiska sekreterare infördes i kommunen. Den tänkta månadslönen uppräknas årligen i förhållande till det innevarande årets inkomstbasbelopp. Alla partier med 3 6 mandat i kommunfullmäktige tilldelas en basresurs om 40 % av månadslönen. Partier som har 7 10 mandat tilldelas ytterligare 10 %. Partier som har mandat tilldelas ytterligare 25 %. Partier som har mer än 19 mandat tilldelas ytterligare 25 %. I övrigt föreslås ingen förändring av gällande principer. Resurstilldelningen, enligt den preliminära mandatfördelningen för kommande mandatperiod, framgår av följande tabell:

21 4 (5) Parti Mandat Basresurs 3-6 mandat Tillägg 7-10 mandat Tillägg mandat Tillägg över 20 mandat Lön 100% = Resurs % PO % = Politisk sekreterare per parti (månad) x 12 + sem ers = kr/år % 10% 25% 25% ,40 v % kd % sd % c % f % mp % m % s % % RESURSBEHOV Den preliminära mandatfördelningen för kommande mandatperiod innebär att resurser tilldelas motsvarande 4,5 heltidstjänster, vilket innebär en lönekostnad på ca kronor. Till detta kommer omkostnader, som kommunledningskontoret brukar beräkna till ca kronor per person. Sammanlagda kostnaderna blir då ca 3,2 miljoner kronor per år, att jämföra med ca 2,8 miljoner år FINANSIERING Kostnadsökningen kan finansieras genom motsvarande minskning av övrigt partistöd. När stöd till politiska sekreterare infördes 2011 minskades partistödet med belopp som motsvarade det tidigare bidraget till politisk tid. Man kan nu överväga om partistödet ska minskas något ytterligare, med hänvisning av att resurserna för politiska sekreterare ökar något uppgår partistödet till ca 4,1 miljoner kronor. En minskning av detta med de kronor, som är kostnadsökningen för politiska sekreterare, innebär alltså att partistödet skulle minskas med ca 10 %.

22 5 (5) LEGALITET Kommuner får enligt kommunallagen 4 kap 30 anställa politiska sekreterare att biträda de förtroendevalda i det politiska arbetet. De får enligt 31 anställas längst till utgången av mandatperioden. Lagen om anställningsskydd gäller inte för sådana anställningar. När övrigt partistöd bestäms ska man enligt 2 kap 10 beakta om det har anställts politiska sekreterare. Vid samordning av politikeruppdrag med anställning som politisk sekreterare, är det inte möjligt att samordna arvode och lön för t ex pensionsberäkning för anställningen. JÄMSTÄLLDHET För närvarande finns i kommunen sju politiska sekreterare, fyra kvinnor och tre män. Vilka som kommer att vara anställda nästa mandatperiod, och därmed direkt berörda av förslaget, är okänt. Förslaget innebär främst att den lägsta sysselsättningsgraden blir 40 %, vilket är positivt för den anställda, oavsett kön. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Systemet med politiska sekreterare kommer att utvärderas av partierna inför varje ny mandatperiod. MBL Förhandling enligt medbestämmandelagen ska genomföras om förslaget. SAMRÅD Samråd har skett med stadsjuristen och ekonomidirektören, vilka inte har något att invända mot förslaget. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Joakim Kärnborg Susanne Aman Beslutet skickas till: Partierna Ekonomi- och finans

23

24 Barn- och ungdomsnämnden PROTOKOLLSUTDRAG 1 (1) Ansökan om ianspråktagande av markering gällande fördjupade utvecklingsinsatser i förskola och skola Dnr BOU ÄRENDE Kommunstyrelsen har beslutat att avsätta medel för nämnderna (markeringsmedel). Markeringsmedlen är av engångskaraktär, men kan användas under Satsningarna som föreslås är en del i barn- och ungdomsnämndens arbete för ökad måluppfyllelse. Utbildningskontoret föreslår barn- och ungdomsnämnden att genomföra fördjupade utvecklingsinsatser inom förskola och skola inom följande områden: Lärplattor i förskola och skola IT infrastruktur Läromedel Lässatsning alla barn läser Ledarskap i klassrummet BESLUTSUNDERLAG Ansökan om ianspråktagande av markering gällande fördjupade utvecklingsinsatser i förskola och skol.docx BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDENS BESLUT 1. Barn- och ungdomsnämnden begär tilläggsanslag av kommunstyrelsen gällande fördjupade utvecklingsinsatser i förskola och skola om tkr. Förslag till Kommunstyrelsens beslut: 1. Barn- och ungdomsnämnden medges tilläggsanslag om tkr för fördjupade utvecklingsinsatser i förskola och skola finansiering sker av markering för utveckling skola, IT och övriga läromedel. 2. Barn- och ungdomsnämnden medges tilläggsanslag om tkr för fördjupade utvecklingsinsatser i förskola och skola finansiering sker av markering för kompetensutveckling och omställning. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande