Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""

Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8 DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Budget 2017, plan Driftbudget Generellt för samtliga nämnder gäller att löneökningar enligt ordinarie lönerevision kompenseras när utfallet är klart. Anslaget återfinns under ofördelat. Övrig indexuppräkning har gjorts både på verksamhetens externa intäkter samt externa kostnader exklusive kapitaltjänstkostnader. Ingen indexuppräkning avseende intäkter, personalkostnader och övriga kostnader har gjorts på VA- och renhållningsverksamheterna samt flykting- och integrationsverksamheterna då dessa finansieras via taxor och avgifter respektive statsbidrag. Utifrån ny hantering av inventarieinvesteringar är grundprincipen att verksamheterna ska behålla uppkommet utrymme avseende avskrivningar och internränta om dessa minskar samtidigt som man ska inrymma i befintlig ram om dessa ökar. Budgetberedningen föreslår dock att uppkommet överskott under planperioden används för att delvis finansiera nämndernas utökade behov. FOKUS- och socialnämnden förväntas inrymma eventuella nettokostnadsökningar avseende ombyggnation av skolor och äldreboende samt nybyggnation av förskola inom tilldelad ram. Dock ska fortsatt dialog ske löpande med nämnderna kring förutsättningarna för detta. Budgeten innebär att nämnderna tillförs totalt 14,4 mkr för 2017 samt 6,9 mkr respektive 9,9 mkr för åren 2018 och Av detta finansieras 3,3 mkr av lägre kapitaltjänstkostnader för 2017 samt 0,4 mkr respektive 0,3 mkr 2018 och Utöver detta så ingår ej riktade anpassningar på 9,7 mkr respektive 5,2 mkr för åren 2018 och Av de 14,4 mkr som tillförs under 2017 består 1,8 mkr i gemensamt utvecklingsanslag att bland annat tillföras nämnderna efter bedömning av kommunstyrelsen som ett tillfälligt tillskott för att arbeta med att långsiktigt anpassa kostnaderna till rådande finansiella utrymme. Här har nämnderna beskrivit i sina yttranden att man ser detta som en möjlighet att arbeta strukturerat med utvecklingsarbete, återsökning av olika bidrag etc. Utvecklingsanslaget är tänkt att finnas kvar under hela planperioden. Lönepolitik Utifrån SKL:s prognoser gällande prisindex för kommunal verksamhet som bland annat anger utvecklingen av arbetskraftskostnader för respektive år framgår i bedömningen att prognosen är 3,7 % för 2017, 3,6 % för 2018, samt 3,9 % för Prognosen grundas dock inte i Dals-Eds kommuns lokala lönebildning eller struktur. Inför löneöversyn 2017 är utgångsläget respektive avtals utfall, utöver detta avsätts en pott för tillkommande prioriteringar i syfte att skapa förutsättningar för att hantera snedsitsar samt prioritera specifika grupper. Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet:

9 DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Inför löneöversyn 2018 och 2019 kommer respektive förvaltning med stöd av personalenheten arbeta aktivt med den lokala lönebildningen, vilket sker under hösten 2017 och Den inledande delen i löneöversynsprocessen kommer därmed följa budgetprocessen tidsplan för behovsinventering och redovisning. För löneöversyn 2018 och 2019 ska även hänsyn tas till åtgärder utifrån lönekartläggning som genomförs inför åren Sammanställning ramar Belopp i tkr Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Finansförvaltning Ingående ram Beräknad löneökning (2017=3,7%, 2018=3,6%, 2019=3,9%) KS Gemensamt anslag Löneprioriteringar (2017=0,1%, 2018=0,4%, 2019=0) KS Gemensamt Utvecklingsanslag Anslag för Novell-licenser 200 Ej riktade anpassningar Totalt ofördelat Kommunfullmäktige Valnämnd Totalt KS Totalt KS Teknik o Service Totalt Plan- och byggnadsnämnden Totalt Socialnämnden Totalt FOKUS-nämnden Investeringsbudget För perioden föreslås investeringar på totalt 292 mkr, varav totalt 71,9 mkr redan beslutats. För att klara finansieringen av tidigare beslutade investeringar finns upplåningsbeslut på totalt 51,8 mkr avseende ombyggnation av skolor samt nybyggnation av förskola. Om resterande investeringar enligt förslag genomförs krävs ytterligare upplåning på totalt 157,5 mkr, varav ombyggnation av äldreboende står för 80 mkr och 38,5 mkr avser taxekollektivet. Resterande del avser skattefinansierad verksamhet. Efter planperioden beräknas då totala låneskulden uppgå till 285,8 mkr. Investeringsbudgeten föreslås beslutas om under hösten då besluten kring ombyggnation av skolor samt äldreboende tagits. Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet:

10 DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Resultatbudget Belopp i tkr Bokslut 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Ej riktade anpassningar Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Slutavräkning skatteintäkter Generella statsbidragoch utjämning Fastighetsavgift Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Årets resultat Balanskravsutredning I enlighet med riktlinjer för resultatutjämningsreserv (RUR) föreslås att reservera den del av resultatet som överstiger 1 %. Detta innebär att under 2017 beräknas 3,0 mkr reserveras till RUR. Under 2018 beräknas det ligga kvar på 3,0 mkr och under 2019 beräknas det till 3,1 mkr. När ovanstående medel har avsatts till RUR innebär det att kommunens resultat budgeteras till runt 3 mkr under samtliga 3 år i budget. Detta innebär att balanskravet är uppfyllt i budgeten. Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet:

11 DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Budgeterad balanskravsutredning mkr Årets resultat 6,0 6,1 6,3 Avgår samtliga realisationsvinster Tillägg för vissa realisationsvinster enligt undantagsmöjligheter Tillägg för vissa realisationsförluster enligt undantagsmöjligheter Tillägg för orealiserade förluster i värdepapper Avgår återföring av orealiserade förluster i värdepapper Årets resultat efter balanskravsjusteringar 6,0 6,1 6,3 Reservering till resultatutjämningsreserv (RUR) -3,0-3,0-3,1 Disponering från resultatutjämningsreserv (RUR) Balanskravsresultat 3,0 3,1 3,2 Sammanfattning Budgeten för Dals-Eds kommun är upprättad i enlighet med de riktlinjer som antagits för god ekonomisk hushållning. Kommunen beräknas under perioden uppfylla det resultatkrav på 2 % som Kommunfullmäktige beslutat i de finansiella målen. Detta förutsätter dock att arbetet med en långsiktig hållbar budget som Kommunfullmäktige gett kommunstyrelsen i uppdrag att arbeta med ger de effekter som behövs för att minska kommunens totala nettokostnader över tid. Om detta klaras av så betyder det även att kommunen under de tre åren klarar att uppfylla balanskravet. Övriga finansiella mål ser dock svårare ut att uppnå om behoven av investeringar ska uppfyllas under planperioden. Beslutsförslag Kommunstyrelsen beslutar för egen del att besluta i enlighet med föreslagna taxor och avgifter avseende kommunstyrelsens verksamhetsområde att besluta i enlighet med föreslagna taxor och avgifter avseende kommunstyrelsens teknik och service verksamhetsområde Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att fastställa skattesatsen för 2017 till 23,21 % att fastställa nämndernas ramar enligt ovanstående sammanställning avseende budget 2017, plan att den del av anslaget som återfinns under ofördelat i ovanstående sammanställning läggs under kommunstyrelsen att fördela utifrån respektive posts syfte att fastställa ovanstående resultatbudget för perioden att reservera den del av det budgeterade resultatet som överstiger 1 % av skatter Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet:

12 DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: och statsbidrag samt utjämning enligt ovanstående sammanställning till kommunens resultatutjämningsreserv att besluta i enlighet med föreslagna taxor och avgifter avseende kommunstyrelsens verksamhetsområde att besluta i enlighet med föreslagna taxor och avgifter avseende kommunstyrelsens teknik och service verksamhetsområde att besluta i enlighet med föreslagna taxor och avgifter avseende plan- och byggnadsnämndens verksamhetsområde att besluta i enlighet med föreslagna taxor och avgifter avseende FOKUSnämndens verksamhetsområde att besluta i enlighet med föreslagna taxor och avgifter avseende socialnämndens verksamhetsområde att besluta att investerings-, finansierings- och balansbudget beslutas under hösten när samtliga beslut kring ombyggnation av skolor samt äldreboende är klart I tjänsten Lars Hustoft, Ekonomichef Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet:

13 Budget 2017, plan Dals-Eds kommun KS

14 Innehållsförteckning 1 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE OMVÄRLDENS PÅVERKAN BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR KOMMUNENS UTVECKLING PERSONAL- OCH LÖNEPOLITIK FINANSIELL ANALYS FINANSIELLA NYCKELTAL GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH BALANS-KRAVSUTREDNING MED RESULTATUTJÄMNINGSRESERV KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL Dals-Ed - här jobbar vi för attraktivitet Hållbarhet ska vara en självklarhet i Dals-Ed Invånarna i Dals-Ed ska känna delaktighet FRAMTIDSPLANER FINANSIELLA RAPPORTER DRIFTBUDGET INVESTERINGSBUDGET RESULTATBUDGET FINANSIERINGSBUDGET BALANSBUDGET...33 Dals-Eds kommun, Budget 2017, plan (33)

15 1 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Dals-Eds kommun, Budget 2017, plan (33)

16 2 OMVÄRLDENS PÅVERKAN BEFOLKNINGSPROGNOS Befolkningsstrukturen i Dals-Ed skiljer sig något gentemot rikssnittet. Av totala invånarna år 2015 var 19 procent i åldrarna 0 17 år, att jämföra med 21 procent för riket. 55 procent av Dals-Edsborna var i åldrarna år, att jämföra med 60 procent av riket. 26 procent var 65 år eller äldre jämfört med runt 20 procent för riket. Jämfört med rikssnittet har Dals-Eds kommun alltså fler äldre, och färre i yrkesverksam ålder. Detta innebär att kommunen har en mindre andel personer som ska finansiera service och välfärd till en allt äldre befolkning. Delar av detta kompenseras genom de kommunala utjämningssystemen men inte en obetydande del måste kommunen själv klara av genom att hela tiden sträva efter en så kostnadseffektiv verksamhet som möjligt. Detta kan åstadkommas bland annat genom samverkan med andra aktörer och att hela tiden utvärdera de tjänster och den service som tillhandahålls av kommunen. I Dals-Ed utgör kvinnorna 48 procent och männen 52 procent av befolkningen. I riket var fördelningen näst intill 50/50. Den totala medelåldern var ,4 år, att jämföra med rikssnittet på 41,2 år Folkmängd Dals-Ed 31 december Ålder Summa Kön Män Kvinnor Summa BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN UNDER PERIODEN Politiker och tjänstemän i Sveriges 290 kommuner befinner sig sedan sommaren 2015 i en exceptionell situation med anledning av det stora antalet människor som söker asyl i Sverige. Detta påverkar radikalt planeringsförutsättningar och resursfördelning inom bland annat skola och socialtjänst. Den nu rådande situationen påverkar även förutsättningarna för befolkningsprognoser och kommer så att göra under ett antal år. Modeller för befolkningsprognoser utgår vanligtvis från Skatteverkets folkbokföringsregister. Med en omfattande flyktingmottagning i många av Dals-Eds kommun, Budget 2017, plan (33)

17 Sveriges kommuner och långa handläggningstider för asylprövning kan det ta upp till ett par år innan beslut fattas om uppehållstillstånd och eventuell folkbokföring i en kommun är möjlig. Under den tiden är asylsökande osynliga i de databaser som brukar användas för befolkningsprognoser. Detta leder i sin tur till att registerbaserade prognoser riskerar att visa ett för litet antal invånare i de åldrar som de aylsökande befinner sig. En annan omständighet som skapar osäkerhet är den rörlighet som kan antas finnas hos asylsökande, både på kort och lång sikt. Vi bör räkna med betydande omflyttningar mellan såväl kommuner som länder. Det är också svårt att förutse hur omfattande en återflyttning till ett hemland kommer att bli eller när den kan bli aktuell. Lagförändringen gällande tillfälliga uppehållstillstånd kommer sannolikt också att få konsekvenser, om än svåra att förutse. Statisticon AB har på uppdrag av Dals-Eds kommun tagit fram befolkningsprognos för perioden Utöver denna rekommenderar Statisticon att kommunen kontinuerligt kompletterar den årliga befolkningsprognosen med kända eller antagna uppgifter om hur många asylsökande som finns eller förväntas i olika åldersklasser. En första sådan prognoskomplettering för 2016 har gjorts och redovisas nedan som en jämförelse med den registerbaserade prognosen. Den registerbaserade befolkningsprognosen är dock den som ligger till grund för beräkningarna av statsbidrag och utjämning samt den demografiska resursfördelningen inom FOKUS- och socialnämnden. Statisticons kommentarer till prognosen är följande: Under prognosperioden kommer folkmängden i Dals-Eds kommun att öka med 105 invånare, från till personer. Flyttnettot förväntas bli i genomsnitt 21 personer per år och födelsenettot -17 personer per år. Totalt ger detta en förändring med 4 personer per år. Antalet inflyttade beräknas bli i genomsnitt 261 personer per år medan antalet utflyttade skattas till 240 personer. Detta ger ett årligt flyttnetto på 21 personer för varje år under Dals-Eds kommun, Budget 2017, plan (33)

18 prognosperioden. Antalet barn som föds förväntas vara 44 per år i genomsnitt under prognosperioden medan antalet avlidna skattas till 61 personer. Detta medför en befolkningsförändring med -17 personer per år. I tabellen nedan sammanfattas utvecklingen över tid av folkmängden och förändringskomponenterna. Uppgifterna för 2016 och framåt är prognostiserade värden Födda Döda Födelseöverskott Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Folkökning Folkmängd Hur utvecklas folkmängden? Folkmängden kan delas upp i tre åldersgrupper (0-19 år, år och 65+) för att enkelt kunna beskriva folkmängdens sammansättning avseende hur många som kostar respektive bidrar till samhällsekonomin vid en viss tidpunkt. Uppdelningen är grov men ger en överblicksbild vars utveckling man kan följa över tiden. Uppdelningen ligger även till grund för att beräkna försörjningsbördan i kommunen. I diagrammet nedan visas utvecklingen av dessa åldersgrupper över tiden. Den prognosmodell som används bygger på den så kallade kohort-komponentmetoden som innebär att man varje år framöver ökar kommuninvånarnas ålder med ett år i taget, lägger till antalet födda och inflyttade och drar bort antalet avlidna och utflyttade. I modellen är endast en sak säker; alla som överlever från ett år till nästa blir ett år äldre. De övriga delarna födda, döda, in- och utflyttade är osäkra och skattas via mer eller mindre avancerade statistiska metoder. Störst antalsmässig osäkerhet finns bland flyttningarna i åldersgruppen år. För dessa åldrar är det generellt sett svårast att göra bra förutsägelser. Dals-Eds kommun, Budget 2017, plan (33)

19 Nedan visas befolkningsprognosen uppdelat på gruppen barn och unga samt äldre för åren där åren är prognostiserade värden. År 2016 är dessutom inklusive den komplettarade befolkningsprognosen. Dals-Eds kommun, Budget 2017, plan (33)

20 3 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 KOMMUNENS UTVECKLING RESURSFÖRDELNING Som utgångspunkt för resurstilldelningen till FOKUS- och socialnämnden har under de senaste åren de demografiska förändringarna använts. Här har man då tittat på det definitiva utfallet 1 januari innevarande år och jämfört det med prognosen 1 januari respektive år under planperioden. Förändringen har sedan multiplicerats med de prislappar som tagits fram i utjämningssystemet. Bruttoberäkningarna för skulle ge följande resurstilldelning, dock ska alltid hänsyn tas till det faktiska behovet och ytterst det finansiella utrymmet totalt för kommunen: Belopp i kronor FOKUS Soc Totalt Resurs i budget Redan korrigerat i juni Resurs i budget Resurs i plan Resurs i plan Summa JÄMFÖRELSER Ett sätt att jämföra kommunens kostnader för kärnverksamheterna med omvärlden är att titta på vad verksamheterna "borde kosta" enligt det kommunala kostnadsutjämningssystemet. Kortfattat kan man beskriva syftet med kostnadsutjämningen att det ska kompensera för strukturella behovs- och kostnadsskillnader mellan enskilda kommuner respektive landsting. Med detta menas att utjämning ska ske för skillnader i behov av kommunal service och för förutsättningarna att producera sådan service. Det gäller alltså skillnader som kommunerna och landstingen inte själva kan påverka. Utjämning ska däremot inte ske för kostnadsskillnader som beror på skillnader i vald servicenivå, kvalitet, avgiftssättning och effektivitet. Kostnadsutjämningen utgörs av ett antal delmodeller. Delmodellerna avser antingen en verksamhet, som till exempel barnomsorg eller äldreomsorg, eller ett kostnadsslag som kan återfinnas i samtliga eller flertalet verksamheter, exempelvis uppvärmnings- och lönekostnader. I varje delmodell beräknas de strukturella kostnadsskillnaderna med hjälp av ett antal faktorer som ska spegla de strukturella behovs- och kostnadsskillnaderna mellan enskilda kommuner eller landsting. Delmodellen barnomsorg består av tre delar: En åldersersättning för barn i åldern 1-5 år och en åldersersättning för barn i åldern 6-12 år. Ett tillägg eller avdrag från åldersersättningen för barn 1-5 år som korrigerar för kostnadsskillnader mellan enskilda kommuner till följd av olika vistelsetid i förskolan. Ett tillägg eller avdrag från åldersersättningen för barn 6-12 år som korrigerar för Dals-Eds kommun, Budget 2017, plan (33)

21 skillnader mellan enskilda kommuner i behov av fritidshem och pedagogisk omsorg. Standardkostnaden för Dals-Eds kommun år 2014 för barnomsorg uppgick till tkr medan nettokostnaden för verksamheten uppgick till tkr. Detta innebär att under 2014 så bedrevs verksamheten med en nettokostnad som var tkr eller 3,6 % högre än den beräknade standardkostnaden enligt delmodellen i kostnadsutjämningen. Jämför vi med värdet för riket totalt så var motsvarande differens 2,4 % samt jämfört med gruppen "Glesbygdskommuner" så var differensen där 13,7 %. Utifrån Dals-Eds kommuns strukturella förutsättningar och de förändringar i utjämningssystemet som skedde från och med 2014 förutsättningarna finnas för att även fortsättningsvis ligga nära standardkostnaden inom denna verksamhet. Delmodellen grundskola består av tre delar: En åldersersättning för barn i åldern sex år och en åldersersättning för barn i åldern 7-15 år. Ett tillägg/avdrag för skillnader i merkostnader mellan enskilda kommuner avseende modersmålsundervisning och svenska som andraspråk. Ett tillägg/avdrag för skillnader i merkostnader mellan enskilda kommuner avseende små skolor och skolskjutsar. Standardkostnaden för Dals-Eds kommun år 2014 för grundskola uppgick till tkr medan nettokostnaden för verksamheten uppgick till tkr. Detta innebär att under 2014 så bedrevs verksamheten med en nettokostnad som var 167 tkr eller 0,4 % högre än den beräknade standardkostnaden enligt delmodellen i kostnadsutjämningen. Jämför vi med värdet för riket totalt så var motsvarande differens 2,7 % samt jämfört med gruppen "Glesbygdskommuner" så var differensen där 8,0 %. Även här torde förutsättningarna för Dals-Eds kommun vara positiva med bland annat att skolverksamheterna är samlade till tätorten. Delmodellen gymnasieskola består av tre delar: En åldersersättning för antalet ungdomar i åldern år. Ett tillägg/avdrag för skillnader mellan enskilda kommuners merkostnader för bebyggelsestruktur. Ett tillägg/avdrag för skillnader mellan enskilda kommuners kostnader på grund av elevernas programval. Standardkostnaden för Dals-Eds kommun år 2014 för gymnasieskola uppgick till tkr medan nettokostnaden för verksamheten uppgick till tkr. Detta innebär att under 2014 så bedrevs verksamheten med en nettokostnad som var tkr eller 14,2 % högre än den beräknade standardkostnaden enligt delmodellen i kostnadsutjämningen. Jämför vi med värdet för riket totalt så var motsvarande differens 2,7 % samt jämfört med gruppen "Glesbygdskommuner" så var differensen där 3,9 %. Här är det av stor betydelse att Dals-Eds kommun har en egen gymnasieskola som skall bedrivas med intäkter från andra kommuner. Under 2014 var det ej balans mellan intäkter och kostnader i verksamheten, åtgärdsprogram togs fram och under 2015 har verksamheten lyckats med att återigen öka elevunderlaget samtidigt som man anpassat kostnaderna till det underlag som finns. Delmodellen individ- och familjeomsorg har genomgått flera förändringar genom åren. Förändringarna avser bland annat vilka variabler som ska ingå och vilken tyngd de olika variablerna ska ha. Delmodellen består av en regressionsekvation som används för att beräkna kommunernas standardkostnad. Denna i sin tur bygger på den genomsnittliga nettokostnaden för hela individ- och familjeomsorgen under en treårsperiod ( ). Utöver detta finns Dals-Eds kommun, Budget 2017, plan (33)

22 ett antal variabler som vägs in och är unika för respektive kommun utifrån officiel statistik. Standardkostnaden för Dals-Eds kommun år 2014 för individ- och familjeomsorg uppgick till tkr medan nettokostnaden för verksamheten uppgick till tkr. Detta innebär att under 2014 så bedrevs verksamheten med en nettokostnad som var tkr eller 27,3 % högre än den beräknade standardkostnaden enligt delmodellen i kostnadsutjämningen. Jämför vi med värdet för riket totalt så var motsvarande differens 4,7 % samt jämfört med gruppen "Glesbygdskommuner" så var differensen där 7,7 %. Mellan år 2000 och 2008 låg kostnaderna i snitt på 9,6 mkr per år för verksamheten medan kostnaderna ökade markant mellan 2009 och 2010, från 13,6 mkr till 18 mkr. Därefter har kostnaderna legat mellan 16,9 och 19,4 mkr. Verksamheten har, som många andra kommuner, brottats med hög personalomsättning och även omsättning på ledningsfunktionen. Därutöver har struktur och administration tvingats prioriteras bort under en längre period. Nu ser vi en förändring med stabilare personalstat och ett tryggt ledarskap samtidigt som en genomlysning av verksamheten görs av extern part. Under 2015 har nettokostnaderna minskat med cirka 4 mkr. Delmodellen äldreomsorg består av fem delar: En åldersärsättning med hänsyn tagen till ålder och civilstånd. I uträkningen av åldersersättningen delas de äldre in i olika kombinerade grupper efter ålder (65-79 år, år och 90- år) och civilstånd (ej gift och gift). Tillägg/avdrag för skillnader mellan enskilda kommuner i dödlighet. Tillägg/avdrag för skillnader mellan enskilda kommuner i andelen personer födda utanför Norden. Tillägg/avdrag för skillnader i merkostnader för institutionsboende i glesbygd. Tillägg/avdrag för skillnader i merkostnader för hemtjänst i glesbygd. Standardkostnaden för Dals-Eds kommun år 2014 för äldreomsorg uppgick till tkr medan nettokostnaden för verksamheten uppgick till tkr. Detta innebär att under 2014 så bedrevs verksamheten med en nettokostnad som var 700 tkr eller -1,2 % lägre än den beräknade standardkostnaden enligt delmodellen i kostnadsutjämningen. Jämför vi med värdet för riket totalt så var motsvarande differens 1,4 % samt jämfört med gruppen "Glesbygdskommuner" så var differensen där 7,1 %. Summeras differenserna för 2014 för dessa verksamheter så ser vi att Dals-Eds kommuns nettokostnader ligger totalt 7,5 mkr högre än vad standardkostnaderna för dessa verksamheter medger. Dals-Eds kommun, Budget 2017, plan (33)

23 INDEXUPPRÄKNING FÖR PRIS- OCH LÖNEÖKNINGAR Prognosen bygger på SKL:s bedömningar i cirkulär 16:17 ( ) avseende prisindex för kommunal verksamhet som uppgår till följande: Personalkostnader 3,7 % (2017) 3,6 % (2018) 3,9 % (2019) Övriga kostnader och intäkter 2,3 % (2017) 2,7 % (2018) 2,7 % (2019) Dals-Eds kommun, Budget 2017, plan (33)

24 INTERNRÄNTA Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ger förslag på internränta för beräkning och fördelning av kapitalkostnader för aktiverade investeringar. Ambitionen med internräntan är att den ska fånga en rimlig räntenivå sett över en investerings hela livslängd. Förslaget tas fram i samband med att förutsättningarna för kommande års budgetarbete behöver fastställas. En viktig grund för internräntans nivå är underlag från Kommuninvest på aktuell och prognostiserad genomsnittlig räntenivå hos de kommuner och landsting som lånar via dem. Den genomsnittliga lånekostnaden avser samtliga lån och inte enbart lån från Kommuninvest. Det är bland annat tillgången till denna information som gjort att SKL förändrat metod för att ta fram förslag till internränta. Internräntan föreslås för år 2017 att vara 1,75 procent. Den föreslagna internräntan tas fram genom en ny metod. Denna bygger på sektorns egna upplåningskostnader. Huvudkällan är information från Kommuninvests skulddatabas, KI Finans. Tidigare föreslagen internränta för år 2016, 2,4 procent, är oförändrad. PERSONALOMKOSTNADSPÅSLAG (PO) Det rekommenderade personalomkostnadspålägget (PO) uppgår för år 2016 till 38,33 procent. PO utgör en lättadministrerad och schablonmässig beräkning för internredovisning. PO-påslaget 2017 är preliminärt på samma nivå som Personalomkostnadspålägget är en intern kostnad för verksamheterna och en intern intäkt under kommunens finansförvaltning. Detta finansierar sedan kommunens kostnader för arbetsgivaravgifter, avtalsförsäkringar samt nyintjänad pension inklusive löneskatt. Dals-Eds kommun, Budget 2017, plan (33)

25 3.2 PERSONAL- OCH LÖNEPOLITIK Dals-Eds kommuns lönepolitik grundas i lag och centrala avtal som gäller mellan SKL och de centrala fackliga organisationerna. För 2016 och framåt har flertalet av de fackliga organisationerna ingen nivå för garanterat utfall, vilket innebär större möjlighet för lokal lönebildning. Utifrån kommunens lönepolicy ska Dals-Eds lönepolitik sträva mot att utveckla kvalitet, produktivitet och effektivitet i våra verksamheter samt bidra till att bibehålla och rekrytera kompetent personal. Vidare ska lönen spegla medarbetarens sätt att uppfylla arbetets krav och stimulera till förbättringar och kvalitet i verksamheterna. Dals-Eds lönepolitik bör därmed vara under ständig utveckling och anpassas till förändringar i organisationen och omvärlden, då det framigenom kommer att finnas ökade rekryteringsbehov bland annat inom vården, omsorgen samt i förskolan och skolan. Bedömningen är även att en ökad förflyttning inom befattningar på chefsnivå sker. Vidare kvarstår eventuella åtgärder från önskade prioriteringar från löneöversyn 2016 där det strukturella löneläget behöver ses över för vissa grupper. För att hantera detta behöver kommunen arbeta med lokal lönebildning och förvaltningsövergripande lönestruktur samt ha ett långsiktigt perspektiv för att arbeta in prioriterade grupper i budget. Utifrån SKL:s prognoser gällande prisindex för kommunal verksamhet som bland annat anger utvecklingen av arbetskraftskostnader för respektive år framgår i bedömningen att prognosen är 3,7 % för 2017, 3,6 % för 2018, samt 3,9 % för Prognosen grundas dock inte i Dals-Eds kommuns lokala lönebildning eller struktur. Inför löneöversyn 2017 är utgångsläget respektive avtals utfall, utöver detta avsätts en pott för tillkommande prioriteringar i syfte att skapa förutsättningar för att hantera snedsitsar samt prioritera specifika grupper. Inför löneöversyn 2018 och 2019 kommer respektive förvaltning med stöd av personalenheten arbeta aktivt med den lokala lönebildningen, vilket sker under hösten 2017 och Den inledande delen i löneöversynsprocessen kommer därmed följa budgetprocessen tidsplan för behovsinventering och redovisning. För löneöversyn 2018 och 2019 ska även hänsyn tas till åtgärder utifrån lönekartläggning som genomförs inför åren Dals-Eds kommun, Budget 2017, plan (33)

26 3.3 FINANSIELL ANALYS Dals-Eds kommun budgeterar ett resultat för 2017 på 6 mkr. Relateras kommunens budgeterade resultat till skatteintäkter samt kommunalekonomisk utjämning och statsbidrag beräknas kommunens resultat hamna på 2,0 %. Resultaten under 2018 och 2019 har budgeterats till 2,0 % respektive år. Dals-Eds kommuns totala bruttoinvesteringar beräknas under 2017 uppgå till 106,9 mkr, vilket är en klart högre volym än de senaste åren. Totalt under perioden beräknas kommunen investera totalt brutto för 220,5 mkr, dock kommer slutgiltigt beslut tas under hösten kring investeringsbudgeten beroende dels på de beslut som ska tas kring ombyggnation av skolor samt ombyggnation av äldreboende och dels kring möjligheten att genomföra och finansiera samtliga investeringar enligt förvaltningens sammanställning. Gällande äldreboendet kommer även beslut om ägarförhållandena att tas vilket påverkar kommunens likviditet/upplåning. Under förutsättning att redovisade investeringsplan slutligen beslutas så beräknas självfinanseringsgraden av investeringarna uppgå till 18 % under Detta innebär att investeringarna under 2017 inte förväntas kunna finansieras med skatteintäkter och investeringsinkomster, utan kommunen måste använda viss likviditet samt framförallt extern upplåning för att finansiera investeringarna. Under de tre åren mellan 2017 och 2019 beräknas självfinansieringsgraden i genomsnitt uppgå till 42 %. MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Dals-Eds kommun har beslutat i sina "Riktlinjer för god ekonomisk hushållning" att god ekonomisk hushållning innebär att såväl kommunens finansiella som verksamhetsmässiga mål uppnås, att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsmässigt och effektivt och att ekonomiska aktiviteter sker i enlighet med lagar, regler och etablerade normer. De finansiella- samt verksamhetsmässiga målen beslutas i samband med att Kommunfullmäktige tar det årliga Budget- och måldokumentet. RESULTAT OCH KAPACITET Budgetberedningen har i samband med Boksluts- och Budgetdialogen den 9 mars tagit del av förvaltningarnas behovsanalyser utifrån kända kommande volymförändringar. Därutöver har finansieringen beräknats utifrån SKL:s prognoser från cirkulär 16: avseende skatteprognos samt indexuppräkning av intäkter, kostnader och personalkostnader utifrån SKL:s bedömning av prisindex för kommunal verksamhet i samma cirkulär. Dessutom har en egen befolkningsprognos tagits fram med hjälp av företaget Statisticon för åren som även denna ligger till grund för beräkningarna. Skatteunderlagsprognoser SKL, apr 3,2 5,0 5,0 5,2 4,3 4,3 30,1 Reg, apr 3,2 5,0 5,7 5,4 4,6 4,3 31,7 ESV, apr 3,2 5,6 5,4 4,7 4,1 3,8 30,0 SKL, feb 3,2 4,9 5,6 5,6 5,2 4,4 32,5 Dals-Eds kommun, Budget 2017, plan (33)

27 Skatter- och generella statsbidrag Budget 2016 Prognos 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Skatteintäkter Slutavräkning 2015, korrigering 190 Slutavräkning Slutavräkning 2017 Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/-avgift Strukturbidrag LSS-utjämning Fastighetsavgift Extra anslag flyktingmottagande Totalt Antal invånare 1/11 året innan Finansförvaltning Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Egna skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Pensioner Arbetsgivaravgifter Avtalsförsäkringar Internränteintäkter Intäkt PO-påslag Borgensavgift Edshus Timlöneförändring hela kommunen Ränteintäkter Räntekostnader Totalt finansförvaltning Skatteintäkter och nettokostnadsutveckling Skatteintäktsutveckling (%) 7,1 2,2 3,4 Nettokostnadsutveckling exkl jämförelsestörande poster (%) 4,9 2,1 3,3 Kommunens skatteintäkter inklusive kommunal ekonomisk utjämning beräknas öka under den kommande treårsperioden med 7,1 %, 2,2 % och 3,4 % per år. Den kraftiga ökningen 2017 beror på det extra generella statsbidraget som regeringen avviserat till följd av den kraftiga flyktingtillströmningen i landets kommuner. För åren 2018 och 2019 har hälften av detta bidrag tagits med i beräkningen som ett årligt tillskott. Dals-Eds kommun, Budget 2017, plan (33)

28 Kommunen budgeterar en oförändrad skattesats 23,21 % under perioden. Kommunens nettokostnader beräknas öka under perioden med 4,9 %, 2,1 % och 3,3 % per år. Förväntade löneökningar, stigande inflation, volymökningar inom vård och omsorg samt barnomsorg och skola kommer enligt beräkningar ge en nettokostnadsökning på 4,9 % under Under 2018 och 2019 minskar den till cirka 3 %. Årets resultat och jämförelsestörande poster Årets resultat (mkr) 6,0 6,1 6,3 Årets resultat exkl. jämförelsestörande poster (mkr) 6,0 6,1 6,3 Årets resultat / skatteintäkter samt kommunalekonomisk utjämning och statsbidrag (%) Årets resultat exkl. jämförelsestörande poster / skatteintäkter samt kommunalekonomisk utjämning och statsbidrag (%) 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Relateras kommunens resultat till skatteintäkter samt kommunalekonomisk utjämning och statsbidrag beräknas kommunen under 2017 redovisa ett resultat på 2,0 %. Jämfört med resultat 2015 är det en förbättring med 1,7 procentenheter, jämfört med prognos 2016 är det en förbättring med 2,0 procentenheter. Kommunen budgeterar inga jämförelsestörande engångsposter under perioden, vilket innebär att även kommunens resultat exklusive jämförelsestörande engångsposter i förhållande till skatteintäkterna också beräknas uppgå till 2,0 % per år. Dals-Eds finansiella mål är att resultatet ska uppgå till minst 2,0 % av skatteintäkterna. Det ger utrymme för att över en längre tid skattefinansiera större delen av normal investeringsvolym i kommunen. Det innebär att kommunens kort- och långsiktiga finansiella handlingsutrymme, i form av likviditet och soliditet behålls. Budgeterade investeringsvolym Investeringsvolym brutto (mkr) 106,9 92,7 20,9 Investeringsvolym efter avdrag för investeringsinkomster (mkr) 106,9 92,7 20,9 Investeringsvolym / skatteintäkter (%) 35,8 30,4 6,6 Dals-Eds samlade investeringsvolym beräknas under 2017 uppgå till 106,9 mkr, vilket är en klart högre volym än de senaste åren. Ökningen beror övervägande på stora behov av investeringar i samband med ombyggnationer av skolor samt äldreboende. Utöver detta finns ett uppdämt behov investeringar inom taxefinansierade verksamheter då framförallt inom VAverksamheten. Totalt under perioden beräknas kommunen investera brutto för drygt 220 mkr under förutsättning att kommunfullmäktige under hösten tar beslut om nivåerna utifrån finansiering och möjlighet att genomföra dessa under perioden. Volymen kommer troligtvis att ligga i första delen av perioden. Av de totala investeringarna beräknas cirka 28 % under perioden göras i förskolor och skolor. Runt 29 % läggs på vård och omsorg, VA-verksamheten beräknas omfatta 17 %. Cirka 3 % läggs på infrastruktur. Dals-Eds kommun, Budget 2017, plan (33)

29 Självfinansieringsgraden av investeringar % Självfinansieringsgraden av nettoinvesteringar Självfinansieringsgraden av investeringarna mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med årets resultat före avskrivningar. 100 % innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året, vilket i sin tur innebär att kommunen inte behöver låna till investeringarna och att kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks. Självfinansieringsgraden av investeringarna efter avdrag för investeringsinkomster beräknas under 2017 uppgå till 18 %. Detta innebär att investeringarna under 2017 inte kan finansieras med skatteintäkter och investeringsinkomster, utan kommunen måste använda viss likviditet samt extern upplåning för att finansiera investeringarna. Kommunen har som mål att investeringar i skattefinansierad verksamhet skall finansieras med egna medel samt att lånefinansiering av investeringar endast ska vara möjligt i affärsdrivande verksamheter. Kommunens självfinansieringsgrad av investeringarna beräknas under perioden uppgå till 42 %. Då övervägande del av investeringarna görs i skattefinansierad verksamhet kommer kommunen inte att uppnå målet under perioden. RISK - KONTROLL Soliditet % Soliditet enligt balansräkningen Soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med eget kapital. Ett viktigt kriterium för god ekonomisk hushållning är att soliditeten över en längre period inte försvagas utan utvecklas i positiv riktning. Detta innebär då att kommunen blir mindre skuldsatt och ökar sitt finansiella handlingsutrymme inför framtiden. Soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt beräknas under 2017 uppgå till 11 %. För 2018 och 2019 beräknas den ligga kvar på samma nivå. Kommunfullmäktige har i de finansiella målen för 2017 angett att soliditeten enligt balansräkningen långsiktigt ska överstiga 50 %. Under planperioden ska soliditeten ökas och överstiga 47 %. Budgeten för 2019 ligger i nuläget lägre, på 32 %. Kommunalskatt År 2015 uppgick Dals-Eds kommuns skattesats till 23,21 %. Skattesatsen har varit oförändrad de fyra senaste åren. Inför 2012 skedde en skatteväxling med Regionen/Landstinget om 43 öre då ansvaret för kollektivtrafiken flyttades. I de 49 kommunerna i Västra Götalands län varierade kommunernas skattesatser under 2015 mellan 19,96 % i Partille till 23,21 % i Dals-Ed. Den genomsnittliga skattesatsen i länet uppgick under 2015 till 21,61 %. Under perioden budgeteras en oförändrad skattesats på 23,21 %. Dals-Eds kommun, Budget 2017, plan (33)

30 AVSLUTANDE KOMMENTAR Budgeten för Dals-Eds kommun är upprättad i enlighet med de riktlinjer som antagits för god ekonomisk hushållning. Kommunen beräknas under perioden uppfylla det resultatkrav på 2 % som Kommunfullmäktige beslutat i de finansiella målen. Detta förutsätter dock att arbetet med en långsiktig hållbar budget som Kommunfullmäktige gett kommunstyrelsen i uppdrag att arbeta med ger de effekter som behövs för att minska kommunens totala nettokostnader över tid. Om detta klaras av så betyder det även att kommunen under de tre åren klarar att uppfylla balanskravet. Övriga finansiella mål ser dock svårare ut att uppnå om behoven av investeringar ska uppfyllas under planperioden. Dals-Ed beräknas också, tack vare det budgeterade resultatet, kunna reservera 9,2 mkr i resultatutjämningsreserven fram till Mer om ovanstående finns att läsa i nästa avsnitt som behandlar mål för god ekonomisk hushållning, balanskravsutredning och resultatutjämningsreserv. Dals-Eds kommun, Budget 2017, plan (33)

31 3.4 FINANSIELLA NYCKELTAL % Bokslut 2015 Budget 2017 Budget 2018 Budget 2019 RESULTAT - KAPACITET Skatteintäktsutveckling 5,7 7,1 2,2 3,4 Nettokostnadsutveckling exkl. jämförelsestörande poster 3,5 4,9 2,1 3,3 Nettokostnadsandel 99,7 98,0 98,0 98,0 - Verksamhetens intäkter och kostnader (netto) 91,1 92,6 92,7 92,8 - Planenliga avskrivningar 4,5 4,4 4,1 3,9 - Finansnetto 0,9 1,1 1,1 1,3 - Jämförelsestörande engångsposter 3,2 0,0 0,0 0,0 Årets resultat exkl. jämförelsestörande poster/ skatteintäkter samt kommunalekonmisk utjämning och statsbidrag 3,5 2,0 2,0 2,0 Årets resultat / skatteintäkter samt kommunalekonomisk utjämning och statsbidrag 0,3 2,0 2,0 2,0 Självfinansieringsgrad av årets nettoninvesteringar Nettoinvesteringar / skatteintäkter 9,8 35,8 30,4 6,6 Soliditet enligt balansräkningen Soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser Total skuld- och avsättningsgrad varav avsättningsgrad varav kortfristig skuldsättningsgrad varav långfristig skuldsättningsgrad Kommunal skattesats 23,21 23,21 23,21 23,21 RISK OCH KONTROLL Kassalikviditet Dals-Eds kommun, Budget 2017, plan (33)

32 Definitioner Nettokostnadsandel Löpande kostnader i % av skatteintäkter samt kommunalekonomisk utjämning och statsbidrag Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar (Resultat före extraordinära poster + avskrivningar) / investeringar Soliditet Eget kapital / tillgångar Kassalikviditet (Kortfristiga fordringar + kortfristiga placeringar + kassa och bank) / kortfristiga skulder Dals-Eds kommun, Budget 2017, plan (33)

33 3.5 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH BALANS- KRAVSUTREDNING MED RESULTATUTJÄMNINGSRESERV Kommuner har sedan år 1992 enligt kommunallagen haft krav på sig att verksamheten ska bedrivas enligt god ekonomisk hushållning. Under år 2000 tillkom även balanskravet och under 2013 infördes en möjlighet till resultatutjämningsreserver. Samtliga dessa lagstiftningskrav ska årligen följas upp i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Inledningsvis i detta avsnitt redovisas kommunens finansiella mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning som Kommunfullmäktige fastställde under Därefter följer en beskrivning av budgeterad balanskravsutredning med resultatutjämningsreserv (RUR) för perioden God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning är ett lagstadgat krav som återfinns i 8:e kapitlet i kommunallagen. Kommunen ska upprätta riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Vidare ska kommunen också ta fram finansiella och verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning. Kommunen ska också besluta om man vill använda sig av en resultatutjämningsreserv. Dals-Eds kommun har fattat beslut om "Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv" under Dals-Eds kommuns riktlinjer för god ekonomisk hushållning tar sin utgångspunkt i att varje generation ska bekosta den kommunala service som konsumeras och därigenom lämna över en kommun med ett oförändrat finansiellt handlingsutrymme till kommande generationer. För att kunna leva upp till detta, har kommunen beslutat om fyra finansiella mål. Dessa behandlas under detta avsnitt. Redovisningen av de verksamhetsmässiga målen för god ekonomisk hushållning återfinns under avsnittet "Kommunens övergripande mål" 1. Resultat: Resultatet skall uppgå till lägst 2 % i förhållande till skatter och generella statsbidrag Kommunfullmäktige har valt att sätta målet till att resultatet ska uppgå till minst 2 % av skatteintäkterna för att kommunens skulder inte ska öka i framtiden och det finansiella handlingsutrymmet både på kort och lång sikt inte ska försvagas eftersom ett sådant resultat ger utrymme för att över en längre tid självfinansiera större delen av en normal investeringsvolym i kommunen. Underförstått är målet satt exklusive jämförelsestörande poster, detta kommer att förtydligas i kommande beslut om de finansiella målen inför Kommunens resultat exklusive jämförelsestörande poster i förhållande till skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning har under åren 2017, 2018 och 2019 budgeterats till 2,0 %. Detta innebär att det budgeterade resultatet under hela planperioden uppfyller kommunens finansiella mål. 2. Soliditet: Soliditeten skall långsiktigt överstiga 50 %. Under planperioden skall soliditeten ökas och överstiga 47 % Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ett viktigt kriterium för god ekonomisk hushållning är att soliditeten över en längre period inte försvagas utan utvecklas i positiv riktning. Detta innebär då att kommunen blir mindre skuldsatt och ökar sitt Dals-Eds kommun, Budget 2017, plan (33)

34 finansiella handlingsutrymme inför framtiden. Kommunfullmäktige har i sitt finansiella mål ansett att kommunens soliditet långsiktigt skall överstiga 50 % och att under planperioden ska soliditeten överstiga 47 %. Kommunens soliditet enligt balansräkningen beräknas enligt budgeten nå en nivå under 2017 på 34 %. Under 2018 beräknas den sjunka ytterligare till 31 % för att under 2019 stiga till 32 %. Kommunens soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser beräknas dock ligga stabilt på 11 % under perioden. Detta innebär att kommunens finansiella mål avseende soliditeten inte kommer att uppnås under planperioden om Kommunfullmäktige beslutar om en investeringsnivå i den omfattning som förvaltningen beskrivit. 3. Likviditet: Likviditeten skall minst uppgå till 5 mkr Kommunfullmäktige har satt målet att likviditeten som ett genomsnitt över året minst ska uppgå till 5 mkr för att kommunen ska ha en kortsiktig betalningsberedskap. Ett mera relevant mått är kassalikviditeten, detta kommer att föreslås förändras i kommande beslut om de finansiella målen inför En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Likviditeten är budgeterad till i snitt 13,7 mkr under perioden Detta innebär att den budeterade nivån uppfyller det finansiella målet under hela planperioden. 4. Lån: Lånefinansiering av investeringar ska endast vara möjligt i affärsdrivande verksamheter (VA-, renhållningsverksamheterna, kommersiella fastigheter och vissa fastigheter med blandad verksamhet). I dessa fall skall amorteringstakten följa investeringens avskrivningsnivå samt den externa faktiska räntekostnaden belasta den affärsdrivande verksamheten. Enligt VA-lagen får medel avsättas till en fond för framtida nyinvesteringar om vissa kriterier är uppfyllda. Gällande investeringar inom VA-verksamheten skall ett sådant förfarande användas i första hand. Kommunfullmäktige har i det finansiella målet sagt att kommunen inte ska finansiera sina investeringar med externa lån utan dessa ska finansieras med skatteintäkter. Det innebär att självfinansieringsgraden ska vara 100 % inom de skattefinansierade verksamheterna. De investeringar som görs inom affärsdrivande verksamheter såsom VA-, renhållning, kommersiella fastigheter och exploatering kan finansieras med externa lån då dessa i slutändan finansieras via taxor och avgifter. Självfinansieringsgraden av investeringarna mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med årets resultat före avskrivningar. 100 % innebär att kommunen kan självfinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året, vilket i sin tur innebär att kommunen inte behöver låna till investeringarna och att kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks. Den budgeterade självfinansieringsgraden uppgår till 18 % under För 2018 och 2019 uppgår självfinansieringsgraden till 20 % respektive 89 %. Detta ger ett genomsnittligt värde på 42 % per år, vilket inte möjliggör att nå kommunens finansiella mål då lejonparten av investeringarna avser skattefinansierad verksamhet. Ovanstående innebär att kommunen utifrån budgeten inte kommer att kunna uppfylla sina finansiella mål för god ekonomisk hushållning under planperioden under förutsättning att Dals-Eds kommun, Budget 2017, plan (33)

35 Kommunfullmäktige beslutar om den investeringsnivå som presenterats från förvaltningen. Balanskravsutredning och resultatutjämningsreserv Balanskravet är ytterligare ett lagstadgat krav som kommunen måste uppfylla enligt kommunallagen. Det trädde i kraft år 2000 och utgör en undre gräns för vilket resultat som är tillåtet att budgetera och redovisa. Balanskravet innebär i korthet att kommuner och landsting ska besluta om en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Om resultatet ändå blir negativt i bokslutet är huvudprincipen att underskottet ska kompenseras med motsvarande överskott inom tre år och att Kommunfullmäktige i en plan ska ange hur det ska ske. Det finns dock ett undantag från huvudprincipen. Kommunfullmäktige kan med hänvisning till synnerliga skäl besluta om att inte återställa hela eller delar av ett underskott. Kommunfullmäktige kan även anta en underbalanserad budget med hänsyn till synnerliga skäl. Det är viktigt att understryka att de synnerliga skälen måste vara förenliga med god ekonomisk hushållning. Sedan 2013 finns ett lagkrav på att en så kallad balanskravsutredning ska upprättas för att räkna fram ett balanskravsresultat. I tabell 1 nedan redovisas en budgeterad balanskravsutredning inklusive RUR för Dals-Eds kommun under 2017 till Kommunen redovisar ett budgeterat årets resultat under 2017 på 6 mkr. Under 2018 beräknas det öka till 6,1 mkr och under 2019 till 6,3 mkr. Inga realisationsvinster eller andra poster som påverkar "årets resultat efter balanskravsutredning före avsättning till RUR" har budgeterats under perioden. Detta innebär att 6, 6,1 och 6,3 mkr utgör årets resultat efter balanskravsjusteringar. Nästa steg i balanskravsutredningen utgörs av medel som förs till eller från resultatutjämningsreserven (RUR). Sedan 2013 är det möjligt för kommuner och landsting att tillämpa RUR och under vissa förutsättningar föra medel mellan olika år. Tanken är att överskott ska kunna reserveras i RUR under finansiellt goda tider, då skatteintäkterna ökar ordentligt. för att sedan användas för att täcka hela eller delar av underskott under svagare tider, då skatteintäkterna minskar eller endast måttligt ökar. RUR ska därigenom bidra med att skapa stabilare planeringsförutsättningar för kommuner och landsting. Den bakomliggande tanken är alltså att det rådande konjunkturläget inte ska påverka resurstilldelningen till verksamheterna i alltför hög utsträckning. Behovet av servicen som kommuner och landsting tillhandahåller minskar i regel inte i en lågkonjunktur, utan det kan snarare vara tvärtom för vissa delar av verksamheten. Dessutom framstår det inte som ändamålsenligt att behöva göra tillfälliga nerdragningar i verksamheten som sedan måste byggas upp igen när lågkonjunkturen är över. Dals-Eds kommun har beslutat att använda sig av RUR. I enlighet med de krav som ställs i kommunallagens 8:e kapitel innehåller de av kommunen framtagna riktlinjerna för god ekonomisk hushållning även hanteringen av RUR. Enligt Kommunfullmäktiges riktlinjer kan en reservering till RUR göras med högst det belopp, som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar, som överstiger 1 % av skatteintäkter samt statsbidrag och utjämning. Det är i enlighet med lagens lägstanivå. Enligt Kommunfullmäktiges riktlinjer kan en disponering från RUR göras, för att helt eller delvis täcka ett balanskravsunderskott, när skatteunderlagsprognosen för ett enskilt år faller under det tioåriga genomsnittet för skatteunderlagets utveckling. Detta ger kommunen goda förutsättningar att vid behov genomföra ett omställningsarbete och/eller överbrygga en lågkonjunktur. Dals-Eds kommun, Budget 2017, plan (33)

36 I enlighet med riktlinjer för RUR har kommunen beslutat att reservera den del av resultatet som överstiger 1 %. Detta innebär att under 2017 beräknas 3,0 mkr reserveras till RUR. Under 2018 beräknas det ligga kvar på 3,0 mkr och under 2019 beräknas det till 3,1 mkr. När ovanstående medel har avsatts till RUR innebär det att kommunens resultat budgeteras till runt 3 mkr under samtliga 3 år i budget. Detta innebär att balanskravet är uppfyllt i budgeten. Tabell 1: Budgeterad balanskravsutredning mkr Årets resultat 6,0 6,1 6,3 Avgår samtliga realisationsvinster Tillägg för vissa realisationsvinster enligt undantagsmöjligheter Tillägg för vissa realisationsförluster enligt undantagsmöjligheter Tillägg för orealiserade förluster i värdepapper Avgår återföring av orealiserade förluster i värdepapper Årets resultat efter balanskravsjusteringar 6,0 6,1 6,3 Reservering till resultatutjämningsreserv (RUR) -3,0-3,0-3,1 Disponering från resultatutjämningsreserv (RUR) Balanskravsresultat 3,0 3,1 3,2 Tabell 2: Budgeterad reservering till eller disponering från RUR mkr Ingående värde 9,2* 12,2 15,2 Reservering till RUR 3,0 3,0 3,1 Disponering av RUR Utgående värde 12,2 15,2 18,3 * Uppskattat ingående värde Kommunen räknar med ett ingående värde under 2017 för resultatutjämningsreserven på 9,2 mkr. Under perioden räknar kommunen med att kunna reservera 9,1 mkr och inga medel behöver disponeras. Detta innebär att RUR beräknas uppgå till 18,3 mkr vid 2019 års utgång. I relation till skatteintäkter samt statsbidrag och utjämning beräknas RUR uppgå till 5,8 % under Enligt Kommunfullmäktiges riktlinjer finns inga begränsningar för maximal reservering i RUR. Dals-Eds kommun, Budget 2017, plan (33)

37 3.6 KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL Dals-Ed - här jobbar vi för attraktivitet Prioriteringar Senaste kommentar Förbättra möjligheterna att använda tåg för persontransporter Öka tillgången av bostadsalternativ som är attraktiva för flera målgrupper Förbättra tillgången av digitala kommunikationsmöjligheter Hållbarhet ska vara en självklarhet i Dals-Ed Prioriteringar Senaste kommentar Minska utanförskapet Öka andelen av förnyelsebar energi Förbättra integrationen av nya invånare Invånarna i Dals-Ed ska känna delaktighet Prioriteringar Senaste kommentar Förbättra kommunens medborgardialog Öka barn och ungas möjligheter till inflytande Dals-Eds kommun, Budget 2017, plan (33)

38 3.7 FRAMTIDSPLANER Dals-Eds kommun, Budget 2017, plan (33)

39 4 FINANSIELLA RAPPORTER 4.1 DRIFTBUDGET Sammanfattning Generellt för samtliga nämnder gäller att löneökningar enligt ordinarie lönerevision kompenseras när utfallet är klart. Anslaget återfinns under ofördelat. Övrig indexuppräkning har gjorts både på verksamhetens externa intäkter samt externa kostnader exklusive kapitaltjänstkostnader. Ingen indexuppräkning avseende intäkter, personalkostnader och övriga kostnader har gjorts på VA- och renhållningsverksamheterna samt flykting- och integrationsverksamheterna då dessa finansieras via taxor och avgifter respektive statsbidrag. Utifrån ny hantering av inventarieinvesteringar är grundprincipen att verksamheterna ska behålla uppkommet utrymme avseende avskrivningar och internränta om dessa minskar samtidigt som man ska inrymma i befintlig ram om dessa ökar. Budgetberedningen föreslår dock att uppkommet överskott under planperioden används för att delvis finansiera nämndernas utökade behov. FOKUS- och socialnämnden förväntas inrymma eventuella nettokostnadsökningar avseende ombyggnation av skolor och äldreboende samt nybyggnation av förskola inom tilldelad ram. Dock ska fortsatt dialog ske löpande med nämnderna kring förutsättningarna för detta. Budgeten innebär att nämnderna tillförs totalt 14,4 mkr för 2017 samt 6,9 mkr respektive 9,9 mkr för åren 2018 och Av detta finansieras 3,3 mkr av lägre kapitaltjänstkostnader för 2017 samt 0,4 mkr respektive 0,3 mkr 2018 och Utöver detta så ingår ej riktade anpassningar på 9,7 mkr respektive 5,2 mkr för åren 2018 och Av de 14,4 mkr som tillförs under 2017 består 1,8 mkr i gemensamt utvecklingsanslag att bland annat tillföras nämnderna efter bedömning av kommunstyrelsen som ett tillfälligt tillskott för att arbeta med att långsiktigt anpassa kostnaderna till rådande finansiella utrymme. Här har nämnderna beskrivit i sina yttranden att man ser detta som en möjlighet att arbeta strukturerat med utvecklingsarbete, återsökning av olika bidrag etc. Utvecklingsanslaget är tänkt att finnas kvar under hela planperioden. Dals-Eds kommun, Budget 2017, plan (33)

40 Budget 2017 Finansförvaltning Plan Plan Ingående ram Beräknad löneökning (2017=3,7%, 2018=3,6%, 2019=3,9%) KS Gemensamt anslag Löneprioriteringar (2017=0,1%, 2018=0,4%, 2019=0) KS Gemensamt Utvecklingsanslag Anslag för Novell-licenser 200 Ej riktade anpassningar Totalt ofördelat KF ingående ram Indexuppräkning verksamhetens kostnader Totalt Kommunfullmäktige Valnämnd KS ingående ram Ramförändring Indexuppräkning verksamhetens intäkter Indexuppräkning verksamhetens kostnader Förändring avskrivningskostnad Förändring internräntekostnad Totalt KS KS Teknik o Service ingående ram Ramförändring Indexuppräkning verksamhetens intäkter skattefinansierad verksamhet Indexuppräkning verksamhetens kostnader skattefinansierad verksamhet Förändring avskrivningskostnad egen skattefinansierad verksamhet Förändring internräntekostnad egen skattefinansierad verksamhet Förändring internräntekostnad skattefinansierad verksamhet fastighet internt (justering av andra nämnders ramar) Förändring internräntekostnad köp internt (justering av andra nämnders ramar) Totalt KS Teknik o Service Plan- och byggnadsnämnden ingående ram Ramförändring Indexuppräkning verksamhetens intäkter Dals-Eds kommun, Budget 2017, plan (33)

41 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Indexuppräkning verksamhetens kostnader Förändring avskrivningskostnad Förändring internräntekostnad Totalt Plan- och byggnadsnämnden Socialnämnden ingående ram Ramförändring Indexuppräkning verksamhetens intäkter Indexuppräkning verksamhetens kostnader Förändring avskrivningskostnad Förändring internräntekostnad Totalt Socialnämnden FOKUS-nämnden ingående ram Ramförändring Indexuppräkning verksamhetens intäkter Indexuppräkning verksamhetens kostnader Förändring avskrivningskostnad Förändring internräntekostnad Totalt FOKUS-nämnden Resultat Resultatmål 2 % av skatter och bidrag Differens mot resultatmål Dals-Eds kommun, Budget 2017, plan (33)

42 4.2 INVESTERINGSBUDGET För perioden föreslås investeringar på totalt 292 mkr, varav totalt 71,9 mkr redan beslutats. För att klara finansieringen av tidigare beslutade investeringar finns upplåningsbeslut på totalt 51,8 mkr avseende ombyggnation av skolor samt nybyggnation av förskola. Om resterande investeringar enligt förslag genomförs krävs ytterligare upplåning på totalt 157,5 mkr, varav ombyggnation av äldreboende står för 80 mkr och 38,5 mkr avser taxekollektivet. Resterande del avser skattefinansierad verksamhet. Efter planperioden beräknas då totala låneskulden uppgå till 285,8 mkr. Investeringsbudgeten är föremål för beslut under hösten då besluten kring ombyggnation av skolor samt äldreboende tagits. Belopp i tkr Budget 2016* Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Skattefinansierat därav Kommunstyrelsen inventarier hela kommunen därav Kommunstyrelsen (objektsreserv) därav Kommunstyrelsen (övrigt) därav Kommunstyrelsen Teknik o Service (fastighet) därav Kommunstyrelsen Teknik o Service (övrigt) Taxefinansierat därav Vatten- och avloppsverksamhet därav Renhållningsverksamhet Exploateringsverksamhet därav exploatering Orrvägen därav sanering Bälnäs industriområde Totalt * Inkl överfört från 2015 samt del av beslutad ny förskola (8.000 tkr) och del av förslag Edsgärdet/Hagalid ( tkr) Dals-Eds kommun, Budget 2017, plan (33)

43 4.3 RESULTATBUDGET Belopp i tkr Bokslut 2015 Budget 2016 Progno s 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Ej riktade anpassningar Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Slutavräkning skatteintäkter Generella statsbidragoch utjämning Fastighetsavgift Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Dals-Eds kommun, Budget 2017, plan (33)

44 4.4 FINANSIERINGSBUDGET Finansieringsbudgeten är föremål för beslut under hösten då besluten kring ombyggnation av skolor samt äldreboende tagits. Belopp i tkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Bokslut 2015 Budget 2016 Progno s 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter och intäkter av bidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Verksamhetsnetto INVESTERINGAR Inköp av materiella tillgångar Avyttrade materiella tillångar 514 Investeringsnetto FINANSIERING Långfristig upplåning Amortering Finansieringsnetto Justering för rörelsekapitalets förändring Ökn(+)/minskn(-) pensionsskuld Ökn(-)/minskn(+) kortfristiga fordringar Ökn(+)/minskn(-) kortfristiga skulder Förändring av likvida medel Dals-Eds kommun, Budget 2017, plan (33)

45 4.5 BALANSBUDGET Balansbudgeten är föremål för beslut under hösten då besluten kring ombyggnation av skolor samt äldreboende tagits. Belopp i tkr Tillgångar Anläggningstillgångar Bokslut 2015 Budget 2016 Progno s 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar Kassa och bank Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital därav årets resultat Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ansvarsförbindelse pensioner Dals-Eds kommun, Budget 2017, plan (33)

46 DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningskontoret Datum: Agneta Johansson D.nr: 16/ Yttrande avseende budgetberedningens förslag till Budget och mål 2017, plan , avseende kommunstyrelsens förvaltning Sammanfattning av förvaltningens behovsinventering Driftbudget Utifrån förutsättningen att löneökningar enligt ordinarie lönerevision kompenseras när utfallet är klart beskrev förvaltningen i början av mars det samlade behovet enligt tabellen nedan. Verksamheterna har inte tagit med eventuella förändrade behov till följd av prisökningar eller förändrade kapitalkostnader. Tkr 2017 Tillsätta projektledare att driva verksamhetsutveckling ( ) 800 Fortsatt satsning på e-tjänster? Den framtida strategin för utveckling av det lokala näringslivet kräver? ökade resurser för att vara framgångsrik. Ökade kostnader för Lön/ PA-system? Ökade kostnader för skapa en central bemanningsenhet? Utbyte av arbetskläder inom räddningstjänsten (gäller enbart 2017) 350 Förstärkning av räddningschefstjänst till 100% (är idag 25% 200 beredskapssamordnare) Trenden med ökande antal och dyrare bostadsanpassningar fortsätter 100 Ökade kostnader inom turism (ex. DTAB, kanalförbundet) och miljö +/- 0 drivna av inflation kompenseras av lägre kostnader inom kanotturism (DANO) Statsbidrag för friskvårdsplanering inom AME riskerar att försvinna 150 Summa Därefter har konstaterats att det nya avtalet avseende bowlinghallen kommer att ge ett nettoöverskott med 160 tkr på helårsbasis. Bortsett från de poster i tabellen, som är mer svårbedömda så uppgår den samlade behovsframställan till tkr. Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet:

47 DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningskontoret Datum: Agneta Johansson D.nr: 16/ Fördelat per ansvar ser de framlagda behoven ut enligt följande, exklusive indexuppräkningar och förändrad kapitaltjänstbudget: Ansvar Utfall 2015 Budget 2016 Utökat behov 2017 Budgetförslag 2017 Kommunstyrelsens ordf Kommunchef Kanslichef ? Näringslivsstrateg ? 26 AME-chef Integrationsansvarig Chef ensamkommande IT-chef Folkhälsostrateg Ekonomichef Ekonomichef kap.kostn Personalchef ? Utvecklingsstrateg Räddningschef Överförmyndare Ansvarig bostadsanpassning Summa Investeringsbudget Investeringsverksamheten inom kommunstyrelsens verksamheter varierar över tid och därför finns det behov av rambudgetar till de verksamheter, som har ett löpande investeringsbehov, räddningstjänsten och IT-avdelningen. Därutöver bör det finnas en övergripande reserv för kommunstyrelsens disposition till oförutsedda projekt. Tkr RTJ; Skärsläckare (500 tkr),utrustning för skogsbrand 600 mm RTJ; Rökdykarutrustning, sexhjuling, båtmotor 400 RTJ; Befälsbil, motorspruta 600 IT-avdelningen; Telefoni, nätverk och nätsäkerhet Kommunstyrelsens objektsreserv Summa Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet:

48 DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningskontoret Datum: Agneta Johansson D.nr: 16/ Budgetberedningens förslag Budgetberedningens förslag till budgetram för 2017 är en nettominskning med tkr; en generell ramförändring på 500 tkr, en indexuppräkning av intäkter och kostnader med netto 161 tkr samt en minskad kapitalkostnadsbudget med tkr. Skillnaden mellan framlagda behov och preliminärt budgetförslag uppgår till 940 tkr. Förvaltningens förslag till ramfördelning per ansvar redovisas i tabellen. Ansvar Utfall 2015 Budget 2016 Utökat behov 2017 Prel Budget 2017 Förändr Diff Kommunstyrelsens ordf Kommunchef Kanslichef ? 0? 2 Näringslivsstrateg ? 0? 2 AME-chef Integrationsansvarig Chef ensamkommande IT-chef Folkhälsostrateg Ekonomichef Ekonomichef kap.kostn Personalchef ? 0? 2 Utvecklingsstrateg Räddningschef Överförmyndare Ansvarig bostadsanpassning Uttag från balansmedel AME Delsumma Ej förd. indexuppräkning Ej förd. kapitaltjänstförändr Summa Budgetförslag / Prel ram Not Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet:

49 DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningskontoret Datum: Agneta Johansson D.nr: 16/ Yttrande och konsekvensbeskrivning, med hänvisning till noter i tabellen 1. Förvaltningen prioriterar tjänsten som verksamhetsutvecklare, som syftar till att stödja kommunens samtliga verksamheters kvalitets- och verksamhetsutveckling, med avseende på frågor som rör vår kultur och struktur. Det arbetet anses vara högst angeläget för att klara uppdraget om en långsiktigt hållbar budget, med bibehållen eller stärkt kvalitet och servicegrad. 2. Ett antal frågetecken kvarstår då vi har svårt att uttala oss om de poster som ännu inte har kunnat beräknas. a. Om den centrala utvecklingsprocessen med fler e-tjänster ska fortsätta så finns det f.n. inga budgeterade medel. b. Om vi ska kunna starta en kommungemensam bemanningsenhet så krävs att vi tillsätts medel för att finansiera först en projektledare och därefter en enhetschef efter införandet. Beräknad kostnad är ca 700 tkr. 3. Vi bedömer att risken är liten för att statsbidrag för friskvårdsplanering inom AME ska tas bort redan Räddningstjänstens behov bedöms inte kunna tillgodoses i budget a. Behovet av nya skyddskläder inom räddningstjänsten är mycket stort, då de gamla börjar bli ordentligt slitet 1. Vi föreslår därför att om möjligt klara utbytet inom ram redan år Räddningschefen får sedan i uppdrag att inför budget år 2018 ha tagit fram en modell för löpande utbyte över tiden för att minska effekten under ett enskilt år. Utifrån en bedömd livslängd på ca 7 år blir då den årliga kostnaden cirka 50 tkr. b. Räddningschefens uppdrag som säkerhets- och beredskapssamordnare på 25 procent blir allt svårare att hinna med i takt med att arbetsuppgifterna för räddningschefens ordinarie uppdrag tar allt mer tid i anspråk. En långsiktigt hållbar lösning måste tas fram för kommunens totala behov av säkerhets- och beredskapssamordning inom det närmaste året i syfte att frigöra räddningschefen för en heltidstjänst. 5. AME har som en effekt av god hushållning med statliga bidrag för flyktingmottagning och integration kunnat avsätta medel på ett balanskonto för kommande behov. Behållningen uppgår för närvarande till 4 Mkr. Vi föreslår att nyttja den del som inte går att finansiera inom ram, 240 tkr, till förmån för prioriteringen enligt punkt 1. I tjänsten Agneta Johansson Kommunchef Förvaltningschef Kommunstyrelsen 1 Rekommendationen på utbyte av uniform (komplett ställ, hjälm, stövlar, handskar, sockor och underställ) ligger på mellan 5-10 år. De befintliga ställen inköptes år 2006 och de är så dåliga att det vid rökdykning kan uppstå tillbud i form av genomslag (rodnader i hud, brännskador mm). Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet:

50

51

52

53

54

55 Tjänsteskrivelse Plan- och byggkontoret Plan- och byggkontoret Budget 2017, plan , Diarie nr: BYGGD Ärendet Kommunstyrelsen har översänt budgetberedningens förslag till budget 2017 samt planer Nämnder och styrelser har att inlämna yttrande på budgetberedningens förslag till kommunstyrelsen senast den 20 april. Yttrandet ska innehålla konsekvenser av tilldelad ram och förslag till eventuella åtgärder och konsekvenser av dessa för att anpassa verksamheterna till tilldelade preliminära ramar. I samband med yttrandet förväntas nämnderna även redovisa förslag till taxor och avgifter för Förslaget innebär för plan- och byggnadsnämnden del en utökning av budgetram med kronor för att finansiera tre heltidsjänster. Beslutsförslag Inget att erinra mot budgetförslaget. Föreslå SKL:s normalförslag till plan- och bygglovtaxa 2011 med en justeringsfaktor på 0.8 som rekommenderas för kommuner med mindre än invånare I tjänsten Eva Karlsson Skickas till: KS Kopia: Akten Postadress Besöksadress Telefon / Fax Bankgiro Orgnr Box 31 Storgatan (0) S ED ED +46 (0) Hemsida: E-post:

56

57 Socialförvaltningen Förvaltningschef / Tommy Almström D.nr: Socialnämndens remissyttrande Budgetberedningens förslag 2017 plan Bakgrund Budgetberedningen har i en remiss till socialnämnden lämnat ett förslag till budget 2017 och en plan för 2018 och I detta förslag framgår att befolkningsutvecklingen kommer att se ut som nedan: Folkmängd Dals-Ed 31 december Ålder Summa Av denna tabell kan man se att andelen personer över 65 år ökat med 193 personer dvs med 17% åren 2011 till 2015 Det framgår av tabell nedan hur den äldre befolkningen förväntas öka de nästkommande åren och över tid. Postadress Besöksadress Telefon B Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet:

58 Socialförvaltningen Förvaltningschef / Tommy Almström D.nr: I denna tabell ser vi att gruppen 65+ ökar med 99 st under åren dvs med 7 %, men när det gäller gruppen 80+ ser vi en ökning med 148 st dvs gruppen ökar med ca 50%. I budgetberedningen förslag beskrivs att utgångspunkten för fördelning av medel bygger på en modell som bygger på ett antal olika delmodeller. Ett sätt att jämföra kommunens kostnader för kärnverksamheterna med omvärlden är att titta på vad verksamheterna "borde kosta" enligt det kommunala kostnadsutjämningssystemet. Kortfattat kan man beskriva syftet med kostnadsutjämningen att det ska kompensera för strukturella behovs- och kostnadsskillnader mellan enskilda kommuner respektive landsting. Med detta menas att utjämning ska ske för skillnader i behov av kommunal service och för förutsättningarna att producera sådan service. Det gäller alltså skillnader som kommunerna och landstingen inte själva kan påverka. Utjämning ska däremot inte ske för kostnadsskillnader som beror på skillnader i vald servicenivå, kvalitet, avgiftssättning och effektivitet. Budgetberedningen säger också att FOKUS- och socialnämnden förväntas i förslaget inrymma eventuella nettokostnadsökningar avseende ombyggnation av skolor och äldreboende samt nybyggnation av förskola. Budgetberedningens förslag är att socialnämnden ska tilldelas kr i ökad ram för Socialnämndens yttrande Äldreomsorgen Dals Eds kommun står inför stora utmaningar nästkommande år. Det har beslutats om en ombyggnation av äldreboenden bl a på grund av att befolkningsutvecklingen kommer att innebära en ökning av antalet äldre. Det innebär att socialnämnden står inför att hantera kostnader som uppkommer både av byggnationer och på grunda av en ökad volym. Som nämnts ovan kan vi se en 50%-ig ökning av antalet personer över 80 år. Dals Eds kommun har beslutat att till viss del möta denna prognos med ett ökat antal platser i särskilda boenden. Det har dock visat sig redan i nuläget att behovet av platser förmodligen kommer att öka mer än vad den beslutade ombyggnationen medför. Ännu så länge kan dock detta hanteras eftersom det finns en positiv och lösningsorienterad verksamhet som lyckats lösa de fluktuationer som varit under 2015 och början på Socialnämnden har då varit i behov av att skapa utrymme för att ta emot färdigbehandlade personer som skrivits ut från slutenvården. Denna flexibilitet har minskat Dals Eds kommuns kostnader för att ha kvar färdigbehandlade på sjukhus. Postadress Besöksadress Telefon B Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet:

59 Socialförvaltningen Förvaltningschef / Tommy Almström D.nr: I nuläget kan äldreomsorgens särskilda boenden hantera situationen på en lägstanivå utan att tillföra medel i budget, men när ombyggnation är klar och verksamheten ska organiseras om innebär det, enligt beslutsunderlaget, en förändring av bemanningsbehov och förändrade internhyror vilket, enligt budgetberednings ska inrymmas i budgetplan för 2018 och Detta kommer att medföra omfattande anpassningar som hypotetiskt kan leda till svårigheter att genomföra den omvårdnad som föreskivs i lagar och föreskrifter. De särskilda boendena står inför omfattande utmaningar att skapa en kvalitetsmässigt god omvårdnad med minskade resurser. Arbetet pågår redan nu för att finna tekniska lösningar som kan ge minskade kostnader för bemanning. När det gäller hemtjänst och hemsjukvård innebär det ökade trycket på utskrivning från sjukhusen och till viss del överflyttande av vårdansvar till kommunerna att vården i hemmet i många fall utvecklats till sjukvård i hemmet. Denna vård kräver i många fall en ökad bemanning och ökad tidsåtgång för alla yrkesgrupper som sjuksköterskor, rehab- och hemtjänstpersonal. LSS När det gäller personer med funktionsnedsättning kan vi, enligt Sveriges Kommuner och Landsting, (SKL), se att antalet personer som har minst en insats enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) ökat med 2-3 procent per år under en lång följd av år. Detta är något vi även kan se i vår kommun. Vi vet också att det sker inflyttning i kommunen, detta till viss del beroende på gymnasiesärskolan och vi behöver vara medvetna om behovet av insatser till de personer med en personkretstillhörighet som bosätter sig i kommunen. Elever från närliggande kommuner i västsverige söker sig till Utsikten. Många av eleverna bor på internatet och skaffar sig en trygghet, ett socialt nätverk och vänner i Dals-Eds kommun, vilket bidrar till att de efter skolgången blir kvar här. Man har sett de senaste fem åren att det är i snitt, en elev/år från annan kommun som gått på Utsikten som skriver sig här efter studenten. Samtliga har sökt och blivit beviljade boende och/eller daglig verksamhet. IFO Individ- och familjeomsorgen har kostnadsmässigt haft ett bra år under Kostnaderna minskade med 4 miljoner kr, men med utgångspunkt från standardkostnadsmodellen kvarstår det ändå ett behov av fortsatt anpassning. Det finns tendenser som tyder på att det kan uppkomma svårigheter när det gäller att komma ned i kostnader ytterligare en nivå. Antalet orosanmälningar gällande barn/ungdomar ökade med 100% under 2015 och under inledningen av 2016 har denna tendens fortsatt. Det finns ingen självklarhet i att detta kommer att medföra ökade kostnader, men i ett hypotetiskt resoneman borde det vara en logik i att antal anmälningar leder till en viss andel insatser. Förhoppningarna är ändå att vissa delar Postadress Besöksadress Telefon B Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet:

60 Socialförvaltningen Förvaltningschef / Tommy Almström D.nr: av dessa insatser kan genomföras på hemmaplan med de familjebehandlare som är anställda av IFO. Det pågår en fortsatt genomlysning av IFO:s verksamhet och det är ska förhoppningsvis leda till en organisation som bedriver kvalificerat utredningsarbete utifrån ett kostnadseffektivt arbetssätt. Kvalité och risker för socialnämndens verksamheter Budgetberedningen beskriver i sitt förslag till budget att utgångspunkten är Ett sätt att jämföra kommunens kostnader för kärnverksamheterna med omvärlden är att titta på vad verksamheterna "borde kosta" enligt det kommunala kostnadsutjämningssystemet. Utjämning ska däremot inte ske för kostnadsskillnader som beror på skillnader i vald servicenivå, kvalitet, avgiftssättning och effektivitet. Kommunen är skyldig att bedriva verksamheterna utifrån de krav och mål som framgår av lagstiftning, socialstyrelsens föreskrifter m.m Med anledning av den tilldelade ramen uppkommer stora risker för att lagstadgade och föreskrivna åtgärder inte kan genomföras på det sätt som föreskrivs. Omvårdnadsnivå sjunker Dokumentationsnivån blir bristfällig och tidsramar för handläggning överskrids Sjukskrivningstal fortsätter öka bland omvårdnadspersonal Risk för avvikelser och Lex Sarahanmälningar ökar och möjligheterna att åtgärda dessa begränsas. Antalet tillsyner från IVO och möjligen JO kan öka. Socialnämndens yrkanden Budgetberedningen har föreslagit en ökning av budgetramen med ca 2,1 mkr. Dessa medel är i hög grad redan intecknade LSS- återinförande av tidigare beviljade medel Hemtjänst- justering av underfinanisering SUMMA 925 tkr tkr tkr Vilka behov återstår? IFO- anpassning till utfall 2015 LSS- hyra ny verksamhet och insatser 235 tkr 700 tkr Postadress Besöksadress Telefon B Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet:

61 Socialförvaltningen Förvaltningschef / Tommy Almström D.nr: Bemanning särskilda boenden utifrån prognos Hemsjv/Rehab svårt genomföra insatser som är till stor nytta för medborgarna Fvc Behov av funktion som utvecklar kvalitetsledning, söker och bevakar stimulansmedel, systemförvaltning, intern kompetensförsörjning SUMMA 600 tkr 500 tkr 390 tkr tkr Ovanstående innebär att om socialnämnden enbart tilldelas föreslagna medel kommer ett flertal åtgärder och insatser inte kunna genomföras eller ligga på en nivå som inte uppfyller de krav som lagstiftaren och föreskrifter föreskriver. Förslag till beslut Socialnämnden yrkar på ett tillägg till budgetram på tkr för att kunna genomföra sitt uppdrag som föreskrivs av lagar och riktlinjer samt för att undvika ovan nämnda risker och konsekvenser I tjänsten Tommy Almström Socialchef Postadress Besöksadress Telefon B Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet:

62

63 DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Personalenheten Datum: Veronica Husberg D.nr: Budget gällande löneökning för kommunens verksamheter Bakgrund Dals-Eds kommuns lönepolitik grundas i lag och centrala avtal som gäller mellan SKL och de centrala fackliga organisationerna. För 2016 och framåt har flertalet av de fackliga organisationerna ingen nivå för garanterat utfall, vilket innebär större möjlighet för lokal lönebildning. Bedömning Utifrån vår lönepolicy ska vår lönepolitik sträva mot att utveckla kvalitet, produktivitet och effektivitet i våra verksamheter samt bidra till att bibehålla och rekrytera kompetent personal. Vidare ska lönen spegla medarbetarens sätt att uppfylla arbetets krav och stimulera till förbättringar och kvalitet i verksamheterna. Dals-Eds lönepolitik bör därmed vara under ständig utveckling och anpassas till förändringar i organisationen och omvärlden, då det framigenom kommer att finnas ökade rekryteringsbehov bland annat inom vården, omsorgen samt i förskolan och skolan. Vi ser även en ökad förflyttning inom befattningar på chefsnivå. Vidare kvarstår eventuella åtgärder från önskade prioriteringar från löneöversyn 2016 där det strukturella löneläget behöver ses över för vissa grupper. För att hantera detta behöver kommunen arbeta med lokal lönebildning och förvaltningsövergripande lönestruktur samt ha ett långsiktigt perspektiv för att arbeta in prioriterade grupper i budget. I syfte att uppnå en välfungerande lönepolitik och i syfte att skapa förutsättningar för lokal lönebildning på lång sikt, behöver finansiella medel avsättas. Utifrån SKLs prognoser gällande prisindex för kommunal verksamhet som anger nivå för arbetskraftskostnader för respektive år gäller en ökning om 3,8 % för 2017, 4,0 % för 2018, samt 3,8 % för Prognosen grundas dock inte i Dals-Eds kommuns lokala lönebildning eller struktur. Inför löneöversyn 2017 föreslås att prognosen om 3,8 % kvarstår samt en ökning om 1 % för tillkommande prioriteringar i syfte att skapa förutsättningar för att hantera snedsitser samt prioritera specifika grupper. Inför löneöversyn 2018 och 2019 föreslås att respektive förvaltning med stöd av personalenheten arbeta aktivt med den lokala lönebildningen, vilket sker under hösten 2017 och Den inledande delen i löneöversynsprocessen föreslås därmed följa budgetprocessen tidsplan för behovsinventering och redovisning. För löneöversyn 2018 och 2019 bör även hänsyn tas till åtgärder utifrån lönekartläggning som genomförs inför åren Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet:

64 DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Personalenheten Datum: Veronica Husberg D.nr: Beslutsförslag Med utgångspunkt utifrån fastställda nivåer för lönehöjning 2018 och 2019 förordas att kommunstyrelsen uppdrar till respektive förvaltning att inkomma med förvaltningsövergripande behovsanalys gällande önskad lönestruktur innehållande önskad lönestruktur, prioriterade grupper, motivering, kostnad och handlingsplan. Detta följer den löpande budgetprocessen och behovsanalys inom övriga områden. Inför 2017 förordas att prognosen om 3,8 % kvarstår samt att avsätta medel om 1 % för prioriteringar, vilket motsvarar prioriteringsmedel om ca kr/månad exkl PO vilket motsvarar 2,6 miljoner kr inkl PO för I tjänsten Veronica Husberg Personalchef Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet:

65

66 KV. 4 OKTOBER FOKUS-/Soc-au månadsuppföljning 7 per september, nämndernas verksamhetsplaner inklusive detaljbudget MBL 19 info av respektive nämnds verksamhetsplan samt detaljbudget KS månadsuppföljning 5 per juli hela kommunen, månadsuppföljning 6 tertial 2 delårsbokslut hela kommunen MBL 19 info av KS-verksamheters verksamhetsplan samt detaljbudget Plan- och byggnadsnämnden månadsuppföljning 7 per september, nämndens verksamhetsplan inklusive detaljbudget MBL 11 förhandling av respektive nämnds verksamhetsplan samt detaljbudget KS-au Budgetdialog, månadsuppföljning 7 per september KS-verksamheter, KS-verksamheters verksamhetsplan samt detaljbudget Information till de politiska grupperna FOKUS-/Soc-nämnd månadsuppföljning 7 per september, nämndernas verksamhetsplaner inklusive detaljbudget KF månadsuppföljning 6 tertial 2 delårsbokslut hela kommunen MBL 11 förhandling av KS-verksamheters verksamhetsplan samt detaljbudget Information till KPR o KHR KS-au info nämndernas verksamhetsplaner SEPTEMBER FOKUS-/Soc-au månadsuppföljning 6 tertial 2 delårsbokslut KS månadsuppföljning 5 per juli KS-verksamheter KS-au Budget- och bokslutsdialog, månadsuppföljning 5 per juli hela kommunen, månadsuppföljning 6 tertial 2 delårsbokslut KS-verksamheter FOKUS-/Soc-/Plan- o byggnadsnämnd månadsuppföljning 6 tertial 2 delårsbokslut KS-au info månadsuppföljning 6 tertial 2 delårsbokslut hela kommunen Senast genomförande av medarbetarsamtal NOVEMBER FOKUS-/Soc-au månadsuppföljning 8 per oktober KS månadsuppföljning 7 per september KSverksamheter, nämndernas verksamhetsplaner KS-au månadsuppföljning 7 per september hela kommunen, månadsuppföljning 8 per oktober KS-verksamheter FOKUS-/Soc-nämnd månadsuppföljning per oktober KF nämndernas verksamhetsplaner Plan- o byggnadsnämnden månadsuppföljning 8 per oktober KS månadsuppföljning 7 per september hela kommunen, månadsuppföljning 8 per oktober hela kommunen AUGUSTI FOKUS-/Soc-au månadsuppföljning 5 per juli KS månadsuppföljning 3 tertial 1 delårsrapport hela kommunen, månadsuppföljning 4 per maj KS-verksamheter KS-au månadsuppföljning 5 per juli KS-verksamheter FOKUS-/Soc-/Plan- o byggnadsnämnd månadsuppföljning 5 per juli KF månadsuppföljning 3 tertial 1 delårsrapport hela kommunen KV. 3 JULI INGA SAMMANTRÄDEN ÅRSHJUL DALS-EDS KOMMUN DECEMBER 2016 JANUARI KS-au inledande arbete med visions- och målarbete samt finansiella mål Bokslut 2015 klart JUNI FOKUS-/Soc-au månadsuppföljning 4 per maj KF Budget/plan , taxor o avgifter samt skattesats FOKUS-/Soc-nämnd månadsuppföljning 4 per maj KS-au månadsuppföljning 3 tertial 1 delårsrapport hela kommunen, månadsuppföljning 4 per maj KSverksamheter KV. 1 FEBRUARI FOKUS-/Soc-au årsbokslut verksamhet och nämnd KS-au Bokslutsberedning, årsbokslut verksamhet och nämnd KS-verksamheter 2015, övergripande samt finansiella mål FOKUS-/Soc-nämnd årsbokslut verksamhet och nämnd Senast genomförande av lönedialog Färdigställande av verksamheternas behovsanalys för perioden MARS KS årsbokslut verksamhet och nämnd KSverksamheter 2015, övergripande- samt finansiella mål FOKUS-/Soc-au månadsuppföljning 1 per februari Plan- o byggnadsnämnden årsbokslut verksamhet och nämnd 2015, månadsuppföljning 1 per februari KS-au Boksluts- och budgetdialog, presentation av verksamheternas behovsanalys , årsredovisning 2015, månadsuppföljning 1 per februari KS-verksamheter KS-au info remissförslag till budget KF fastställande av övergripande- samt finansiella mål FOKUS-/Soc-nämnd månadsuppföljning 1 per februari KS preliminärt förslag till budget remitteras till nämnderna, årsredovisning 2015, månadsuppföljning 1 per februari KS-verksamheter APRIL FOKUS-/Soc-au hantering av remissförslag budget , konsekvenser och åtgärder av föreslagna ramar, förslag till taxor och avgifter, månadsuppföljning 2 per mars KS-au hantering av remissförslag budget , konsekvenser och åtgärder av föreslagna ramar, förslag till taxor och avgifter, månadsuppföljning 2 per mars för KS-verksamheter, månadsuppföljning 1 per februari för hela kommunen KF årsredovisning Senast avstämning mellan arbetsgivare och fackliga organisationer avseende lönerevision Senast meddelande om ny lön av chef till medarbetare FOKUS-/Soc-/Plan-o byggnadsnämnd hantering av remissförslag budget , konsekvenser och åtgärder av föreslagna ramar, förslag till taxor och avgifter, månadsuppföljning 2 per mars KS-au info muntlig avstämning med nämnderna om remissförslag budget MBL 19 info av budgetförslag budget KPR o KHR info av budgetförslag budget KS hantering av remissförslag budget , konsekvenser och åtgärder av föreslagna ramar, förslag till taxor och avgifter, månadsuppföljning 2 per mars för KS-verksamheter, månadsuppföljning 1 per februari för hela kommunen MAJ KS-au Budget/plan , taxor o avgifter samt skattesats, månadsuppföljning 2 per mars för hela kommunen FOKUS-/Soc-au månadsuppföljning 3 tertial 1 delårsrapport MBL 11 av budgetförslag budget Information till de politiska grupperna avseende budgetförslaget budget FOKUS-/Soc-nämnd månadsuppföljning 3 tertial 1 delårsrapport KS Budget/plan , taxor o avgifter samt skattesats, månadsuppföljning 2 per mars för hela kommunen, månadsuppföljning 3 tertial 1 delårsrapport för KS-verksamheter Plan- o byggnadsnämnden månadsuppföljning 3 tertial 1 delårsrapport KV. 2 Uppdaterad

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93 Bilaga 1 Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng Verksamhetsberättelse 2015 Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng 1

94 Sammanfattning Förbundet utvidgades 2012 med två kommuner och ett landsting. Styrelsen har fattat beslut om att mer långsiktigt finansiera coacher/koordinatorer till stöd för personer med många myndigheter inblandade i insatsen Individ Samverkan. Förbundets medlemmar menar att detta är minsta gemensamma insats som långsiktigt kommer behövas oavsett målgrupp eller hur man i övrigt väljer att samverka. Den strategisk viktiga målgruppen unga med funktionshinder eller svårigheter att nå en arbetsmarknad har fått stöd av samordningsförbundet under Totalt har förbundet finansierat helt eller delvis insatser som nått mer än 439 individer. 273 av dem har avslutas registrerade i SUS, system för uppföljning av samverkansinsatser. 48 % är i studier eller arbete efter insatserna. Område Individ samverkan/ungdomsinsatser Budget totalt 3500mkr Individ Samverkan Ansvarig: IFO Bengtsfors, Ame Dals-Ed, Utvecklingscentrum Åmål, Ame Säffle, Ifo Årjäng Budget; 2600 tkr som finansierar 5 coacher samt aktivitetsmedel om 25 tkr per kommun Utfall: tkr Förväntat antal deltagare totalt:140 personer Utfall 157 samt 22 som volym Avslutade 67 Kostnad per person enl budget: 18 tkr Utfall: 14 tkr per individ Deltagarflöden individ samverkan Totalt aktuella Deltagare som startat 67 Deltagare som avslutat 22 Deltagare i volyminsats med personuppgifter anonyma/endast antal Mål De insatser som förbundet finansierar ska leda till att Verksamheterna utvecklar sin samverkan och därmed blir effektivare. Verksamheterna samordnar sina insatser så att deltagaren får stöd utifrån sina behov och sin förmåga för att förbättra sin funktions och arbetsförmåga. Förmågan till egen försörjning ökar Deltagarens egen medverkan är en viktig utgångspunkt Målet för individer som deltar i Individ Samverkan är att 80% ska stegförflytta sig mot en ökad arbetsförmåga Sammantaget har man arbetat med 179 personer varav 22 anonyma/konsultation under av dem var nya deltagare för året. Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng 2

95 Målgruppen kan omfatta hela den yrkesverksamma befolkningen men ska ha behov av insatser från mer än en myndighet. Prioriterade är unga personer med svårigheter att ta sig in på en arbetsmarknad och personer med psykisk ohälsa/diffus värkproblematik. Målet är i första hand att stötta deltagarna att klara av de nya arbetsförberedande insatser som arbetsförmedlingen tillhandahåller. De flesta av dem finns i Säffle och kan därför av kommunikationsskäl vara svårtillgängliga för deltagare i Dals-Ed, Bengtsfors och Årjäng. Målsättningen kan få till följd att andelen som går till egen försörjning minskar medan däremot utskrivning för fortsatta insatser på arbetsförmedlingen förväntas vara en större del. Livstillfredställelse Ett sätt att mäta stegförflyttning mot ökad arbetsförmåga är att ställa frågor kring den subjektivt upplevda livstillfredställensen. Verktyget som används heter Lisat 11 och innehåller 11 enkla frågor kring livsområden där deltagaren skattar sin livstillfredställese på en skala mellan 1-6 vid två tillfällen, start och avslut. Att verkligen vara tillfredställd med sitt liv, sin familj sin ekonomi mm är man vid val av 5-6 på skalan och för det finns en svensk norm (grön linje, ytterst) Resultat finns från ca 100 deltagare in i insatsen och 30 ut ur insatsen från Antalet som svarat på enkäten vid avslut är lågt och troligen mest representativt för de som lyckats ta sig ut på arbetsmarknaden igen. Livstillfredsställelen för de som startat i samverkan är mycket låg utom vad gäller förmåga att klara sin hygien, boendet, familj och att vänner finns närvarande där den är högre. För de som avslutats så anger de att de är något under normalpopulationen utom vad gäller tillfredställelse med yrke/sysselsättning. Min psykiska hälsa är Min kroppsliga/fys Min parförhålland Livet i allmänhet för Min yrkes/sysselsä Min ekonomi är Min fritidssituatio In % Ut % norm pop Mitt familjeliv är Min förmåga att klara mig Mitt boende är Min kontakt m vänner och Insatsen består av att coach/samordnare stödjer deltagare att hitta sina drivkrafter, ökar sin aktivitet, gärna fysiskt, om möjligt startar upp enklare gruppaktivitet, beskriver och visar på möjligheter i det samlade samhällsstöd som finns och motiverar deltagaren att göra planer för återgång till arbetsliv/studier med stöd av övriga handläggare. Handläggargruppen utgör det resursteam som gemensamt kan aktivera de resurser som finns. I alla kommunerna finns handläggar-/ Finsam- grupper De är lokalt sammansatta med handläggare som är aktuella för deltagare med mer än en myndighetskontakt. I alla grupper finns representanter från: Arbetsförmedlingen, oftast den som arbetar med uppdraget gemensam kartläggning mellan Af/Fk eller klargöra funktionen. Socialtjänsten, funktionen för ekonomiskt bistånd, Psykiatrin och Närhälsan/vårdcentraler, representerad av kuratorer alt arbetsterapeuter och i Årjäng av läkare. Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng 3

96 Försäkringskassan, deltar vid flerpart med deltagaren närvarande och i generella diskussioner om försäkringen Därutöver har några grupper ibland med LSS-handläggare, biståndsbedömare av insatser från socialtjänsten utöver ekonomi. Gruppen utgör teamet och har till sitt förfogande en coach/koordinator finansierad av förbundet. Den som är aktuell för samverkan samtycker till sekretesslättnad. Deltagare har möjlighet att vara med vid gruppens möten och själv diskutera sina behov och vilka resurser som skulle underlätta rehabilitering tillbaka till arbete. Alternativ så diskuterar gruppen vilka handläggare/vårdgivare som är aktuella för varje person och gör upp om flerpartsmöten där deltagaren själv medverkar. Alla coacher arbetar intensivt med att utveckla och öka andelen flerpartsmöten och att deltagare ska våga delta i gruppens möten. I de fall deltagaren har andra handläggare än de som sitter med i gruppen kan de vara med. På flera orter är antalet handläggare begränsat vilket innebär att det oftast är rätt handläggare i gruppen. Under året har medverkan ökat från vårdcentralerna så att de flesta nu är med i samverkan. I alla kommunerna möter man deltagare som har stora svårigheter att få hela sitt livspussel att gå ihop. Oftast är det mycket som man behöver hjälp och stöd med innan det kan vara dags att titta på CV, personligt brev eller ett intresse som kan leda till praktik. Det kan handla om allt från dygnsrytm, medicinering, skulder, boende till självkänsla och rädslor. Bengtsfors: Coach Anna-Karin Gustavsson / Patrik Rådberg från nov Under året har man arbetat med 31 personer, 15 kvinnor och 16 män. 60 % är under 29 år. Ca 58 % har ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. 32 % har ersättning från försäkringskassan och 26 % från arbetsförmedlingen. En person kan ha ersättning från flera myndigheter.13 personer har avslutats varav 1 till studier och 2 som aktivt arbetssökande, 7 till fortsatt rehab.. Dals-Ed: Coacher Per-Erik Norlin, Inga-Lill Tellskog Under året har man arbetat med 40 personer, 20 kvinnor, 20 män, varav 43 % är under 29 år. 50 % har ekonomiskt bistånd från kommunen. 30 % har ersättning från försäkringskassan och 25 % från arbetsförmedlingen. 26 personer har avslutats, 9 till arbete 19 till fortsatta insatser. Åmål: Coach Weronica Danielsson Under året har man arbetat med 25 personer, 12 kvinnor, 13 män. 52 % är under 29 år. 32 % har ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. 52 % har ersättning från försäkringskassan och 8 % från arbetsförmedlingen. 19 personer har avslutats varav 3 till arbete, 2 till studier och 2 som aktivt arbetssökande. Flera söker sjuk eller aktivitetsersättning Säffle: Coach Susanne Eriksson Under året har man arbetat med 27 personer16 kvinnor, 11 män. 44 % är under 29 år. 59 % har ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. 7 % har ersättning från försäkringskassan och 44 % från arbetsförmedlingen. 3 personer har avslutats varav 1 till studier. Årjäng: Coach Birgit Rainer Johnsson/ Sven-Erik Danielsson från oktober Under året har man arbetat med 28 personer, 16 kvinnor, 12 män. 50 % är under 29 år. 21 % har ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. 46 % har ersättning från försäkringskassan och 37 % från arbetsförmedlingen. 17 personer har avslutats varav 5 till studier och 3 till arbete. Årjäng har också aktivt samarbetat med ESF projektet Värmlands Framtid som har målgruppen år som inte tar sig till arbete. Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng 4

97 Vid avslut individ samverkan Övrigt 22% Ej subvention erat arbete 18% Arbete med lönesubv 11% Arbetssöka nde på af 32% Studier 16% Försörjning före resp efter insats Start Avslut Även den som avslutas till studier eller arbete kan ha fortsatt offentlig försörjning på deltid eller arbetsmarknadsutbildning med bibehållet aktivitetstöd. Deltagare kan ha mer än en offentlig ersättning. Samlad reflexion Coachernas samlade intryck är att myndigheterna erbjuder deltagande i Individ samverkan till personer som i allt högre utsträckning har sjukdom som gör att arbetsförmåga saknas helt eller delvis men där det inte är utrett hur stor förmåga som finns. Resurser för att utreda detta, både medicinskt eller arbetslivsinriktat, finns inte alltid eller är kopplade till långa väntetider. I en del fall gör också de svårigheter som gör att arbetsförmåga är nedsatt att individen har svårigheter att genomföra utredningar av olika slag. Myndigheternas olika förändringar, personalomsättning och ibland ökande arbetsbelastningar gör också att coacherna tycker sig märka ett ökat fokus på den egna myndighetens uppdrag och att avgränsa sina insatser och bedömningar mer snävt än tidigare. De ser att behovet av att öka samverkan för utsatta grupper är stort och att nya, innovativa former för det skulle behövas. Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng 5

98 Ungdomsinriktade insatser Psykiatrisk mottagning för Unga Vuxna i Årjäng är ett arbete att öka tillgängligheten och förbättra samverkan kring unga som har psykisk ohälsa. Ca 50% är i gymnasieålder och studerar. Några har också arbete precis innan de sökt mottagningen. En trolig konsekvens om de inte sökt mottagningen kan bli sjukskrivning eller avslut av studier. En väg in i Bengtsfors är en samlokalisering av AF, Ifo och kommunala vuxenutbildningens ungdomshandledare. De arbetar med alla unga under 25 år som skriver in sig på arbetsförmedlingen från första dagen. Det betyder att det också kan vara ungdomar har relativt goda förutsättningar att nå en arbetsmarknad. De har haft stora volymer och inte klarat av att ta in samtycken från alla för SUS så redovisade resultat speglar inte hela verksamheten. De som ändå har haft del av En väg in redovisas som anonyma. Verksamheten har fört egen statistik om resultat som redovisas särskilt. Under våren har en KBT terapeut från Vårdcentralen medverkat och haft både enskilda och gruppsamtal. Praktikcoach i Åmål Har arbetat med unga med aktivitetersättning med funktionsnedsättningar som innebär att det kan ta lägre tid att närma sig egen försörjning. Praktikcoach i Säffle har arbetat med unga som är inskrivna på AF under en längre tid, varav ca 50% nysvenska unga Man har arbetat för att hitta de företag som med stöd av coachen kan ge unga extra mycket stöd Praktikcoach i Ed har också arbetat med att stötta arbetsplatser att ge bra praktik där målgruppen har varit unga i första hand men även andra Deltagarflöden Ungdomsinsatser * * Totalt aktuella Deltagare som startat Deltagare som avslutat 0 Deltagare i volyminsats med personuppgifter anonyma/endast antal *En väg in i Bengtsfors 171 ej registrerade deltagare i SUS, övriga anonyma 3 i Unga Vuxna mottagningen Psykiatrisk mottagning för Unga vuxna i Årjäng Ansvarig: Öppenpsykiatrin Arvika Budget: 500 tkr Utfall: 476 kr Förväntat antal deltagare: 40 Utfall: anonyma =56 Kostnad per deltagare enl budget: 12 tkr Utfall: 9 tkr/ per deltagare Insatsansvarig Anne-Marie Eriksson 6 Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng

99 Långsiktigt mål Unga vuxna ska känna till hur och var man söker hjälp för psykisk ohälsa. De ska smidigt slussas till rätt vårdnivå genom att alla berörda verksamheter har god kännedom om varandra. Tillgängligheten ska vara god. Det ska vara möjligt att nå vården på sätt som passar unga vuxna. Det ska finnas en etablerad samverkan med berörda samverkanspartner. De behandlingar och insatser som erbjuds ska motsvara patienternas behov och upplevas som värdefulla av brukaren. Alla har avslutats i uppföljningssystemet SUS eftersom förbundet avslutar sin finansiering av insatsen. Under året har man arbetat med 56 personer, varav 53 med personnr i sus. 51% är under 19 år eller yngre och går i gymnasiet eller borde gå där. 32 % haft arbete när man sökt till Unga vuxna mottagningen. 10 % har ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. 15 % har ersättning från försäkringskassan och 5 % från arbetsförmedlingen. Alla 56 personer har avslutats men en del får fortsatt samtal vid ordinarie mottagning eller stöd i annan form. Vid avslut var 5 färre i arbete och 4 färre i studier, det kan bero på pågående rehabilitering eller avslutat gymnasiet. En slutrapport från projektet finns framtagen och publicerad på samverkanvg.se Landstinget i Värmland ser positivt på arbetssättet och diskuterar hur man kan införliva det i första linjen. Tillsvidare är den öppna mottagningen med dropin och egeninskrivning stängd. Däremot finns fortfarande möjlighet att söka sig till mottagningen med en vårdbegäran och en gång i veckan kan man få planerade tider i Årjäng. En Väg in Bengtsfors Ansvarig: Kommunala Vuxenutbildningen Budget: 200 tkr delfinansiering Utfall: 159 tkr Förväntat antal deltagare: 100 Utfall: i SUS 67 Egen statistik: 249 Kostnad per deltagare enl budget: Förbundet finansierar del av Samordnare Ulrika Moberg samt timmar för KBT terapeut Margareta Blidstam Samordningsförbundet avslutar sin finansiering helt i och med 2015 En styrgrupp finns för En-väg-in : Solveig Andersson kommunchef (sammankallande), Jan Andréasson, ifo-chef, Per von Krogh, ame-chef, Morgan Johansson/Göran Eriksson, arbetsförmedlingschefer och Madeleine Hartman, chef kommunala vuxenutbildningen. Beskrivning av En väg in medarbetare Målet är att nå alla unga upp till 25 år som är inskrivna på AF och att alla får en individuell plan för att etablera sig på arbetsmarknaden. Målet är också ansvara för kommunens aktivitetsansvar för de som slutar gymnasieskolan i förtid Så kallade hemmasittare når vi genom det kommunala aktivitetsansvaret där En väg in har möjlighet att erbjuda aktivitet. De unga som har en aktivitetsersättning har kommit till En väg in genom socialtjänsten. Arbetsätt och metod Vi har utgått från ett individperspektiv där fokus har legat på att ta vara på deltagarens egna resurser, erfarenheter och färdigheter. Alla deltagarna har upprättat sina egna Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng 7

100 handlingsplaner som legat till grund för individuella samtal. Vi har sett att det är viktigt att planerna är ungdomarnas egna. Denna har sedan fått ligga till grund för vilka aktiviteter som genomförs men också som ett pedagogiskt verktyg för de individuella samtalen. Dessa planer har varierat mycket beroende på hur långt ifrån arbetsmarknaden personen stått. De ungdomar som stått absolut längst ifrån längst arbetsmarknaden har samordning av resurser och tid varit de mest framgångsrika metoderna. Flerpartsamtal och täta uppföljningar med t.ex. SOC/AF har varit också varit viktiga. Ibland har vi kopplat vi in AF Rehab för eventuell utredning eller om behov funnits socialkonsulent och ibland också arbetspsykolog. Utöver detta har vi kopplat på aktiviteter som t.ex. individuella studiebesök tillsammans med en ungdomshandläggare, individuell fysisk träning tillsammans med ungdomshandläggare för att sedan succesivt kunna stöttat deltagarna till att nå ett större mål. Exempel på sådana mål skulle kunna vara En väg in ordinarie aktiviteter, praktik, jobb eller studier i ordinarie verksamhet. Samarbete Samarbete sker främst mellan Arbetsförmedlingen, Socialtjänst, Vuxenutbildningen, Individ Samverkan inom Finsam, Arbetsmarknadsenheten, Närhälsan Rutiner för samverkan som byggts upp är gemensamma arbetsgruppsmöten, att alla deltagare får samma start i verksamheten, fasta tider för flerpartsmöten, kontinuitet för deltagarna för de fasta tiderna, väl genomtänkt basinformation till deltagarna. Handläggarna från Vuxenutbildningen, AF och Socialtjänsten är placerade på Utvecklingscentrum d.v.s. under samma tak. Största skillnaden är just samlokaliseringen. Detta snabbar upp beslutsvägar och det minskar risken för att våra deltagare falla mellan stolarna. Vi har mer insyn i varandras verksamheter och en tydligare förståelse hur man arbetar samt att man kan informera deltagarna för de olika verksamheterna på basnivå. Det blir ett effektivare sätt att hantera en samsyn och deltagarna har en större förståelse och blir trygga i att vi så väl känner till varandra. Det klart att det blir kultur och regelkrockar, men eftersom vi har en bra samverkan så kan vi ofta anpassa oss till varandra i individuella lösningar. Inte vara så fyrkantig utan tänka utanför boxen och tänja på regelverket i den mån vi kan. Vi tänker att det finns inga fel så länge vi kan motivera det! Bara vi har viljan så kompletterar vi varandra. En Väg In har en enad syn på att vi ska arbeta med deltagare i En Väg In. Grunden är att se varje människas behov och försöka hitta individuella lösningar. En väg in medarbetarna har gemensamma mål. Målet är att motivera deltagarna till att själva hitta sina styrkor, utforska sin kompetens och att finna de områden som just de är bra på. Vidare är målet att se alla individer som människor, med lika möjligheter och rättigheter, och att inte låta föreställningar styra hur vi ser personers möjligheter att lyckas. Aktiviteter Utöver individuella aktiviteter har deltagarna också gruppaktiviteter. Under våren 2015 fanns en KBT-terapeut från vårdcentralen knuten till verksamheten och kunde erbjuda i första hand en gruppaktivitet men också en enkle väg in till enskilda samtal på vårdcentralen. Inslaget med KBT-terapeut fick positiv feedback av deltagarna. Ett flertal deltagare fick en kontakt in till vården för enskilda samtal, trösklarna sänktes. Tyvärr fanns inte tidutrymmet för Närhälsan kvar till hösten att medverka på detta sätt. Alla deltagare i En väg in har fått basinformation av Arbetsförmedlingen. De har också deltagit i gruppaktiviteter som anpassats efter deras individuella behov. Tema för de olika aktiviteterna har varit målplanering, personlig utveckling, sociala medier och jobbsökaraktiviteter. Då flera i målgruppen har ofullständigt gymnasiebetyg har vi också fokuserat på studier och Vuxenutbildningen. Flertalet av de som varit inskrivna har träffat planeraren på Vuxenutbildningen och de har också haft möjlighet att prova på studier. Inom 8 Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng

101 personlig utveckling har vi bl.a. använt Kjell Enhagers filmer Jag AB och Fack för framgång. Inom jobbsökaraktiviteter har vi bjudit in företagsledare från företag i kommunen. Deltagarna har haft möjlighet att ta del av vad som är viktigt att tänka på då man söker jobb och vad som är viktigt att tänka på för att behålla jobbet. Detta är också ett led i att utveckla vårt nätverk medföretagen i Bengtsfors kommun. Insatsen har under 2015 haft 249 deltagare, 183 av dem är avslutade varav 131 till arbete och 18 till studier. Registrerade i det uppföljningssystem för samverkan (SUS) finns 67 med personnummer. Av dem är 50 % år. 4 % har ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. 1 % har ersättning från försäkringskassan och 31 % från arbetsförmedlingen. Ca 60 % har ingen offentlig försörjning utan försörjs av föräldrar. Skälet är att de ännu inte kommit in i Arbetsförmedlingens ungdomsgarantiprogram. Det startar efter 90 dagars aktivt arbetssökande och ger då rätt att söka aktivitetsstöd. Praktikcoach Åmål Ansvarig LSS Åmål Budget: 480 tkr Utfall: 480 tkr Förväntat antal deltagare: 16 Utfall: 12 Kostnad per deltagare enl budget: 30 tkr Utfall: 40 tkr/ per deltagare Coach/studieansvarig Carina Svärd Mål För individen Verksamheten ska leda till arbetsrelaterad praktik och göra deltagaren bättre förberedd och få en större insikt vad ett arbetsliv innebär Att våga pröva sin förmåga och sina kunskaper Mål För myndigheter/företag Bättre arbetsmetoder och ökad samverkan kring målgruppen Bättre resursanvändning av det som finns hos myndigheterna för att stödja målgruppen Ökad förståelse för målgruppen Unga med aktivitetsersättning har erbjudits en öppen och kravlös verksamhet där man målar, träffar andra och pratar. Verksamheten har under 2015 kompletterats med en mer praktikförberedande verksamhet med arbetsnamnet Komigång. Arbete har gjorts för att anpassa arbetet och utbilda medarbetare och arbetsledare i bemötande så att arbetsområden inom arbetsmarknadsenheten kan fungera för målgruppen. Utöver det har kontakter och stöd getts till ett socialt företag, Händiga Huset, för att kunna ta emot praktikanter. Finansiering upphör efter Verksamheten har haft svårt att få deltagare främst för att de med aktivitetsersättning har bedömts av försäkringskassan vara för sjuka för att delta. Sammantaget har 12 med aktivitetsersättning/ sjukskrivning deltagit. Någon har börjat på folkhögskola, några har ansökt om daglig verksamhet inom LSS och några har kommit igång med praktik. Alla har kvar sin ersättningsform Praktikcoach Dals-Ed Ansvarig: Ame Dals-Ed Budget: 250 tkr Utfall:250 tkr Förväntat antal deltagare: 16 Utfall: 31 Kostnad per deltagare enl budget: 15 tkr Utfall: 8 tkr/ per deltagare Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng 9

102 Coach Inga-Lill Tellskog Verksamheten kommer till viss del få fortsatt finansiering under Målet är att ge unga människor med funktionshinder/svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden få personlig coaching för att kunna se de möjligheter som trots allt finns på arbetsmarknaden. 16 ungdomar ska medverka under 2015 och alla ska på sikt klara av att fungera på en arbetsplats och ha kommit fram till ett yrkesval och en plan för att närma sig arbetsmarknaden Långsiktigt mål är att etablera samarbets- och arbetsformer för att hitta de ungdomar som behöver extra stöd för att hitta, få och behålla ett arbete Under 2014 arbetade man fram ett bra koncept med utbildning och stöd till arbetsgivare som kunde tänka sig att medverka till praktikplatser för personer med svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Under 2015 har man upprätthållit detta genom täta kontakter och att också matcha rätt person med rätt arbetsplats. Kontakt med arbetsförmedlingens sius som besökt arbetsgivare ihop med praktikcoach. Fortfarande ser man dock svårigheter för de som befinner sig i gränsen mellan daglig verksamhet enligt LSS och förmåga till anpassad anställning. Insatsen har haft 31 deltagare varav 18 är under 30 år. 61% har haft försörjningsstöd 19% ersättning från försäkringskassan och 16% från arbetsförmedlingen. 19 personer är avslutade och av dem har 13 börjat arbeta varav 7 med statlig subvention. Praktikcoach Säffle Ansvarig: Arbetsförmedlingen och Ame Säffle Budget: delfinansierat 300tkr Utfall: 347 tkr Förväntat antal deltagare: 30 Utfall: 44 Kostnad per deltagare enl budget: 10 tkr Utfall: 8 tkr/ per deltagare Coach Camilla Johansson Målet är att ge unga människor med svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden de kunskaper som behövs för att hitta en hållbar yrkesinriktning som stärker deras yrkesval. 30 ungdomar ska medverka under 2015 och alla ska ha hitta sätt att klara av att fungera på en arbetsplats och ha kommit fram till ett yrkesval och en plan för att närma sig detta yrkesval och arbetsmarknaden. Ansvarig coach är anställd på arbetsförmedlingen men placerad på Ame. Innehållet är huvudsak individuell coachning som sker utifrån deltagarens förutsättningar att klara arbete. Många har någon form av funktionsnedsättning men bara en person har aktivitetsersättning. Ca hälften är nya i Sverige. Alla är under 26 år. Parallellt har Camilla arbetat med en grupp som hon fått ut i praktik och där hon besöker dem på arbetsplatsen ca 1 ggr veckan och också stämmer av med arbetsgivaren. Samtidigt har det funnits grupp som behöver mycket samtal och stöd för att våga sig ut på en praktik. I några fall har hon behövt koppla på arbetsförmedlingens SIUS för att de ska få rätt stöd. En arbete har skett i flerpart med andra myndigheter. Aktiviteten avslutas i och med 2015 och de 7 som fortfarande behöver stöd tas över av sius i arbetsförmedlingen. Häromveckan var det en tjej som jag hjälpte till jobb som ringde mig, nu som representant för företaget, och ville ha in en praktikant som de kan lära upp för timtid, det är kul då känner man att man har gjort något bra. Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng 10

103 Reflexioner från coach Samverkansvinster : Information mellan myndigheterna om AF s olika program och vad som gäller fungerar smidigt snabbare administrationsvägarna mellan myndigheterna bygger broar med mer förståelse för varandras verksamheter så att det inte blir vi och dom samt att man direkt kan ge besked vad som gäller. större förståelse för varandras jobb ex integration inom kommunen samt SFI, vilket engagerat jobb och hur viktigt det är att vi tillsammans jobbar med detta annars lyckas vi inte med detta gigantiska uppdrag Blivit mer ett med kommunens viktiga verksamheter som socialförvaltning, alkpol, ame, komvux, sfi Ser det gemensamma uppdraget kring individen, inte någon man ringer då och då. Stor beundran av duktiga SFI lärare som brinner för sitt jobb och gör allt för att lösa SFI och praktik. Systemhinder: all sekretess som finns överallt som skulle kunna tänjas på för det skulle ibland göra det lättare för individen Målgruppen: Det är stor skillnad med de personer som kommer från etableringen. Beroende på utbildningsbakgrund och det egna landets traditioner så är en del väldigt ambitiösa och drivna och vill fort komma ut på arbetsmarknaden, ibland så att man får bromsa dem. De som däremot inte har någon utbildning och där traditionen är hemarbete för kvinnorna är det mycket svårare att arbeta för en framtid på en arbetsmarknad. Det finns också de som har en specifik utbildning och inte kan tänka sig att göra några avsteg från det. Samtidigt är det väldigt givande att jobba med de från etableringen eftersom de är väldigt tacksamma för allt man gör för dem. Framgångsfaktorer: Arbetsgivare är mycket givande att jobba med och utan dem skulle de sökande inte komma i jobb. Något av det viktigast är att hålla det man lovar. Om jag ska återkomma med besked ex på måndag ska jag också göra det den dagen. Man måste visa respekt för deras jobb och visa intresse och ta sig tid. Det som har gjort att de jag arbetat med är kvar på sina arbetsställen är att jag alltid funnits med i bilden före och efter det blivit anställning. Det jag kommer att ta med mig är att fortsätta jobba på det sättet jag gör nu och fortsätta med det i min nya roll och vara den jag är och inte se hinder utan möjligheter med de man jobbar med för alla har potential. Jag skall även försöka ha kvar det fina samarbeta jag fått med andra aktörer. Insatsen har haft 44 personer i åldrarna år 14 % har haft ekonomiskt bistånd från kommunen, 2% från försäkringskassan, 25% integrationsersättning och 59% från arbetsförmedlingen 44 personer är avslutade varav 12 till arbete och 9 till studier. Sammanfattning ungdomsinsatser Totalt har 193 personer avslutats registrerade i SUS. I gruppen Övrigt finns många som får fortsatt stöd på olika sätt. Sammantaget har 71 börjat arbeta och 30 fortsatt eller börjat studera ibland med fortsatt offentlig ersättning helt eller på deltid. Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng 11

104 Vid avslut ungdomsinsatser Övrigt 23% arbete 28% Arbetssökan de på af 24% Arbete med lönesubv 11% Studier 16% Försörjning före resp efter insats Start 5 1 Avslut Av de med ingen offentlig försörjning före är individer försörjda av släkt eller sparade medel. De går i skola (gymnasiet) eller är arbetslösa och har ännu inte kommit in i Ungdomsgarantin och fått aktivitetsstöd. En person kan ha ersättningar från flera håll. Ungdoms och Vuxencentralen Åmål Ansvarig: Åmåls kommun Finansiering: 1/3 av samordnare och lokaler för samlokalisering. Övrig personal från behandlingsenheten IFO, två vårdcentraler och psykiatrin. Samarbete etableras med BUP, skolhälsovård, Jobbcenter, af, fk Antal i år : ca 70 personer Processledare Mia Hed Mottagningen startade under maj och har haft drop-in tider 2 kvällar i veckan och varje förmiddag mellan 8:30 och 10:00. Utöver det finns möjlighet till bokade tider. Fram till september har ca 43 personer har sökt mottagningen. Under oktober till december har ytterligare 31 nya tillkommit. Av dem är 4 under 18 år. Enbart i december hade centralen ca 100 besök där en stor del av dem var intensivt arbete med bl.a Hap-programmet som är ett Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng 12

Finansiell analys i budget och årsredovisning

Finansiell analys i budget och årsredovisning EN IDESKRIFT OM Finansiell analys i budget och årsredovisning FOKUS PÅ BALANSKRAVSUTREDNING OCH RESULTATUTJÄMNINGSRESERV Finansiell analys i budget och årsredovisning fokus på balanskravsutredning och

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument 1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-12-18 195 Dokumentansvarig

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

2010-06-17 FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015

2010-06-17 FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015 Dnr: 2009/797 042 1(10) Administrativa sektorn Bo Ekström 2010-06-17 Budgetberedningen FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015 Förvaltningens arbetssätt

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Budget 2017, plan

Budget 2017, plan Budget 2017, plan 2018-2019 Dals-Eds kommun KF 2016-06-08 Innehållsförteckning 1 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE... 3 2 OMVÄRLDENS PÅVERKAN... 4 3 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR... 8 3.1 KOMMUNENS UTVECKLING...8 3.2

Läs mer

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018 Ärendebeskrivning 1 (9) Enheten för Ekonomistyrning Handläggare Datum Diarienummer Agneta Gustavsson Veronica Hedlund Lundgren 2015-11-30 LK/152610 Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Läs mer

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Dnr: KS 2009/19 Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Förord Förutsättningarna för budget 2010 är svårare än någon gång tidigare. Finanskris och lågkonjunktur har medfört att prognoserna för kommunens

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007 Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Jönköpings kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Helena Patrikson Inger Andersson Susanne Karlsson Jonas Leander Marcus Wernborg Carin Jesenicnik Innehållsförteckning

Läs mer

Revisionsrapport Skurups kommun Building a better working world

Revisionsrapport Skurups kommun Building a better working world Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2014 Skurups kommun Granskning av årsredovisning 2013 EY Building a better working world Innehåll 1. Inledning 2 2. Resultatutfall mot budget

Läs mer

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN DALS-EDS KOMMUN BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN 2017-2018 BOKSLUTS- OCH BUDGETDIALOG 2015-03-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Skatteunderlagsprognos... 3 Befolkningsprognos... 4 Skatteintäkter, generella

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan JOKKMOKKS KOMMUN Budget 2017 Styrprinciper Ekonomisk treårsplan 1 Jokkmokks kommuns styrmodell 1.1 Styrmodellens struktur och styrprinciper Visionsdokument Ett nytt visionsdokument för Jokkmokks kommun

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006 Finansiell profil Falköpings kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Budget 2017, plan 2018-2019 Dals-Eds kommun KS 2016-11-02 Innehållsförteckning 1 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE NY SKRIVNING!... 3 2 OMVÄRLDENS PÅVERKAN... 4 3 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR... 9 3.1 KOMMUNENS UTVECKLING...9

Läs mer

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13)

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13) Styrande dokument Måldokument Plan Sida 1 (13) Finansplan 2016-2018 Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015 Sida 2 (13) Inledning Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2015 en strategisk plan

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Månadsuppföljning per den 30 april 2014

Månadsuppföljning per den 30 april 2014 20 maj 2014 KS-2014/284.182 1 (9) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 30 april 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2009 Eva Lagbo Bergqvist Ing-Marie Englund Erika Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4

Läs mer

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse Kommunstyrelsen Ekonomisk rapport per -05-31 Driftredovisning Tkr Budget Prognos Avvikelse Kommunstyrelsen 81690 81690 - HUL - - - Barn- och utbildningsnämnden 188865 188865 - Socialnämnden 184123 183623

Läs mer

Några övergripande nyckeltal

Några övergripande nyckeltal www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet

Läs mer

2015-01-16. Dnr Kst 2015/28 Riktlinjer, tidsplan och preliminära budgetramar 2016 och 2017. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2015-01-16. Dnr Kst 2015/28 Riktlinjer, tidsplan och preliminära budgetramar 2016 och 2017. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (8) 2015-01-16 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/28 Riktlinjer, tidsplan och preliminära budgetramar 2016 och 2017 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

Månadsrapport maj 2014

Månadsrapport maj 2014 Månadsrapport maj Ekonomiskt resultat -05-31 51,3 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med maj uppgår till 51,3 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Kommunalekonomisk utjämning Utjämningsåret 2005

Kommunalekonomisk utjämning Utjämningsåret 2005 Kommunalekonomisk utjämning Utjämningsåret 2005 OE0110 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella

Läs mer

Datum 2014-05-26 Datu 1400315 EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014

Datum 2014-05-26 Datu 1400315 EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014 Koncernkontoret Åke Andersson Chefcontroller 040-6753637 ake.andersson@skane.se Datum 2014-05-26 Datu 1400315 1 (13) EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014 Sammanfattning Periodresultatet för första

Läs mer

8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14

8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14 Verksamhetsplan 2014-2016 8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14 8.1. DRIFTBUDGET...14 8.2 RESULTATBUDGET...21 8.3 BALANSBUDGET...22 8.4. NOTER...23 Verksamhetsplan 2014-2016 14 8. Kommuntotalt

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Budget 2017, plan

Budget 2017, plan DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Ekonomikontoret Datum: 2016-01-08 Lars Hustoft D.nr: Budget 2017, plan 2018-2019 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2012-12-05 om delvis förändrad budgetprocess som i huvudsak

Läs mer

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2003

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2003 Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2003 OE0110 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Månadsuppföljning. November 2012

Månadsuppföljning. November 2012 A Månadsuppföljning November 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 november 2012 Skatteunderlagsprognosen per oktober pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna

Läs mer

Delårsrapport T1 2013

Delårsrapport T1 2013 130605 Delårsrapport T1 2013 Resultatet för perioden 1 januari - 30 april uppgår till -11,3 (-4,1) Mkr, att jämföra med budget på -10,6 Mkr. Helårsprognosen för kommunens resultat bedöms till 4,1 Mkr,

Läs mer

Laxå 2020. Ett projekt för hållbar ekonomi och verksamhet. Nulägesbeskrivning och prognos för år 2020

Laxå 2020. Ett projekt för hållbar ekonomi och verksamhet. Nulägesbeskrivning och prognos för år 2020 2020 Ett projekt för hållbar ekonomi och verksamhet Nulägesbeskrivning och prognos för år 2020 1 1950 1953 1956 1959 1962 1965 1968 1971 1974 1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010

Läs mer

Budget 2017 Plan 2018-2019 Orust kommun

Budget 2017 Plan 2018-2019 Orust kommun Budget 2017 Plan 2018-2019 Orust kommun 2016-06-08 Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet de gröna, Folkviljan Orust, Vänsterpartiet och Orustpartiet Innehåll Inledning 3 Kommunens organisation

Läs mer

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 En sammanfattning av årsredovisningen DET EKONOMISKA RESULTATET För femtonde året i rad hade kommunen ett positivt resultat. Överskottet var 5,9 miljoner kronor och berodde

Läs mer

PROTOKOLL. Claes Rydberg, kommunchef Nicklas Bremefors, ekonomichef Inger Bengtsson, markhandläggare, 155 Ulrica Swärd Bütikofer, nämndsekreterare

PROTOKOLL. Claes Rydberg, kommunchef Nicklas Bremefors, ekonomichef Inger Bengtsson, markhandläggare, 155 Ulrica Swärd Bütikofer, nämndsekreterare Plats och tid Enåsenrummet, Förvaltningshuset, Ljusdal, klockan 08:30-10:30 Beslutande: Övriga deltagande Utses att justera Roland Bäckman (S) Yvonne Oscarsson (V) Leif Hansen (SRD) Lars Molin (M) Helena

Läs mer

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2001

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2001 Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2001 OE0110 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3

Läs mer

God ekonomisk hushållning och Gävle kommuns finansiella målsättning

God ekonomisk hushållning och Gävle kommuns finansiella målsättning REVISIONSRAPPORT 2007-06-07 Kommunstyrelsen Dnr God ekonomisk hushållning och Gävle kommuns finansiella målsättning Propositionen God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting ledde till förändringar

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Pajala kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 17 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2

Läs mer

1 (34) Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101

1 (34) Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101 1 (34) Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Ar rvidsjaurs kommun Om arbetet med attt omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101 2 (34) 3 (34) 4 (34) 5 (34)

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2015-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2015-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2016-03-16 Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående

Läs mer

Allmänna bidrag till. 25 kommuner

Allmänna bidrag till. 25 kommuner Allmänna bidrag till 25 kommuner Förslag till statens budget för 2014 Allmänna bidrag till kommuner Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Lagförslag... 9 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Månadsrapport maj 2015

Månadsrapport maj 2015 Månadsrapport maj Ekonomiskt resultat -05-31 136,2 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med maj uppgår till 136,2 miljoner. Resultatet för motsvarande period 2014 var

Läs mer

Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Jönköping kommun. Granskning av årsredovisning 2008

Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Jönköping kommun. Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna Jönköping kommun Granskning av årsredovisning 2008 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3

Läs mer

Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014.

Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014. Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014. Timrå kommun April 2015 Marianne Harr Godkänd revisor Certifierad kommunal revisor Jenny Eklund Auktoriserad revisor Emma Andersson Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016

Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016 2016 Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se Månadsrapport Februari 2016 Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016 Stockholms läns landsting Månadsrapport per februari 2016 2 (9) Perioden

Läs mer

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 KOMMUNFAKTA ANTAL INVÅNARE 1 JANUARI (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 PERSONAL 1 JANUARI (antal) POLITISK STÄLLNING 2014 Parti Mandat 1200 1000 800 600 Antal

Läs mer

Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012

Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 2009-12-10 Dnr: KS 2009/19 Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Fastställd av kommunfullmäktige 2009-06-17 93, med ändringar och tillägg i enlighet med kommunfullmäktiges beslut 2009-11-19 142

Läs mer

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2001-2003 2001 2002 2003 Antal invånare, 31/12 117 896 118 581 119 340 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 8 625 9 111 9 100 Verksamhetens

Läs mer

Mål och Budget för Avesta Kommun 2007-2009

Mål och Budget för Avesta Kommun 2007-2009 AVESTA KOMMUN Mål och Budget för Avesta Kommun 2007-2009 Kommunfullmäktiges beslut 2006-11-27 100 1 Innehållsförteckning Förord... 3 Mål... 4 Övergripande förutsättningar... 6 Budgetdirektiv/förutsättningar...

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 2002 2003 2004 Antal invånare, 31/12 118 581 119 340 119 927 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 9 111 9 100 9 336 Verksamhetens

Läs mer

Månadsrapport oktober

Månadsrapport oktober Månadsrapport oktober Resultat jan-okt 58,1 mkr Årsprognos 31,9 mkr (1,5%) Årsprognos sept 27,7 mkr (1,7%) Budget 41,2 mkr (2,2 %) Avvikelse -9,3 mkr Prognos investeringar 214 mkr (69 % av budget 312 mkr)

Läs mer

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun Nyckeltalsanalys Vännäs kommun November 2008 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...3 1.4 Avgränsning...3 2 Allmän grundanalys...4 2.1 Grunddata...4

Läs mer

1. Kommunens ekonomi... 4

1. Kommunens ekonomi... 4 Rev 18 1 2 3 4 5 1. Kommunens ekonomi... 4 Lerums kommun har under flera år haft en ansträngd ekonomi med stora underskott inom verksamheterna. Så här kan det självklart inte fortsätta men vad som heller

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Preliminär budget 2015

Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminärt beslut i kommunfullmäktige 10 juni Definitivt beslut i kommunfullmäktige 18 november 2013-08-14 Budget 2015 Budget 2015 tar utgångspunkt i de strategiska

Läs mer

Budget 2016, plan 2017-2018

Budget 2016, plan 2017-2018 Kommunledningsförvaltningen Wibecke Björkelund Ivarsson, 0550-880 21 wibecke.bjorkelundivarsson@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2015-10-01 Ks/2015:185 041 Budget Sida 1(3) Budget 2016, plan 2017-2018

Läs mer

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 Tertialrapport 1/1 30/4 2015 Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 TERTIALRAPPORT Sida 3(15) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 5 Resultat och balans...

Läs mer

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 Anders Nilsson Jonas Eriksson Mona Fridell 2016-01-22 Vilka av Sveriges 290 kommuner är mest lika GOTLAND Det beror på om man vill göra en övergripande

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 13 142168-15 Rapport beträffande delårsgranskning.docx Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Bedömning av mål med betydelse för

Läs mer

Övertorneå kommun ~ Budget 2008 ~ Flerårsplan 2009-2010

Övertorneå kommun ~ Budget 2008 ~ Flerårsplan 2009-2010 Övertorneå kommun ~ 2008 ~ Flerårsplan 2009-2010 Fastställd av Kommunfullmäktige 2007 11-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 2008, flerårsplan 2009-2010 Omvärldsanalys 3 Befolkning, arbetsmarknad och sysselsättning

Läs mer

Utfallsprognos per 31 mars 2015

Utfallsprognos per 31 mars 2015 Kommunkontoret Ekonomiavdelningen Tjänsteskrivelse -04-23 1(6) Henrik Nilsson 046 35 55 21 henrik.nilsson3@lund.se Kommunstyrelsen Utfallsprognos per 31 mars 1 Sammanfattning Årets första utfallsprognos

Läs mer

Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016

Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016 Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016 Fastställd av kommunstyrelsen 2013-09-24 96 Inledning Idag har Lycksele kommun för stor kostym i förhållande till vårt ekonomiska utrymme. Nu

Läs mer

1 Budgetanvisningar 2017 KA 2016/195 Jörgen Karlsson. Kommunfullmäktige sammanträder i Kungshamns Folkets Hus kl 17.30 samma dag.

1 Budgetanvisningar 2017 KA 2016/195 Jörgen Karlsson. Kommunfullmäktige sammanträder i Kungshamns Folkets Hus kl 17.30 samma dag. Kallelse 2016-04-07 Kallelse till EXTRA kommunstyrelse Tid Torsdagen den 21 april 2016 kl. 17.15 Plats Ordförande Kungshamns Folkets Hus Mats Abrahamsson Ärende sammanträde Dnr Föredragande 1 Budgetanvisningar

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 Revisionsrapport April 2011 Erika Svensson Helen Samuelsson Dahlstrand Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...5 2.1 Bakgrund...5 2.2 Revisionsfråga och metod...5 3 Granskningsresultat...6

Läs mer

Månadsuppföljning per den 30 september 2013

Månadsuppföljning per den 30 september 2013 16 oktober 2013 KS-2013/254.182 1 (11) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 30 september 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2025

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2025 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 213-4-3 Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 225 - Översyn år 213 197 1975 198 1985 199 KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 2 Planeringsförutsättningar Planeringsfolkmängden

Läs mer

ANTECKNINGAR FÖRDA VID SAMMANTRÄDE MED BUDGETBEREDNINGEN

ANTECKNINGAR FÖRDA VID SAMMANTRÄDE MED BUDGETBEREDNINGEN ÄNGELHOLMS KOMMUN Budgetberedningen 1 (3) ANTECKNINGAR FÖRDA VID SAMMANTRÄDE MED BUDGETBEREDNINGEN Tid 2014-09-22 2014-09-23 Plats Ärende Ledamöter Övriga deltagande Hotell Erikslund Förslag till budget

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun 2007 2009

Finansiell profil Melleruds kommun 2007 2009 Finansiell profil Melleruds kommun 007 009 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 007 009................. Så

Läs mer

Burlövs kommun. il/ ERNST & YOUNG. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2012. Qua/ity In Everything We Do

Burlövs kommun. il/ ERNST & YOUNG. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2012. Qua/ity In Everything We Do Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna April 2013 Burlövs kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2012 il/ ERNST & YOUNG il/ frnst & YOUNG Qua/ity In fverything We Do Innehåll

Läs mer

Månadsrapport juli 2012

Månadsrapport juli 2012 Månadsrapport juli 2012 Tillgänglighet till specialiserad vård Vårdgaranti och kömiljard Under semestermånaderna har färre verksamheter nått målen för vårdgaranti och kömiljard. Flera förbättringsarbeten

Läs mer

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.

Läs mer

SAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING... 4 2. RESULTATRÄKNING... 4. 2.1 Resultatanalys... 4 2.2 Kommentarer... 6 3. BALANSRÄKNING... 7

SAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING... 4 2. RESULTATRÄKNING... 4. 2.1 Resultatanalys... 4 2.2 Kommentarer... 6 3. BALANSRÄKNING... 7 Revisionsrapport 10/2009 Åstorps kommun Granskning av årsbokslut 2009 Bengt Sebring, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf. Bengt Joehns, 2:e v ordf. Stig Andersson Nils Persson Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2012. Haninge kommun. Granskning av årsredovisning 2011

Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2012. Haninge kommun. Granskning av årsredovisning 2011 Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2012 Haninge kommun Granskning av årsredovisning 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 3 3 Syftet med granskningen...

Läs mer

KOMPLEMENT TILL BUDGET- FÖRSLAG ENLIGT REMISS 2012 2014

KOMPLEMENT TILL BUDGET- FÖRSLAG ENLIGT REMISS 2012 2014 KOMPLEMENT TILL BUDGET- FÖRSLAG ENLIGT REMISS 212 214 VILHELMINA KOMMUN Miljö och byggnadsnämnden, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 94-14 e-post: miljobyggnadsnamnd@vilhelmina.se

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas.

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas. 2015-11-05 1 Vision 2030 ska utgöra en övergripande och gemensam framtidsbild för Nybro kommun och de kommunala bolagen. Utifrån Nybros vision ska respektive verksamhet organisera sig och verka för att

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Kommunfullmäktige 2015-01-07. Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2015-01-19 kl. 18:00

Kommunfullmäktige 2015-01-07. Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2015-01-19 kl. 18:00 Kungörelse Kommunfullmäktige 2015-01-07 Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2015-01-19 kl. 18:00 Denna kallelse utgår även till ersättarna för kännedom. Vid eventuellt förhinder för ledamot

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Johan Lidström Lisbet Östberg Maj-Britt Åkerström 15 april 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Krokoms kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Kompletterande budgetunderlag 2016-2018

Kompletterande budgetunderlag 2016-2018 1 (7) Rapport Datum 2015-04-30 Västra Götalandsregionen Koncernstab Verksamhetsuppföljning, Ekonomi & Inköp Handläggare: Emil Gisslow Telefon: 070-082 57 26 E-post: emil.gisslow@vgregion.se Kompletterande

Läs mer

RUR i praktiken RESULTATUTJÄMNINGSRESERV BALANSKRAVSUTREDNING. RUR i praktiken 1

RUR i praktiken RESULTATUTJÄMNINGSRESERV BALANSKRAVSUTREDNING. RUR i praktiken 1 RUR i praktiken RESULTATUTJÄMNINGSRESERV BALANSKRAVSUTREDNING RUR i praktiken 1 RUR i praktiken 2 Förord I kommunallagen och i lagen om kommunal redovisning finns ett regelverk för hur kommuner och landsting

Läs mer

God ekonomisk hushållning Planering och uppföljning Hur finansieras landstingets verksamhet? Kostnader och kostnadsutveckling.

God ekonomisk hushållning Planering och uppföljning Hur finansieras landstingets verksamhet? Kostnader och kostnadsutveckling. God ekonomisk hushållning Planering och uppföljning Hur finansieras landstingets verksamhet? Kostnader och kostnadsutveckling 11 maj 2015 Målstyrning i landstinget Landstingets övergripande mål Medborgare

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer