Ansökningar om att starta fristående skola

Transkript

1 Ansökningar om att starta fristående skola ansökningsomgång :1608

2 2 (20) Sammanfattning Skolinspektionen har fått in 364 ansökningar om att starta fristående skola höstterminen Antalet ansökningar har minskat med 54 procent jämfört med En tänkbar orsak till minskningen är att det osäkra konjunkturläget i ekonomin kan minska benägenheten att etablera nya verksamheter. 189 ansökningar rör grundskola och 151 ansökningar rör gymnasieskola. Resterande 24 ansökningar avser grundsärskola eller gymnasiesärskola. De flesta ansökningar som rör grundskolan är ansökningar om att starta ny skola. Drygt hälften av ansökningarna som rör gymnasieskolan är ansökningar om att starta ny skola, resterande är ansökningar om att utöka en befintlig skola. Inledning I denna rapport redovisas de ansökningar om godkännande att starta fristående skola eller utöka verksamheten på befintlig fristående skola som inkommit till Skolinspektionen i 2012 års ansökningsomgång. Ansökningarna rör start höstterminen Ansökningsperioden löpte ut den 31 januari När du tolkar statistiken tänk på att: Skolinspektionen har ansvarat för tillståndsprövning av ansökningar sedan Tidigare ansvarade Skolverket för handläggningen. Det kan finnas vissa skillnader i myndigheternas sätt att ta fram statistik. Vissa ansökningar om utbildningar inom gymnasieskolan redovisas inte i denna rapport. Det gäller de utbildningar där Skolverket fattar beslut om utbildningens innehåll, till exempel nationellt godkänd idrottsutbildning. I ansökningsomgång 2011 utgjorde denna typ av ansökningar cirka 5 procent av den totala ansökningsmängden. Statistiken för 2012 är därmed inte helt jämförbar med Skolinspektionen kommer att fatta beslut om ansökningarna senast den 1 oktober Samlad statistik om besluten kommer därefter att redovisas.

3 3 (20) Antalet ansökningar har minskat jämfört med 2011 Skolinspektionen har fått in 364 ansökningar i 2012 års ansökningsomgång. Det är en minskning med 54 procent jämfört med ansökningsomgång Ansökningar om gymnasieskolor har minskat mest, med 67 procent. Figur 1. Ansökningar om etablering eller utökning av fristående skola. Ansökningsomgång Antalet sökande är i år totalt knappt 200, jämfört med cirka 250 förra året. Det har också kommit betydligt färre ansökningar från de stora utbildningsföretagen i år jämfört med de senaste åren. Det finns flera tänkbara förklaringar till det minskade intresset för att starta fristående skola. Den skollag som infördes 2011 innehöll nya krav på exempelvis skolbibliotek och elevhälsa vilket kan ha bidragit. De senaste årens krympande elevkullar har inneburit att elevunderlaget och därmed utrymmet för nya skolor har minskat framför allt i gymnasieskolan. Både otillräckligt elevunderlag och skollagens nya krav på exempelvis skolbibliotek bidrog redan förra året till att antalet avslag på ansökningar ökade, vilket i sig kan ha dämpat intresset för att ansöka. Osäkert konjunkturläge och samhällsdebatten kring fristående skolor, med bland annat politiska förslag om ändrade förutsättningar för hur fristående skolor får drivas, är två andra faktorer som kan ha dämpat intresset. 1 *Källa Skolverket Statistiken kan vara framtagen på annat sätt vilket påverkar jämförbarheten över tid.

4 4 (20) Figur 2. Ansökningar om etablering eller utökning av fristående skola. Uppdelat på grundskola och gymnasieskola. Ansökningsomgång Totalt Grundskola Skolform grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola Hälften av ansökningarna, 52 procent, rör grundskola. 41 procent rör gymnasieskola. Resterande ansökningar avser grundsärskola och gymnasiesärskola. Det är första gången sedan 2004 som ansökningarna om att starta eller utöka grundskola är fler än ansökningarna om gymnasieskola. Figur 3. Ansökningar om etablering eller utökning av fristående skola uppdelat på skolform, ansökningsomgång Ansökningar avseende grundsärskola och gymnasiesärskola redovisas endast i totalen i diagrammet

5 5 (20) ; 3% ; 41% förskoleklass; 52% ; 4% Figur 4. Ansökningar om etablering eller utökning av fristående skola. Uppdelat på grundskola och gymnasieskola. Ansökningsomgång Grundskola *Källa Skolverket Statistiken kan vara framtagen på annat sätt vilket påverkar jämförbarheten över tid.

6 6 (20) 63 procent av ansökningarna avser start av en ny skola. Resterande ansökningar avser utökning av befintlig skola med nya årskurser (grundskola) eller nya program (gymnasieskola). De tre vanligaste typerna av ansökningar är: Start av ny grundskola, förskoleklass och/eller ansökningar Utökning av antalet program på en befintlig gymnasieskola - 88 ansökningar Start av ny gymnasieskola - 63 ansökningar Berörda kommuner 60 procent av ansökningarna avser etablering i något av de tre storstadslänen Stockholm, Västra Götaland eller Skåne. 75 ansökningar rörande grundskola och 39 rörande gymnasieskola gällde etableringen av nya skolor i Stockholms län. Ytterligare 15 ansökningar rörde etablering av antingen grundsärskola eller gymnasiesärskola i länet. Figur 5. Ansökningar om etablering eller utökning av fristående grundskola och gymnasieskola, uppdelat på län med flest ansökningar 2012 Stockholm Skåne Västra Götaland Östergötland 12 9 Halland Kalmar Västernorrland Örebro Gävleborg Grundskola

7 7 (20) På kommunnivå avser flest ansökningar etablering i Stockholm följt av Göteborg och Malmö. I Stockholms kommun avser 33 ansökningar grundskola och 20 gymnasieskola. Resterande 10 inkomna ansökningar i Stockholms kommun rör antingen grundsärskola eller gymnasiesärskola. Liknande mönster med ett litet antal ansökningar rörande särskolor finns i övriga kommuner. Figur 6. Ansökningar om etablering eller utökning av fristående grundskola och gymnasieskola, uppdelat på kommuner med flest ansökningar 2012 Stockholm Göteborg 4 8 Malmö Kalmar Lund Norrköping Sollentuna Örebro Grundskola

8 8 (20) Andelen ansökningar som avser etablering i någon av de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö har ökat något jämfört med 2011, från 17 till 24 procent. Figur 7. Ansökningar om etablering eller utökning av fristående grundskola och gymnasieskola, uppdelat på andelar per kommungrupp, 2011 och Storstäder (3) Förortskommuner (38) Större städer (27) Pendlingskommuner (41) Glesbygdskommuner (39) Varuproducerande kommuner (40) Övriga kommuner, mer än inv. (34) Övriga kommuner, inv. (37) Övriga kommuner, mindre än inv. (31) 17% 24% 15% 20% 43% 33% 4% 4% 1% 1% 1% 3% 14% 13% 4% 3% 1% 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Antalet kommuner tillhörande varje kommungrupp är redovisade inom parentes. Definitioner av kommungrupperna återfinns i Bilaga 1.

9 9 (20) Utbildningsföretag som ansökt Bakom ansökningarna står sammanlagt 194 sökanden. De tio huvudmän med flest ansökningar svarar för cirka 30 procent av det totala antalet ansökningar. Figur 8. Ansökningar om etablering eller utökning av fristående grundskola och gymnasieskola, uppdelat på huvudmän med flest ansökningar 2012 Plusgymnasiet AB 22 Kunskapsskolan i Sverige AB 12 3 Praktiska Sverige AB 15 Drottning Blankas Lärande i Sverige AB ThorenGruppen AB PPS AB Christer Hartwig IT Gymnasiet Sverige AB Nordens Teknikerinstitut AB Grundskola

10 10 (20) Fakta om ansökningar För att starta eller utöka en fristående skola behövs ett godkännande från Skolinspektionen. Huvudmannen, den som står bakom den fristående skolan, skickar in en ansökan som granskas av Skolinspektionen. För att starta fristående skola krävs ett beslut om godkännande som huvudman. Om en befintlig fristående skola vill utöka sin verksamhet med fler årskurser eller fler program krävs en ansökan om utökat godkännande som huvudman. Ansökan ska ha kommit in till Skolinspektionen senast den 31 januari året innan skolan ska starta. Skolinspektionen granskar sedan ansökningarna utifrån skollagen med tillhörande förordningar och läroplaner. En utgångspunkt är att eleverna ska få en utbildning som bygger på skollagens och läroplanens värden och mål. Andra kriterier är bland annat att huvudmannen har förutsättningar att driva en varaktig och stabil verksamhet med hänsyn till elevunderlag och ekonomiska förutsättningar. Skolinspektionen bedömer också om utbildningen kommer att innebära påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för det kommunala skolväsendet. Som underlag för denna bedömning tar Skolinspektionen in yttranden från berörda kommuner. Senast 1 oktober fattar Skolinspektionen beslut utifrån de uppgifter som lämnats i ansökan samt eventuella kompletteringar. Skolinspektionens beslut kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol inom tre veckor. Några månader innan en fristående skola ska starta gör Skolinspektionen en etableringskontroll, för att se att den planering som skolan har presenterat i sin ansökan genomförts eller går att genomföra. Upptäcks brister i kontrollen måste skolan åtgärda dessa. Kvarstår bristerna kan Skolinspektionen fatta beslut om att återkalla tillståndet. Ett återkallande går att överklaga till förvaltningsrätten.

11 11 (20) Bilaga års kommungruppsindelning Kommungruppsindelningen har gjorts av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Indelningen har gjorts i nio grupper efter vissa strukturella egenskaper som bland annat befolkningsstorlek, pendlingsmönster och näringslivsstruktur. Kommungrupperna är: 1. Storstäder (3 kommuner): Kommun med en folkmängd som överstiger invånare. 2. Förortskommuner (38 kommuner): Kommun där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet skall vara någon av storstäderna. 3. Större städer (27 kommuner): Kommun med invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. 4. Pendlingskommuner (41 kommuner): Kommun där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. 5. Glesbygdskommuner (39 kommuner): Kommun med mindre än 7 invånare per kvadratkilometer och mindre än invånare. 6. Varuproducerande kommuner (40 kommuner): Kommun med mer än 40 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år, anställda inom varutillverkning och industriell verksamhet. 7. Övriga kommuner, över inv. (34 kommuner): Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mer än invånare. 8. Övriga kommuner, inv. (37 kommuner): Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har invånare. 9. Övriga kommuner, mindre än inv. (31 kommuner): Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mindre än invånare.

12 12 (20) Bilaga 2: Tabeller Tabell 1. Antal ansökningar om godkännande att starta fristående skolor och utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter skolform, ansökningsomgång Tabell 2. Antal ansökningar om godkännande att starta fristående skola och utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter skolform och län, ansökningsomgång 2012 Tabell 3. Antal ansökningar om godkännande att starta fristående skola och utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter skolform och kommun, ansökningsomgång 2012

13 13 (20) Tabell 1. Antal ansökningar fördelat på skolform, riket, ansökningsomgång Ansökningsomgång Totalt 2000* * * * * * * * *Källa Skolverket. Statistiken kan vara framtagen på annat sätt vilket påverkar jämförbarheten över tid

14 Dnr :xxxx 14 (20) Tabell 2. Antal ansökningar fördelat på skolform och län, ansökningsomgång 2012 Län ansökningar Nyetablering av skola Utökning av befintlig skola Hela landet Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland

15 15 (20) Tabell 3. Antal ansökningar fördelat på skolform och kommun, ansökningsomgång 2012 Kommun ansökningar Nyetablering av skola Utökning av befintlig skola Hela landet Alingsås Boden Bollnäs Borås Botkyrka Danderyd Ekerö Enköping Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun Finspång Gotland Gällivare Gävle Göteborg Halmstad Haninge Helsingborg

16 16 (20) Tabell 3. Antal ansökningar fördelat på skolform och kommun, ansökningsomgång 2012, fortsättning Kommun ansökningar Nyetablering av skola Utökning av befintlig skola Huddinge Härjedalen Härnösand Hässleholm Hörby Järfälla Jönköping Kalmar Karlshamn Karlskrona Karlstad Kiruna Kramfors Kristianstad Krokom Kungsbacka Kungälv Kävlinge Landskrona Lerum Lidingö

17 17 (20) Tabell 3. Antal ansökningar fördelat på skolform och kommun, ansökningsomgång 2012, fortsättning Kommun ansökningar Nyetablering av skola Utökning av befintlig skola Lidköping Lindesberg Linköping Ljungby Luleå Lund Malmö Mariestad Mjölby Motala Munkedal Mölndal Nacka Nora Norrköping Norrtälje Nyköping Nynäshamn Olofström Orust Piteå

18 18 (20) Tabell 3. Antal ansökningar fördelat på skolform och kommun, ansökningsomgång 2012, fortsättning Kommun ansökningar Nyetablering av skola Utökning av befintlig skola Sala Sigtuna Simrishamn Sjöbo Skellefteå Skövde Sollentuna Solna Staffanstorp Stockholm Strängnäs Sundbyberg Sundsvall Svedala Säffle Södertälje Tingsryd Tomelilla Trelleborg Trollhättan Tyresö

19 19 (20) Tabell 3. Antal ansökningar fördelat på skolform och kommun, ansökningsomgång 2012, fortsättning Kommun ansökningar Nyetablering av skola Utökning av befintlig skola Täby Uddevalla Umeå Upplands Väsby Upplands-Bro Uppsala Vallentuna Varberg Vellinge Vilhelmina Vingåker Vårgårda Vänersborg Värmdö Värnamo Västervik Västerås Växjö Årjäng Ängelholm Örebro

20 20 (20) Tabell 3. Antal ansökningar fördelat på skolform och kommun, ansökningsomgång 2012, fortsättning Kommun ansökningar Nyetablering av skola Utökning av befintlig skola Örnsköldsvik Östersund Österåker Östra Göinge