Bollebygds kommun - mål och budget

Transkript

1 Dnr: KS 2009/19 Bollebygds kommun - mål och budget Fastställd av kommunfullmäktige , med ändringar och tillägg i enlighet med kommunfullmäktiges beslut och

2 Förord Kommunfullmäktige beslöt den 17 juni 2009 om budgetramar 2010 för samtliga verksamheter. Med anledning av de kraftigt vikande skatteintäkterna innebar beslutet att nämnderna ålades ett generellt sparbeting motsvarande 2,5 procent av budgeten. Trots detta visade prognoserna på ett negativt resultat på -4,8 mkr. för Under hösten 2009 har staten beslutat om ett extra ekonomiskt bidrag till kommunsektorn, vilket för Bollebygds del innebär en intäktsförstärkning med 6,2 mkr. Dessutom har ett positivt utfall i den s.k. LSS-utjämningen tillfört kommunen 0,5 mkr. Konsekvensen av detta är att vi kan se en möjlighet att undvika ett negativt resultat Budgetförslaget anger nu ett positivt resultat på 2 mkr. Detta är inte i nivå med kommunens finansiella mål, vilka bör revideras under några år i kölvattnet av rådande ekonomiska tillstånd, men det är likväl på rätt sida nollstrecket. Eftersom den finansiella krisen också påverkar Bollebygds kommun, med bl.a. ökade kostnader för försörjningsstöd, anser vi det dessutom angeläget att ha en viss budgeterad reserv. Den uppgår i förslaget till 3,5 mkr. Vi ligger även fast med ett öronmärkt bidrag för personalbefrämjande åtgärder på 0,6 mkr. I flerårsbudgeten kan vi se att 2011 inte ser ut att medföra någon förbättring av det ekonomiska läget. Tvärtom kommer påfrestningarna på kommunen att vara minst av samma storlek som Det innebär, i sin tur, att det sparbeting fullmäktige redan beslutat om ligger fast och ska genomföras. Budgetarbetet måste präglas av insikten av kommande stora investeringar, inte minst i skolor och förskolor, och att detta förutsätter att vi gör allt vi förmår för att upprätthålla balans i kommunens ekonomi. Av de investeringar som föreslås 2010 är byggandet av ett LSS-boende för 10 mkr i anslutning till Krafthuset den mest angelägna. Här kommer vi att kunna erbjuda ett boende för dem som har speciella behov när det gäller bostadens utformning, dessutom med närhet till aktiviteter i Krafthuset. Kostnaden för den investeringen kommer vi successivt att få täckning för i det speciella utjämningssystem som hanterar kommunernas kostnader för LSSverksamhet. Utöver detta finns i investeringsbudgeten färdigställande av förskola i Töllsjö (påbörjad 2009), exploateringskostnader med anledning av detaljplanen för Krafthuset samt nödvändiga reinvesteringar i gatu- och VA-anläggningar. Här ingår omläggning av VA-ledning i Olsfors för 3 mkr. Trots de dystra ekonomiska förutsättningarna känner jag ändå att jag måste avsluta detta förord med lite positiva tongångar. Under hösten 2009 har den avstannande byggnationen kommit igång igen på flera av de fastigheter som är planerade för villor och bostadsrätter. Ännu fler är dessutom långt framme i planeringsprocessen. Vi ser en konstant ökning av invånarantalet, vilket också har stor betydelse för kommunens ekonomi, och den allra största framtidsfrågan, planeringen av den nya järnvägen, Götalandsbanan, med nytt resandecentrum i Bollebygd, ser ut att fortsatt gå Bollebygds väg.

3 Den politiska utmaningen är ganska given; ju bättre vi kan hantera den ekonomiska krisen och konsekvenserna för Bollebygds kommun, desto bättre står vi rustade att ta vara på alla våra goda förutsättningar när kurvorna åter börjar peka uppåt. För den politiska majoriteten i Bollebygds kommun Christer Johansson Ordförande, kommunstyrelsen

4 1. Inledning Kommunfullmäktige har fastställt driftbudgetramar och prioritering av inriktningsmål. Fullmäktiges beslut från juni månad innehöll endast driftbudgetramar för år 2010 och prioritering av inriktningsmål. Således behöver beslutet kompletteras med beslut om skattesats, driftbudgetramar , investeringsbudget, investeringsplan, balansbudget, finansieringsbudget samt mål för god ekonomisk hushållning. Sedan kommunfullmäktiges budgetbeslut i juni månad har regeringen beslutat om ökat anslag för kommunalekonomisk utjämning och tillfälligt konjunkturstöd. Besluten i vårpropositionen 2009 och i budgetpropositionen 2010 påverkar kommunernas intäkter under planperioden. Omfattning och tidpunkt beskrivs i avsnitt Mål och uppdrag 2.1 Prioriterade inriktningsmål För år 2010 prioriteras följande inriktningsmål: De kommunala verksamheterna skall utveckla sådana arbetsformer så att invånarnas delaktighet och möjligheter att påverka ökar. De kommunala verksamheterna skall främja invånarnas hälsa och bidraga till att de känner trygghet. Kommunen ska främja en långsiktigt hållbar utveckling och ta sin del av det globala ansvaret för en minskad klimatpåverkan. Kommunen ska också vara en förebild och genom planering och beslut stimulera till och ge förutsättningar för en god miljö. Omsorgsnämndens verksamhet skall bygga på respekt, delaktighet och integritet. Förebyggande arbete och insatser skall prioriteras. Barn- och utbildningsnämndens verksamhet skall präglas av pedagogisk mångfald så att barn och ungdomar tar till sig kunskap samt utvecklar sin pedagogiska kompetens, framtidstro och självständighet. 2.2 Mål för god ekonomisk hushållning Bakgrund Kommunallagen stadgar att varje kommun ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Genom ändring i kommunallagen ska det fr.o.m. budget 2006 anges mål för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning.

5 I regeringens proposition 2004/05:100 ges följande tolkning av begreppet god ekonomisk hushållning : Varje generation bör bära kostnaderna för den service som generationen själv beslutat om och själv konsumerar Mål för verksamheten Genom att formulera tydliga mål har de förtroendevalda möjlighet att staka ut den politiska färdriktningen. Genom uppföljning riktas intresset mot vad som åstadkoms och de förtroendevalda får underlag för ansvarsutkrävande och behov av förnyade insatser. En förutsättning för att Bollebygds kommun ska kunna anses ha god ekonomisk hushållning i verksamheten är att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att kunna följa upp om verksamheten är effektiv eller ej krävs att det formuleras mål som är tydliga och mätbara. De mål som anges för verksamheten står i relation till de ekonomiska resurser som ställs till förfogande. Kommunfullmäktige beslutar i budget om övergripande mål för respektive styrelse/nämnds verksamhet vilka är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen följs upp i årsredovisning, och i delårsrapport per den 31 augusti. Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning presenteras nedan per nämnd. Mål för kommunstyrelsen God och stimulerande arbetsmiljö. Bollebygds kommun är en stor arbetsgivare. Att personalen trivs och är frisk bidrar till att arbetet utförs på ett effektivt sätt. Arbetet skall bedrivas på ett långsiktigt hållbart sätt. Detta följs upp genom påståendet Bollebygds kommun är en bra arbetsgivare i medarbetarenkät och mätning av sjukfrånvaron som genomföres årligen. God folkhälsa. En förbättrad folkhälsa innebär ett lägre resursutnyttjande och ett högre välbefinnande hos kommuninnevånarna. Avstämning sker genom uppföljning av folkhälsomålen. Verksamheten skall bli kostnadseffektivare och rättssäkrare genom införande av nytt ärendehanteringssystem. (Detta kan delvis mätas genom antal överklagande och återremisser som skall minskas). Mål för barn- och utbildningsnämnden Sjukfrånvaron skall utifrån nivån 2009 hållas på en fortsatt låg nivå. Andelen barn i skolåldern som väljer att gå i skola utanför Bollebygd skall minska. För att förbättra resursutnyttjandet inom fritidshemsverksamheten och särskoleverksamheten skall ett nytt resursfördelningssystem arbetas fram för dessa verksamheter.

6 Andelen godkända elever i årskurs 9 som uppnått målen i samtliga ämnen skall öka. Detta skall ske utan att kostnadsskillnaden mot liknande kommuner ökar i jämförelse med Uppföljningen sker med hjälp av Skolverkets statistik. Mål för omsorgsnämnden Andelen vårddygn för vuxna missbrukare, placerade på institution eller i familjehem, skall minska. Personalresurserna skall genom förbättrad planering (bl a schemaläggning) tillvaratas på ett bättre sätt. Detta syftande till att minska sjukfrånvaro, övertid, mertid och behov av vikarier. Kostnad per timme inom hemtjänstverksamheten skall minska med 20 procent jämfört med 2009 års nivå. Samtliga av nämndens verksamheter skall 2010 omfattas av resursfördelningssystem som ersätter verksamheterna med medel för utförd prestation. Mål för byggnads- och miljönämnden Intäkter skall tas in i den utsträckning som verksamheten ger möjlighet till. Taxor skall ligga på liknande nivå som i grannkommuner. Målsättningen skall vara att självfinansieringen ökar med 5 procent under Minska körsträckor och arbetstidsåtgång genom samordning och samplanering av besiktnings- och tillsynsresor. Verksamheten skall bli kostnadseffektivare och rättssäkrare genom införande av nytt ärendehanteringssystem. (Kan delvis mätas genom antal överklagande och återremisser som skall minskas) Finansiella mål En god finansiell ställning är viktig för en kommun eftersom det ger en rimlig handlingsfrihet. De kommande årens budgeterade resultat kombinerat med en hög investeringsnivå kommer emellertid att medföra att Bollebygds kommuns finansiella ställning kortsiktigt försvagas. I ett längre perspektiv är dock målsättningen fortsatt att stärka kommunens finansiella ställning. Resultat För att finansiera verksamhet över tid krävs normalt positiva resultat (överskott). En viktig utgångspunkt för de finansiella målen är som tidigare nämnts att varje generation finansierar den egna konsumtionen. Det konjunkturella läget medför svårigheter med att för vart och ett av åren i planperioden uppnå en budget i enlighet med balanskravets bestämmelser. En komplicerande

7 omständighet är att tillfälliga statsbidrag beslutats av regeringen med för Bollebygds del 10,6 mkr 2010 men med endast 3,1 mkr för de följande två åren (se avsnitt 3.1.1). Planeringsförutsättningarna de kommande åren är således extra svåra. Enligt gällande bestämmelser är det möjligt att underbalansera budget genom att använda tidigare års överskott. Förutsättningen är dock att det finns synnerliga skäl (KL 8 kap 4 ). Ett synnerligt skäl kan därför vara att en kommun med stark finansiell ställning ges möjlighet att minska sin förmögenhet genom att upprätta en budget som inte är i balans. Det övergripande målet måste vara kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning, som bland annat innebär att varje generation ska finansiera sin kommunala service. Men målet bör kunna ses över flera år, inte strikt tillämpas varje enskilt år. SKL:s Om kommunernas och landstingens ekonomi maj SKL:s tolkning av balanskravet medför således ett krav på att kommunens ekonomiska ställning skall konsolideras (stärkas) över tid. De senaste fem åren har Bollebygds kommunen redovisat överskott vilket stärkt det egna kapitalet med sammanlagt över 40 mkr. De finansiella målen för Bollebygds kommun för motsvarande period motsvarar ett ansamlat resultatkrav om ca 30 mkr. Utfallet överstiger således fullmäktiges målsättning med cirka 10 mkr. Med föreslagen budget kommer kommunen att uppnå balans över planperioden. Däremot kommer kommunen inte att uppnå budget i balans för vart och ett av åren i planperioden. Kommunens resultatmål Målet för planperioden är att uppvisa positivt ekonomiskt resultat. Det ekonomiska resultatet ska över tid motsvara 2 procent av intäkterna från skatteintäkter och statsbidrag. Soliditet Måttet soliditet visar i vilken utsträckning kommunens tillgångar motsvaras av eget kapital. Soliditet används för att bedöma kommunens långsiktiga betalningsförmåga. Soliditeten uppgick till 60,1 procent exklusive den s.k. ansvarsförbindelsen (pensionsåtaganden t.o.m ). Denna medräknad uppgick soliditeten till 4,8 procent. Soliditeten (inklusive samtliga pensionsåtaganden) ligger i sjuhäradskommunerna i snitt på 18 procent. Medelvärdet i länet är en procent och i riket noll procent. Med föreslagen budget kommer soliditeten att försvagas 2010 och 2011 för att stärkas något Kommunens mål för soliditet Kommunens soliditet skall långsiktigt förbättras. Finansiering av investeringar Kommunen har de senaste åren haft som finansiellt mål att investeringar med undantag för exploateringar och avgiftsfinansierad verksamhet skall självfinansieras. Föreliggande investeringsplaner inom kommunen medför att ett sådant mål ter sig avlägset under planperioden. Kommande investeringar i bl a förskolor och skolor kommer att delvis behöva finansieras genom lån. Kommunen kommer under planperioden att behöva göra avsteg från detta finansiella mål. Kommunens mål avseende finansiering Volymen externa lån skall vid utgången av planperioden uppgå till högst 100 mkr.

8 Planperioden skall tolkas såsom åren Vid avstämning av de finansiella målen görs detta emellertid bakåt i tiden (rullande 3-årsperiod).

9 3. Ekonomi 3.1 Intäkter under planperioden Förändringar i de ekonomiska förutsättningarna Sedan kommunfullmäktiges budgetbeslut i juni har kommunens ekonomiska förutsättningar inför 2010 och planperioden i övrigt förändrats. Förutom sedvanliga förändringar i prognos för kommande års skatteintäkter har beslut tagits av regeringen om att i olika etapper och former tillföra medel till kommunsektorn. Tillskotten sker dels i form av utökat anslag för kommunalekonomisk utjämning dels som ett tillfälligt konjunkturstöd. De största tillskotten avser 2010 och är av tillfällig karaktär. Under viker därför kommunens intäktssida kraftigt till följd av att det tillfälliga stödet från 2010 tas bort. De medel som tillförs Bollebygds kommun till följd av regeringsbesluten och för vilka år tillskotten gäller framgår av tabellen nedan. Tabell 1 Tillfälligt konjunkturstöd samt ökat anslag för kommunalekonomisk utjämning Vårproposition 2009 Tillfälligt konjunkturstöd Ökat anslag kommunalekonomisk utjämning Budgetproposition 2010 Tillfälligt konjunkturstöd Ökat anslag kommunalekonomisk utjämning Summa/år tkr

10 3.1.2 Skatter och statsbidrag En avgörande faktor för intäkternas storlek är antalet invånare i kommunen. Antalet invånare antas i detta material uppgå till den 1:e november Prognostiserade intäkter har tagits fram med hjälp av Sveriges kommuner och landstings (SKL) beräkningsmodell för skatter och statsbidrag. SKL:s intäktsprognos avseende skatter och statsbidrag innebär år 2010 en förstärkning drygt tkr jämfört med budgeterade intäkter (KF juni). Förstärkningen består i intäkter till följd av regeringsbeslut (6 200 tkr) och ökat antal invånare med 28 (1 100 tkr) samt förbättrad prognos skatteintäkter (1 000 tkr). Tabell 2 Skatter och generella statsbidrag År Invånare, 1 nov föregående år Utveckling förvärvsinkomster % 0,6 % 2,50 % 3,40 % Skattekraft, egen kr/inv Förvärvsinkomster Skattesats 21,49 21,49 21,49 Skatteintäkt, tkr Inkomstutjämning Regleringsbidrag kr/ inv Regleringsbidrag, tkr Kostnadsutjämning kr/inv Kostnadsutjämning, tkr LSS-utjämning kr/inv LSS-utjämning tkr Kommunal fastighetsavgift Skatteavräkning kr/inv Tillfälligt konjunkturstöd vårprop kr/inv Tillf konjunkturstöd budgetprop kr/inv Summa skatter och statsbidrag, tkr

11 3.2 Driftbudgetramar 2010 Följande avsnitt ger en beskrivning av Bollebygds kommuns ekonomiska förutsättningar inför budgetår Budgetmodellen avser att skapa transparens, tydlighet samt omfatta ett befolkningssamband. Modellen redovisar beräknade nettokostnader ställda mot prognostiserade intäkter i form av skatter och statsbidrag. För att åstadkomma tydlighet kring det uppdrag som budgetramen medför skall samtliga nämnders budget innehålla budgeterade prestationer. Om budgeterade prestationskrav inte uppfylls skall detta resultera i budgetöverskott. Överskott kan efter beslut i kommunfullmäktige omfördelas till kommuncentral ofördelad budget eller annan styrelse/nämnd inom kommunen. Modellen tar sin utgångspunkt i aktuell budget (oktober 2009). Vidare innehåller modellen följande delar: Ansvarsförändringar vilka påverkar nämndernas ekonomiska förutsättningar. Detta kan utgöras av ny lagstiftning, krav på nya verksamheter eller nya regler för taxeintäkter eller statsbidrag. Beslut fattade under 2009 vilka påverkar verksamheten under Exempel på detta är införandet av vårdnadsbidrag som skedde fr o m halvårsskiftet I nedan redovisade förslag till driftbudgetramar 2010 har omsorgsnämnden tillförts tkr avseende volymökning inom individ- och familjeomsorgsverksamheten. De tillförda medlen utgör den återstående delen av de totalt tkr som nämnden äskade i samband med delårsrapport 1/2009. Befolkningsförändringar bör återspeglas i nämndernas ramar. Som grund för förändringarna används aktuell befolkningsprognos. Befolkningen delas utifrån ålder in i olika brukargrupper och förändringar av antalet personer i dessa redovisas. Förändringen ligger till grund för justering av nämndernas ramar. Inom verksamheterna förskola, förskoleklass, fritidshem samt äldreomsorg använder sig modellen en s.k. servicegrad. Servicegraden beskriver hur stor andel av kommunens invånare i ett åldersintervall som använder sig av verksamheten (ex förskola). Förändringen i befolkning multipliceras med servicegraden för att få fram en ramförändring. Avseende grundskola är sambandet mellan förändring i befolkning och justeringen direkt eftersom skolplikt föreligger. För att beräkna ramförändringens storlek används en modifierad enhetskostnad för respektive verksamhet. I materialet används kommunens enhetskostnader enligt SCB:s räkenskapssammandrag 2008 vilka indexerats till 2010-års nivå. Enhetskostnaderna har korrigerats med s.k. overheadkostnader och i vissa fall även lokalkostnader. Tanken är att en ökning eller minskning av verksamhetens volym inte automatiskt för med sig ökade/minskade kostnader för administration, ledning och lokaler. Detta medför att eventuella förändringar i lokalbehov till följd av volymförändringar inte har beaktats i modellen.

12 Förväntade kostnads- och intäktsökningar bör hanteras genom att nämndernas ramar indexeras. I budget 2010 har differentierade index för olika intäkts- och kostnadsslag använts. Under rubrik politiska prioriteringar förs konsekvenser av eventuella politiska prioriteringar in i modellen. Ett ekonomiskt förändringskrav är ett sätt att utsätta nämnderna för rationaliseringstryck. Förändringskravet uppgår 2010 till -2,5 procent. Som brukligt har även 2010 medel avsatts i en ofördelad budget. Denna uppgår till cirka tkr. Tabell 3: Driftbudgetramar 2010 (tkr) Aktuell Ändrat Eff fattade Befolkn S:a exkl. Index S:a inkl Pol S:a exkl. Krav S:a inkl Budgetram tkr budg 09 ansvar beslut förändr index index prio. faktor -2,5% faktor Barn- & utbildningsn Omsorgsnämnd Bygg- & miljönämnd Kommunstyrelse Kommunfullmäktige Revisionen Valnämnd Överförmyndare Finansförvaltning Summa Ofördelad budget Ofördelad budget Personalbefrämjande åtg -600 Räntenetto Budgeterat resultat Summa Skatter & SB S:a intäkter

13 3.3 Driftbudgetramar Tabell 4: Driftbudgetramar (tkr) Nämnd Kommunfullmäktige Revisionen Valnämnd Överförmyndare Kommunstyrelse Barn- & utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Bygg- & miljönämnd Summa nämnder Ofördelad budget Personalbefrämjande åtgärder Finansförvaltning Räntenetto Summa centralt Summa verksamhetens nettokostnader Skatter & SB (SKL okt) Budgeterat resultat Som tidigare beskrivits varierar de ekonomiska förutsättningarna kraftigt mellan åren till följd av att tillfälliga statsbidrag fördelas olika mellan planperiodens år. Mellan år 2010 och 2011 försvinner cirka tkr i statsbidragsintäkter (se avsnitt 3.1.1). I driftbudgetramarna ovan har intäktsbortfallet 2011 och 2012 hanterats genom att ofördelad budget ej avsatts för dessa år. Den ofördelade budget som anges i tabellen ovan avser endast Detta medför en budget som balanserar över planperioden men ej för varje enskilt år. Orsak till detta är en vilja att undvika stora budgeterade underskott med en försvagad finansiell ställning som följd eller att belasta nämnderna med förändringskrav på över -4 procent. Ett resonemang om det möjliga i att budgetera på detta sätt finns under avsnitt Finansiella mål. Vid en normal hantering enligt kommunens budgetmodell hade tkr avsatts i ofördelad budget för vart och ett av åren. Om ofördelad budget avsatts med tkr för 2011 hade underskottet för detta år uppgått till tkr. Motsvarande underskott för 2012 hade uppgått till tkr. Detta förutsatt att nämnderna hanterat ett förändringskrav på -2,5 procent. Att återställa ofördelad budget i enlighet med budgetmodellen kostar alltså tkr 2011 och tkr I det fall ett underskott med tkr år 2011 skulle ha hanterats genom förändringskrav på nämnderna hade detta behövt uppgå till - 4,4 procent. För att sedan hantera underskottet 2012 hade förändringskravet behövt uppgå till - 1,8 procent.

14 3.4 Balansbudget Tabell 5: Balansbudget Belopp i tkr Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital vid årets början Ändrad redovisningsprincip Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder S:a eget kapital, avsättningar och skulder

15 3.5 Finansieringsbudget Tabell 6: Finansieringsbudget Belopp i tkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av - och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för ej likviditetspåverkande poster 0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och lager Ökning/minskning kortfristiga skulder Förändring av rörelsekapital Kassaflöden från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella tillgångar Försäljning av materiella tillgångar Investering i finansiella tillgångar Försäljning av finansiella tillgångar Kassaflöden från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Förändring långfristiga skulder Ökning av långfristiga fordringar Kassaflöden från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

16 3.6 Investeringsbudget 2010, plan De kommande årens investeringar har ägnats extra intresse i arbetet med budget Kommunen står den närmaste femårsperioden inför stora investeringar. De utgörs framför allt av eftersatt underhåll vid Bollebygdsskolan, om- och tillbyggnad av kök/matsal, nya förskolor samt ett LSS-boende. Investeringarnas sammanlagda storlek medför att kommunens finansiella ställning försvagas. Situationen innebär att undantag måste göras från det finansiella målet om att investeringar skall genomföras uteslutande med egna medel (se avsnitt 2.2.4). Investeringsbehovet under de tre kommande åren ( ) uppgår till cirka 170 mkr. Eftersom kommunens investeringsutrymme under perioden d v s den andel som kan genomföras med egna medel enligt budget uppgår till cirka 40 mkr kommer en betydande del att behöva finansieras genom lån. Kommunen har för närvarande 41 mkr i låneskuld. Tabell 7: Investeringsram Investeringsram tkr Exploatering Kommunstyrelsen, skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelsen, avgiftsfinansierad verksamhet Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Byggnads- och miljönämnden Summa tkr Av bilaga 1 framgår hur investeringsramen för respektive år fördelas på investeringsobjekt samt en översikt för åren

17 4. Lönebildning 4.1 Förutsättningar De centrala löneavtalen styr hur löneöversynsarbetet skall hanteras på lokal nivå och anger i vissa fall garantier för s.k. lägstanivåer för organisationens medlemmar. I nuläget är det endast SACO-organisationerna och Vårdförbundet som har ett centralt löneavtal avseende SACO-organisationerna har ett s.k. sifferlöst avtal som inte garanterar något procentuellt utfall. Vårdförbundets avtal garanterar dess medlemmar två procent i utfall. Under våren 2010 påbörjas förhandlingar på central nivå för de övriga organisationerna, vars löneavtal löper ut Enligt prognos från Konjunkturinstitutet förväntas låga timlöneökningar i landet. Kostnader för löneökningar 2008 och 2009 har varit höga. Genomsnittligt utfall 2007 var 3,7 procent och 2008 var utfallet 6,48 procent. Utfallet av löneöversyn 2009 blev 4,02 procent, att gälla från 1 april. Det höga utfallet 2008 förklaras av att Kommunals löneavtal garanterade medlemmarna 10,2 procent. Utifrån genomförd lönekartläggning 2006 har yrkesgrupperna socialsekreterare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, sjuksköterskor, bibliotekarier, förskollärare och fritidspedagoger varit prioriterade grupper i samband med löneöversyner Utifrån de ekonomiska förutsättningarna som är kända i kombination med prognoser från SKL görs bedömningen att löneökningar och prioriteringar utöver centrala löneavtalens garantier är svåra att genomföra. I budget 2010 föreslås en indexering för löneökningar motsvarande 2,5 procent på helår.

18 5. Kommunstyrelse och nämnder 5.1 Kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, omsorgsnämnden och byggnads- och miljönämnden Omfattning/uppdrag Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens tekniska verksamhet såsom renhållning, vatten- och avloppsförsörjning, förvaltning av kommunens fastigheter samt skötsel och underhåll av kommunens gator, vägar och grönområden. Vidare ansvarar kommunstyrelsen för samhällsplanering och exploatering, kultur, fritid, turism, räddningstjänst, kollektivtrafik, folkhälsoarbete samt för arbetsmarknads- och näringslivsfrågor. Kommunstyrelsen svarar även för den kommungemensamma administrationen. Under kommunstyrelsen redovisas också bidrag till enskilda vägar, föreningar och studieförbund. Barn- och utbildningsnämnden svarar för kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet samt för förskoleverksamheten, skolbarnomsorgen och vuxenutbildningen. Utbildningsplatser inom gymnasieskolan köps främst av Borås stad och Härryda kommun, men nämnden ansvarar för kommunens individuella program. Omsorgsnämnden ansvarar för kommunens individ- och familjeomsorg. En stor del av verksamheten inom individ och familjeomsorgen består av myndighetsutövning enligt Socialtjänstlagen (SoL), Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och Föräldrabalken (FB). I ansvaret ingår också kommunens fritidsgårdsverksamhet. Omsorgsnämnden ansvarar också för omsorg och stöd till äldre och funktionshindrade samt personer i behov av hemsjukvård som bor eller vistas i kommunen. Byggnads- och miljönämnden fullgör kommunens uppgifter inom byggnadsväsendet och ansvarar för byggnadsverksamheten enligt plan- och bygglagen. Nämnden upprättar på uppdrag av kommunstyrelsen detaljplaner, områdesbestämmelser och fastighetsplaner. Nämnden har även rätt att anta, ändra eller upphäva detaljplan och områdesbestämmelser då bestämmelserna om enkelt planförfarande kan tillämpas. Dessutom fullgör vidare kommunens tillsyn och prövar tillstånd enligt en mängd olika lagar såsom exempelvis miljöbalken, djurskyddslagen och livsmedelslagen.

19 Bilaga 1 Kommunstyrelsen Objekt Park, fritid Lekplats Bäckaparken 600 Lekplats Skattegården Fastighet Allaktivitetshus Bollebygdsskolan åk Bollebygdsskolan åk f Brandstation Töllsjö (garage) Förskola Erikstorp Förskola Bollebygd Vita Villan Förskola Töllsjö 2 avd Kök/samlingssal Skattegårdstomten 500 LSS-Boende Om- & tillbyggnad kök Töllsjö Kansli Ärendehanteringssytem Diverse reinvesteringar KS It Summa Kommunstyrelse Barn- & utbildningsnämnd Objekt Expansion fsk 200 Årligt anslag reinvesteringar Summa Barn- och utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Objekt Bollegården inredning 400 Årligt anslag reinvesteringar Summa omsorgsnämnd S:a exkl exploatering & avg fin verks

20 Bilaga 1 Avgiftsfinansierad verksamhet Renhållning Återvinningscentral bomsystem Återvinningscentral avfart/uppställningsyta 500 Va Olsfors VA-ledning Övervakningssystem VA-verken Reinvesteringar VA-nät S:a inkl avgiftsfinansierad verksamhet Exploateringar Exploatering Tyftet Exploatering Grönkullen Exploatering Getabrohult Exploatering Allaktivitetshus GC-väg till Rinnaområdet Exploatering Betongbacken 400 Bullerplank Töllsjövägen 400 Exploatering Hedeområdet Exploatering västra Varpås Nytt bostadsområde Olsfors Plankostnader exkl lön Summa exploatering S:a inkl exploateringar

21