Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Transkript

1 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad 0-19 år 85 - år totalt kommun Barnomsorg Grundskola Gymnaieskola Äldreomsorg Ind- och famomsorg Rött hög kostn Rött hög kostn Rött hög kostn Rött hög kostn Rött hög kostn Mark ,7 3,2 32,09 21,64 11,4-3,6-7,3 3,1 26,4 Nässjö ,5 3,5 32,10 21,43 7,4-4,6 6,8-9,5 48,6 Katrineholm ,9 3,4 31,25 21,53 0,9 11,7 3,8-18,1-3,7 Hässleholm ,9 3,3 31,00 20,61 18,7-5,9 1,6-7,7-15,3 Flen ,8 3,0 31,10 21,38 16,2-4,3 1,9-9,0-3,6 Västervik ,2 3,3 31,78 21,31 21,7 2,6 4,4-5,6 31,9 Falkenberg ,6 3,2 30,20 20,48-1,1-0,5-3,9-15,0 23,4 Gislaved ,7 2,6 31,75 21,08 11,9 3,0 10,0 2,9 6,5 Tidaholm ,7 3,0 31,45 21,00-6,4-12,0 1,1 8,8 24,2 Simrishamn ,4 4,0 30,90 20,51 11,7-2,8 5,4-4,4-2,1 Åtvidaberg ,5 3,1 31,50 21,65 3,2 3,9-12,5-5,2 45,7 Genomsnitt ,3 3,2 31,37 21,15 8,7-1,1 1,0-5,4 16,5 #### Låg nivå < 23,1 3,1 30,59 20,62 Medel 23,1-25,5 3,1-3,4 30,59-32,16 20,62-21,68 Hög nivå > 25,5 3,4 32,16 21,68 Lägre redovisad kostnad än kommunens strukturkostnad enl kostnadsutjämningssystemet Samma redovisad kostnad som kommunens strukturkostnad enl kostnadsutjämningssystemet Högre redovisad kostnad än kommunens strukturkostnad enl kostnadsutjämningssystemet låg nivå = högst 95 % av genomsnitt (skatt 97,5%) hög nivå = mer än 105 % av genomsnitt (skatt 102,5%) Den valda kommungruppen är den som är mest lik ur ett helhetsperspektiv. Denna sidan ger en översiktlig bild över hur kommunen ligger till. Falkenberg är den kommun som har lägst skatt medan Mark har en utdebitering något över genomsnitt men ändå bland de som har högst skatt. Hela denna kommungrupp ligger totalt sett över den nivå som strukturkostnaderna anger och Falkenberg som har låg skatt har även totalt sett låga kostnader. Mark satsar mer resurser på barnomsorg, individ- och familjeomsorg samt äldreomsorg än övriga delar, för övriga områden ligger kostnadsnivån under den förväntade strukturnivån.

2 Bilaga2 Jämförelse av finansiella/ verksamhetsmässiga nyckeltal, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) Årets Personal- Kommun Verksamh Nettokostn Soliditet Soliditet resultat Eget kostnader nettokost i % av i %, enl inkl all pen- i % av kapital i % av verkkr/inv skatteint balansräkn sionsåtag skatteint per inv samh kostn Rött negativt Rött negativt Rött negativt Mark , Nässjö , Katrineholm , Hässleholm , Flen , Västervik , Falkenberg , Gislaved , Tidaholm , Simrishamn , Åtvidaberg , Genomsnitt , Låg nivå < , Medel ,6-2, Hög nivå > , Starkt värde/låg kostnad = mindre än 95 % av genomsnitt (Nettokostn i % av skatt =99%) Svagt värde/hög kostnad = mer än 105 % av genomsnitt (Nettokostnad i % av skatt = 101 %) Mark har en nettokostnadsnivå som är något högre än genomsnittet och disponerar mer än en genomsnittlig del (99 %) av skatteintäkterna till driftkostnader. mark har bättre förutsättningar ur ett framtidsperspektiv med tanke på att soliditeten är bättre än genomsnittet för denna kommungrupp. En stor del av en kommuns driftkostnader är personalkostnader och för denna del disponerar Mark 68 % av verksamhetens totala kostnader vilket är över genomsnittet för denna kommungrupp.

3 Jämförelse av verksamhetskostnader (liknande strukturkommuner, all verksamhet), nettokostnader kr per invånare 2006 Bilaga 3 Kommun Politisk Infrastruktur, Fritid Kultur Förskola och Utbildning Äldreomsorg Individ- och Särskilt rikt Summa egen Affärs- Ekonomiskt markn åtg verksamhet skydd mm skolbarnsomsorg Exkl handikappoms. inkl Handikappoms. familjeomsorg insatser verksamhet verksamhet bistånd per invnettokostn kr per inv Mark x Nässjö Katrineholm x Hässleholm x Flen x Västervik Falkenberg x Gislaved Tidaholm x Simrishamn x Åtvidaberg Genomsnitt Låg kostnad< Medel Hög kostnad> Arbets- låg kostnad = högst 95 % av genomsnitt hög kostnad = mer än 105 % av genomsnitt X = Kommunen har övertagit hemsjukvården från landstingen Denna sida ger en översiktlig bild över kommunens nettokostnader. Avseende områdena Förskola och skolbarnomsorg, utbildning och äldreomsorg är det viktigt att gå vidare till bilaga 4, 5, 6 och jämföra med de kommuner som är liknande för respektive område. De områden som direkt kan jämföras på denna bild är "politisk verksamhet, Infrastruktur, Fritid, Kultur". Av dessa områden är "Fritid och Kultur" dyrare i Mark än jämförbara kommunerna. Ekonomiskt bistånd visar på lägre kostnader än jämförbara kommuner. Avseende förskola/skolbarnomsorg, utbildning och äldreomsorg är det viktigt att analysera vidare utifrån bilagorna 3-6. Den kommun som har totalt sett lägst kostnad (eventuellt lägst kvalité) är Falkenberg. Denna kommun har även låg utdebitering. Mark har en kostnad för dessa verksamheter som totalt sett ligger något över genomsnittet för denna kommungrupp.

4 Bilaga 4 Jämförelse av verksamhetskostnader, nettokostnader kr per invånare 2006 Liknande strukturkommuner BO Avvikelse Liknande strukturkommuner Grundskola Avvikelse Liknande strukturkommuner ÄO Avvikelse Kommun Förskola och mot Kommun Utbildningsverksamhet mot Kommun Äldreomsorg mot skolbarnsomsorg struktur struktur Exkl handikappomsorg struktur % % % Mark ,4 Mark ,6 Mark ,1 Falköping ,7 Danderyd ,6 Katrineholm ,1 Karlshamn ,7 Strängnäs ,5 Sandviken ,4 Falkenberg ,1 Nynäshamn ,2 Nässjö ,5 Boden ,6 Sigtuna ,6 Vetlanda ,8 Nässjö ,4 Eslöv ,2 Ystad ,9 Katrineholm ,9 Kungälv ,2 Härnösand ,0 Vetlanda Östhammar ,3 Västervik ,6 Sandviken ,7 Kävlinge ,2 Landskrona ,3 Ljungby ,8 Värnamo ,7 Lindesberg ,8 Finspång ,7 Vetlanda ,6 Ronneby ,1 Genomsnitt ,4 Genomsnitt ,7 Genomsnitt ,0 Låg kostnad < ,2 Låg kostnad < ,6 Låg kostnad < ,8 Medel ,2-3,6 Medel ,6--2,8 Medel ,8--4,2 Hög kostnad > ,6 Hög kostnad > ,8 Hög kostnad > ,2 låg kostnad = högst 95 % av genomsnitt hög kostnad = mer än 105 % av genomsnitt I ovanstående tabeller görs jämförelen mot de kommuner som är mest jämförbara utifrån likartade strukturfaktorer. Förskola och skolbarnomsorg. I jämförelse med liknande kommuner är nettokostnaden i Mark något högre än genomsnittet vilket även framgår av att avvikelsen mot struktur är positivt. Avvikelsen mot struktur borde vara 0 ( om inte kvalitén är högre eller effektiviteten avsevärt sämre än i landet då, då visas ett positivt tal) Kolumnen "avvikelse mot struktur" visar om kommunens kostnader ligger över eller under den nivå som kommunen har blivit kompenserad för i skatteutjämningssystemet. Kolumnen visar att kostnaderna för denna verksamhet i Mark är 11,4 % över tilldelad nivå. Detta kan bero på att kommunen medvetet har valt en högre kvalite eller beroende på mindre kostnadseffektiv verksamhet. I förhållande till genomsnittskostnaden för dessa kommuner är kostnaden i Marks kommun 306 kronor högre per invånare.

5 Utbildningsverksamhet. Nettokostnaden för Mark är något lägre samt 3,6 % lägre än vad strukturfaktorerna ger kompensation för. Noterbart är att denna grupp kommuner har en kostnadsnivå som är 2,7 % under nivån enligt strukturfaktorerna vilket kan tyda på en sämre kvalité eller effektivare verksamhet. Enligt bilaga 6 har Mark även låga kostnader per grundskoleelev. Enligt skolverkets statistik är undervisningskostnaden högre än genomsnittet i Mark och lärartätheten är genomsnittlig. Att Mark ligger 3,1 % över strukturfaktorn borde tala för en bättre kvalité vilket däremot inte visar vid avläsning av "Salsa-värdet" (-2%) och även genom att värde på antalet behöriga elever till Gymnasiet är lägre än genomsnittet (bilaga 7). I förhållande till genomsnittskostnaden för dessa kommuner är kostnaden i Marks kommun 624 kronor högre per invånare. Äldreomsorg. Mark har en kostnad som är 3,1 % högre än vad strukturfaktorerna ger kompensation för. Noterbart är att kommungruppen har en kostnadsnivå som är 4,0 % under nivån enligt strukturfaktorerna vilket kan tyda på en lägre kvalité eller en bättre kostnadseffektivitet. En djupare analys framgår av bilaga 4. I förhållande till genomsnittskostnaden för dessa kommuner är kostnaden i Marks kommun 636 kronor högre per invånare.

6 Bilaga 5 Jämförelse av verksamhetsmässiga nyckeltal, vissa utvalda kommuner, 2006 Äldreomsorg Kommun nettokostnad antal årsarbetare/ ordinärt boende särskilt boende kr/65-w år vårdtag, egen regi kr/inv 65-w år kr/vårdtagare andel 65-w år kr/inv 65-w år kr/vårdtagare andel 65-w år m omsorg % m omsorg % Mark , , ,3 Katrineholm , , ,0 Sandviken , , ,9 Nässjö , , ,4 Vetlanda , , ,1 Ystad , , ,6 Härnösand , , ,6 Västervik , , ,7 Landskrona , , ,8 Lindesberg , , ,2 Ronneby , , ,8 Genomsnitt , , ,5 Låg kostnad < , , ,2 Medel ,64-0, ,6-8, ,2-6,8 Hög kostnad > , , ,8 låg kostnad = högst 95 % av genomsnitt hög kostnad = mer än 105 % av genomsnitt Äldreomsorg. Mark har totalt sett en avsevärt högre kostnad per invånare 65 år och äldre. Det är en mindre andel av befolkningen (65 år-w) i Mark som har ordinärt boende men en större andel som har särskilt boende. Kostnaden per invånare (65-w år) i ordinärt boende är genomsnittligt men för särskilt boende är den högre än genomsnittet vilket kan tyda på en högre kvalité eller en mindre kostnadseffektiv verksamhet för särskilt boende. Kostnaden per vårdtagare i särskilt boende är högt i Mark i jämförelse med denna gruppen kommuner. Även varje vårdtagare i ordinärt boende är högt i Mark.

7 Jämförelse av verksamhetsmässiga nyckeltal, vissa utvalda kommuner, Bilaga 6 Förskoleverksamhet o skolbarnomsorg Utbildning Kommun Förskola, Kommunal Fam daghem K Fritidshem K Kommun Grundskola Gymn skola Bruttokostnad Andel inskrivna kostnad / personalkostn Barn/ års kostnad / kostnad / kr per elev kr per elev per invånare barn % heltidsbarn % av tot kostn arbetare heltidsbarn heltidsbarn hemkomm hemkomm Mark , Mark Falköping , Danderyd Karlshamn , Strängnäs Falkenberg , Nynäshamn Boden , Sigtuna Nässjö , Eslöv Katrineholm , Kungälv Vetlanda , Östhammar Sandviken , Kävlinge Ljungby , Värnamo Finspång , Vetlanda Genomsnitt , Genomsnitt Låg kostnad, lågt antal < , Medel ,1-5, Hög kostnad, högt antal > , Låg kostnad/lågt antal = mindre än 95 % av genomsnitt Medel = +- 5 % i förhållande till genomsnitt Hög kostnad/högt antal = mer än 105 % av genomsnitt Förskola och skolbarnomsorg. Kostnaden per heltidsbarn är tkr lägre i Mark än i gruppen som helhet. Antalet barn per årsarbetare är 5,8 i förhållande till 5,4 för hela gruppen. Ett högt tal sänker kostnadsnivån per barn. Ett högre antal barn per årsarbetare kan indikera en något sämre kvalité än för övriga kommuner i gruppen. Kostnaden per heltidsbarn för Familjedaghem och fritidshem är avsevärt högre i Mark än för övriga kommuner. Kostnaden för grunskolan är lägre än genomsnittet för gruppen, mer information på bilaga "skolverket". Kostnaden för gymnasieskolan är genomsnittlig.

8 Bilaga 7 Jämförelse av nyckeltal för utbildning, vissa utvalda kommuner, Grundskolan Gymnasieskolan (huvudmannens skolor) Kommun antal lärare andel elever som är Salsa-värde Kostnad per 100 eleverbehöriga till gymnasieskolan Avvikelse mot undervisning % förväntat värde % Lärare/100 elever Fullföljt utb inom 4 år Kostnad/elev Rött=bra värde Rött=bra värde undervisning Mark 8,2 86,7-2, , Danderyd 7,1 99,0-1, , Strängnäs 8,4 92,7-2, , Nynäshamn 7,6 91,6 3, , Sigtuna 8,6 86,1 0, , Eslöv 7,2 84,9-1, , Kungälv 8,2 91,9-9, , Östhammar 8,1 86,2-5, , Kävlinge 7,9 82,2-9, , Värnamo 8,9 86,4 5, , Vetlanda 8,5 92,8 1, Genomsnitt 8,1 89,1-1, ,1 71, Lågt antal/bra värde < 7,7 84,7-1, ,7 68, Medel 7,7-8,5 84,7-93,6-1,7--1, ,7-8,6 68,0-75, Högt antal/dåligt värde > 8,5 93,6-1, ,6 75, Lågt antal/andel = högst 95 % av genomsnitt Medel = +- 5 % i förhållande till genomsnitt Högt antal/andel = mer än 105 % av genomsnitt Grundskola För en kostnad som är lägre än genomsnittet samt med antal lärare per 100 elever som är genomsnittligt producerar grundskolan en kvalité som är sämre än det förväntade. Denna slutsats går att dra av att Mark ligger 2 %-enheter under det förväntade "Salsa-värdet". Salsa-värdet gör det möjligt att redovisa skolan samlade betygsresultat i förhållande till kommunens förutsättningar. Faktorer som ligger bakom förutsättningarna är andel elever med utländsk bakgrund, andel pojkar, föräldrarnas utbildningsnivå, faktiska betygsvärden. Gymnasieskolan Kostnaden för undervisningen är genomsnittlig och med ett högre antal lärare per 100 elever presterar gymnasieskolan en högre kvalité än genomsnittet.

9 Jämförelse av verksamhetsmässiga nyckeltal, vissa utvalda kommuner, Bilaga 8 Liknande strukturkommuner Individ- och familjeomsorg Kommun Kostnad IFO Avvikelse mot Barn/ungdomsvård Missbruksvård vuxna Ekonomiskt bistånd Övrig Andel av befolkning Kronor/inv Struktur Kronor/inv Kronor/inv Kronor/inv vuxenvård år som varit arbetslösa, % Mark , ,4 Härryda , ,8 Ystad , ,0 Kungälv , ,2 Boden , ,4 Nässjö , ,7 Kiruna , ,4 Mariestad , ,8 Kävlinge , ,4 Höganäs , ,2 Danderyd , ,3 Genomsnitt , ,1 Låg kostnad < , ,8 Medel ,0-2, ,8-5,3 Hög kostnad > , ,3 Låg kostnad/lågt antal = mindre än 95 % av genomsnitt Medel = +- 5 % i förhållande till genomsnitt Hög kostnad/högt antal = mer än 105 % av genomsnitt I ovanstående tabeller görs jämförelen mot de kommuner som är mest jämförbara utifrån likartade strukturfaktorer. I jämförelse med liknande kommuner är nettokostnaden i Mark avsevärt högre än genomsnittet. Avvikelsen mot struktur borde vara 0 ( om inte kvalitén är högre eller effektiviteten avsevärt sämre än i landet då, då visas ett positivt tal) Kolumnen "avvikelse mot struktur" visar om kommunens kostnader ligger över eller under den nivå som kommunen har blivit kompenserad för i skatteutjämningssystemet. Kolumnen visar att kostnaderna för denna verksamhet i Mark är 26,4 % över tilldelad nivå. Detta kan bero på att kommunen medvetet har valt en högre kvalite eller beroende på mindre kostnadseffektiv verksamhet. Barn/ungdomsvård samt ekonomiskt bistånd är de områden som bidrar till den höga kostnadsnivån. Arbetslöshetsnivån verkar inte ha en koppling till den höga kostnadsnivån. I förhållande till genomsnittskostnaden för dessa kommuner är kostnaden i Marks kommun 461 kronor högre per invånare.