Några övergripande nyckeltal Mora kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Några övergripande nyckeltal Mora kommun 2012-03-16"

Transkript

1 Några övergripande nyckeltal Mora kommun Johan Skeri

2 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet 7. Förslag på fortsatta analyser PwC Sid 2

3 Allmänt om nyckeltal Nyckeltal benämns vissa tal som ofta används för att värdera ett företag eller en organisation och dess verksamhet. Wikipedia PwC Sid 3

4 Varför nyckeltalsjämförelser? Nedan ges några exempel på varför jämförelser är bra att göra: Signalsystem som speglar avvikelser jämfört med andra kommuner över tid i den egna kommunen Förklarar skillnader påverkbara och icke påverkbara faktorer kan användas för att lära och utveckla verksamheten ge goda exempel Underlag till uppföljning och prognoser Kan leda till att den egna redovisningen i förbättras dvs. höja statusen t på statistik och räkenskapssammandrag PwC Sid 4

5 Mot vem ska man jämföra? I materialet görs jämförelser mot länet, kommungrupp, jämförbara och riket Jämförbara är de fem mest lika kommunerna ur ett strukturellt perspektiv (Källa: Jämfört med de likvärdiga kommunerna förklaras eventuella kostnadsskillnader av påverkbara faktorer (ej struktur) Jämförelsegruppen har samma struktur och folkmängd PwC Sid 5

6 Begreppet standardkostnad? En kommuns standardkostnader dk t d används i det statliga tli utjämningssystemet t t och beräknas av staten med hjälp av SCB, grunden i beräkningen är kommunens unika strukturella förutsättningar Strukturella kostnader är sådana kostnader som beror på faktorer som kommunerna själva inte kan påverka, till exempel åldersstrukturen, invånarnas sociala bakgrund, den geografiska strukturen med mera PwC Sid 6

7 Befolkning PwC Sid 7

8 Befolkning, år er Antal person PwC Sid 8

9 Befolkningsförändringar, år Antal pe ersoner Nettoflytt Födelsenetto dl Immigrationnetto i PwC Sid 9

10 Befolkningsstrukturen år 2010, antal personer i respektive ålder Antal personer år 3 år 6 år 9 år 12 år 15 år 18 år 21 år 24 år 27 år 30 år 33 år 36 år 39 år 42 år 45 år 48 år 51 år 54 år 57 år 60 år 63 år 66 år 69 år 72 år 75 år 78 år 81 år 84 år 87 år 90 år 93 år 96 år 99 år PwC Sid 10

11 Befolkningsstrukturen 0-18 år, år 2010 Gymn nasieola sko 18 år 17 år 16 år år 230 Förskoleklas ss och grundsko ola 14 år 13 år 12 år 11 år 10 år 9 år 8 år 7 år år år 222 rskola För 4 år 3 år 2 år år år PwC Sid 11

12 Befolkningsstrukturen 65 år och äldre 99 år 97 år 95 år 93 år 91 år 89 år 87 år 85 år 83 år 81 år 79 år 77 år 75 år 73 år 71 år 69 år 67 år 65 år PwC Sid 12

13 Sammanfattning befolkning De senaste sex åren har kommunen haft ett något minskat befolkningsantal, framförallt har det varit en negativt födelse- och flyttnetto Kommunen har ett positivt immigrationsnetto, d.v.s. icke svenskar som flyttar till kommunen, utan denna inflyttning skulle antalet invånare ha minskat de senaste 7 åren med knappt 400 stycken Kommunen har tre toppar i sin befolkningspyramid, kring 20, 45 och 65 år De kommande årens barnkullar kommer att vara snitta kring 190 invånare Inom en fem års period kommer trycket inom äldreomsorgen att öka med tanke på dagens antal invånare kring 80 år PwC Sid 13

14 Finansiering Kommunerna får ta ut skatt för skötseln av sina angelägenheter. Regeringsformen 14 kap. 4 Kommunerna får i lag åläggas att bidra till kostnaden för andra kommuners angelägenheter, om det krävs för att uppnå likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Regeringsformen 14 kap. 5 PwC Sid 14

15 Skattesats år ,00% 22,68% 22,68% 22,68% 22,68% 22,68% 22,68% 22,50% 22,00% 21,50% Procent 21,00% 20,80% 20,84% 20,83% 20,78% 20,71% 20,72% 20,50% 20,00% 19,50% Skattesats Skattesats, riket (vägt) PwC Sid 15

16 Skattekraft per invånare och index (riket = 100) ,0% ,2% 92,6% ,9% ,7% 92,4% 90,0% Kronor per invånare ,0% Index (rike et = 100) Skattekraft, kr per invånare Skattekraft, index 80,0% PwC Sid 16

17 Värdet av en skattekrona, år (mnkr) 33,0 32,0 32,0 32,3 31,0 30,6 mnk kr 30,0 29,5 29,0 28,4 28,0 27,0 26, PwC Sid 17

18 Generella statsbidrag och utjämning, år Kr per in nvånare Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Fastighetsavgift Övrigt Totalt PwC Sid 18

19 Sammanfattning finansiering Kommunen har en skattesats på cirka 2 kr högre jämfört med riket Skattekraften i Mora har ökat rejält sedan år 2005, skattekraften i kommunen har även förbättrats mot medelskattekraften i Sverige de senaste åren Varje skattekrona innebär 32,3 mnkr i skatteintäkter till kommunen år 2009 Kommunen har en något ogynnsam struktur att bedriva kommunal verksamhet år 2010, vilket innebär att kommunen erhåller pengar ur det statliga tli utjämningssystemet t t Eftersom kommunen inte har högre än 115 % av skattekraften i riket, erhålls pengar ifrån inkomstutjämningssystemet Totalt erhåller kommunen kronor per invånare i statsbidrag och utjämning år 2010 PwC Sid 19

20 Resultaträkning Resultaträkningen visar kommunens intäkter och kostnader och ger som saldo årets resultat (vinst eller förlust). PwC Sid 20

21 Årets resultat före extra ordinära, år Kronor per inv vånare PwC Sid 21

22 Årets resultat i kommunen i jmf, år Kronor per inv vånare Mora Jämförbara Länet Riket PwC Sid 22

23 Utveckling nettokostn och skatter, stb o utj ,0% 8,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,9% 4,6% 5,2% 4,0% 3,2% 3,7% 3,9% 3,0% 2,0% 2,0% 10% 1,0% 0,8% 1,2% 0,0% Nettokostnad utveckling, procent Skatter, stb o utj utveckling, procent PwC Sid 23

24 Netto av finansiella kostnader och intäkter innvånare Kronor per Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiellt netto PwC Sid 24

25 Sammanfattning resultaträkning Kommunen uppvisar en positiv resultattrend de senaste åren, en trend som är klart positivare än jämförbara kommuner. Under år 2010 gav det tillfälliga konjunkturstödet kt töd t ett extra bra resultat t för kommunen Kommunens nettokostnader har från och med år 2005 högre tillväxttakt procentuellt sett än skatter, statsbidrag och utjämningsbidrag. Under år 2010 var dock utvecklingen av nettokostnaderna lägre, vilket till del kan förklaras av konjunkturstödet Kommunens positiva finansnetto bidrar till det goda resultatet PwC Sid 25

26 Balansräkning och andra finansiella åtaganden Balansräkning är en uppställning av kommunens tillgångar och skulder vid ett givet tillfälle. PwC Sid 26

27 Eget kapital, kommunens nettoförmögenhet Kronor per in nvånare Eget kapital, kommun Eget kapital, koncern PwC Sid 27

28 Eget kapital, kommunens nettoförmögenhet i jmf år Kronor per in nvånare Mora Jämförbara Länet Riket PwC Sid 28

29 Kommunens soliditet exkl/inkl pensionsåtagande % 60% 61% 60% 64% 64% 65% 50% 52% 40% Proc cent 30% 20% 16% 10% 5% 4% 5% 8% 0% 10% 2% Soliditet, t kommun Soliditet t inkl pensioner, kommun PwC Sid 29

30 Sammanfattning balansräkning Kommunen har ett högt eget kapital i jämförelse Kommunen har en soliditet på 65 %, inräknas pensionsskulden blir soliditeten 16 %, vilket i jämförelse med andra a kommuner är en mycket god nivå PwC Sid 30

31 Verksamhet PwC Sid 31

32 Verksamheters nettokostn avvikelse mot standardkostn (%) 50,0 40,00 38,8 30,0 Procentue ell avvikelse 20,0 10,0 0,0 10,0 20,0 17,1 18,5 14,3 15,2 15,4 11,8 13,0 12,4 11,4 9,1 8,0 63 5,6 6,3 7,3 4,3 3,9 2,4 2,1 2,2 2,9 2,7 1,3 2,4 1,6 1,3 3,1 3,6, 4,1 41 7,3 11,6 10,9 20,3 30, Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Individ och familjeomsorg LSS PwC Sid 32

33 Faktisk avvikelse mot standardkostnad i kr År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorgen Individ och Familjeomsorgen Summa differens kr PwC Sid 33

34 Differens nya och gamla utjämningssystem 45,0 Nuvarande Förslag 40,0 38,8 35,0 30,0 30,5 25,0 20,0 15,0 15,4 10,0 5,0 8,0 2,9 2,6 7,3 6,4 00 0,0 5,0 10,0 4,5 4,5 Avvikelse bo Avvikelse grsk Avvikelse gy Avvikelse ifo Avvikelse äo PwC Sid 34

35 Sammanfattning verksamhet (1) I jämförelse med kommunens standardkostnad bedrivs en basverksamhet som totalt är cirka ik 25 mnkr dyrare än den strukturellt beräknade (= 78 öre på kommunalskatten) I ett lagförslag som ännu ej har beslutats (våren 2012), kan faktorerna för Mora omräknas när det handlar om standardkostnadsberäkningen. Framförallt är det barnomsorgen och individ- och familjeomsorgen som gynnas i den nya beräkningen Verksamhetsblock som inte omfattas av standardkostnader (kostnadsutjämningen) har Mora lägre nettokostnader för infrastruktur och skydd samt för fritidsverksamheten PwC Sid 35

36 Övergripande Barnomsorgen Kostnad per inv 1-5 år Kr ronor per invån nare 1-5 år Mora Jämförbara Länet Riket PwC Sid 36

37 Sammanfattning verksamhet (2) Barnomsorgen har höga kostnader gentemot sin beräknade standardkostnad med 11,7 mnkr, men samtidigt är kostnaden lägre utslaget per invånare 1-5 år i jämförelse med likvärdiga kommuner. De jämförbara kommunerna har även de en negativ avvikelse mot standardkostnaden Enligt statistiken har Mora en högre inskrivning till förskolan En anledning till högre kostnader i Mora kan vara en konstant dimensionering av personal i förskolan, utan hänsyn till barnens ålder. Enligt standardkostnadsberäkningen ska en kommun ha lägre personaltäthet för barn 4-6 år än 1-3 år PwC Sid 37

38 Övergripande Grundskolan Mora, år Kr per elev Undervisning Lokaler Övrigt Skolmåltider Läromedel, utrustning, skolbibliotek Elevvård Totalt PwC Sid 38

39 Övergripande Grundskolan Kostnad per elev år Kr per elev Mora Jämförbara Länet Riket Undervisning Lokaler Övrigt Elevvård Skolmåltider Läromedel, utrustning, skolbibliotek Totalt PwC Sid 39

40 Grundskolan - Lokaler Kronor pe er kvm Lokalkostnad kronor per kvadratmeter Lokalyta kvadratmeter per elev Kvadratmete er per elev PwC Sid 40

41 Grundskolan Lokaler i jämförelse ,0 Kronor pe er kvm , , , ,9 22,0 20,00 18,0 16,0 14,0 per elev Kvadratmeter ,0 500 Mora Jämförbara Länet Riket 10,0 PwC Sid 41

42 Grundskolan Andel som uppnått målen 90,0% 85,0% 80,0% 82% 79% 79% 78% 85% 80% 80% 79% 82% 82% 79% el som uppnåt tt målen And 75,0% 70,0% 0% 65,0% 60,0% 75% 55,0% 50,0% Andel som uppnått målen, eget Andel som uppnått målen, modell PwC Sid 42

43 Sammanfattning verksamhet (3) Grundskolan i kommunen uppvisar en negativ avvikelse mot standardkostnaden, på 4,44 mnkr. I jämförelse med likartade kommungruppen har Mora en något högre kostnad utslaget per elev Det är framförallt kostnaden för undervisning och skolmåltider som Mora har högre kostnader Lokalkostnaden i Mora är genomsnittlig (kr/kvm), dock stiger antalet kvm per elev vilket kan tyda på att kommunen inte hinner anpassa skolstrukturen efter ett vikande elevunderlag Andelen grundskoleelever som uppnår målen mot den förväntade nivån med tanke på de strukturella förutsättningarna är låga Mora kommun sätter 23 till 25 % för höga betyg jämfört mot resultaten på de nationella proven i svenska och matematik vilket bidrar till att fler elever klarar målen än de borde PwC Sid 43

44 Övergripande Gymnasieskolan Kostnad per elev år 2010 (skolkommun) Kr per elev Mora Jämförbara Länet Riket Undervisning Övrigt Lokaler Elevvård Skolmåltider Läromedel, utrustning, skolbibliotek Totalt PwC Sid 44

45 Gymnasieskolan lokaler i jmf år , , , ,0 19,8 18,3 elev Kronor per ,0 10,0 Kvadratmeter r per elev ,0 0 Mora Jämförbara Länet Riket 0,0 PwC Sid 45

46 Var har Mora gymnasieeleverna sin studiegång? 100,0% 90,0% 0% 80,0% 70,0% 60,0% 74,8% 74,5% 75,1% Andel 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 21,1% 21,0% 20,1% 0,0% 37% 3,7% 41% 4,1% 46% 4,6% Fristående gymnasieskola belägen i annan kommun Fristående gymnasieskola belägen i den egna kommunen Annan kommunal gymnasieskola Egna kommunens gymnasieskola PwC Sid 46

47 Sammanfattning verksamhet (4) Mora har en förhöjd nettokostnad för sin gymnasieverksamhet jämfört med standardkostnaden, ca 9,8 mnkr I jämförelse med likvärdiga kommuner är kostnaden per elev låg när Mora kommun är huvudman för utbildningen, framförallt kostnaden för kostnadslaget övrigt (administration, IT, rektorer, televxl etc) Mora har en klart högre kostnad för inköp av utrustning och läromedel, lokalkostnaden per elev är även den något förhöjd Det som driver upp Moras lokalkostnader är framförallt höga driftskostnader per kvm, vilket kan bero på relativt nya lokaler En kostnadsdrivande faktor jämfört mot den beräknade standardkostnaden kan vara att de elever från Mora som inte går i den egna gymnasieskolan går på dyra program hos annan huvudman, t ex naturbruk De elever som lämnar gymnasieskolan och är mantalsskrivna i Mora har högre slutbetyg än jämförbara kommuner PwC Sid 47

48 Övergripande Äldreomsorgen år Kronor per vårdtagare Hemtjänst, kr per vårdtagare Särskilt boende, kr per vårdtagare PwC Sid 48

49 Övergripande Äldreomsorgen i jämförelse år onor per vårdt tagare Kr Mora Jämförbara Länet Riket Hemtjänst, kr per vårdtagare Särskilt boende, kr per vårdtagare PwC Sid 49

50 Beviljande insatser äldreomsorgen i jmf, år ,0% 14,7% 14,0% 12,8% 12,0% 10,0% 11,0% 11,4% Andel 8,0% 6,0% 40% 4,0% 4,3% 5,0% 5,1% 5,4% 2,0% 0,0% Mora Jämförbara Länet Riket Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) Invånare65+ i särskilda boendeformer, andel (%) PwC Sid 50

51 NKI-värden äldreomsorgen i jämförelse, år Index Hemtjä änst t boende Särskil Mora Jämförbara Länet Riket PwC Sid 51

52 Sammanfattning verksamhet (5) Äldreomsorgen i kommunen har en lägre nettokostnad jämfört med standardkostnad (8,1 mnkr). En anledning till varför Mora har en positiv avvikelse mot standardkostnaden är de relativt många nytillkomna invånarna i åldern 65+ Om nettokostnad per invånare 65- år och äldre jämförs med likartade kommuner är den hög, framförallt för det ordinära boendet (hemtjänst+korttidsvård) Kostnaden för det ordinära boendet har sjunkit sedan år 2005 per vårdtagare, trots detta är varje ärende dyrare i jämförelse år 2010 I jämförelse med andra kommungrupper har Mora klart fler 65 år och äldre i ordinärt boende, samtidigt har varje ärende fler biståndsbedömda timmar Kommunen har i jämförelse färre säbo-platser per 65 år och äldre Trots höga kostnader för det ordinära boendet, är kundnöjdheten totalt sett låg, beroende på att brukarna upplever lågt inflytande PwC Sid 52

53 Individ- och Familjeomsorgens utveckling, Kr per in nvånare Barn och ungdomsvård d Ekonomiskt k bistånd Missbruksvård vuxna Övrig vuxenvård åd Familjerätt Totalt PwC Sid 53

54 Övergripande Individ- och Familjeomsorgen Kr per inv vånare Mora Jämförbara Länet Riket Barn och ungdomsvård d Ekonomiskt k bistånd Missbruksvård vuxna Övrig vuxenvård Familjerätt Totalt PwC Sid 54

55 Sammanfattning verksamhet (6) Individ- och Familjeomsorgen (IFO) har ett högt kostnadsläge, den negativa avvikelsen mot standardkostnaden är 7,6 mnkr IFO uppvisar en stegrande kostnadsökningen från år 2007 och då framförallt inom ekonomiskt bistånd och missbrukarvården för vuxna Den ökade kostnaden för barn och ungdom mellan åren 2007 och 2010 kan förklaras av många ungdomar i åldern 15 till 19 år I jämförelse med likartade kommuner har kommunen framförallt högre kostnader för ungdomsvård, familjerätt och ekonomiskt bistånd PwC Sid 55

56 Förslag på granskning och djupanalyser PwC Sid 56

57 Förslag på granskningar och djupanalyser Kommunens långsiktiga och strategiska arbete med tanke på de stora framtida demografiska skiftningarna i kommunen Kommunens resursfördelningsmodell Kostnadsläget inom barnomsorgen Kvalite och betygsättning inom grundskolan Den framtida gymnasieskolan Kommunens planering av den framtida äldreomsorgen Det höga kostnadsläget inom det ordinära boendet (äo) Placeringsstrategin och öppenvårdsarbete inom IFO Handläggningen av det ekonomiska k biståndet PwC Sid 57

Några övergripande nyckeltal

Några övergripande nyckeltal www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet

Läs mer

Extern analys Hallsbergs kommun. 2013-08-28 Johan Skeri 2013-10-17. Agenda

Extern analys Hallsbergs kommun. 2013-08-28 Johan Skeri 2013-10-17. Agenda www.pwc.com/se Extern analys Hallsbergs kommun 213-8-28 Johan Skeri Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun Nyckeltalsanalys Vännäs kommun November 2008 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...3 1.4 Avgränsning...3 2 Allmän grundanalys...4 2.1 Grunddata...4

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Nyckeltalsanalys Orsa kommun

Nyckeltalsanalys Orsa kommun Nyckeltalsanalys Orsa kommun Februari 2006 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...2 1.4 Avgränsning...2 2 Analys...4 2.1 Allmän grunddata...4 2.1.1

Läs mer

Jämförelsetal. Östersunds kommun

Jämförelsetal. Östersunds kommun Jämförelsetal Östersunds kommun Mars 215 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Syfte... 3 Iakttagelser... 3 1.Inledning... 4 Uppdrag och bakgrund... 4 Revisionsfråga... 4 Avgränsning...

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län Kommungruppering: Pendlingskommuner Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se) Printdate:

Läs mer

2015-01-26. Var kommer kommunens pengar ifrån? miljoner kronor och andel i procent 2013

2015-01-26. Var kommer kommunens pengar ifrån? miljoner kronor och andel i procent 2013 215-1-26 Var kommer kommunens pengar ifrån? miljoner kronor och andel i procent 213 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 216,3; 24% Mnkr; 174,3; 2% Mnkr; 493,3;

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Nyckeltalsanalys Fagersta kommun

Nyckeltalsanalys Fagersta kommun Nyckeltalsanalys Fagersta kommun December 2007 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...3 1.4 Avgränsning...3 2 Allmän grundanalys...4 2.1 Grunddata...4

Läs mer

Affärsverksamhet Nettokostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad sjötrafik, kr/inv Affärsverksamhet

Affärsverksamhet Nettokostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad sjötrafik, kr/inv Affärsverksamhet Verksamhet Statistik Affärsverksamhet Nettokostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad sjötrafik, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad näringsliv och bostäder,

Läs mer

Budgetprocessen och förslagen från SKL:s analysgrupp Vännäs kommun

Budgetprocessen och förslagen från SKL:s analysgrupp Vännäs kommun Revisionsrapport* Budgetprocessen och förslagen från SKL:s analysgrupp Vännäs kommun April 2007 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och

Läs mer

Kristinehamn

Kristinehamn Kristinehamn 213-1-18 Analysgruppens presentation Christine Feuk Signild Östgren 1 Vår grundanalys Nulägesanalys av ekonomin - Kommunens läge idag? - Verksamheterna? Framtidsanalys av ekonomin - Hur ser

Läs mer

Innehåll. KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2

Innehåll. KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2 Innehåll KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2 Vem ska man jämföra sig med?... 2 Egna resultat över tid... 2 Jämförelse med kommungrupp... 2 Jämförelse med standardkostnader... 4 Likhetsutsökta

Läs mer

Kostnadsanalys Nybro

Kostnadsanalys Nybro www.pwc.com/se Kostnadsanalys Nybro Innehåll 1. Bakgrund och projektöversikt 2. Allmänt om nyckeltal och resursfördelning 3. Standardkostnad enligt den kommunalekonomiska utjämningen 4. Standardkostnad

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Vår grundanalys. Nulägesanalys av ekonomin - Kommunens läge idag? Framtidsanalys av ekonomin

Vår grundanalys. Nulägesanalys av ekonomin - Kommunens läge idag? Framtidsanalys av ekonomin Vår grundanalys Nulägesanalys av ekonomin - Kommunens läge idag? - Verksamheterna? Framtidsanalys av ekonomin - Hur ser det ut de närmaste åren? Analys av ekonomistyrningen - Vad krävs för att hantera

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-09-21 PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET 2015 Sveriges kommuner redovisar årligen sina kostnader till SCB. Det sker genom det årliga räkenskapssammandraget. Redovisningen

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Analysgruppens presentation Analysgruppen SKL i Pajala Fredrik Holmström Bengt-Olof Knutsson

Analysgruppens presentation Analysgruppen SKL i Pajala Fredrik Holmström Bengt-Olof Knutsson Analysgruppens presentation 2016-02-01 Analysgruppen SKL i Pajala Fredrik Holmström Bengt-Olof Knutsson Innehåll: 1. Skattesats, befolkning och bostadsbyggande 2. Finansiering 3. Resultaträkning 4. Balansräkning

Läs mer

Analysgruppens presentation

Analysgruppens presentation 213-1-24 Arvidsjaur Analysgruppens presentation Analysen har gjorts av: Mona Fridell Bengt-Olof Knutsson Innehåll: 1. Jämförbara kommuner 2. Befolkning och bostadsbyggande 3. Finansiering 4. Resultaträkning

Läs mer

Kommunstyrelsen 9 september 2014 Analys av socialna mndens verksamheter ur perspektivet kostnadseffektivitet Inledning Kommunstyrelsen beslutade 2014-05-06 116 att ge kommunchefen i uppdrag att tillsammans

Läs mer

Långsiktig befolkningsprognos

Långsiktig befolkningsprognos TRAINEE SÖDRA NORRLAND Långsiktig befolkningsprognos och ekonomisk analys - Län Gävleborgs Län Landskap Hälsingland Centralort Söderhamn Areal 1 171,83 km 2 Folkmängd 25 785 (2015-12-31) Befolkningstäthet

Läs mer

Kökar kommun PM juni 2016

Kökar kommun PM juni 2016 www.pwc.se Kökar kommun PM juni 216 Sammanfattning Kökar kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev i Kökar är knappt 3 procent högre och kostnaden för förskola per barn -6

Läs mer

Sottunga kommun PM juni 2016

Sottunga kommun PM juni 2016 www.pwc.se Sottunga kommun PM juni 216 Sammanfattning Sottunga kommuns verksamheter kännetecknas av: Drygt 7 procent högre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands kommunern. Sottunga

Läs mer

Långsiktig befolkningsprognos

Långsiktig befolkningsprognos TRAINEE SÖDRA NORRLAND Långsiktig befolkningsprognos och ekonomisk analys - Län Gävleborgs län Landskap Hälsingland Centralort Bollnäs Areal 1 976,64 km 2 Folkmängd 26 594 (2015-12-31) Befolkningstäthet

Läs mer

Kumlinge kommun PM juni 2016

Kumlinge kommun PM juni 2016 www.pwc.se Kumlinge kommun PM juni 216 Sammanfattning Kumlinge kommuns verksamheter kännetecknas av: 6 procent högre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands kommuner 214. Kostnaden för

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 1 (5) Kommunstyrelsens kontor 2017-03-24 Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling

Läs mer

Revisionsrapport. Lunds kommun. *connectedthinking

Revisionsrapport. Lunds kommun. *connectedthinking Revisionsrapport Analys avseende kommunens kostnadsnivå samt kvalitetsnivå och om den är hög eller låg i en jämförelse med liknande kommuner. Lunds kommun 2007-11-12 Stefan Tengberg Rådgivare *connectedthinking

Läs mer

Vårdö kommun PM juni 2016

Vårdö kommun PM juni 2016 www.pwc.se Vårdö kommun PM juni 216 Sammanfattning Vårdö kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev samt för förskola per barn -6 år är något högre i Vårdö kommun än genomsnittet

Läs mer

Analysansvariga: Fredrik Holmström Bengt-Olof Knutsson Signild Östgren. Analysgruppens presentation Överkalix

Analysansvariga: Fredrik Holmström Bengt-Olof Knutsson Signild Östgren. Analysgruppens presentation Överkalix Analysansvariga: Fredrik Holmström Bengt-Olof Knutsson Signild Östgren Analysgruppens presentation 215-6-22 Överkalix Vilka av Sveriges 29 kommuner är mest lika Överkalix Det beror på om man vill göra

Läs mer

Lemlands kommun PM juni 2016

Lemlands kommun PM juni 2016 www.pwc.se Lemlands kommun PM juni 216 Sammanfattning Lemlands kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev är 1 procent lägre än genomsnittet för Ålands kommuner år 214. Kostnaden

Läs mer

Jomala kommun PM juni 2016

Jomala kommun PM juni 2016 www.pwc.se Jomala kommun PM juni 216 Sammanfattning Jomala kommuns verksamheter kännetecknas av: Lägre kostnader för grundskola per elev liksom lägre kostnader för förskola per barn -6 år än genomsnittet

Läs mer

Saltviks kommun PM juni 2016

Saltviks kommun PM juni 2016 www.pwc.se Saltviks kommun PM juni 216 Sammanfattning Saltviks kommun verksamheter kännetecknas av: Nästan 3 procent lägre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands 16 kommuner. Kostnaden

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 1 (5) Kommunstyrelsens kontor 24.04.17 Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling löpande

Läs mer

Lumparlands kommun PM juni 2016

Lumparlands kommun PM juni 2016 www.pwc.se Lumparlands kommun PM juni 216 Sammanfattning Lumparlands kommuns verksamheter kännetecknas av: Något lägre kostnader än genomsnittet för Ålands kommuner för grundskola per elev. Kostnaden för

Läs mer

Deloitte. Jämförelsetal förår 2014. ömradomå. Timrå kommun 2015-10-15. Dnr. Dpl.

Deloitte. Jämförelsetal förår 2014. ömradomå. Timrå kommun 2015-10-15. Dnr. Dpl. Deloitte. ömradomå 2015-10-15 Dnr. Dpl. Jämförelsetal förår 2014 Timrå kommun Oktober 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Revisionsfråga... 3 Iakttagelser... 3 1.inledning...4 Uppdrag

Läs mer

Laxå 2020. Ett projekt för hållbar ekonomi och verksamhet. Nulägesbeskrivning och prognos för år 2020

Laxå 2020. Ett projekt för hållbar ekonomi och verksamhet. Nulägesbeskrivning och prognos för år 2020 2020 Ett projekt för hållbar ekonomi och verksamhet Nulägesbeskrivning och prognos för år 2020 1 1950 1953 1956 1959 1962 1965 1968 1971 1974 1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

KELP Bilaga till Strategi- och budgetplan Kommunfullmäktiges beslut

KELP Bilaga till Strategi- och budgetplan Kommunfullmäktiges beslut KELP 2010 2012 Bilaga till Strategi- och budgetplan 2010 Kommunfullmäktiges beslut 2009-11-18 Innehållsförteckning KELP 2010 2012 2 Bilagor Bilaga 1 Driftbudget på anslagsnivå Bilaga 2 Finansförvaltning

Läs mer

Sunds kommun PM juni 2016

Sunds kommun PM juni 2016 www.pwc.se Sunds kommun PM juni 216 Sammanfattning Sunds kommuns verksamheter kännetecknas av: Drygt 2 procent högre kostnad per elev i grundskolan än genomsnittet för Ålands kommuner. Kostnaden för förskola

Läs mer

Finströms kommun PM juni 2016

Finströms kommun PM juni 2016 www.pwc.se Finströms kommun PM juni 216 Sammanfattning Finströms kommuns verksamheter kännetecknas av: Låg kostnad hemtjänst per hushåll, men hög kostnad åldringshem per dygn. Lägre kostnad för förskola

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Geta kommun PM juni 2016

Geta kommun PM juni 2016 www.pwc.se Geta kommun PM juni 216 Sammanfattning Geta kommuns verksamheter kännetecknas av följande: Jämfört med genomsnittskostnaden för en elev i grundskolan för samtliga kommuner på Åland är kostnaden

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum:

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2001-03-28 Mottagare: Ekonomi/Finans Kansli Revision Rubrik: Kommunernas

Läs mer

Mariehamns kommun PM juni 2016

Mariehamns kommun PM juni 2016 www.pwc.se Mariehamns kommun PM juni 216 Sammanfattning Mariehamns kommuns verksamheter kännetecknas av: Nästan 4 procent lägre kostnad för grundskola per elev jämfört med de åländska kommunernas genomsnittskostnad.

Läs mer

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Bilaga till Dnr: BoF.2015.0841 1 (7) 2015-05-18

Bilaga till Dnr: BoF.2015.0841 1 (7) 2015-05-18 Bilaga till Dnr: BoF.2015.0841 1 (7) 2015-05-18 Barn och Utbildning Lena Planken Redovisning av Sveriges kommuner och landstings (SKL) Öppna jämförelser 2015 Syftet med SKL:s Öppna jämförelser är att ge

Läs mer

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se)

Läs mer

Preliminär kostnadsutjämning 2007 m.m. Bilagor:

Preliminär kostnadsutjämning 2007 m.m. Bilagor: Cirkulärnr: 2006:26 Diarienr: 2006/1185 Handläggare: Henrik Berggren Avdelning: Ekonomi och styrning Sektion/Enhet: Ekonomisk analys Datum: 2006-05-04 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Rubrik:

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Ändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken i Dalarna

Ändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken i Dalarna PM 1 (6) Ändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken i Dalarna En dokumentation av skatteväxlingsberäkningen Måns Norberg 2017-03-05 2017-03-05 2 (6) Utjämningssystemet I Sverige har det sedan länge funnits

Läs mer

Preliminär budget 2015

Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminärt beslut i kommunfullmäktige 10 juni Definitivt beslut i kommunfullmäktige 18 november 2013-08-14 Budget 2015 Budget 2015 tar utgångspunkt i de strategiska

Läs mer

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN DALS-EDS KOMMUN BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN 2017-2018 BOKSLUTS- OCH BUDGETDIALOG 2015-03-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Skatteunderlagsprognos... 3 Befolkningsprognos... 4 Skatteintäkter, generella

Läs mer

Så används skattepengarna

Så används skattepengarna Så används skattepengarna kommunens ekonomi i korthet 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Medvind för Strömstads kommun Strömstad har en stark tillväxt, vilket är positivt ur många synvinklar. Men

Läs mer

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 1 1. 2009-11-24 Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 2010-2012 Vision, inriktningsmål och ekonomiska mål för verksamhetsplan 2010-2012 Fastställd av fullmäktige 2009-11-18 Dnr 5/2009 U:\Ekonomiavdelningen\Ekonomichef\VP\VP

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010 PM Sida 2010-04-13 1 (15) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Derk de Beer Tfn direkt 08-452 77 42 EJ Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010 Grundtanken med utjämningssystemet

Läs mer

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Fokus: Mölndal Län: Västra Götalands län (ovägt medel) Kommungruppering: Förortskommuner till storstäderna (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och

Läs mer

Resultaträkningens påverkbara komponenter

Resultaträkningens påverkbara komponenter Resultaträkningens påverkbara komponenter Ett verktyg baserat på officiell statistik om kommuner Anders Norrlid Gunnar Ehrnborg rka Rådet för främjande av kommunala analyser Innehållsförteckning 1 Inledning

Läs mer

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 Anders Nilsson Jonas Eriksson Mona Fridell 2016-01-22 Vilka av Sveriges 290 kommuner är mest lika GOTLAND Det beror på om man vill göra en övergripande

Läs mer

Cirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare:

Cirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare: Cirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 1999-04-29 Mottagare: Ekonomi/Finans 1999:63 Sektionen för ekonomistyrning 1999-04-29

Läs mer

Eckerö kommun PM juni 2016

Eckerö kommun PM juni 2016 www.pwc.se Eckerö kommun PM juni 216 Sammanfattning Eckerö kommuns verksamheter kännetecknas av följande: Stabila kostnader för grundskola per elev de senaste åren. 214 var kommunens kostnad per elev lägre

Läs mer

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2005

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2005 PM Sida 2005-01-28 1 (16) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Henrik Berggren Tfn direkt 08-452 77 42 henrik.berggren@skl.se Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2005

Läs mer

Försörjningskvotens utveckling

Försörjningskvotens utveckling 49 Ett enkelt sätt att sammanfatta vad den demografiska utvecklingen kan komma att betyda för de materiella livsvillkoren i framtiden är att relatera hela befolkningen (i landet, länet eller kommunen)

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år

1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år 1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren 1978 26 Procentuell volymförändring föregående år 5 EU OECD Prognos Procentuell volymförändring 4 3 2 1 1 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998

Läs mer

105 Dnr 2011/200-040 KS

105 Dnr 2011/200-040 KS KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 2 (5) Sammanträdesdatum Paragrafer 2012-06-19 105-107 105 Dnr 2011/200-040 KS Budgetramar 2013. Kommunstyrelsen uppdrog 2012-04-17 57 till ekonomiavdelningen att

Läs mer

Nyckeltals jämförelse 2015

Nyckeltals jämförelse 2015 Nyckeltals jämförelse 2015 Falu kommun i jämförelse med andra kommuner Projektgruppen för förbättrad uppföljning och analys Upplaga 2015-02-09 Innehåll Inledning... 2 Strukturen kring rapporten och nyckeltalen...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2012:704 Utkom från trycket den 30 november 2012 utfärdad den 22 november 2012. Regeringen

Läs mer

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 2002 2003 2004 Antal invånare, 31/12 118 581 119 340 119 927 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 9 111 9 100 9 336 Verksamhetens

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad SIDAN 1 Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad Sammanfattning Samtliga tre inriktningsmål har uppfyllts under året Av kommunfullmäktiges 14 verksamhetsmål har 11 uppfyllts helt,

Läs mer

Brändö kommun PM juni 2016

Brändö kommun PM juni 2016 www.pwc.se Brändö kommun PM juni 216 Sammanfattning Brändö kommuns verksamhet kännetecknas av: Kostnaden för förskola per barn -6 år är drygt 4 procent högre i Brändö kommun än genomsnittet på Åland. Kostnaden

Läs mer

Barn och utbildningsförvaltningennyckeltal

Barn och utbildningsförvaltningennyckeltal Barn och utbildningsförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 Analysgruppen 215-4-8 Förskola 7 6 5 4 3 2 1 Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal 5,9 5,5 5,3 6, 5,1 5,2 5,3 5,5 5,4

Läs mer

Södertörnsnyckeltal 2008 finansiella nyckeltal

Södertörnsnyckeltal 2008 finansiella nyckeltal Södertörnsnyckeltal 2008 finansiella nyckeltal Agenda 09.10 Traditionell analys 09.20 Exempel 09.30 Frågor/synpunkter Jan Lorichs, 2009-08-28 Syfte Bidrar till nyttig och nödvändig diskussion om god ekonomi

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Jämförelse kostnader Linköping--Västerås

Jämförelse kostnader Linköping--Västerås 1 (5) Omsorgskontoret 2014-09-15 Dnr Än Anders Karlsson Budgetberedningen Budgetuppdrag nr 20 Jämförelse kostnader Linköping--Västerås Den komplettering av budgetmaterialet som efterfrågas är: -varför

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Nettokostnad gymnasieskola, kr/elev

Nettokostnad gymnasieskola, kr/elev Nettokostnad gymnasieskola, kr/elev Nettokostnad grundskola, kr/elev Kostnad hemtjänst & särsk. boende / inv. 65+ Avvikelse från standardkostnad Avvikelse från standardkostnad Avvikelse (procent) från

Läs mer

Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012

Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012 Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012 Resultatutvecklingen i landets kommuner Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2009 rankat kommunerna utifrån ett sammanvägt resultat. Det sammanvägda resultatet

Läs mer

Ekonomi Utbildning för politiker 2015-03-03 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

Ekonomi Utbildning för politiker 2015-03-03 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Ekonomi Utbildning för politiker 2015-03-03 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Upplägg Allmänt om kommunens ekonomi Intäkter och kostnader Tillgångar och skulder Ekonomiska kretsloppet

Läs mer

Medborgarförvaltningen- nyckeltal

Medborgarförvaltningen- nyckeltal Medborgarförvaltningen- nyckeltal Sammanfattning Positivt - Medborgarförvaltningen Negativt - Medborgarförvaltningen Lägre strukturårsjusterad standardkostnad än genomsnittet Lägre andel barn som ingår

Läs mer

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2001-2003 2001 2002 2003 Antal invånare, 31/12 117 896 118 581 119 340 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 8 625 9 111 9 100 Verksamhetens

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer