Analysgruppens dokumentation

Transkript

1 1 Analysgruppens dokumentation Kalmar kommun Niclas Johansson Bengt Klintbo

2 2 Vår r grundanalys Nulägesanalys av ekonomin Kommunens läge idag? Verksamheterna? Framtidsanalys av ekonomin Hur ser det ut de närmaste åren? Analys av ekonomistyrningen Hur fungerar det idag? Förbättringsmöjligheter? Vi vill skapa en gemensam bild av situationen och behovet av åtgärder.

3 3 Nulägesanalys av ekonomin Kommunens läge idag?

4 4 Jämförbara kommuner med Kalmar Övergripande Barnomsorg Grundsk. Gymn.sk. Äldreoms. Hand.oms. IFO Östersund Östersund Karlskrona Mölndal Varberg Gotland Karlskrona Karlskrona Karlskrona Luleå Täby Norrtälje Nyköping Gotland Skövde Falun Östersund Trollhättan Gotland Täby Mölndal Borlänge Örnsköldsvik Skövde Östersund Östersund Växjö Östersund Karlshamn Norrtälje Växjö Järfälla Karlskrona Mölndal Falun Kungälv Skellefteå Örnsköldsvik Luleå Solna Uddevalla Hässleholm Ystad Varberg Landskrona Sollentuna Nyköping Upplands V. Norrtälje Ronneby Uddevalla Halmstad Skövde Uddevalla Vänersborg Skövde Karlstad Borlänge Borlänge Växjö Skellefteå Motala Luleå Växjö Kristianstad Gävle Karlskrona Kristianstad Falkenberg Motala

5 5 Liknande kommuner variabler Övergripande Kommunens strukturkostnad (60%), antal invånare totalt (20%), kommunens skattekraft (20%). Barnomsorg Standardkostnad för barnomsorg (70%), antal invånare totalt (30%). Grundskola Standardkostnad för grundskola (70%), antal invånare totalt (30%). Gymnasieskola Standardkostnad för gymnasieskola (70%), antal invånare totalt (30%). Äldreomsorg Standardkostnad för gymnasieskola (70%), antal invånare totalt (30%). Handikappomsorg Standardkostnad LSS-utjämning (70%), antal invånare totalt (30%). Individ- och familjeomsorg Standardkostnad individ- och familjeomsorg (70%), antal invånare totalt (30%).

6 Kommunal skattesats (%) Kalmar Likn. Kalmar, Övergr. 4StäderKKVH Hela riket 6 21,8% 21,6% 21,4% 21,2% 21,0% 20,8% 20,6% 20,4% 20,2% 20,0%

7 Resultat före extraordinära poster, kommun (kr/inv) Kalmar Likn. Kalmar, Övergr. 4 städer Hela riket

8 Resultat före extraordinära poster, koncern (kr/inv) Kalmar Likn. Kalmar, Övergr. 4StäderKKVH Hela riket

9 Nettokostnader som andel av skatt, statsbidrag och utjämning, kommun (%) 9 Kalmar Likn. Kalmar, Övergr. 4StäderKKVH Hela riket 103% 102% 101% 100% 99% 98% 97% 96% 95% 94%

10 Totala skulder - kommunen (kr/inv) 10 Kalmar Likn. Kalmar, Övergr. 4 städer Hela riket

11 Totala skulder - koncernen (kr/inv) Kalmar Likn. Kalmar, Övergr. 4 städer Hela riket

12 Eget kapital, kommun (kr/inv) tillgångar minus skulder 12 Kalmar Likn. Kalmar, Övergr. 4 städer Hela riket

13 Soliditet inkl pensionsåtaganden - kommun (%) - betalningsförmåga på lång sikt Kalmar Likn. Kalmar, Övergr. 4StäderKKVH Hela riket 13 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0%,0% -5,0%

14 Nettoinvesteringar i % av skatter och generella statsbidrag (kommun) 14 Kalmar Likn. Kalmar, Övergr. 4 städer Hela riket 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0%

15 Finansnetto (kr/inv) (kommun) - bl a värdepapper, ränteintäkter minus räntekostnader 15 Kalmar Likn. Kalmar, Övergr. 4 städer Hela riket

16 Sammanfattning av ekonomisk analys Försämrat resultat 2005 och framförallt 2006 jämfört med andra kommuner Ökad skuldsättning 2006 men lägre nivå än jämförelsekommuner Skulder på koncernnivå lite högre än andra kommuner Lägre eget kapital än jämförelsegrupper Soliditet lägre än jämförelsekommuner minskning 2006 Kraftig ökning av kommunens investeringsnivå 2006 Finansnetto lägre än 4 städer men lika med riket och liknande kommuner 16 Försämring 2006: resultat, skuldsättning och soliditet Kommunens finansiella ställning är svagare än jämförelsekommuner

17 17 Verksamheter och kostnader jämfört med andra

18 18 På förbundets webbplats finns databasen WebOr Här kan man: jämföra kommunen med andra kommuner (en kommun, riksgenomsnittet, särskilda grupper av kommuner), i tidsserier för nyckeltal om ekonomi, verksamhet, demografi etc. hitta liknande kommuner analysera nyckeltal i trädstrukturer, s k boxanalyser Nyckeltal via Internet

19 Boxanalys förskola 19

20 Nettokostnader för olika verksamheter 2006, kronor per invånare Barnomsorg Utbildning Äldre- och handikappomsorg Individ och familjeomsorg Övrigt Kalmar Hela riket 4 städer Likn. Kalmar

21 Kostnads- och behovsutveckling i Kalmar Index 2000= Demografi inkl reform totalt Demografi exkl reform totalt Faktisk totalt 115% 110% 105% 100% 95%

22 Avvikelser från utjämningssystemets standardkostnader ,0 Kalmar 4 städer Likn. Kalmar 10,0 Procent 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0 Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg IFO

23 23 Skillnaden mellan standardkostnaden och Kalmars redovisade kostnad 2006, kr/inv Framräknad kostnad Redovisad kostnad Skillnad kr/inv Skillnad mkr Skillnad procent Barnomsorg ,2 14,7% Grundskola ,5-3,1% Gymnasieskola ,4 4,6% Äldreomsorg ,3 13,3% Individ & familjeomsorg ,9-1,8% Totalt ,4 6,0%

24 Andel inskrivna barn (1-5 resp. 6-12) år 2006 Procent 24 Kalmar Hela riket 4 städer Likn. Kalmar 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Förskola o fam.dagh. Fritidshem

25 Kostnad per inskrivet barn 2006 (kr) 25 Kalmar Hela riket 4 städer Likn. Kalmar Förskola Fritidshem

26 26 Antal inskrivna barn per årsarbetare 2006 Kalmar Hela riket 4 städer Likn. Kalmar Förskola Fritidshem

27 Kostnadsutveckling per inskrivet barn ,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% -2,0% Kalmar Hela riket 4 städer Likn. Kalmar Förskola Fritidshem

28 Kostnads- och behovsutveckling i grundskolan Index 2000= Faktisk grundskola Demografi inkl reform grundskola 108% 106% 104% 102% 100% 98% 96% 94% 92% 90%

29 29 Grundskolan, Skolverkets statistik - Skolkommunens kostnad 2006, tkr Kalmar 4 städer Liknande Kostnad per elev 68,2 66,1 71,7 lokaler 11,1 11,2 13,2 undervisning 37,2 36,5 37,1 (lärare per 100 elever 8,5 8,1 8,5) läromedel 2,5 3,1 3,2 skolmåltider 3,3 4,6 4,4 övrigt 14,1 10,8 13,8

30 Öppna Jämförelser grundskolan 2006 kommunala + fristående skolor 30 Kalmar Kristianstad Halmstad Värde Rank Värde Rank Värde Rank Resultatindikatorer, A1-A6 A1 - Uppnått målen 81,8% 67 72,0% ,3% 71 SALSA (procentavvikelse från modellvärde) 2,3% 103-7,7% 252 7,0% 54 A2 - Meritvärde 207, , ,5 71 SALSA (procentavvikelse från modellvärde) - 1,7% 196-2,6% 221 1,7% 103 A3 - Behörighet 93,6% 50 88,2% ,0% 93 A4 - Ämnesprov matematik 98,9% 16 94,8% 38 83,2% 204 A5 - Ämnesprov engelska 97,3% 60 95,7% ,0% 74 A6 - Ämnesprov svenska 98,2% 51 96,8% ,9% 176 Ekonomiindikatorer, B1-B2 B1 - Nettokostnad per elev i hemkommun

31 Gymnasieskolan, kronor per elev -hemkommunens kostnad 31 Kalmar Hela riket 4 städer Likn. Kalmar

32 15,0 Avvikelser från standardkostnaden för äldreomsorgen Kalmar 4 städer 32 10,0 Procent 5,0 0,0-5,0-10,0-15,

33 Andel vårdtagare inom äldreomsorgen 2006, procent av inv 65-w 33 Kalmar Hela riket 4 städer Likn. Kalmar 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Totalt Ordinärt boende Särskilt boende

34 Kostnad per vårdtagare i äldreomsorgen Kalmar Hela riket 4 städer Likn. Kalmar Totalt Ordinärt boende därav hemtjänst Särskilt boende

35 Kostnader för ordinärt boende 2006 kronor per invånare 65-w Hemtjänst Korttidsvård Övrigt Kalmar Hela riket 4 städer Likn. Kalmar

36 36 Antal årsarbetare per vårdtagare 2006 Kalmar Hela riket 4 städer Likn. Kalmar 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Ordinärt boende Särskilt boende

37 Kostnader för handikappomsorgen, 2006 exkl ersättning från försäkringskassan, per inv år 37 Kalmar Hela riket 4 städer Likn. Kalmar Totalkostnad därav LSS/LASS

38 Kostnader för LSS/LASS 2006 exkl ersättning från försäkringskassan, per inv år 38 Kalmar Hela riket 4 städer Likn. Kalmar Boendekostnad per brukare: Kalmar , 4 städer Andel med LSS/LASS-insatser: Kalmar 0,96%, 4 städer 0,76% Totalt Boende Pers.ass. Dagverksamhet Övrigt

39 Kostnader inom IFO 2006 kronor per invånare Ekonomiskt bistånd Barn o unga Vuxna Familjerätt Kalmar Hela riket 4 städer Likn. Kalmar

40 40 Barn o ungdomsvård kr per invånare Kalmar Hela riket 4 städer Likn. Kalmar Institutionsvård Familjehemsvård Öppna insatser

41 3 000 Nettokostnader för vissa verksamheter 2006, kronor per invånare Kalmar Hela riket 4 städer Likn. Kalmar Politik Infrastruktur Fritid Kultur Riktade ins. Affärsv.

42 42 Affärsverksamhet, nettokostnader 2006 kronor per invånare 600 Kalmar Hela riket 4 städer Likn. Kalmar Näringsliv och bostäder Kommunikationer Energi, vatten och avfall

43 Sammanfattning kring verksamheten 43 Kalmar har sammantaget lägre kostnader än riksgenomsnittet, men högre än jämförbara kommuner. Kostnaderna ökade kraftigt i flera verksamheter år I jämförelse med utjämningssystemets standardkostnad har Kalmar särskilt höga kostnader för äldreomsorg och barnomsorg. Kostnaderna för grundskola och individ- och familjeomsorg är däremot relativt låga. Kommunen har höga kostnader för handikappomsorg. Kalmar har relativt normala kostnader för övrig verksamhet. Kommunen har enligt medborgar/brukarundersökningar hög kvalitet inom flera verksamhetsområden.

44 44 Framtidsanalys av ekonomin hur ser det ut de närmaste n åren?

45 45 Ekonomiska förutsättningar för Kalmar kommun Framtidsanalysen består av två delar: En framskrivning av de demografisk betingade behoven utifrån kommunens befolkningsprognos. Beräkningen görs i fasta priser fram till Vissa ökade behov/kostnader till följd av statliga reformer ingår. En framskrivning av det kommunalekonomiska resultatet. Framskrivningen baserar sig på den demografiska framskrivningen och förbundets bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen. Denna beräkning görs i löpande priser fram till 2012.

46 46 Demografisk framskrivning En demografisk framskrivning betyder att man skriver fram kostnaderna med en procentuell utveckling som motsvarar befolkningsutvecklingen i relevant åldersgrupp Exempel; Om antalet barn i åldersgruppen 7 15 år minskar med 3 procent mellan två år minskas kostnaden (i fasta priser) för grundskolan med motsvarande.

47 Demografisk framskrivning Vad beaktas inte? Den demografiska framskrivningen beaktar inte förändringar i servicenivån orsakade av förändrad efterfrågan eller satsningar/nedskärningar från kommunens sida, utan 2006 års nivå antas gälla under hela perioden. 47 Ett ev. införande av vårdnadsbidrag och sk sökstatsbidrag som t.ex. Läsa-skriva-räkna satsningen ingår inte i beräkningen. Vad beaktas? Förändring av folkmängden totalt och i olika åldersklasser. Förändringar inom olika målgrupper, t.ex. inom äldreomsorg hur antalet äldre äldre utvecklas. För handikappomsorgen har vi dessutom antagit en årlig behovsökning på 2 procent utöver demografin.

48 48 Befolkningsprognos Förändr. Förändr. i % , , , , ,3 Summa ,4

49 Utveckling i vissa åldersgrupper år 2006 till

50 50 Resursbehov åren 2006 till 2012 index 2006= Grundskola 100,0 97,0 94,3 94,1 94,0 95,2 96,9 Gymnasieskola 100,0 102,4 105,3 106,9 104,3 100,4 96,1 Barnomsorg 100,0 101,1 103,8 108,5 113,1 117,9 122,5 Äldreomsorg 100,0 101,2 102,4 103,3 104,5 105,9 107,0 Handikappomsorg 100,0 102,7 106,2 111,5 115,1 118,8 122,8 Övrigt 100,0 100,5 101,6 104,5 105,4 106,7 108,1 Totalt 100,0 100,6 101,7 104,1 105,4 107,1 108,8

51 Behovsutveckling i mkr (exkl. socialbidrag och affärsverksamhet) års priser Förändring Mkr Mkr Mkr % Grundskola % Gymnasieskola % Barnomsorg % Äldreomsorg % Handikappomsorg % Övrigt % Totalt %

52 Slutsatser demografisk framskrivning Antalet invånare i kommunen förväntas öka med mer än 10 procent på 6 år. Antalet elever i grundskolan väntas minska, men inte i samma utsträckning som i många andra kommuner. År 2011 väntas antalet elever börja öka igen. Från och med år 2010 sker en snabb minskning av antalet elever i gymnasieskolan. Totalt sett under perioden minskar antalet elever med ca 4 procent. Behoven av barnomsorg väntas öka kraftigt. Ökningen motsvarar 78 mkr i 2006 års priser. Behoven av äldreomsorg beräknas öka i måttlig takt under perioden. Sammantaget beräknas behoven öka med 7 procent, motsvarande 44 mkr i 2006 års priser. Handikappomsorgen? 52 Sammantaget beräknas behoven öka med 9 procent, dvs något långsammare än befolkningsökningen.

53 53 Förutsättningar för ekonomisk framskrivning Utgångspunkten för framskrivningen är 2006 års bokslut och räkenskapssammandrag. Oförändrad ambitionsnivå, dvs 2006 års servicenivå hela perioden. Inga satsningar eller besparingar i budget 2007 eller senare ingår i framskrivningen. Skatteunderlag, löner samt priser enligt vår senaste samhällsekonomiska bedömning (cirkulär 2007:51). Samma löneutveckling i kommunen som på arbetsmarknaden i stort. Generella statsbidrag enligt budgetpropositionen (cirkulär 2007:45). Intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften antas öka i takt med inkomstbasbeloppet (ca 4,5 procent) fr.o.m. år 2009.

54 54 Några nyckeltal november BNP 3,6 3,0 2,1 1,9 1,8 Arbetade timmar 3,0 1,3 0,1-0,1-0,2 Öppen arbetslöshet 6,1 5,5 5,8 5,8 5,8 Skatteunderlag 6,1 5,9 5,1 4,6 4,3 Timlön i hela ekonomin 4,4 4,9 4,6 4,4 4,3 KPI, årsgenomsnitt 2,1 2,4 2,8 2,3 2,0

55 Potentiellt och faktiskt antal arbetade timmar Miljoner timmar 55

56 Demografiskt betingad behovsförändring Årlig procentuell förändring 56

57 Kommunernas resultat Procent av skatter och generella statsbidrag 57

58 58 Resultat i Kalmar (före extraordinära poster) -procent av skatter och statsbidrag Utfall/prognos Exklusive exploateringsintäkter mm

59 Särskilda förutsättningar i framskrivningen för Kalmar 59 Framskrivningen görs utifrån en långsiktig, underliggande nivå på exploateringsintäkterna som antas uppgå till 15 miljoner kronor per år års skatteväxling för hemsjukvården är inte med i beräkningarna. Eftersom skatteväxlingen inklusive den mellankommunala utjämningen i länet åtminstone initialt ska vara neutral för landstinget och kommunerna har det endast marginell betydelse för det ekonomiska resultat. De närmaste årens stora investeringar med medföljande upplåningsbehov gör att avskrivningarna ökar med 38 mkr mellan 2007 och 2012 och att finansnettot försämras med 25 mkr under samma period.

60 Resultat före extraordinära poster -miljoner kronor Framskrivning Med värdesäkrade statsbidrag Mål 2 procent

61 61 Besparingskrav för att uppnå kommunens finansiella mål för det ekonomiska resultatet Resultat före eo-poster Mål 2 procent (nk 98%) Utfall/framskrivning med värdesäkrade statsbidrag Besparingskrav med värdesäkrade statsbidrag

62 62 Sammanfattande kommentarer Under perioden har kommunernas intäkter ökat exceptionellt starkt, dels pga sysselsättningsutvecklingen, dels pga höjda generella statsbidrag. Kommande år kan man inte räkna med samma goda intäktsutveckling. Kommunens resultat är i utgångsläget mycket svagt. Kommunen prognostiserar ett underskott i år på 41 mkr, trots exploateringsintäkter och reavinster på drygt 40 mkr. Även de närmaste årens budgeterade överskott bygger på exploateringsintäkter. Som framgår av kalkylen löser inte en mycket snabb befolkningstillväxt kommunens ekonomiska problem. Det krävs besparingar med cirka 100 mkr (eller mer) för att kommunen ska nå sitt finansiella mål om en nettokostnadsandel på 98 procent.

63 63 Risker och osäkerheter i kalkylen Befolkningsutvecklingen? Bostadsbolaget prognostiserar nollresultat trots att det i princip inte finns några vakanser. Samtidigt finns stora renoveringsbehov och planer på att bolaget ska vara en aktiv part i det ökande bostadsbyggandet i kommunen. Går det att ta ut hyror som täcker nyproduktionskostnaderna? Utvecklingen inom IFO och handikappomsorg? Stora osäkerheter på intäktssidan; Vad händer med de generella statsbidragen mot slutet av perioden? Nya statliga reformer? Förändringar av utjämningssystemet?

64 64 Analys av ekonomistyrningen Hur ser det ut idag? Förbättringsmöjligheter?

65 65 Varför problem med ekonomin? Några citat Alla säger att det går bra för Kalmar Man vill vara allas vän Vänta och se det löser sig Höga ambitioner inom många områden Inte tagit så många obekväma beslut Det går bra för Kalmar - men hur går det för kommunens ekonomi? Hur stor är medvetenheten om att ekonomin är en begränsing?

66 66 Några ögonblicksbilder från Kalmar kommun Budget 2008: o Uttalanden om ambitionshöjningar inom flera verksamheter och stora investeringar samtidigt besparingsprogram o Vid konflikt mellan anslag och verksamhetsvolym gäller anslag. Ekonomin utgör alltså gräns för verksamhetens omfattning Gäller gränsen också för personalpolitiska ambitioner? Mål om självfinansiering av investeringar men upplåning från 60 mkr till 860 mkr på tre år Hur trovärdig blir ekonomin som en begränsning bland förtroendevalda och tjänstemän?

67 67 Erfarenheter från analysgruppen Behov av att etablera en gemensam plattform för handling - för att hålla greppet om ekonomin Fastställ spelplan och tydligare spelregler för styrningen Skapa förutsättningar för helhetstänkande och samordning Arbeta aktivt med att möta medborgarreaktioner - var tydliga med vad medborgarna har rätt att förvänta sig

68 Etablera plattform för handling - Hur fastställa spelplanen? 68 Ta en bred politisk diskussion om den övergripande handlingsregeln Utgiftstaket De intäkter vi får in under de kommande åren (via skatter, bidrag och avgifter) utgör ett tak för de ambitioner vi kan ha Det finns skäl att planera för en verksamhetsvolym som ligger en bit under taket en buffert för att skapa utrymme för oförutsedda händelser och satsningar inför framtiden Formulera långsiktiga ekonomiska mål och förankra dessa och låt dem få genomslag i ekonomistyrningen

69 Etablera plattform för handling Vad ingår i spelreglerna? - Hur ska befolkningsprognosen användas vid resursfördelning? Får den genomslag eller sker kompensation på annat sätt? - Får ambitionsnivån sänkas? Är det tillåtet att friställa personal? Vem beslutar om detta? - Vem fattar beslut om strukturförändringar? Beslutsgång för besparingar? Hur används konsekvensanalyser? (för att välja mellan åtgärder eller för att avstå från åtgärder) - Får beslut tas i KF/KS/nämnder utan finansiering? Får uppdrag/direktiv ges till nämnder/verksamheter utan finansiering? - Vilka åtgärder presenteras och beslutas vid budgetöverskridanden? Avvaktar enheterna med avvikelsehantering till nämndbehandling? 69

70 Etablera plattform för handling Hur skapa förutsättningar för helhetstänkande? 70 Erfarenheterna visar att det inte fungerar att härska genom söndring. Nu krävs helhetstänkande! Är svårt - men skapa åtminstone förutsättningar Engagera en bred kommunledning involvera många Tydlig vision som visar hur nämnder/verksamheter bidrar till helheten Ledningsgrupp bland förtroendevalda och tjänstemän Dubbelt uppdrag som nämndordförande och förvaltningschef Öppenhet och förtroende mellan olika ansvarsnivåer Forum för dialog om strategiska frågor

71 Helhetstänkande och samordning Ledningsstruktur och arenor 71 Finns flera forum (träffar chefer förvaltningar och bolag, kommunalråd och kommunchef, politisk ledningsgrupp, KSau och opposition etc) Förvaltningschefsträffar eller ledningsgrupp? Finns politisk ledningsgrupp Kommunchef chef för förvalningschefer? KS-ordf. sköter utvecklings- och lönesamtal Vem är min chef? Ledningsstrukturen har betydelse för att hålla ihop kommunen och vara effektiv

72 Helhetstänkande och samordning Spelregler för samordnad styrning Ur intervjuer Dubbelstyrning kostnadskrävande Olika områdesansvar för kommunalråd direktiv i omgångar Uppdrag utanför budgetarebete utan nämndens inblandning Ansvar för kommunalråd respektive nämnder? Omvänd delegation och central intervention - påverkar samspel Politiker tjänstemän Nämnd förvaltning Centralt lokalt Central utvecklingsenhet påverkar verksamhet och finansiering roll för enheten: uppdragsgivare eller stödfunktion 72 Behov att öka samordning av styrning till nämnder/förvaltningar

73 Etablera plattform för handling Hur kan man utveckla medborgarkontakter? 73 Nya metoder för att inhämta behov och önskemål - (fokusgrupper, storgruppsdialog, klagomålshantering) Fastställa utfästelser vid förändringsarbete (garantier, deklarationer, åtagande etc) Informera om vad som uppnåtts från årsredovisning till webbsida Finns olika former av medborgarkontakter, bl a Utvecklingsdialoger i tätorter Träffar med barn/ungdomar Hur utveckla dialogen för att styra förväntningar -måla framtidsbilder men också informera om behov av förändringar

74 74 Uppgifter och åtaganden för en attraktiv kommun hur finansiering? Leverera tjänster Kunder/brukare Stärka demokrati och deltagande Medborgare Säkra rättigheter (myndighetsutövning) Hjälpsökande Kommunen Vara samhällsaktör Samarbetspartners

75 75 Ur intervjuer Bufferttänkande Satsningar för att utveckla Kalmar Ingen marginal vid budgetbeslut Finns ingen reserv för oförutsett Allt större intresse för bufferttänkande för att möta verkligheten Skapar trovärdighet för resurstilldelning Våga tänka långsiktigt Mindre ryckigt för medborgare och verksamhet

76 Bufferttänkande Tydliggör avsikten 76 Buffert för att klara årets verksamhet och budget kort sikt Hantera oförutsedda händelser (t ex oplanerade kostnader och intäkter) Genomföra omprövningar och omstruktureringar Genomföra vision och satsningar Ekonomiskt mål/resultat för att klara beräknade åtaganden lång sikt Reinvesteringar och pensionsåtaganden Skapar förväntningar - fordras pedagogik att föra ut syftet med buffert

77 77 Utveckling av planerings/budgetprocessen Förplanering Budgetuppföljning med åtgärder vid avvikelser Budgetprognoser för vägledning eller försiktigt tänkande? Samordning budget - investeringsprocess Kompensation för drift/underhåll för befintliga anläggningar och nya investeringar

78 Utveckling av planerings/budgetprocessen Förplanering 78 Byta bilder gemensamt i budgetstarten Ange förutsättningar (ny lagstiftning, demografi, ekonomi, verksamhet, jämförelser etc) Lyfta behov av strukturella förändringar investeringar Konsekvenser för ekonomiska ramar ínom olika områden utifrån ändrade ambitioner/mål Gemensam utgångspunkt som styr förväntningar och fortsatt process

79 79 Utveckling av resursfördelningen Ur intervjuer Kompensation fullt ut vid volymförändring Ej kompensation för inflation slår hårt mot kultur/fritid Inte bra med dolda besparingar bättre med full kompensation och därefter besparingar Ej reagerat tillräckligt snabbt vid förändringar i demografin Minskning enligt befolkningsprognosen kompenseras med extrapengar Den oförändrade budgeten är inte oförändrade ramar innebär besparingar eller resurstillskott för olika områden Överväg utveckling av resursfördelning från fullmäktige/kommunstyrelsen

80 Utveckling av resursfördelningen Bedömning av kompensation vid 80 volymförändringar Olika modeller i kommuner 80% eller 50% 100% - buffertuppbyggnad Intervall vid ökning respektive minskning Anpassningsbehov Incitament

81 Utveckling av resursfördelningen Full ersättning för kostnadsutveckling eller inte? Olika tillvägagångssätt Alt. 1 Ersätter verkliga kostnader inom olika områden - alla ligger lika inför prioriteringar/besparingar Alt. 2 Ersätter inte fullt ut/inte alls - besparingar inkluderade i tilldelningen 81 Transparens och ansvarstagande ökar vid ersättning för verkliga kostnader

82 Utveckling av resursfördelningen Finns en gräns mellan underlag och politiska prioriteringar? Beräkningsunderlag Befolkningsprognos och andra volymförändringar Antagande om en generell prisuppräkning Faktiska kostnader (index) för särskilda kostnadsposter Årseffekter i kostnader av tidigare beslutad verksamhetsförändringar Politiska prioriteringar Produktivitetskrav för respektive verksamhetsområde Förändrade ambitioner utifrån politisk plattform/handlingsprogram Lönenivåer utifrån lokal lönebildning 82

83 83 Samarbetsklimat och roller Ur intervjuer Bra samspel generellt mellan politiker och tjänstemän men finns individuella avvikelser Bra inom politiken skiljer på sak och person Samspel kan bli kärvare med sämre ekonomi Dubbla styrsignaler till förvaltningen kan försämra relationer politiker-tjänstemän Underhåll detta för att behålla och utveckla klimat Fortsätt med återkommande samtal om roller och ansvar

84 Iakttagelser om styrningen Positiva bilder Systematik med vision, övergripande mål, mätbara mål, uppdrag och ekonomi Bra inslag i ekonomistyrning, t ex resultatutjämningsfond Systematik kring jämförelser Utvecklingsområden Agera utifrån de ekonomiska begränsningarna Kan dialogen med medborgarna utvecklas? Utveckla spelreglerna (samordna styrning av nämnder, genomslag för resursfördelning, beslut utan finansiering, åtgärder vid avvikelsehantering) Överväg översyn av ledningsstruktur Överväg utveckling av planerings/budgetprocessen 84

85 Vilka är framgångsfaktorerna för att hålla grepp om ekonomin? Håll isär expansiva Kalmar och resurser till kommunala verksamheter Politisk konsensus viktig hur? Hanterbart politiskt klimat inga låsta positioner Få samma bild om läget i kommunen och framtida ekonomiska förutsättningar Forum för politiskt bollplankande över partigränser? inte ställningstaganden Information till medborgare och anställda om motiv för överskott Tungt att säga upp folk samtidigt som överskott Varför bromsa när det går bra för Kalmar???? 85 Gör det nu!

86 86 Sammanfattning av analys Jämförelser med liknande kommuner Högre kostnader: Äldreomsorg, barnomsorg och handikappomsorg Lägre kostnader: Grundskola och individ/familjeomsorg Styrningen - möjligt med förbättringar Utveckla spelregler Hur utveckla dialogen med medborgarna? Överväg översyn av ledningsstruktur Utveckla planerings/budgetprocessen Utmaningen ligger i att alla omfattas av att ekonomin är ett tak och ambitioner kan behöva sänkas att möta medborgarnas förväntningar att samla kraft för att få grepp om ekonomin och utveckla Kalmar

87 87 Bonusbilder

88 88 Koppling budgetprocess och löneprocess Undvika stora reserver i budgeten för löneutrymme - tydligare koppling till budgetprocessen Lokal lönebildning ger tydlighet om tidig styrning av verksamheten ansvarstagande i organisationen Lokal lönebildning fordrar samarbete mellan ekonomi och personal politisk tydlighet om löneprioriteringar för olika yrkesgrupper underlag för ställningstagande gemensam tidplan för budget- och löneprocess Överväg närmare koppling löne- och budgetprocess

89 10 råd för att utveckla resursfördelningen (1) Ta fram och enas om en befolkningsprognos för varje år. Ta fram uppgifter om genomsnittskostnader per barn i förskola, per elev i grundskolan, per person i särskilt boende osv. och jämför mellan åren. Det kan bli en utgångspunkt för förändringar. Undersök hur den egna resursfördelningen ser ut jämfört med andra kommuners. Försök inte göra fördelningen fulländad från början, utan bygg upp den successivt. Ta reda på vilka underlag de förtroendevalda vill ha inför beslut om resursfördelning. 89

90 90 10 råd för att utveckla resursfördelningen (2) Håll isär vad som är beräkningsunderlag och vad som är politiska prioriteringar. Bedöm om principerna för resursfördelning från fullmäktige hänger ihop med den från nämnder till enheter. Ta reda på om styrregler och planeringsprocessen behöver förändras till följd av en utvecklad resursfördelning. Ta ställning till hur fördelningen ska följas upp. Pröva den nya modellen för resursfördelning mot utfallet i bokslutet för att testa förändringsnivån.

91 91 Hantering av över/underskott exempel på regler Järfälla kommun Alla över/underskott tas med till kommande år Över/underskott prövas/beslutas av KS Avräkning av prestationer återlämning eller kompensation Underskott återställs inom två år Disponering av överskott planeras och avser främst utveckling och omställning Planerad disponering ska redovisas i budget och verksamhetsplan, delårsrapporter och bokslut Svedala kommun 100 % över/underskott tas med Underskott återställs inom fem år Disponering av överskott max 20 % per år Koordineras med ledningen inom verksamhetsområdet