Några övergripande nyckeltal Mora kommun

Transkript

1 Några övergripande nyckeltal Mora kommun Johan Skeri

2 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet 7. Förslag på fortsatta analyser PwC Sid 2

3 Allmänt om nyckeltal Nyckeltal benämns vissa tal som ofta används för att värdera ett företag eller en organisation och dess verksamhet. Wikipedia PwC Sid 3

4 Varför nyckeltalsjämförelser? Nedan ges några exempel på varför jämförelser är bra att göra: Signalsystem som speglar avvikelser jämfört med andra kommuner över tid i den egna kommunen Förklarar skillnader påverkbara och icke påverkbara faktorer kan användas för att lära och utveckla verksamheten ge goda exempel Underlag till uppföljning och prognoser Kan leda till att den egna redovisningen i förbättras dvs. höja statusen t på statistik och räkenskapssammandrag PwC Sid 4

5 Mot vem ska man jämföra? I materialet görs jämförelser mot länet, kommungrupp, jämförbara och riket Jämförbara är de fem mest lika kommunerna ur ett strukturellt perspektiv (Källa: Jämfört med de likvärdiga kommunerna förklaras eventuella kostnadsskillnader av påverkbara faktorer (ej struktur) Jämförelsegruppen har samma struktur och folkmängd PwC Sid 5

6 Begreppet standardkostnad? En kommuns standardkostnader dk t d används i det statliga tli utjämningssystemet t t och beräknas av staten med hjälp av SCB, grunden i beräkningen är kommunens unika strukturella förutsättningar Strukturella kostnader är sådana kostnader som beror på faktorer som kommunerna själva inte kan påverka, till exempel åldersstrukturen, invånarnas sociala bakgrund, den geografiska strukturen med mera PwC Sid 6

7 Befolkning PwC Sid 7

8 Befolkning, år er Antal person PwC Sid 8

9 Befolkningsförändringar, år Antal pe ersoner Nettoflytt Födelsenetto dl Immigrationnetto i PwC Sid 9

10 Befolkningsstrukturen år 2010, antal personer i respektive ålder Antal personer år 3 år 6 år 9 år 12 år 15 år 18 år 21 år 24 år 27 år 30 år 33 år 36 år 39 år 42 år 45 år 48 år 51 år 54 år 57 år 60 år 63 år 66 år 69 år 72 år 75 år 78 år 81 år 84 år 87 år 90 år 93 år 96 år 99 år PwC Sid 10

11 Befolkningsstrukturen 0-18 år, år 2010 Gymn nasieola sko 18 år 17 år 16 år år 230 Förskoleklas ss och grundsko ola 14 år 13 år 12 år 11 år 10 år 9 år 8 år 7 år år år 222 rskola För 4 år 3 år 2 år år år PwC Sid 11

12 Befolkningsstrukturen 65 år och äldre 99 år 97 år 95 år 93 år 91 år 89 år 87 år 85 år 83 år 81 år 79 år 77 år 75 år 73 år 71 år 69 år 67 år 65 år PwC Sid 12

13 Sammanfattning befolkning De senaste sex åren har kommunen haft ett något minskat befolkningsantal, framförallt har det varit en negativt födelse- och flyttnetto Kommunen har ett positivt immigrationsnetto, d.v.s. icke svenskar som flyttar till kommunen, utan denna inflyttning skulle antalet invånare ha minskat de senaste 7 åren med knappt 400 stycken Kommunen har tre toppar i sin befolkningspyramid, kring 20, 45 och 65 år De kommande årens barnkullar kommer att vara snitta kring 190 invånare Inom en fem års period kommer trycket inom äldreomsorgen att öka med tanke på dagens antal invånare kring 80 år PwC Sid 13

14 Finansiering Kommunerna får ta ut skatt för skötseln av sina angelägenheter. Regeringsformen 14 kap. 4 Kommunerna får i lag åläggas att bidra till kostnaden för andra kommuners angelägenheter, om det krävs för att uppnå likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Regeringsformen 14 kap. 5 PwC Sid 14

15 Skattesats år ,00% 22,68% 22,68% 22,68% 22,68% 22,68% 22,68% 22,50% 22,00% 21,50% Procent 21,00% 20,80% 20,84% 20,83% 20,78% 20,71% 20,72% 20,50% 20,00% 19,50% Skattesats Skattesats, riket (vägt) PwC Sid 15

16 Skattekraft per invånare och index (riket = 100) ,0% ,2% 92,6% ,9% ,7% 92,4% 90,0% Kronor per invånare ,0% Index (rike et = 100) Skattekraft, kr per invånare Skattekraft, index 80,0% PwC Sid 16

17 Värdet av en skattekrona, år (mnkr) 33,0 32,0 32,0 32,3 31,0 30,6 mnk kr 30,0 29,5 29,0 28,4 28,0 27,0 26, PwC Sid 17

18 Generella statsbidrag och utjämning, år Kr per in nvånare Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Fastighetsavgift Övrigt Totalt PwC Sid 18

19 Sammanfattning finansiering Kommunen har en skattesats på cirka 2 kr högre jämfört med riket Skattekraften i Mora har ökat rejält sedan år 2005, skattekraften i kommunen har även förbättrats mot medelskattekraften i Sverige de senaste åren Varje skattekrona innebär 32,3 mnkr i skatteintäkter till kommunen år 2009 Kommunen har en något ogynnsam struktur att bedriva kommunal verksamhet år 2010, vilket innebär att kommunen erhåller pengar ur det statliga tli utjämningssystemet t t Eftersom kommunen inte har högre än 115 % av skattekraften i riket, erhålls pengar ifrån inkomstutjämningssystemet Totalt erhåller kommunen kronor per invånare i statsbidrag och utjämning år 2010 PwC Sid 19

20 Resultaträkning Resultaträkningen visar kommunens intäkter och kostnader och ger som saldo årets resultat (vinst eller förlust). PwC Sid 20

21 Årets resultat före extra ordinära, år Kronor per inv vånare PwC Sid 21

22 Årets resultat i kommunen i jmf, år Kronor per inv vånare Mora Jämförbara Länet Riket PwC Sid 22

23 Utveckling nettokostn och skatter, stb o utj ,0% 8,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,9% 4,6% 5,2% 4,0% 3,2% 3,7% 3,9% 3,0% 2,0% 2,0% 10% 1,0% 0,8% 1,2% 0,0% Nettokostnad utveckling, procent Skatter, stb o utj utveckling, procent PwC Sid 23

24 Netto av finansiella kostnader och intäkter innvånare Kronor per Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiellt netto PwC Sid 24

25 Sammanfattning resultaträkning Kommunen uppvisar en positiv resultattrend de senaste åren, en trend som är klart positivare än jämförbara kommuner. Under år 2010 gav det tillfälliga konjunkturstödet kt töd t ett extra bra resultat t för kommunen Kommunens nettokostnader har från och med år 2005 högre tillväxttakt procentuellt sett än skatter, statsbidrag och utjämningsbidrag. Under år 2010 var dock utvecklingen av nettokostnaderna lägre, vilket till del kan förklaras av konjunkturstödet Kommunens positiva finansnetto bidrar till det goda resultatet PwC Sid 25

26 Balansräkning och andra finansiella åtaganden Balansräkning är en uppställning av kommunens tillgångar och skulder vid ett givet tillfälle. PwC Sid 26

27 Eget kapital, kommunens nettoförmögenhet Kronor per in nvånare Eget kapital, kommun Eget kapital, koncern PwC Sid 27

28 Eget kapital, kommunens nettoförmögenhet i jmf år Kronor per in nvånare Mora Jämförbara Länet Riket PwC Sid 28

29 Kommunens soliditet exkl/inkl pensionsåtagande % 60% 61% 60% 64% 64% 65% 50% 52% 40% Proc cent 30% 20% 16% 10% 5% 4% 5% 8% 0% 10% 2% Soliditet, t kommun Soliditet t inkl pensioner, kommun PwC Sid 29

30 Sammanfattning balansräkning Kommunen har ett högt eget kapital i jämförelse Kommunen har en soliditet på 65 %, inräknas pensionsskulden blir soliditeten 16 %, vilket i jämförelse med andra a kommuner är en mycket god nivå PwC Sid 30

31 Verksamhet PwC Sid 31

32 Verksamheters nettokostn avvikelse mot standardkostn (%) 50,0 40,00 38,8 30,0 Procentue ell avvikelse 20,0 10,0 0,0 10,0 20,0 17,1 18,5 14,3 15,2 15,4 11,8 13,0 12,4 11,4 9,1 8,0 63 5,6 6,3 7,3 4,3 3,9 2,4 2,1 2,2 2,9 2,7 1,3 2,4 1,6 1,3 3,1 3,6, 4,1 41 7,3 11,6 10,9 20,3 30, Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Individ och familjeomsorg LSS PwC Sid 32

33 Faktisk avvikelse mot standardkostnad i kr År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorgen Individ och Familjeomsorgen Summa differens kr PwC Sid 33

34 Differens nya och gamla utjämningssystem 45,0 Nuvarande Förslag 40,0 38,8 35,0 30,0 30,5 25,0 20,0 15,0 15,4 10,0 5,0 8,0 2,9 2,6 7,3 6,4 00 0,0 5,0 10,0 4,5 4,5 Avvikelse bo Avvikelse grsk Avvikelse gy Avvikelse ifo Avvikelse äo PwC Sid 34

35 Sammanfattning verksamhet (1) I jämförelse med kommunens standardkostnad bedrivs en basverksamhet som totalt är cirka ik 25 mnkr dyrare än den strukturellt beräknade (= 78 öre på kommunalskatten) I ett lagförslag som ännu ej har beslutats (våren 2012), kan faktorerna för Mora omräknas när det handlar om standardkostnadsberäkningen. Framförallt är det barnomsorgen och individ- och familjeomsorgen som gynnas i den nya beräkningen Verksamhetsblock som inte omfattas av standardkostnader (kostnadsutjämningen) har Mora lägre nettokostnader för infrastruktur och skydd samt för fritidsverksamheten PwC Sid 35

36 Övergripande Barnomsorgen Kostnad per inv 1-5 år Kr ronor per invån nare 1-5 år Mora Jämförbara Länet Riket PwC Sid 36

37 Sammanfattning verksamhet (2) Barnomsorgen har höga kostnader gentemot sin beräknade standardkostnad med 11,7 mnkr, men samtidigt är kostnaden lägre utslaget per invånare 1-5 år i jämförelse med likvärdiga kommuner. De jämförbara kommunerna har även de en negativ avvikelse mot standardkostnaden Enligt statistiken har Mora en högre inskrivning till förskolan En anledning till högre kostnader i Mora kan vara en konstant dimensionering av personal i förskolan, utan hänsyn till barnens ålder. Enligt standardkostnadsberäkningen ska en kommun ha lägre personaltäthet för barn 4-6 år än 1-3 år PwC Sid 37

38 Övergripande Grundskolan Mora, år Kr per elev Undervisning Lokaler Övrigt Skolmåltider Läromedel, utrustning, skolbibliotek Elevvård Totalt PwC Sid 38

39 Övergripande Grundskolan Kostnad per elev år Kr per elev Mora Jämförbara Länet Riket Undervisning Lokaler Övrigt Elevvård Skolmåltider Läromedel, utrustning, skolbibliotek Totalt PwC Sid 39

40 Grundskolan - Lokaler Kronor pe er kvm Lokalkostnad kronor per kvadratmeter Lokalyta kvadratmeter per elev Kvadratmete er per elev PwC Sid 40

41 Grundskolan Lokaler i jämförelse ,0 Kronor pe er kvm , , , ,9 22,0 20,00 18,0 16,0 14,0 per elev Kvadratmeter ,0 500 Mora Jämförbara Länet Riket 10,0 PwC Sid 41

42 Grundskolan Andel som uppnått målen 90,0% 85,0% 80,0% 82% 79% 79% 78% 85% 80% 80% 79% 82% 82% 79% el som uppnåt tt målen And 75,0% 70,0% 0% 65,0% 60,0% 75% 55,0% 50,0% Andel som uppnått målen, eget Andel som uppnått målen, modell PwC Sid 42

43 Sammanfattning verksamhet (3) Grundskolan i kommunen uppvisar en negativ avvikelse mot standardkostnaden, på 4,44 mnkr. I jämförelse med likartade kommungruppen har Mora en något högre kostnad utslaget per elev Det är framförallt kostnaden för undervisning och skolmåltider som Mora har högre kostnader Lokalkostnaden i Mora är genomsnittlig (kr/kvm), dock stiger antalet kvm per elev vilket kan tyda på att kommunen inte hinner anpassa skolstrukturen efter ett vikande elevunderlag Andelen grundskoleelever som uppnår målen mot den förväntade nivån med tanke på de strukturella förutsättningarna är låga Mora kommun sätter 23 till 25 % för höga betyg jämfört mot resultaten på de nationella proven i svenska och matematik vilket bidrar till att fler elever klarar målen än de borde PwC Sid 43

44 Övergripande Gymnasieskolan Kostnad per elev år 2010 (skolkommun) Kr per elev Mora Jämförbara Länet Riket Undervisning Övrigt Lokaler Elevvård Skolmåltider Läromedel, utrustning, skolbibliotek Totalt PwC Sid 44

45 Gymnasieskolan lokaler i jmf år , , , ,0 19,8 18,3 elev Kronor per ,0 10,0 Kvadratmeter r per elev ,0 0 Mora Jämförbara Länet Riket 0,0 PwC Sid 45

46 Var har Mora gymnasieeleverna sin studiegång? 100,0% 90,0% 0% 80,0% 70,0% 60,0% 74,8% 74,5% 75,1% Andel 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 21,1% 21,0% 20,1% 0,0% 37% 3,7% 41% 4,1% 46% 4,6% Fristående gymnasieskola belägen i annan kommun Fristående gymnasieskola belägen i den egna kommunen Annan kommunal gymnasieskola Egna kommunens gymnasieskola PwC Sid 46

47 Sammanfattning verksamhet (4) Mora har en förhöjd nettokostnad för sin gymnasieverksamhet jämfört med standardkostnaden, ca 9,8 mnkr I jämförelse med likvärdiga kommuner är kostnaden per elev låg när Mora kommun är huvudman för utbildningen, framförallt kostnaden för kostnadslaget övrigt (administration, IT, rektorer, televxl etc) Mora har en klart högre kostnad för inköp av utrustning och läromedel, lokalkostnaden per elev är även den något förhöjd Det som driver upp Moras lokalkostnader är framförallt höga driftskostnader per kvm, vilket kan bero på relativt nya lokaler En kostnadsdrivande faktor jämfört mot den beräknade standardkostnaden kan vara att de elever från Mora som inte går i den egna gymnasieskolan går på dyra program hos annan huvudman, t ex naturbruk De elever som lämnar gymnasieskolan och är mantalsskrivna i Mora har högre slutbetyg än jämförbara kommuner PwC Sid 47

48 Övergripande Äldreomsorgen år Kronor per vårdtagare Hemtjänst, kr per vårdtagare Särskilt boende, kr per vårdtagare PwC Sid 48

49 Övergripande Äldreomsorgen i jämförelse år onor per vårdt tagare Kr Mora Jämförbara Länet Riket Hemtjänst, kr per vårdtagare Särskilt boende, kr per vårdtagare PwC Sid 49

50 Beviljande insatser äldreomsorgen i jmf, år ,0% 14,7% 14,0% 12,8% 12,0% 10,0% 11,0% 11,4% Andel 8,0% 6,0% 40% 4,0% 4,3% 5,0% 5,1% 5,4% 2,0% 0,0% Mora Jämförbara Länet Riket Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) Invånare65+ i särskilda boendeformer, andel (%) PwC Sid 50

51 NKI-värden äldreomsorgen i jämförelse, år Index Hemtjä änst t boende Särskil Mora Jämförbara Länet Riket PwC Sid 51

52 Sammanfattning verksamhet (5) Äldreomsorgen i kommunen har en lägre nettokostnad jämfört med standardkostnad (8,1 mnkr). En anledning till varför Mora har en positiv avvikelse mot standardkostnaden är de relativt många nytillkomna invånarna i åldern 65+ Om nettokostnad per invånare 65- år och äldre jämförs med likartade kommuner är den hög, framförallt för det ordinära boendet (hemtjänst+korttidsvård) Kostnaden för det ordinära boendet har sjunkit sedan år 2005 per vårdtagare, trots detta är varje ärende dyrare i jämförelse år 2010 I jämförelse med andra kommungrupper har Mora klart fler 65 år och äldre i ordinärt boende, samtidigt har varje ärende fler biståndsbedömda timmar Kommunen har i jämförelse färre säbo-platser per 65 år och äldre Trots höga kostnader för det ordinära boendet, är kundnöjdheten totalt sett låg, beroende på att brukarna upplever lågt inflytande PwC Sid 52

53 Individ- och Familjeomsorgens utveckling, Kr per in nvånare Barn och ungdomsvård d Ekonomiskt k bistånd Missbruksvård vuxna Övrig vuxenvård åd Familjerätt Totalt PwC Sid 53

54 Övergripande Individ- och Familjeomsorgen Kr per inv vånare Mora Jämförbara Länet Riket Barn och ungdomsvård d Ekonomiskt k bistånd Missbruksvård vuxna Övrig vuxenvård Familjerätt Totalt PwC Sid 54

55 Sammanfattning verksamhet (6) Individ- och Familjeomsorgen (IFO) har ett högt kostnadsläge, den negativa avvikelsen mot standardkostnaden är 7,6 mnkr IFO uppvisar en stegrande kostnadsökningen från år 2007 och då framförallt inom ekonomiskt bistånd och missbrukarvården för vuxna Den ökade kostnaden för barn och ungdom mellan åren 2007 och 2010 kan förklaras av många ungdomar i åldern 15 till 19 år I jämförelse med likartade kommuner har kommunen framförallt högre kostnader för ungdomsvård, familjerätt och ekonomiskt bistånd PwC Sid 55

56 Förslag på granskning och djupanalyser PwC Sid 56

57 Förslag på granskningar och djupanalyser Kommunens långsiktiga och strategiska arbete med tanke på de stora framtida demografiska skiftningarna i kommunen Kommunens resursfördelningsmodell Kostnadsläget inom barnomsorgen Kvalite och betygsättning inom grundskolan Den framtida gymnasieskolan Kommunens planering av den framtida äldreomsorgen Det höga kostnadsläget inom det ordinära boendet (äo) Placeringsstrategin och öppenvårdsarbete inom IFO Handläggningen av det ekonomiska k biståndet PwC Sid 57