Nyckeltalsanalys Fagersta kommun
|
|
- Martin Sundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nyckeltalsanalys Fagersta kommun December 2007 Johan Skeri
2 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Metod Avgränsning Allmän grundanalys Grunddata Finansiella nyckeltal Finansiellanalys inkl koncern Finansiellanalys exl koncern Övergripande nettokostnader Fagerstas kommun Analys nettokostnader Förskoleverksamhet o skolbarnomsorg Analys förskole- och skolbarnomsorg Grundskola Analys grundskola Gymnasieskolan Analys gymnasieskolan Äldreomsorgen Analys äldreomsorgen Individ- och Familjeomsorgen Analys individ- och familjeomsorgen Sammanfattad analys
3 1 Inledning 1.1 Bakgrund Redan under 90-talet började intresset med att finna olika indikatorer på hur organisationer mår, istället för att fokusera på de traditionella intäkts- och kostnadsposterna. Beslutsfattare på alla nivåer behövde komplettent till den ekonomiska informationen, såsom verksamhetsvolymer och kvalitetsmått, för att kunna fatta adekvata beslut. Att jämföra sig själv med andra kommuner har blivit mer och mer en effektivitetsdrivande faktor. Genom att jämföra sina kostnads-, produktions- och kvalitetsmått med andras kan kommuner få signaler på var deras egen effektiviseringspotential finns och kommunens styrkor. De skillnader som finns mellan jämbördiga jämförelsekommuner förklaras av faktorer som kommunerna själva kan påverka. Det gäller till exempel ambitionsnivå, kvalitet, effektivitet, olika skattesatser och avgiftsnivå. Enligt en gjord undersökning 1 så har en kommuns vägval när det gäller inriktning av verksamhet och nivå fem gånger större betydelse för resultatet än vad de yttre omständigheterna (strukturella) har, såsom befolkning, täthetsindex etc. 1.2 Syfte Målgruppen för rapporten är kommunernas förtroendevalda revisorer och syftet är att: Skapa en koncentrerad analys över Fagersta kommuns verksamhets- och ekonomiska läge. Vara ett underlag inför granskningsplaneringen. Identifiera tänkbara områden för djupanalyser. 1 Kommunernas Balansgång, Rådet för kommunala analyser och jämförelser (RKA) 2
4 1.3 Metod All data som analysen bygger på är inhämtade ifrån officiella databaser 2. Analyserna är objektiva och baseras endast på erhållen information ur databaserna. 1.4 Avgränsning Fagerstas kommun jämförs med ett rikssnitt, länssnitt och ett snitt motsvarande Fagerstas jämbördiga kommuner i Sverige gällande övergripande struktur (befolkning, infrastruktur, täthetsindex, utbildningsnivå) samt i vissa fall Fagerstas kommuns standardkostnad 3. Verksamhetsområdena som analyseras är utvalda med tanke på dess storlek i förhållande till hela Fagersta kommuns verksamhet; förskole- och barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. Handikappsomsorgen analysers ej på grund av dess differentierade uppbyggnad ute i kommunerna, där sviterna från integrationen med landstinget under 90-talets första år samt den mellankommunala utjämningen återspeglas vid en jämförelse mellan kommuner. 2 Webor, SCB, Socialstyrelsen, Kommundatabasen, Skolverket 3 Standardkostnad = Den kostnad som kommunen beräknas ha pga sin strukturella uppbyggnad 3
5 2 Allmän grundanalys Med hjälp av grunddata erhålls en överblick över Fagersta kommun, vilket är en bra grund inför jämförelsen inom de olika verksamheterna. Stora procentuella befolkningsgrupper inom speciella ålderssegment, skapar problem. En hög andel utrikesfödda, t ex inom skolverksamheten, kan medföra ett högre täthetsindex på lärare och därmed högre kostnader. En hög andel av lågutbildade i en kommun, kan ge högre andel arbetslösa eftersom dagens arbeten blir mer och mer kvalificerade och därmed på sikt kan ge lägre skatteintäkter för en kommun. 2.1 Grunddata Allmän grunddata Fagersta Jämförelse- Länets Rikets kommun grupp kommuner kommuner Befolkning i %: 0-6 år 6,6% 7,5% 7,2% 7,7% 7-15 år 9,8% 11,5% 10,9% 10,7% år 5,1% 5,8% 5,6% 5,4% år 21,8% 21,4% 23,7% 25,5% år 33,7% 35,0% 34,0% 33,4% år 16,1% 13,4% 13,1% 12,0% 80- w år 7,0% 5,7% 5,6% 5,4% Andelen utrikesfödda år 18,8% 13,2% 14,7% 15,9% Andelen av befolkning arbetslösa 6,6% 6,2% 6,0% 6,1% Andelen lågutbildade 19,7% 23,0% 19,6% 16,1% Fagersta har en befolkningsstruktur som kännetecknas av relativt få unga inom åldern 7-15 år och många invånare inom åldersintervallet 65- år och äldre. Inom åldersintervallet 7-15 år har Fagersta tappat nästan 200 invånare sedan De två senaste åren har barnafödandet i Fagersta nästan uppnått nivåer i paritet med barnafödandet i slutet av åttitalet. Fagersta har relativt få invånare inom åldersgruppen år, vilket kan komma innebära framtida konsekvenser med lägre fertilitet, vilket dock ännu inte syns i befolkningsstatistiken. Inom åldersgruppen år, minskar invånarna i intervallet år, medan invånarna ökar sett över en tio års period. Fagersta har relativt många i åldersklassen år, vilket innebär att trycket på äldreomsorgen kommer att öka rejält i framtiden. Antalet utrikesfödda i Fagersta är högt i jämförelse med alla kommungrupper. Fagersta har en utbildningsnivå i paritet med övriga kommungrupper. Med låg utbildningsnivå avses studier upptill årskurs 9 eller till folkskolenivå. Arbetslösheten inom åldersintervallet år är något högre än övriga kommungrupper. 4
6 3 Finansiella nyckeltal De finansiella nyckeltalen påvisar Fagersta kommuns resultat och ekonomiska ställning vid en viss tidpunkt. Anledningen till att de finansiella nyckeltalen redovisas inklusive och exklusive koncernen beror på att kommuners organisation ofta skiljer sig åt, t ex vissa kommuner har vattenverket och bostadsbolag i bolag andra inte. Genom att använda sig av måttet resultat före extraordinära poster per invånare erhålls god jämförelse mellan sig själv i tiden och mot andra kommuner. Jämförs verksamhetens nettokostnad med alla skatteintäkter, statsbidrag-/utjämningsbidrag beskrivs en indikator på om kommunen klarar av att finansiera sin löpande verksamhet. Soliditetsmåttet anger hur stor del av tillgångarna som är finansierade med egna medel. Ett högt soliditetsmått visar att en kommun har en god betalningsförmåga på lång sikt. 3.1 Finansiellanalys inkl koncern Finansiella nyckeltal Årtal Fagersta Jämförelse- Länets Rikets inkl koncern kommun grupp kommuner kommuner Resultat före extraordinära poster per invånare (kr) Verksamhetens nettokostnads ,0% 95,2% 95,5% 100,0% andel (%) av skatteintäkter och ,0% 96,1% 96,8% 100,0% generella statsbidrag ,0% 94,5% 96,1% 98,0% ,0% 93,4% 94,0% 93,6% Eget kapital per inv Soliditet inkl pensionsskuld ,0% 0,8% 3,8% 7,5% ,0% 0,1% -1,5% 6,6% ,0% 3,1% 0,9% 7,4% ,0% 2,1% 2,2% 7,2% Skattekraft per kr/inv Kommunalskattesats ,19 21,34 21,90 20,78 Fagersta har en god ekonomi, både när det gäller resultat före extraordinära poster per invånare under de senaste fyra åren samt det egna kapitalet och dess utveckling. Positivt är att skatteintäkter och generella statsbidrag täcker de olika verksamheternas nettokostnader i Fagersta. Att nettokostnaden endast uppgår till 94 % av skatteintäkter och generella statsbidrag är bra med tanke på att skapa utrymme för finansnetto, avskrivningar och 5
7 värdesäkring av det egna kapitalet. Vid en jämförelse med de övriga grupperna har Fagersta ett starkt eget kapital samt en mycket god soliditet inklusive pensionsskuld per invånare. Skattekraften per invånare är hög, vilket kan förklaras av en hög skattesats i kombination med en hög medelålder på den arbetsföra befolkningen samt att kommunens näringsliv har en positiv utveckling med goda avkastningar till de anställda. 3.2 Finansiellanalys exl koncern Finansiella nyckeltal Årtal Fagersta Jämförelse- Länets Rikets exl koncern kommun grupp kommuner kommuner Resultat före extraordinära poster per invånare (kr) Verksamhetens nettokostnads % 99% 99% 100% andel (%) av skatteintäkter och % 100% 99% 100% generella statsbidrag % 98% 99% 98% % 97% 96% 97% Eget kapital per inv Soliditet inkl pensionsskuld ,0% -3,3% 1,7% 6,4% ,0% -4,9% 0,5% 5,4% ,0% -2,8% 0,8% 7,7% ,0% -5,0% -1,4% 6,0% I tabellen ovan visas de finansiella nyckeltalen exklusive de kommunala bolagen. Kommunens resultat för de senast fyra verksamhetsåren är klart positiva och ligger i en nivå över de andra kommungrupperna. Verksamhetens nettokostnaders andel av skatteintäkter och statsbidrag påvisar att kommunen kan täcka sina verksamhetskostnader med hjälp av skatteintäkter och statsbidrag, vilket skapar utrymme för avskrivningskostnader och det finansiella nettot, samt värdesäkringen av det egna kapitalet. Storleken och utvecklingen av kommunens egna kapital är klart positivt. Den positiva resultattrenden bör fortsätta i Fagersta de kommande åren för att kommunen ska kunna klara av morgondagens demografiförändring med den åldrande befolkningen och den sjunkande skattekraften, samt att trygga pensionsutbetalningarna till de kommunanställda vid deras pensionering. Utgångsläget för Fagersta är bra i jämförelse med de andra kommungrupperna att klara av framtidens demografi. 6
8 Anledningarna till varför Fagersta har en positiv resultatutveckling beror på statsbidragen och skatteintäkter, vilka har varit höga de senaste åren eftersom Sverige som helhet har befunnit sig i en hög konjunktur, samt kommunens låga nettokostnader för de olika verksamheterna. 3.3 Övergripande nettokostnader Fagersta kommun Nettokostnaden per invånare, d v s verksamhetens bruttokostnad minus intäkter 4, ger en övergripande analys på eventuella problemområden. Med en kommuns standardkostnad ges en indikation på om en kommun har högre eller lägre kostnader än det som motiveras av den egna strukturen enligt det statliga kostnadsutjämningssystemet. Strukturella kostnader är sådana kostnader som beror på faktorer som kommunerna själva inte kan påverka, till exempel åldersstrukturen, invånarnas sociala bakgrund, den geografiska strukturen med mera. Att rakt av jämföra en kommuns kostnader med en annans utan att ta hänsyn till varje kommuns strukturella förutsättningar ger en begränsad indikation på om en kommun är dyr eller inte. Ett bättre mått många gånger är att jämföra kommunens faktiska nettokostnader i olika verksamheter med kommunens standardkostnad Analys nettokostnader Nettokostnader kr/inv Fagersta Fagersta stan- Jämförelse- Länets Rikets Årsbokslut 2006 kommun dard kostnad grupp kommuner kommuner Förskolevht och skolbarnsomsorg Grundskola Gymnasieskolan Äldreomsorgen Individ- och familjeomsorg Summa verksamhet Fagersta kommun År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorgen Individ och Familjeomsorgen Summa differens kr totalt En övergripande analys visar att Fagersta har en dyr grundskola, gymnasieskola och individ- och familjeomsorg, i jämförelse med standardkostnaden. I jämförelse med 4 Med intäkter avses riktade statsbidrag, taxor och avgifter, hyresintäkter samt andra försäljningsintäkter. 7
9 standardkostnaden totalt skulle Fagersta kunna ha en basverksamhet som skulle kunna kosta nästan 2 mkr mer än redovisad nettokostnaden för Anmärkningsvärt är dock den negativa trenden mellan 2005 till 2006 på cirka 4,0 mkr inom grundskolan, samt den positiva utvecklingen inom barnomsorgen och gymnasieskolan på cirka 5 mkr mellan åren. Det är viktigt att kommuner håller sin standardkostnad med tanke på framtidsscenariot, eftersom kommuner inte kompenseras från statens utjämningssystem för kostnader som överstiger den beräknade nivån för kommunen. 8
10 4 Förskoleverksamhet o skolbarnomsorg Genom att bryta ner personaltäthet och nettokostnad för förskoleverksamhet och skolbarnomsorg per invånare 1-5 år erhålls ett jämförbart tal. 4.1 Analys förskole- och skolbarnomsorg Förskole och barnomsorg Årtal Fagersta Jämförelse- Länets Rikets kommun grupp kommuner kommuner Befolkning i % 0-5 år ,7% 6,4% 6,2% 6,7% Nettokostnaden/inv Nettokostnad/inv 1-5 år Antal barn per årsarbetare ,4 3,8 3,7 4, ,6 3,8 3,9 4, ,3 3,6 3,6 3, ,1 3,4 3,5 3,7 Fagersta bedrev enligt tabellen i en förskoleverksamhet och skolbarnomsorg till en lägre kostnad i jämförelse med standardkostanden, med cirka 1,6 mkr. Fördelas nettokostnaden per invånare 1-5 år, har Fagersta en normal nivå med övriga kommungrupper. Fagersta har fler barn per årsarbetare än övriga kommungrupper, vilket kan bero på att fler yngre barn har börjat inom barnomsorgen de senaste åren, vilka kräver högre personaltäthet och därmed högre kostnader. Under de senaste åren har ungefär lika många barn försvunnit ut ur barnomsorgen som har tillkommit. En annan skillnad i barnomsorgsstrukturen som särskiljer Fagersta är att färre barn är inskrivna i förskolan, tillskillnad mot övriga kommungrupper, samt färre antal i andra driftsformer, såsom kooperativ. Från 2005 till 2006 har Fagersta gått från 82 % till 75 % inskrivna barn inom den aktuella åldern till förskolan. Andra förklaringar till varför Fagersta har en lägre kostnad än strukturkostnaden kan vara; vistelsetider och öppettider, barngruppernas storlek och ålderssammansättning, andel barn i behov av särskilt stöd etc. 9
11 5 Grundskola Har personaltäthet, kunskapsnivå och kostnad något samband? 5.1 Analys grundskola Grundskola åk 0-9 Årtal Fagersta Jämförelse- Länets Rikets kommun grupp kommuner kommuner Befolkning i % 6-15 år ,7% 12,6% 12,0% 11,8% Nettokostnaden/inv Kostnad/inv 6-15 år Genomsnittligt meritvärde ,9 200,4 195,2 203,5 i åk ,4 200,9 198,2 204, ,9 200,0 196,5 203, ,5 201,5 195,4 204,2 Antal pedag.utb lärare ,6 8,3 8,3 8,2 per 100 elever ,7 8,2 8,6 8, ,0 8,3 8,5 8, ,7 8,4 8,6 8,4 Fagersta har en normal kostnad per invånare 6-15 år avseende grundskolan jämfört med övriga grupper. I jämförelse med standardkostnaden satsar Fagersta kommun nästan 200 kr mer per invånare, vilket motsvarar 2,4 mkr, än vad standardkostnadsberäkningen (se tabell 3.3.1) motiverar. Den förhöjda kostnaden och den något högre lärartätheten kan vara anledningen till att eleverna i åk 9 har ett högt meritvärde i jämförelse med alla jämförelsegrupper. Den högre lärartätheten kan bero på att Fagersta i jämförelse har flera utrikesfödda (se tabell 2.1). Den stora kostnadsökningen mellan 2005 och 2006 kan även bero på oförmågan att anpassa skolorganisationen till ett vikande elevunderlag samt höga personalkostnader. Andra förklaringar kan vara olika former av politiska viljeinriktningar, en hög andel av barn som kräver särskilt stöd. Elevantalet kommer att minska inom grundskolan i framtiden, idag ligger befolkningstoppen i åldern år inom grundskolan. 10
12 6 Gymnasieskolan Har personaltäthet, kunskapsnivå och kostnad något samband? 6.1 Analys gymnasieskolan Gymnasieskolan Årtal Fagersta Jämförelse- Länets Rikets kommun grupp kommuner kommuner Befolkning i % år ,1% 5,8% 5,6% 5,4% Nettokostnaden/inv Kostnad/inv år Genomsnittligt betygspoäng ,9 13,9 13,8 13, ,9 14,0 13,8 13, ,1 13,9 14,0 13, ,7 13,9 13,7 14,0 Antal pedag.utb lärare ,1 9,0 i.u 8,2 per 100 elever ,4 8,8 8,6 8,1 (Gymnasieförbundet) ,4 9,1 8,4 8, ,6 9,0 8,4 8,3 Fagerstas nettokostnader i förhållande till standardkostnaden är klart negativ d v s nettokostnaden är högre än den beräknade med cirka 5,5 mkr. Fagersta ingår i ett gymnasieförbund med Norberg och Skinnskatteberg, vilket innebär att kommunen har svårt att påverka nettokostnaden direkt, utan måste ta hänsyn till de andra kommunerna. Specialinriktade yrkesprogram är oftare dyrare än teoretiska program. En djupanalys visar att Norra Västmanlands Gymnasieförbund har i jämförelse höga kostnader för elevvård, höga lokalkostnader som dock har sjunkit rejält under 2006 samt höga kostnader för undervisning vilket torde bero på höga personalkostnader. Gymnasieskolans elevantal kommer om några år att avta. 11
13 7 Äldreomsorgen Alla undersökningar menar att äldreomsorgen bäst kan indikeras med hjälp av storheten 65 år och äldre. Analysen påvisar Fagerstas fördelning av äldreomsorgens kostnader. 7.1 Analys äldreomsorgen Äldreomsorgen Årtal Fagersta Jämförelse- Länets Rikets kommun grupp kommuner kommuner Antal inv ,3% 18,6% 18,2% 17,2% (i procent av kommunens ,7% 18,8% 19,0% 17,2% befolkning) ,6% 19,0% 18,5% 17,3% ,0% 19,2% 18,7% 17,4% Befolkning i % 80-w år ,0% 5,7% 5,6% 5,4% Nettokostnaden/inv Kostnaden per inv Ordinära boende kostnaden per inv Särskilda boende kostnaden per inv Fagersta kännetecknas av att ha relativt många äldre över 65 år, framförallt i åldersklassen 80 år och äldre vilket kan innebära höga kostnader. I jämförelse mot standardkostnadsberäkningen har Fagersta en äldreomsorg som är 8,6 mkr billigare än motiverat. Kostnaden per invånare 65 år och äldre är lågt i Fagersta. Detta fenomen kan bero på att Fagersta har relativt många pigga och krya pensionärer i åldern år, som drar ner kostnaden per invånare 65 år och äldre samt stora anhöriginsatser som minskar kommunen kostnader. Det ordinära boendet uppvisar jämförbara kostnader i förhållande mot jämförelsegruppen och länets kommuner trots att Fagersta har klart fler 80 år och äldre. Vid en jämförelse kan 12
14 skönjas att Fagersta har en lägre andel 65 år och äldre som har insatsen, dock har Fagersta fler beviljade timmar per vårdtagare. Vid jämförelse har Fagersta en relativ hög personaltäthet i hemtjänsten, samt haft en rejäl ökning av personalkostnaden mellan åren 2005 till 2006 per årsarbetare. Fagersta har en förhållandevis hög andel av 65 år och äldre på sina särskilda boendeplatser, dock är varje vårdplats klart billigare jämfört med de andra kommungrupperna. Den höga andelen 80 år och äldre är säkert en del av förklaringarna till det något förhöjda antalet med denna insats. Även inom de särskilda boendena har det varit en rejäl personalkostnadsökning per årsarbetare mellan de senaste åren, dock har Fagersta en låg personaltäthet inom denna verksamhet. Eftersom Fagersta har relativt många framtida vårdtagare i ålderspannet 65 till 79 år i jämförelse med länet och landet i övrigt, kommer äldreomsorgens vårdtyngd och därmed kostnadsmassa att öka de kommande åren. 13
15 8 Individ- och Familjeomsorgen 8.1 Analys individ- och familjeomsorgen Individ- och familjeom- Årtal Fagersta Jämförelse- Länets Rikets sorgen kommun grupp kommuner kommuner Nettokostnaden/inv Barn o ungdomsvård, 0-20 år, kr/inv Missbrukarvård för vuxna, kr/inv Kostnaden ekonomiskt bistånd kr/inv IFO verksamheten har högre kostnadsnivå än vad standardkostnaden motiverar, med cirka 0,5 mkr. Fagersta har en god trend på kostnadsutvecklingen. I jämförelse med alla kommungrupper ovan, avviker Fagersta negativt när det gäller kostnaden för Barn och Ungdomsvården, missbrukarvården för vuxna och positivt när det gäller kostnaden för ekonomiskt bistånd. Inom barn och ungdomsvård särskiljer sig Fagersta genom att de placerar sina ungdomar mindre på institutioner och mer inom familjehem. Dygnspriset vid institutionsplaceringar och familjehem är låga vid jämförelse. En djupanalys visar att Fagersta har en påtaglig högre kostnad för öppenvårdsverksamheterna för barn och ungdomar. Kostnaderna för vård insatser till den vuxna befolkningen är något högre jämfört med övriga kommungrupper. Fagersta har en större andel frivilliga placeringar på institution än de andra kommungrupperna. Trots en normal/hög arbetslöshet har Fagersta en relativt låg kostnad för ekonomiskt bistånd, trots sin höga andel av utrikesfödda invånare, vilket kan tyda på en strikt handläggning. 14
16 9 Sammanfattad analys Vid en bedömning av Fagersta kommuns redovisade siffror efter verksamhetsåret 2006, kan följande trender skönjas: * Fagersta har en ålderssammansättning som medför en hög medelålder, med få barn/unga och många äldre över 65 år. * Relativt få invånare inom åldersgruppen år, vilket kommer att innebära framtida konsekvenser med lägre barnafödande. * Kommunövergripande omstruktureringar kommer att behöva ske i framtiden, där den kommunala verksamheten blir allt mer fokuserad på äldrevård. * Kommunkoncernen har en stark ekonomisk plattform, både när det gäller utvecklingstrenden på det egna kapitalet och resultatutvecklingen, vilket bådar gott inför framtidens utmaningar med demografiskiftningar och pensionsskuldsbetalningar. * Anledningen till Fagerstas positiva resultatutveckling beror främst på utvecklingen av statsbidragen/skatteintäkter. * Fagersta har en god korrelation på sina nettokostnader jämfört mot den förväntade standardkostnaden. * Teoretiskt beräknat börjar inflödet till barnomsorgen att minska inom några år. * På grund av att antalet elever totalt sett börjat minska, har kostnaden per elev inom grundskolan börjat öka i Fagersta. Fler elever lämnar grundskolan än vad som kommer från barnomsorgen. Strategiska analyser krävs för att anpassa organisationen efter framtidens antal elever. * Den höga kostnadsbilden för gymnasieskolan bör djupanalyseras. * Äldreomsorgen uppvisar en positiv differens mot standardkostnaden beroende på det stora antalet år som inte är vårdtunga. Fagersta kommer att ha framtida bekymmer när det stora antalet unga pensionärer blir äldre inom en 10 års period. Strategiska analyser krävs. * Fagersta har haft en hög personalkostansökning per årsarbetare inom äldreomsorgen mellan åren 2005 och * Individ och Familjeomsorgen har en positiv trend på nettokostandsutvecklingen. 15
Nyckeltalsanalys Orsa kommun
Nyckeltalsanalys Orsa kommun Februari 2006 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...2 1.4 Avgränsning...2 2 Analys...4 2.1 Allmän grunddata...4 2.1.1
Läs merNyckeltalsanalys Vännäs kommun
Nyckeltalsanalys Vännäs kommun November 2008 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...3 1.4 Avgränsning...3 2 Allmän grundanalys...4 2.1 Grunddata...4
Läs merNågra övergripande nyckeltal
www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal Hallsbergs kommun 2011-12-06 (rev 2012-03-19) Johan Skeri Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning
Läs merRevisionsrapport. Lunds kommun. *connectedthinking
Revisionsrapport Analys avseende kommunens kostnadsnivå samt kvalitetsnivå och om den är hög eller låg i en jämförelse med liknande kommuner. Lunds kommun 2007-11-12 Stefan Tengberg Rådgivare *connectedthinking
Läs merNågra övergripande nyckeltal
www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet
Läs merJämförelsetal. Östersunds kommun
Jämförelsetal Östersunds kommun Mars 215 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Syfte... 3 Iakttagelser... 3 1.Inledning... 4 Uppdrag och bakgrund... 4 Revisionsfråga... 4 Avgränsning...
Läs merNågra övergripande nyckeltal Mora kommun 2012-03-16
www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal Mora kommun 2012-03-16 Johan Skeri Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella
Läs merTimrå kommun. Jämförelsetal för år 2012 Revisionsrapport. KPMG AB 9 oktober 2013 Antal sidor:22 Antal bilagor:11 Rapport jämförelsetal 2012
Revisionsrapport KPMG AB 9 oktober 2013 Antal sidor:22 Antal bilagor:11 Rapport jämförelsetal 2012 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Genomförande 2 5. Inledning 3 6. Jämförelsetal
Läs merJämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006
Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad
Läs merJämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006
Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad
Läs merKommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-
Läs merJämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006
Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad
Läs merKommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Högsby Län: Kalmar län Kommungruppering: Pendlingskommuner Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se) Printdate:
Läs merKommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen
Läs merKommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Mölndal Län: Västra Götalands läns kommuner (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data
Läs merExtern analys Hallsbergs kommun. 2013-08-28 Johan Skeri 2013-10-17. Agenda
www.pwc.com/se Extern analys Hallsbergs kommun 213-8-28 Johan Skeri Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden
Läs merVar kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012
Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;
Läs merNågra övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka
www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning
Läs merKommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-
Läs mer3 Försörjningsbalans åren Procentuell förändring från föregående år
3 Försörjningsbalans åren 2003 2008 Procentuell förändring från föregående år 2003 2004 2005 2006 2007 2008 BNP 1,6 3,4 2,9 2,5 2,1 1,9 Import 5,0 7,3 7,9 6,1 5,5 4,3 Tillgång 2,5 4,5 4,3 3,6 3,1 2,6 Hushållens
Läs merRedovisning från analysgruppen. Budgetberedningen
Redovisning från analysgruppen Budgetberedningen 1652 M Färgmarkering - Värnamos resultat i förhållande till riket Bättre Ungefär samma Sämre Ibland har det varit svårt att sätta en färgmarkering för vissa
Läs mer2015-01-26. Var kommer kommunens pengar ifrån? miljoner kronor och andel i procent 2013
215-1-26 Var kommer kommunens pengar ifrån? miljoner kronor och andel i procent 213 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 216,3; 24% Mnkr; 174,3; 2% Mnkr; 493,3;
Läs merInnehåll. KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2
Innehåll KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2 Vem ska man jämföra sig med?... 2 Egna resultat över tid... 2 Jämförelse med kommungrupp... 2 Jämförelse med standardkostnader... 4 Likhetsutsökta
Läs merCirkulärnr: 2005:44 Diarienr: 2005/1147 Handläggare: Henrik Berggren Avdelning: Avdelningen för ekonomi och styrning Sektion/Enhet: Sektionen för
Cirkulärnr: 2005:44 Diarienr: 2005/1147 Handläggare: Henrik Berggren Avdelning: Avdelningen för ekonomi och styrning Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomisk analys Datum: 2005-05-16 Rubrik: Nyckeltal inom
Läs merBARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2017-12-14 PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET 2016 Sveriges kommuner redovisar årligen sina kostnader till SCB. Det sker genom det årliga räkenskapssammandraget. Redovisningen
Läs merSottunga kommun PM juni 2016
www.pwc.se Sottunga kommun PM juni 216 Sammanfattning Sottunga kommuns verksamheter kännetecknas av: Drygt 7 procent högre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands kommunern. Sottunga
Läs merResultat och resurser jämförelse över tid och med andra kommuner
217-8-18 1(7) Utbildningsförvaltningen Camilla Åström 476-551 48 Camilla.astrom@almhult.se Resultat och resurser jämförelse över tid och med andra kommuner Som underlag för internbudgetarbetet budget 218,
Läs merJämförelsetal för år Timrå kommun
Jämförelsetal för år 2015 Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1.Inledning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Revisionsfråga... 3 Avgränsning... 3 Metod... 3 2. Jämförelsetal... 4 2.1 Kommunprofil över ekonomi
Läs merMedborgarförvaltningen- nyckeltal
Medborgarförvaltningen- nyckeltal Sammanfattning Positivt - Medborgarförvaltningen Negativt - Medborgarförvaltningen Lägre strukturårsjusterad standardkostnad än genomsnittet Lägre andel barn som ingår
Läs merEkonomisk månadsrapport januari februari 2017
1 (5) Kommunstyrelsens kontor 2017-03-24 Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling
Läs merVår grundanalys. Nulägesanalys av ekonomin - Kommunens läge idag? Framtidsanalys av ekonomin
Vår grundanalys Nulägesanalys av ekonomin - Kommunens läge idag? - Verksamheterna? Framtidsanalys av ekonomin - Hur ser det ut de närmaste åren? Analys av ekonomistyrningen - Vad krävs för att hantera
Läs mer30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN
30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION
Läs merEffektivitetspotential i Linköpings kommun
Effektivitetspotential i Linköpings kommun Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader
Läs merRegionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland
Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning
Läs merVårdö kommun PM juni 2016
www.pwc.se Vårdö kommun PM juni 216 Sammanfattning Vårdö kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev samt för förskola per barn -6 år är något högre i Vårdö kommun än genomsnittet
Läs merNyckeltals jämförelse 2015
Nyckeltals jämförelse 2015 Falu kommun i jämförelse med andra kommuner Projektgruppen för förbättrad uppföljning och analys Upplaga 2015-02-09 Innehåll Inledning... 2 Strukturen kring rapporten och nyckeltalen...
Läs merAffärsverksamhet Nettokostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad sjötrafik, kr/inv Affärsverksamhet
Verksamhet Statistik Affärsverksamhet Nettokostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad sjötrafik, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad näringsliv och bostäder,
Läs merPM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2018-09-24 PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET 2017 Sveriges kommuner redovisar årligen sina kostnader till SCB. Det sker genom det årliga räkenskapssammandraget. Uppgifterna
Läs merEffektivitetspotential i Sundbybergs kommun
Effektivitetspotential i Sundbybergs kommun Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader
Läs mer1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år
1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren 1978 26 Procentuell volymförändring föregående år 5 EU OECD Prognos Procentuell volymförändring 4 3 2 1 1 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998
Läs merEkonomisk månadsrapport januari mars 2017
1 (5) Kommunstyrelsens kontor 24.04.17 Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling löpande
Läs merHÖGSBY KOMMUN Kommunledningskontoret Martin Nilsson
HÖGSBY KOMMUN Kommunledningskontoret 2017-11-14 Martin Nilsson 1 av 19 EKONOMISK OMVÄRLDSANALYS FÖR HÖGSBY KOMMUN Denna analys har som syfte att ge en bild av Högsby kommuns ekonomiska situation i ett
Läs merKommunernas ekonomi och verksamhet
Offentlig ekonomi 2009 Kommunernas ekonomi och verksamhet 8 Kommunernas ekonomi och verksamhet I detta kapitel beskriver vi översiktligt ekonomin och verksamheten i de större verksamhetsområdena som bedrivs
Läs merEffektivitetspotential i Luleå kommun
Effektivitetspotential i Luleå kommun Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader och
Läs merEffektivitetspotential i Malmö kommun
Effektivitetspotential i Malmö kommun Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader och
Läs merEffektivitetspotential i Uppsala kommun
Effektivitetspotential i Uppsala kommun Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader och
Läs merBARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-09-21 PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET 2015 Sveriges kommuner redovisar årligen sina kostnader till SCB. Det sker genom det årliga räkenskapssammandraget. Redovisningen
Läs merLumparlands kommun PM juni 2016
www.pwc.se Lumparlands kommun PM juni 216 Sammanfattning Lumparlands kommuns verksamheter kännetecknas av: Något lägre kostnader än genomsnittet för Ålands kommuner för grundskola per elev. Kostnaden för
Läs merKOMMUNENS KVALITET i KORTHET
KOMMUNENS KVALITET i KORTHET I Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) redovisas s kommuns resultat inom några viktiga områden som är intressanta för er invånare. Resultaten har ambitionen att beskriva kvalitet
Läs merKumlinge kommun PM juni 2016
www.pwc.se Kumlinge kommun PM juni 216 Sammanfattning Kumlinge kommuns verksamheter kännetecknas av: 6 procent högre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands kommuner 214. Kostnaden för
Läs merEffektivitetspotential i Stockholms kommun
Effektivitetspotential i Stockholms kommun Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader
Läs merFörskola. Kostnads- och resultatjämförelse för förskolan. Besparingspotential på 47 miljoner kr, motsvarande omkring 5 procent.
Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader och resultat. För att undersöka vilken teoretisk
Läs merEffektiviteseringspotential i Östersunds kommun
Effektiviteseringspotential i Östersunds kommun Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader
Läs merLångsiktig befolkningsprognos
TRAINEE SÖDRA NORRLAND Långsiktig befolkningsprognos och ekonomisk analys - Län Gävleborgs Län Landskap Hälsingland Centralort Söderhamn Areal 1 171,83 km 2 Folkmängd 25 785 (2015-12-31) Befolkningstäthet
Läs merKökar kommun PM juni 2016
www.pwc.se Kökar kommun PM juni 216 Sammanfattning Kökar kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev i Kökar är knappt 3 procent högre och kostnaden för förskola per barn -6
Läs merIntroduktion ny mandatperiod
Introduktion ny mandatperiod Kommunens ekonomi 9 januari 2019 Uppdrag Ekonomi Ekonomistyrning, kontroll Löpande redovisning, t.ex. leverantörsreskontra, kundreskontra, kassafunktion Upprättar månads- delårsrapporter
Läs merFöglö kommun PM juni 2016
www.pwc.se Föglö kommun PM juni 216 Sammanfattning Föglö kommuns verksamheter kännetecknas av följande: Kostnaden för åldringshem per dygn har ökat och nästan fördubblats sedan år 21. År 214 uppgick dygnskostnaden
Läs merEffektivitetspotential i Umeå kommun
Effektivitetspotential i Umeå kommun Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader och resultat.
Läs merMedborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015
Medborgarförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Invånare 16-64 år som är arbetslösa el. i konjunkturberoende program, andel (%) 7,2 8,7 6,9 7, 4,2 8, 7,3 9,2 8,3 29 21 Värnamo
Läs merLemlands kommun PM juni 2016
www.pwc.se Lemlands kommun PM juni 216 Sammanfattning Lemlands kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev är 1 procent lägre än genomsnittet för Ålands kommuner år 214. Kostnaden
Läs merHÖGSBY KOMMUN Kommunledningskontoret Martin Nilsson
HÖGSBY KOMMUN Kommunledningskontoret 2018-12-27 Martin Nilsson 1 av 19 EKONOMISK OMVÄRLDSANALYS FÖR HÖGSBY KOMMUN Denna analys har som syfte att ge en bild av Högsby kommuns ekonomiska situation i ett
Läs merDin kommuns tillgänglighet
Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med
Läs merSunds kommun PM juni 2016
www.pwc.se Sunds kommun PM juni 216 Sammanfattning Sunds kommuns verksamheter kännetecknas av: Drygt 2 procent högre kostnad per elev i grundskolan än genomsnittet för Ålands kommuner. Kostnaden för förskola
Läs merEkonomisk månadsrapport
Ekonomisk månadsrapport januari september Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling löpande under året med kommentarer över väsentliga
Läs merLångsiktig befolkningsprognos
TRAINEE SÖDRA NORRLAND Långsiktig befolkningsprognos och ekonomisk analys - Län Gävleborgs län Landskap Hälsingland Centralort Bollnäs Areal 1 976,64 km 2 Folkmängd 26 594 (2015-12-31) Befolkningstäthet
Läs merSaltviks kommun PM juni 2016
www.pwc.se Saltviks kommun PM juni 216 Sammanfattning Saltviks kommun verksamheter kännetecknas av: Nästan 3 procent lägre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands 16 kommuner. Kostnaden
Läs merKOLADA som underlag för analys och resursfördelning?
KOLADA som underlag för analys och resursfördelning? Inspirationsdag kring resursfördelningsfrågor 2014-12-04 Per Törnvall NHG Nordic Healthcare Group Analytiskt drivna konsulttjänster Grundades 2004 som
Läs merKommunens Kvalitet i Korthet 2015
1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat
Läs merEffektivitetspotential i Göteborgs kommun
Effektivitetspotential i Göteborgs kommun Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader
Läs merSALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2012
1 (5) SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) Tillgänglighet i kommun SALA3000, v 1.0, 2010-06-09 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två arbets? 2. Hur stor del av medborgarna
Läs merKommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet,
Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet, samhällsutveckling liksom delaktighet och information. kommun
Läs merMariehamns kommun PM juni 2016
www.pwc.se Mariehamns kommun PM juni 216 Sammanfattning Mariehamns kommuns verksamheter kännetecknas av: Nästan 4 procent lägre kostnad för grundskola per elev jämfört med de åländska kommunernas genomsnittskostnad.
Läs merGeta kommun PM juni 2016
www.pwc.se Geta kommun PM juni 216 Sammanfattning Geta kommuns verksamheter kännetecknas av följande: Jämfört med genomsnittskostnaden för en elev i grundskolan för samtliga kommuner på Åland är kostnaden
Läs merIndikatorer budget 2018 med plan för
Bilaga 2 Indikatorer budget 218 med plan för 219-221 Antal kommuninvånare i åldern 16-18 år. (Kolada N1929) Antalet folkbokförda ungdomar 16-18 år började 216 öka igen efter en lång tid av minskning. Antal
Läs merNettokostnad gymnasieskola, kr/elev
Nettokostnad gymnasieskola, kr/elev Nettokostnad grundskola, kr/elev Kostnad hemtjänst & särsk. boende / inv. 65+ Avvikelse från standardkostnad Avvikelse från standardkostnad Avvikelse (procent) från
Läs merEkonomisk månadsrapport
Ekonomisk månadsrapport januari oktober Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling löpande under året med kommentarer över väsentliga
Läs merCirkulärnr: 2004:53 Diarienr: 2004/1444. Marcus Holmberg. Datum:
Cirkulärnr: 2004:53 Diarienr: 2004/1444 Handläggare: Sektion/Enhet: Henrik Berggren Marcus Holmberg Finanssektionen Datum: 2004-06-24 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Rubrik: Preliminär kostnadsutjämning
Läs merHammarö kommuns kvalitet i korthet. = Bra resultat i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun. Tillgänglighet i Hammarö kommun 2009
Hammarö kommuns kvalitet i korthet = Bra i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun Tillgänglighet i Hammarö kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två arbets?
Läs merKommunrapport 2 Verksamhet i översikt
Fokus: Högsby Län: Kalmar läns kommuner (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommun till mindre tätort (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och
Läs mer31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN
31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION
Läs merDeloitte. Jämförelsetal förår 2014. ömradomå. Timrå kommun 2015-10-15. Dnr. Dpl.
Deloitte. ömradomå 2015-10-15 Dnr. Dpl. Jämförelsetal förår 2014 Timrå kommun Oktober 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Revisionsfråga... 3 Iakttagelser... 3 1.inledning...4 Uppdrag
Läs merHur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare?
Område Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e- post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att
Läs merKommunrapport 2 Verksamhet i översikt
Fokus: Mölndal Län: Västra Götalands läns kommuner (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun-
Läs merMer välfärd för varje skattekrona Göteborgs kommun
Mer välfärd för varje skattekrona Göteborgs kommun Göteborgarna betalar för mycket skatt utan att få mer välfärd för pengarna Innehållsförteckning Förord... 3 Göteborgs kommuns kärnverksamheter... 4 Förskola...
Läs merSALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013
1 (5) 2014-01-20 SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) = Bra för kommun (tillhör de 25 % som har bäst ) = Medel för kommun = Förbättringsområde för kommun (tillhör de 25 % som har sämst ) Tillgänglighet
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2012:704 Utkom från trycket den 30 november 2012 utfärdad den 22 november 2012. Regeringen
Läs merStatsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, förskoleverksamhet och annan pedagogisk verksamhet
Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, förskoleverksamhet och annan pedagogisk verksamhet Innehåll 1. Beskrivning av systemet för maxtaxa... 4 1.1 Bakgrund och syfte... 4 1.2 Beräkning
Läs merNyckeltal. Barn och utbildningsförvaltningen
Nyckeltal Barn och utbildningsförvaltningen Sammanfattning BUN Förskola/fritidshem Kvalitet Resurser Slutsats Antal inskrivna barn/ årsarbetare i förskolan Antal barn/förskoleavd Personal med förskollärarexamen
Läs merGävle kommun 7 december 2010. Redovisning av kommunen ur ett verksamhetsperspektiv Gävle kommun
Gävle kommun 7 december 2010 Redovisning av kommunen ur ett verksamhetsperspektiv Gävle kommun Innehåll 1. Redovisning av kommunen ur ett verksamhetsperspektiv...2 1.1. Bakgrund...2 1.2. Uppdrag och syfte...2
Läs merFinansiell profil Falköpings kommun
Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats
Läs merKommunrapport 2 Verksamhet i översikt
Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen
Läs merFinströms kommun PM juni 2016
www.pwc.se Finströms kommun PM juni 216 Sammanfattning Finströms kommuns verksamheter kännetecknas av: Låg kostnad hemtjänst per hushåll, men hög kostnad åldringshem per dygn. Lägre kostnad för förskola
Läs merJomala kommun PM juni 2016
www.pwc.se Jomala kommun PM juni 216 Sammanfattning Jomala kommuns verksamheter kännetecknas av: Lägre kostnader för grundskola per elev liksom lägre kostnader för förskola per barn -6 år än genomsnittet
Läs merSammanställning. Utifrån kommunvisa PM juni 2016
Sammanställning Utifrån kommunvisa PM juni 216 Om nyckeltalen Metod och information Detta PM sammanfattar de kommunvisa PM som har tagits fram. Jämförelserna mellan kommunerna avser 214 om inte annat framgår.
Läs merBarn och utbildningsförvaltningennyckeltal
Barn och utbildningsförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 Analysgruppen 215-4-8 Förskola 7 6 5 4 3 2 1 Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal 5,9 5,5 5,3 6, 5,1 5,2 5,3 5,5 5,4
Läs merOm BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012
Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012 Resultatutvecklingen i landets kommuner Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2009 rankat kommunerna utifrån ett sammanvägt resultat. Det sammanvägda resultatet
Läs merEffektiviseringspotential för Kalmar kommun
Effektiviseringspotential för Kalmar kommun Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader
Läs merBudgetprocessen och förslagen från SKL:s analysgrupp Vännäs kommun
Revisionsrapport* Budgetprocessen och förslagen från SKL:s analysgrupp Vännäs kommun April 2007 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och
Läs mer