Övertorneå kommun ~ Budget 2008 ~ Flerårsplan

Transkript

1 Övertorneå kommun ~ 2008 ~ Flerårsplan Fastställd av Kommunfullmäktige

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 2008, flerårsplan Omvärldsanalys 3 Befolkning, arbetsmarknad och sysselsättning 6 Närområdesanalys 8 processen 9 God ekonomisk hushållning 10 förutsättningar 11 Finansiell analys 17 Balanskravet 20 Drift- och investeringsredovisning 22 Slutkommentar 24 Verksamhetsplan i siffror Driftbudget/plan 26 Resultatbudget/plan 27 Finansieringsbudget/plan 28 Balansbudget/plan 29 Nämndernas/styrelsernas verksamhetsplaner Kommunfullmäktige 30 Revision 32 Överförmyndare 34 Kommunstyrelse 36 Miljö- och byggnadsnämnd 44 Barn- och utbildningsnämnd 46 Kultur- och fritidsnämnd 50 Socialnämnd 53 Investeringsbudget/plan 61 2

3 Omvärldsanalys Källa: Ekonomirapporten maj 2007 och cirkulär 07:10, 07:41 angående budgetförutsättningar från Sveriges kommuner och landsting. Den samhällsekonomiska bilden En fortsatt god världskonjunktur väntas de närmaste åren trots en inbromsning under Oron på de finansiella marknaderna har hittills inte resulterat i några stora negativa effekter på den reala ekonomin i ett globalt perspektiv. Utvecklingen i de så kallade tillväxtekonomierna bidrar till att hålla uppe BNP- och handelstillväxten. BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) kan mycket väl komma att bli den globala tillväxtmotorn. Andra länder som uppvisar trendmässigt höga tillväxter är länderna i Baltikum samt länder tidigare tillhörande de så kallade östblocket. De amerikanska budget- och bytesbalansunderskotten samt en svalnande bostadsmarknad i USA kan dock äventyra den globala konjunkturutvecklingen som man räknar med. Därutöver finns en möjlighet att oljepriserna kraftigt stiger. Sådana hotbilder kan leda till oro på finansmarknaderna med stigande långräntor, fallande aktiebörser och accelererande inflation. Den pågående svenska konjunkturuppgången beräknas att fortsätta. Förutsättningarna för en fortsatt hög efterfrågan i den svenska ekonomin bedöms som mycket goda. Allt fler personer i arbete, kraftig ökning av hushållens inkomster, fortsatt hög global tillväxt, hög lönsamhet i de svenska företagen, låg inflation och goda finanser i såväl statlig sektor som inom kommun och landsting är faktorer som gör att den samhällsekonomiska utvecklingen i Sverige kommer att bli god de närmaste åren. BNP: s procentuella förändring från föregående år enligt Sveriges kommuner och landstings bedömningar: ,6 % 2,9 % 2,3 % 2,0 % Prognosen är att BNP växer med 3 procent per år mellan 2005 och Det kan jämföras med en årlig tillväxt på i genomsnitt 2 procent under det senaste decennierna. Den starka sysselsättningsutvecklingen under 2006 bedöms fortsätta även i år. Därefter dämpas sysselsättningen och beräknas öka med drygt 1 procent 2008 jämfört med Antalet reguljära sysselsatta väntas öka med personer 2007 och antalet arbetade timmar med 2,0 procent. Procentuella förändringar i sysselsättning, timmar från föregående år enligt Sveriges kommuner och landsting: ,0 % 1,1 % 0,5 % 0,0 % 3

4 Den kraftiga sysselsättningsökningen från och med 2006 har medfört att arbetslösheten sjönk. Den öppna arbetslösheten uppgick till 5,4 procent i genomsnitt under 2006 och väntas fortsätta falla. Under första kvartalet 2007 steg antalet sysselsatta och antalet personer i arbetskraften med 2,5 respektive 1,6 procent jämfört med ett år tidigare. Arbetslösa, % av arbetskraften enligt Sveriges kommuner och landsting: ,8 % 4,3 % 4,3 % 4,3 % Sveriges kommuner och landsting räknar att löneökningarna avseende hela arbetsmarknaden kommer att ligga på 4,1 4,3 procent Bedömningen baseras på av arbetsmarknadsgapet samt hittills slutna löneavtal. Inflationen fortsätter att vara oväntat låg och var i maj i år 1,7 procent. Den nuvarande starka sysselsättningsuppgången tillsammans med högre avtalade löneökningar talar sammantaget för en stigande inflation. För att nå målet om en inflation om 2 procent antas Riksbanken fortsätta höja reporäntan från dagens nivå på 3,75 procent upp till 4,50 procent i slutet av Konsumentprisindex genomsnittliga förändring enligt bedömningar gjorda av Sveriges kommuner och landsting: ,2 % 1,8 % 2,0 % 2,0 % Kommunsektorns utveckling och situation Den starka utvecklingen på arbetsmarknaden förbättrar kommunernas ekonomi markant. De närmaste åren finns det goda förutsättningar att uppnå resultat som fyller kraven på god ekonomisk hushållning spår Sveriges kommuner och landsting kräver detta dock mer än nominellt oförändrade statsbidrag. Det preliminära resultatet för kommunerna uppgick till 13,4 miljarder år Resultatet som uppgår till 3,8 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, är bättre än den tumregel på 2,0 procent som används som ett grovt mått på god ekonomisk hushållning. Det goda resultatet förklaras delvis av engångseffekter såsom omfördelning av skatteintäkter och pensionskostnader. Prognosen för 2007 beräknas ge ett resultat på 7,4 miljarder för kommunerna och 4,3 miljarder för landstingen. I och med att antalet arbetade timmar och timlönerna beräknas framöver öka medför detta större skatteunderlag och skatteintäkter. Resultatet beräknar man skall förbättras ytterligare 2008 tack vare en fortsatt stor ökning av skattunderlaget och ökade statsbidrag. Åren försämras resultaten på grund av att det totala antalet arbetade timmar beräknas öka långsammare än den kommunala verksamhetsvolymen. De generella statsbidragens nominella värden beräknas vara oförändrade under denna period, eftersom det inte finns några förslag från statens sida gällande statsbidragens utveckling. 4

5 Under perioden finns inget demografiskt tryck sammantaget för verksamheterna. Men bakom totalen döljer sig verksamheter som utvecklas olika. Befolkningen i de åldrar som kostar mest inom äldreomsorgen ökar endast marginellt under perioden fram till 2010 och behoven ökar tämligen långsamt. Däremot planeras nya reformer inom äldreområdet framöver vilket med stor sannolikhet leder till kostnadsdrivande ambitionshöjningar. Kostnaderna för handikappomsorgen har under lång tid ökat med drygt 10 procent per år i löpande priser. Prognosen för utvecklingen inom handikappomsorgen visar på en fortsatt ökning av antalet personer som omfattas av verksamheten. De kommunala lönerna, exklusive plusjobben, ökade 2006 med 3,0 procent enligt medlingsinstitutets statistik. Framöver prognostiseras lönerna att öka i takt med övriga arbetsmarknaden, det vill säga med 4,1 procent 2007 och 4,3 procent per år därefter. Ändringarna som är gjorda i arbetslöshetsförsäkringen medför att utbetalningarna av försörjningsstöd kommer att bli högre från och med Hur stor effekten faktiskt blir är mycket svår att beräkna. Sveriges kommuner och landsting har gjort ett försök med mycket grov uppskattning och då bedömt att försörjningsstödet ökar med ca 500 miljoner kronor för år För perioden sammanfattas att skatteintäkterna följer en skatteunderlagsprognos på drygt 5 procent per år samt att de generella statsbidragen är nominellt oförändrade. Verksamhetsvolymen, exklusive arbetsmarknadsprogram, ökar med 1 procent per år åren och med 0,5 procent år Sammanfattningsvis kan nämnas att det är viktigt att regeringens politik för ökad sysselsättning lyckas eftersom det har stor betydelse för ekonomin i kommuner och landsting. 5

6 Befolkning, arbetsmarknad och sysselsättning Källa för tabeller är Statisticons befolkningsprognos för Övertorneå kommun Befolkning Den sista december 2006, var kommunens invånarantal personer. Befolkningen har fram till sista september 2007 minskat med 63 personer till I de beräkningarna av intäkterna i utjämningssystemet för åren utgår kommunen, enligt historisk bakgrund, från att invånarantalet uppgår per till personer för att därefter minska med 75 personer per år. Målgruppen för den kommunala verksamheten är främst barn, ungdomar och äldre. Förändringar i dessa åldersgrupper påverkar därmed de kommunala kostnaderna i betydligt högre grad än i övriga ålderskategorier. Befolkning 0 18 år Ålder/år Antal barn i samtliga ålderskategorier beräknas minska fram till 2010, i gruppen 0 5 år med 7 personer (- 3 procent). Åldern 6 15 år beräknas minska med 71 personer (- 12,1 procent). Minskningen i åldern år är 10 personer (- 4,5 procent). Minskningen fortsätter i samtliga åldersgrupper så långt som befolkningsprognosen sträcker sig (2016). Den största procentuella minskningen fram till 2016 går att finna i åldersgruppen 6 15 år, - 20,8 procent (-122 personer). Befolkning 65 w år Ålder/år w Antalet äldre år minskar under perioden med 23 personer eller 0,2 procent, för att beräknas öka fram till 2016 med 98 personer eller 10,5 procent. Antalet äldre 80 w ökar med 21 personer eller 5,4 procent under perioden. Efter 2010 förväntas antalet äldre stabiliseras runt 410 personer fram till

7 Arbetsmarknaden Den öppna arbetslösheten i Övertorneå kommun har minskat med 3,4 procent mellan juli 2006 och maj Minskningen går att finna i att personer är sysselsatta mer än tidigare i arbetsmarknadspolitiska program. Procent i Övertorneå Juli 2006 Maj 2007 Arbetslösa 6,3 5,1 I program 8,2 6,0 Totalt 14,5 11,1 Omräknat i personer motsvarar antalet arbetslösa 152 stycken (5,1 %) och antalet personer i program är 179 stycken (6,0 %). Sysselsättning Under åren har sysselsättningen minskat med 8,2 procent i Övertorneå kommun. I länet var minskningen 1,1 procent och i riket ökade sysselsättningen med 8,8 procent. Övertorneå har en ofördelaktig sysselsättningsstruktur med en stor andel sysselsatta inom mycket få verksamheter. Sårbarheten blir särskilt stor om efterfrågan på produkterna inom tillverkningsindustrin ökar långsammare än produktiviteten. Detta kan leda till att man behöver färre anställda. Befolkningsprognosen visar på att, antalet anställda inom kommunens barn- och utbildningsverksamhet kommer att minska, samtidigt som efterfrågan på arbetskraft inom äldreomsorg kommer att öka. Utbildning Av männen i åldern år boende i Övertorneå har 17,2 procent någon form av eftergymnasial utbildning. För länet är siffran 25,4 procent. Fler kvinnor än män har högre utbildning. Av kvinnorna i åldern år har 26,6 procent någon form av eftergymnasial utbildning. Genomsnittet för kvinnor i länet är 34,2 procent. Hushållens lönesumma Totalt växte den genomsnittliga tillväxten i hushållens lönesumma i Sverige med 2,2 procent under Från 2003 till 2004 förändrades lönesumman för Övertorneås del med + 3,7 procent. Räknat från 1990 har Övertorneå haft en negativ löneutveckling på 4,0 procent jämfört med rikets positiva utveckling på 26,8 procent. Räknat från 1999 har löneutvecklingen i Övertorneå förändrats med + 5,1 procent (riket + 13,0 procent). Skattekraften Skattekraften per invånare visa att medelskattekraften i Sverige var kronor per invånare Den högsta skattekraften per invånare finns i kommunerna runt Stockholm med Danderyd ( kr/inv), Lidingö ( kr/inv), Täby ( kr/inv) och Nacka ( kr/inv) i topp. Den lägsta skattekraften per invånare i Sverige har Årjäng med kronor per invånare. Övertorneå kommun ligger näst sist i länet med kronor per invånare endast Haparanda har lägre skattekraft ( kr/inv). I topp i länet ligger Kiruna ( kr/inv), Gällivare ( kr/inv), samt Luleå ( kr/inv). 7

8 Närområdesanalys IKEA:s etablering i grannkommunen Haparanda kan betraktas som en medveten och strategisk etablering i en region med en förväntad tillväxtpotential, där svensk-finsk-norskrysk marknadspotential beaktats. Etableringen kommer framförallt att innebära en växande och mer attraktiv region, där IKEA fungerar som dragare till andra stora kedjor bidrar till växande handeln, och troligtvis en positiv befolkningsutveckling. En positiv spiral tar fart. I denna process kommer detaljhandeln och övrigt näringsliv att spela en viktig roll. Utifrån kommunens goda förutsättningar för ett rikt näringsliv kraftsamlar kommunen sig för att bli ännu attraktivare för företag. Kommunen ska göra det enkelt att både verka och etablera sig i Övertorneå. Övertorneå kommun har Sveriges bästa skolor, god ekonomi, låg kommunalskatt, billigt boende, bra kvalité inom barnomsorgen och äldreomsorgen. Övertorneå kommun har av tidningen Privata Affärers utsetts till landets billigaste kommun att bo i. Ett stort utbud av lägenheter och villor finns tillgängliga. I tidningen Affärsvärldens årliga tillväxtliga hamnade Övertorneå på en hedrande sjätte plats Denna positiva utveckling visar på att det finns livskraftiga företag i bygden både stora intressen och hög potential för tillväxt. Av stor betydelse för den kommunala verksamheten och den kommunala ekonomin (underlag för skatteintäkter och generella statsbidrag) är befolkningsutvecklingen. Folkmängden i Övertorneå kommun uppgick vid årsskiftet till personer, en minskning under 2006 med 61 personer. Tyvärr har antalet invånare fortsatt att minska under 2007 och uppgick den 1 augusti till personer. Beslut har tagits 2006 angående om och tillbyggnad av det särskilda äldreboendet på Särkivaaragården i Övertorneå. I samband med ansökan om starttillstånd av ovanstående investering, visade det sig att kalkylerna inte håller utan att det saknas 12,5 Mkr. Detta skall finansieras genom att investeringsbudgeten för 2008 höjs med motsvarande belopp. Övertorneå kommuns ekonomi är i dagsläget fortfarande god i förhållande till många andra kommuner. Enligt prognoser för 2007 kommer kommunen att visa ett positivt resultat och därmed klara balanskravet innebärande att intäkterna skall överstiga kostnaderna. Det allvarliga i kommunens prognostiserade resultat är att nämnder/styrelser visar ett underskott i sina verksamheter. De tre största nämnderna/styrelserna (barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden och kommunstyrelsen) är de nämnder som inte håller sin budget. För barnoch utbildningsnämnden och socialnämnden är det andra året i rad som de visar ett underskott. Att nämnder/styrelser inte håller sina budgetar är allvarligt ur synpunkten att ekonomin borde utgöra yttersta restriktionen i driften av verksamheten. Det andra orosmomentet över ekonomin är den höga nivån på investeringsvolymen. Prognosen för 2007 års investeringar ligger på drygt 25 Mkr. I samband med budgeten 2007 och flerårsplanen fastställdes en investeringsvolym för 2008 på Tkr. Utöver detta har kommunstyrelsen under 2007 beslutat om ytterligare ökning av 2008 års investeringsbudget på drygt 13 Mkr. För att kommunen skall nå de finansiella målen för investeringar under ett budgetår bör investeringsvolymen inte vara högre än Mkr. Förslag till investeringsvolymen för 2008 är i dagens läge ungefär 25 Mkr för hög. Utöver detta visar prognosen för 2007 på en investeringsvolym som är 7 8 Mkr för hög om det finansiella målet skall uppnås. 8

9 processen en är kommunens viktigaste planerings- och styrinstrument. För att de politiska prioriteringarna skall överensstämma med medborgarnas behov och önskemål är det viktigt att noga följa upp och utvärdera verksamheterna. processen måste därför kontinuerligt anpassas och utvecklas utifrån nya krav och förutsättningar för att säkerställa ett effektivt resursutnyttjande och hög behovstillfredsställelse. Syftet är att löpande utveckla och förstärka kommunens målstyrningsarbete. En central del i detta är formulerandet av en övergripande vision, d v s en vision för en önskvärd framtida situation för Övertorneå kommun. Följande tidsplan gäller för arbetet med budget 2008 samt flerårsplan fastställd av kommunstyrelsen Tidsplan Kommunstyrelsen fastställer direktiv och preliminära ramar Nämnderna och förvaltningarna arbetar med budget, flerårsplan och mål Varje nämnd (exkl. kommunstyrelsen) förhandlar sitt resp. förslag till budget och flerårsplan enligt MBL Nämnderna och förvaltningarna inlämnar sina förslag till ekonomienheten Ekonomienheten sammanställer förslagen till en total budget och flerårsplan beredningen behandlar budget 2008 samt flerårsplan Kommunstyrelsen förhandlar sitt förslag till budget och flerårsplan enligt MBL MBL-förhandlingar om budget 2008 samt flerårsplan Kommunstyrelsen behandlar budget 2008 samt flerårsplan Kommunfullmäktige fastställer budget 2008 samt flerårsplan Eventuell kompletterande förhandling enligt MBL Resp. nämnd fastställer detaljerad internbudget och verksamhetsmål för år 2008 april-juni 2007 juni 2007 juli 2006 augusti-september September 2007 vecka 41/ december 2007 december

10 God ekonomisk hushållning Från och med den 1 december 2004, ställer kommunallagen krav på att kommuner och landsting ska ha God ekonomisk hushållning. Lagen innebär att kommuner och landsting i respektive årsbudget och verksamhetsplanering ska beskriva vad som är god ekonomisk hushållning, dels i ekonomiska termer, dels i verksamhetsmässiga termer. I syfte att möta de krav som lagstiftaren ställer på kommuner och landsting avseende god ekonomisk hushållning redovisar Övertorneå kommun under denna rubrik vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att kommunen ska anses ha god ekonomisk hushållning. Det goda livet i Övertorneå Det goda livet är det begrepp som Övertorneå kommun ska förknippas med. Som grund för målsättningen ligger följande målbilder antagna av kommunfullmäktige i april 2003: Övertorneå är en kommun där alla känner sig delaktiga i samhällsutvecklingen. Vi trivs och mår gott vi är stolta över vår livskvalitet och varandra. Vi samarbetar, välkomnar, tar vara på och utvecklar idéer och vi satsar resurser på att förverkliga dem. Tillsammans sida vid sida skall vi skapa en kommun, som blomstrar av företagsamhet och entreprenörskap, med jorden, skogen, naturen och kulturen som resurser. Vi är en kommun som ska synas och höras i positiva sammanhang. Finansiella mål En god kommunal ekonomi är inget självändamål. Den är däremot en förutsättning för att politiska mål skall kunna fullföljas utan dramatiska skattehöjningar som följd. Därigenom skapas också rättvisa i betalningsansvaret genom att olika generationer av skattebetalare svarar för sin andel av konsumtionen. De övergripande ekonomiska målsättningarna för budget 2008 samt flerårsplan är följande: Oförändrad utdebitering Soliditeten skall vara oförändrad under planperioden och vid inget tillfälle understiga 70 % Verksamhetens nettokostnader exklusive avskrivningar skall uppgå till högst 95 % av skatteintäkter och utjämningsbidrag Till finansiering av investeringar avsätts medel motsvarande 6 % av skatteintäkter och utjämningsbidrag eller lika stort belopp som avskrivningarna utgör, beräknat som ett genomsnitt över hela planperioden Lån ska i princip endast upptas för finansiering av sådana investeringar som genererar intäkter till verksamheten Årets resultat skall utgöra minst en procent av kommunens intäkter av skatter och utjämningsbidrag Verksamhetsmål Övertorneå kommuns övergripande mål för verksamheten fastställs och utvärderas av kommunfullmäktige. De övergripande målen är både mål för verksamheten samt för god ekonomisk hushållning. Målen utgår från visionen, det goda livet samt från de mål som respektive nämnd/styrelse fastställt och vilka tillika är kommunens mål. Dessa mål redovisas under respektive nämndsavsnitt i detta dokument. Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det skall finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta betyder att målen för verksamheten och målen för god ekonomisk hushållning skall vara integrerade mål. 10

11 förutsättningar År 2006 uppnås ett starkt resultat drygt 14 miljarder kronor plus i kommunerna. Resultatet bygger dock till en väsentlig del på positiva engångseffekter. Kalkylerna ger ett resultat 2007 på 6 miljarder kronor, 1,6 procent av skatter och generella statsbidrag. Detta är en försämring med 8 miljarder jämfört med Resultatet förbättras marginellt 2008 men försämras åter 2009 och ytterligare Resultatet når bara upp till 0,8 respektive 0,3 procent av skatter och generella statsbidrag. I stort sett hela försämringen förklaras av att statsbidragen inte räknas upp i takt med skatteunderlaget. Kommunstyrelsens beslut , innebar att nämnder och styrelser, skall utarbeta ett budgetförslag baserat på den preliminära ramtilldelningen som tilldelas vid tillfället inkluderande en konsekvensbeskrivning av verksamheten. I och med att nämnder och styrelser inte följt detta beslut är budgetbeloppen för åren de som kommunstyrelsen preliminärt tilldelade nämnderna och styrelserna Löneökningar Efter 2007 års lokala lönerevision beräknas Övertorneå kommuns löneökningar för åren stanna på Tkr för 2007, Tkr för år 2008, Tkr för år 2009 och Tkr för år Löneökningarna har avsatts på ett särskilt konto (löneökningsanslag) i resultatbudgeten. I budget 2007 flerårsplan avsattes Tkr för 2007, Tkr för år 2008 och Tkr för 2009 i löneökningsanslag. Löneökningarna 2007 täcks till 100 procent. För att erhålla 100 procentig täckning åren måste löneökningsanslagen för dessa år ökas. För år 2008 med 5,7 Mkr och för år 2009 med 800 Tkr samt avsätta Tkr för år Kapitalkostnader Kapitalkostnaderna framräknas av ekonomienheten och redovisas separat. Begreppet kapitalkostnader avser en årlig finansiell ersättning mellan kommunens finansförvaltning och övriga förvaltningar. Ersättningen utgör periodiserad återbetalning av de medel som finansförvaltningen ställer till förvaltningarnas förfogande för investeringar. Nämnder/förvaltningar får full täckning för sina kapitalkostnader. Dessa medel redovisas på separat rad i driftsbudgeten, dvs. vid sidan av nämndernas ramtilldelning. Kapitalkostnaderna beräknas enligt s.k. nominell metod innebärande: Årlig avskrivning på investeringens anskaffningsvärde utifrån investeringens ekonomiska livslängd Räntan beräknas som medelränta på en femårig statsobligation två år före budgetåret. För år 2008 är räntan 5,0 procent (samma som för år 2007). Personalkostnader Arvoden till förtroendemän beräknas efter regler som fullmäktige fastställde i april 2002, innebärande att arvode utbetalas för sammanträde/förrättning. Ersättning erhålles för ordförandeskap samt ekonomisk kompensation erhålles för inkomstbortfall. Lönerna till arbetstagarna beräknas i 2007 års budget utifrån lönenivån Personalomkostnadspålägg på arvode och löner beräknas till följande år 2007: Förtroendemän och uppdragstagare 33,0 % Arbetstagare med kommunalt reglerade löner 42,0 % 11

12 Interna kostnader/ersättningar Kommunens förvaltningar köper och säljer tjänster till varandra. Enligt riktlinjer som fastställts av kommunfullmäktige skall förvaltningarna sinsemellan komma överens om omfattningen och storleken på ersättningen. Skriftliga överenskommelser bör upprättas för undvikande av oklarheter. Interna hyror Kommunen tillämpar f n centraliserad fastighetsförvaltning, innebärande att kommunstyrelsen och den tekniska enheten svarar för drift och underhåll av kommunens samtliga fastigheter. Förvaltningarna hyr sedan från tekniska enheten erforderliga lokaler och betalar en intern hyra. Hyresvillkoren fastställs efter överläggningar mellan parterna och hyresavtal upprättas. Hyrornas storlek baseras på överenskommen volym (antal m 2, lokalvårdsfrekvens m.m.) driftkostnad, kapitalkostnad samt underhåll och motsvarar självkostnaden. De interna hyresbelopp som ska gälla för år 2008 har delgivits nämnd/styrelse i juni erat underskott, fastighetsförvaltning De fastigheter vilkas driftkostnader, kapitalkostnader samt underhållskostnader inte täcks av hyror (interna och externa) redovisas sedan 2004 inom kanslienhetens verksamhet på ett särskilt konto; fastighetsförvaltning budgeterat underskott. Beloppet uppgår till 5,8 Mkr för år Finansnetto Finansnettot består av intäktsposterna, ränta bankmedel, avkastning extern kapitalförvaltning samt övriga finansiella intäkter. Kostnadssidan innehåller posterna räntekostnader och kravkostnader. Under 2008 kalkyleras om ett nytt lån på 40 Mkr för finansiering av om och tillbyggnad av Särkivaaragården med beräknat utbetalningsdatum Ett lån kommer att inlösas under 2008, storlek 6,0 Mkr. Finansnettot för åren framgår av nedanstående tabell, belopp i Tkr Taxor och avgifter Taxor och avgifter fastställs av kommunfullmäktige på förslag från respektive nämnd/styrelse. Ingen höjning är aviserad för va och renhållningstaxorna. En 75 procentig kostnadstäckningsgrad för renhållning, vatten- och avloppsverksamhet eftersträvas. Resterande 25 procent föreslår man skattefinansieras. Socialnämnden har i beslut , föreslagit kommunfullmäktige att anta angivna justeringar av socialnämndens taxor och avgifter. Fullmäktige beslutade att fr.o.m gäller de av socialnämnden föreslagna taxorna och avgifterna. 12

13 Skatteunderlaget Åren beräknar Sveriges kommuner och landsting med att skatteunderlaget kommer att öka med i genomsnitt 5 procent per år. Detta är betydligt snabbare än de senaste åren. Eftersom skatteunderlagstillväxten i hög grad beror på ökad sysselsättning innebär den ökade sysselsättningen under perioden en realökning av skatteintäkterna. Skatteunderlagsprognos med procentuell förändring från föregående år ,3 5,6 5,3 5,0 4,6 För Övertorneå kommun beräknas det preliminära taxeringsutfallet till skattekrona för taxeringsår 2007 (inkomstår 2006) när 98,4 procent av deklarationerna är godkända. Detta är en minskning med 0,27 procent jämfört med föregående år. För riket i snitt ligger ökningen på 4,3 procent. Flera kommuner i norra Sverige har låg eller negativ skatteunderlagstillväxt. En del förklaras av att riksdagen beslutat om förhöjt regionalt grundavdrag med kronor inkomståret 2006 för kommuner i stödområde A. Beräkning av skatteintäkter åren Utdebitering per skattekrona 21:53 21:53 21:53 21:53 Skatteunderlag, Tkr * enl. taxering * enl. taxering 2007 (prel) Uppräkningsfaktor, % 8,472 11,9 17,5 22,9 Nedjustering, %./. 1,5./. 3,0 Uppräknat skatteunderlag, Tkr Totalt skatteintäkter, Tkr Inkomstutjämningsbidrag/-avgift Kommuner får ett statligt bidrag/avgift som baseras på skillnaden mellan en garanterad skattekraft och den egna skattekraften. Den garanterade skattekraften skall uppgå till 115 procent av medelskattekraften. Kommuner som hamnar över den garanterade skattekraften betalar en särskild utjämningsavgift som är 85 procent av skillnaden mellan garanterad skattekraft (115 procent av medelskattekraften) och egen skattekraft. Kommuner som hamnar under den garanterade skattekraften erhåller ett statligt bidrag på 95 procent av skillnaden mellan egen skattekraft och den garanterade skattekraften (115 procent av medelskattekraften). Bidraget/avgiften multipliceras därefter med en enhetlig skattesats för kommunerna inom varje län, som för Norrbottens del är 20:23. För Övertorneå kommun innebär detta att kommunen får ett inkomstutjämningsbidrag enligt nedan Folkmängd 1/11 året innan Bidrag kronor per invånare Inkomstutjämning Tkr

14 Kostnadsutjämning Systemet utjämnar för kostnader som kommunen inte själv kan påverka. Systemet innebär tillägg alternativt avdrag för strukturellt betingade skillnader i förutsättningar och behov för att bedriva den kommunala verksamheten (standardkostnadsmetoden). Kostnadsutjämningen byggs upp av nio delmodeller. En ny delmodell kommer att införas i kostnadsutjämningen Fr.o.m Delmodellen lönekostnader införs för att utjämna strukturella lönekostnadsskillnader i kommunsektorn. Det höga kostnadsläget i Stockholmsregionen anses vara en strukturell och opåverkbar kostnad för kommuner och landstinget. Därför skall övriga landet kompensera Stockholmsregionen för detta. Kostnaden för Övertorneå kommun för denna delmodell blir 117 kronor per invånare. Utöver detta kommer en förändring att göras i delmodellen bebyggelsestruktur. Utjämningen baseras på regionala skillnader i lönekostnader för byggnadsarbetare samt skillnader i klimatet. Samtliga kommuner i Sverige delas in i grupper. Norrbottens län utgör en grupp. För Övertorneå kommun innebär detta en kostnad på 113 kronor per invånare jämfört med Övertorneå kommun får ett bidrag på totalt kronor per invånare för 2008 fördelat enligt nedan, där minus anger att kommunen får betala till systemet och plus att kommunen får ett bidrag från systemet. Barnomsorg ( ), grundskola ( ), gymnasieskola (+ 710), äldreomsorg ( ), individ- och familjeomsorg ( ), barn med utländsk bakgrund (- 81), kollektivtrafik (- 237), befolkningsförändring ( ), bebyggelsestruktur ( ) samt lönekostnad (- 117). Strukturbidrag Strukturbidraget är ett statligt finansierat bidrag vid sidan av det ordinarie utjämningssystemet och består av tre delar som sammanförs till ett belopp. 1. Standardkostnaden för delmodellen näringslivsbefrämjande åtgärder i 2004 års kostnadsutjämning (1 797 kronor per invånare) 2. Standardkostnaden för delmodellen svagt befolkningsunderlag i 2004 års kostnadsutjämning (1 971 kronor per invånare) 3. Ersättning för den bidragsminskning som kommunen får till följd av de ändringar i nuvarande stats- och utjämningssystemet som genomfördes från och med Bidragets storlek skall motsvara den bidragsminskning som överstiger 0,56 procent av kommunens uppräknade skatteunderlag 2005 (1 281 kronor per invånare) Totalt får Övertorneå kommun kronor per invånare i strukturbidrag. ( ). Införandebidrag De kommuner som förlorade på det nya utjämningssystemet som infördes 2005 kompenseras med ett införandebidrag under högst sex år ( ). Skälet till detta bidrag är att kommuner med negativa förändringar bör ges en viss tid till att anpassa sina kostnader, om bidragsminskningen överstiger en viss nivå. Detta utgör således den del av bidragsminskningen som inte täcks av strukturbidraget. För Övertorneå kommun utgör bidraget (kronor per invånare) för åren , 342 kronor för år 2008, 226 kronor för år 2009 samt 112 kronor för år

15 Regleringsbidrag/regleringsavgift Om summan av statens utgifter för inkomstutjämningsbidraget, kostnadsutjämningsbidraget, strukturbidraget och införandebidraget, minskad med summan av statens inkomster av inkomstutjämningsavgifter och kostnadsutjämningsavgifter, är lägre än statens anslag för bidragen, skall skillnaden fördelas som ett regleringsbidrag till kommunerna respektive landstingen. Om summan av statens utgifter för inkomstutjämningsbidrag, kostnadsutjämningsbidrag, strukturbidrag och införandebidrag, minskad med summan av statens inkomster av inkomstutjämningsavgifter och kostnadsutjämningsavgifter, är högre än statens anslag för bidragen skall skillnaden betalas som regleringsavgift av kommuner respektive landsting. Regeringens förslag avseende införandet av kommunal fastighetsavgift, har inneburit att det generella statsbidraget har minskat med 12 miljarder kronor för Sveriges kommuner fr.o.m I och med denna minskning kommer regleringsposten för år 2008 att bli en regleringsavgift för kommunerna på 453 kronor per invånare. För åren 2009 och 2010 blir det också en regleringsavgift, 663 kronor för 2009 och 900 kronor per invånare för Regeringen har ännu ej beslutat hur införandet av den kommunala fastighetsavgiften skall hanteras. Sveriges kommuner och landsting bedömer att vid införandeårat (2008) kommer ett riktat statsbidrag motsvarande kronor per invånare att fördelas till alla kommuner. LSS-utjämning Kommunen är huvudman för den verksamhet som bedrivs enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Verksamhet enligt LSS är en obligatorisk verksamhet, där kostnadsskillnaderna mellan kommunerna är mycket stora. Detta har medfört att ett system för utjämning av kostnaderna har införts och som omfattar alla kommuner. Systemet är tills vidare skiljt från det ordinarie kostnadsutjämningssystemet för kommuner. Skälet är att underlaget inte anses vara opåverkbara för den enskilda kommunen. Utjämningssystemet skall stimulera kommuner som har liten verksamhet i förhållande till invånarantalet att bygga upp en egen basverksamhet så att personer med funktionshinder får större möjligheter vid valet av bosättningsort. Personer med funktionshinder skall inte av olika strukturella och praktiska skäl vara hänvisade till vissa orter där LSS-verksamheten är bättre utbyggd. För varje kommun uträknas en standardkostnad som beräknas för verksamheter enligt LSS 9 p 2-10, samt ersättning till försäkringskassan. En standardkostnad är antalet verkställda beslut multiplicerad med rikets genomsnittliga kostnad för respektive insats samt den ersättning man betalar till försäkringskassan. Denna standardkostnad multipliceras därefter med ett koncentrationsindex respektive ett personalkostnadsindex och därefter framkommer den slutliga standardkostnaden. En kommun vars standardkostnad per invånare överstiger landets genomsnittliga standardkostnad per invånare får bidrag från systemet. En kommun vars standardkostnad per invånare understiger landets genomsnittliga standardkostnad per invånare får betala en avgift till systemet. Övertorneå kommuns standardkostnad per invånare överstiger landets genomsnittliga standardkostnad och kommer därför att få ett bidrag från utjämningssystemet. Detta bidrag har ökat med 682 kronor per invånare mellan åren 2007 och 2008, motsvarande 74 procent. Orsaken till detta är att Övertorneå kommun har fler antal verkställda beslut jämfört med senaste mätningstillfället. Övertorneå kommuns bidrag för ersättning av LSS-utjämningen blir för åren , kronor per invånare för respektive år. 15

16 Beräkning av utjämningsbidrag i Tkr åren Folkmängd 1/11 året innan Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Strukturbidrag Införandebidrag Regleringsbidrag Fastighetsskatt LSS-utjämning Totalt bidrag, Tkr (avrundat)

17 Finansiell analys Den finansiella analysen skall visa på vilken balans kommunen har mellan sina intäkter och kostnader under året och över tiden samt den kapacitet kommunen har att möta finansiella svårigheter på kort och lång sikt. Analysen skall även visa på årets resultat, hur det uppstått och hur tendenser och obalanser påverkar kapaciteten. Investeringsutvecklingen skall också analyseras. En kommuns resultat påverkas också av olika risker, därför bör analysen innefatta vilken kontroll kommunen har över den ekonomiska utvecklingen (låneskuldens utveckling). Den finansiella analysen syftar vidare till att identifiera problem, därför avslutas analysen med en probleminventering. Siffrorna för 2007 bygger på bokslutsprognos i augusti Nettokostnader Med verksamhetens nettokostnader avses kostnader minus intäkter i den löpande verksamheten hos nämnder och styrelser samt avskrivningar av anläggningstillgångar. Bokslut 2006 Prognos Nettokostnader, Mkr 273,0 277,7 281,3 281,8 283,7 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning (Mkr) Bokslut 2006 Prognos Skatteintäkter 151,4 153,7 155,8 161,6 167,0 Generella statsbidrag/ Utjämningsbidrag 126,8 123,7 129,7 126,1 123,8 Totalt 278,2 277,4 285,5 287,7 290,8 Prognosen för skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag är att de ökar under planperioden med 3,2 Mkr mellan och med 6,0 Mkr mellan Nettokostnadsutveckling Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämningsbidrag visar hur stor del av intäkterna som går till den löpande verksamheten. Bokslut 2006 Prognos Procent 98,1 100,1 98,5 97,9 97,6 Under planperioden används 96,1-98,5 procent av skatteintäkterna, generella statsbidrag och utjämningsbidrag direkt till driften av kommunens verksamheter. I en sund ekonomi finns en följsamhet mellan nettokostnadsökningen jämfört med skatteintäktsökningen. Nettokostnaderna bör inte öka mer än skatteintäkterna. Procentsatsen bör ligga kring 98 procent för att ha en ekonomi i balans och klara kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. 17

18 Nettokostnadernas (exkl. avskrivningar) andel av skatteintäkter och statsbidrag Kommunens målsättning är att högst 95 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämningsbidrag exklusive avskrivningar skall användas till verksamhetens nettokostnader. Detta mål ger utrymme för ökade investeringar, pensionsavsättningar samt en förbättring av det egna kapitalet, vilket är nödvändigt om man ska klara kommunens krav på god ekonomisk hushållning. Bokslut 2006 Prognos Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag, % 89,9 94,7 93,5 92,5 92,0 Investeringar Nettoinvesteringarnas andel av skatteintäkter och statsbidrag framgår av nedanstående tabell. Målet är att denna långsiktigt inte skall överstiga sex procent. Tabellen visar att målet inte uppnås under planperioden för åren 2008 och Däremot uppnås målen år Bokslut 2006 Prognos Nettoinvesteringar, Mkr 15,2 21,7 40,4 27,9 19,2 Nettoinvesteringar, andel av skatteintäkter och statsbidrag, % 5,5 7,8 14,1 9,7 6,6 Årets resultat För åren är resultaten positiva. Resultat 2006 Prognos Årets resultat i Mkr + 10,4 + 3,2 + 4,1 + 5,0 + 6,2 Soliditetsutvecklingen Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Det anger hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen finansierat med egna medel, det vill säga det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. Resultat 2006 Prognos Soliditeten i % 71,1 71,1 64,8 64,4 64,6 Soliditeten för planperioden är relativt svår att prognostisera, men troligtvis kommer den att minska p.g.a. den höga investeringsvolymen och upptagande av nya lån. 18

19 Upplåning Kommunens låneskuld är oförändrad under 2007 jämfört med Under 2008 planeras ett nytt lån om 40 Mkr för finansiering av om och tillbyggnad av Särkivaaragården. Lösen av ett gammalt lån på 6 Mkr planeras under Skuldsättningsgrad Skuldsättningsgraden beräknas öka under perioden till runt 35 procent. Betalningsberedskap på kort sikt Ett sätt att mäta kommunens betalningsförmåga på kort sikt är rörelsekapitalets storlek. Rörelsekapitalet är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Ett tecken på god betalningsberedskap visar ett rörelsekapital som överstiger noll. Kommunens rörelsekapital var vid årsbokslutet ,7 Mkr. Prognosen för 2007 är ett rörelsekapital på 79,3 Mkr. För perioden beräknas rörelsekapitalet ligga runt 70 Mkr. Finansnetto ränterisk Skillnaden mellan räntekostnader och ränteintäkter utgör finansnetto. Ett positivt finansnetto innebär att ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna. Måttet är negativt om kommunen har stor låneskuld. Övertorneå kommuns finansnetto består av räntekostnader, ränteintäkter samt poster bokförda på extern kapitalförvaltning. Sedan 1998 har kommunen extern kapitalförvaltare av våra likvida medel. Idag är det Carnegie kapitalförvaltare. Ett negativt finansnetto minskar utrymmet för kommunens verksamheter. Kommunens riskexponering för ränteförändringar ökar vid hög upplåning. Räntekostnaderna för kommunen beräknas öka från 2 Mkr till 3 Mkr mellan åren 2007 och 2008 p.g.a. ett nytt lån på 40 Mkr år Ränteläget är för närvarande lågt. Upplåningen öka 2008 (investeringar) och ränterisken för kommunen på lång sikt kommer att bli ca 1,0 Mkr vid en procent räntehöjning. Ränterisken på kort sikt beror på vilka bindningstider som väljs för de nya lånen. Finansnettots utveckling under de senaste åren samt prognostiserat resultat under planperioden framgår av nedanstående tabell. Bokslut 2006 Prognos Finansnetto, Mkr + 5,2 + 3,5-0,1-0,9-0,9 Borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden är i huvudsak gentemot det kommunala bostadsföretaget, vilket uppgår till 103 Mk per den 31 augusti Det totala borgensåtagandet beräknas till 116 Mkr vid årsskiftet Borgensåtagandena beräknas minska något under planperioden. Pensionsåtaganden Kostnaderna för kommunens pensionsutbetalningar beräknas öka med i snitt 600 Tkr per år under planperioden. Bokslut Prognos Pensionskostnader, Mkr 4,5 5,0 5,6 6,3 6,8 19

20 Balanskravet Enligt Kommunallagen 8 kap 5 ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna (visst undantag medgives). Vidare anges att om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet återställas under de närmaste följande tre åren. För att Övertorneå kommun skall uppnå god ekonomisk hushållning skall de finansiella målen, verksamhetsmässiga målen och visionsmålen uppnås som anges under rubriken god ekonomisk hushållning i detta dokument. Kommentar till den finansiella analysen Det av kommunstyrelsen fastställda preliminära nettodriftramarna ( ) till nämnder/styrelser för åren innebär att kommunen uppnår balanskravet för samtliga år. Däremot uppnås inte det finansiella målet för 2008, att årets resultat skall utgöra minst en procent av kommunens intäkter av skatter och utjämningsbidrag. Sedan dessa preliminära nettodriftramar tilldelades till nämnder/styrelser i april 2007 har förutsättningarna förändrats en del. Kommunen kommer att erhålla ett högre utjämningsbidrag för LSS än vad som var känt i april när kommunstyrelsen antog det preliminära nettodriftramarna till nämnder och styrelser. Kommunen räknade med ett bidrag på 925 kronor per invånare. Kommunen kommer att få ett bidrag på kronor per invånare. Omräknat i kronor medför detta ett högre bidrag på Tkr. Skatteintäkterna kommer att bli lägre än beräknat p.g.a. att det preliminära taxeringsutfallet jämfört med föregående år har minskat med 0,27 procent. Detta kommer att kompenseras till viss del med att kommunen erhåller ett högre inkomstutjämningsbidrag än tidigare beräkningar. Invånarantalet minskar snabbare än det prognostiserade, vilket medför lägre utjämningsbidrag i och med att bidragens storlek är förknippade till antalet invånare. Kostnadsutjämnings bidrag kommer att minska med 493 kronor per invånare jämfört med tidigare prognoser. Orsakade är att en ny delmodell har tillförts - lönekostnader - som medför avdrag med 117 kronor per invånare. Utöver detta har det flesta delmodeller i kostnadsutjämningsbidraget inneburit ett lägre bidrag. Lönekostnadsanslaget måste ökas med Tkr år 2008 och med 800 Tkr år 2009 för att verksamheterna skall få 100 procentig löneökningstäckning för dess år. Detta blev konsekvensen av 2006 års centrala löneavtal. Elevantalet fortsätter att minska i kommunen medan antalet äldre stiger. Kommunen måste ha god handlingsberedskap för att flytta resurser från verksamheter där brukarna minskar till verksamheter där brukarna ökar. 20

21 I samband med upprättande av delårsrapporten, framkommer att nämnder/styrelser prognostiserade nettokostnader för år 2007 är Tkr för höga jämfört med budgetanslagen. Detta är en ökning av budgetunderskottet med Tkr sedan budgetuppföljningen efter ett tertial (januari april). Denna höga nettokostnad innebär att nämnder/styrelser har en verksamhet som kostar för mycket i förhållande till de inkomster som kommunen får. Om inget görs åt denna för höga nettokostnadsbild hos nämnder/styrelser kommer kommunen inte i framtiden att klara av kommunallagens balanskrav. Kommunens nettoinvesteringsvolym ligger på en alldeles för hög nivå om det finansiella målet för investeringsverksamheten skall uppnås. År 2008 är investeringsvolymen 40,4 Mkr till detta skall läggas ytterligare 12,0 Mkr. Detta avser påbörjade men inte slutförda projekt under 2007, där kvarvarande belopp på projekten överförs från 2007 till 2008 med ett tilläggsanslag. År 2009 stannar investeringsbudgeten på 27,9 Mkr för att år 2010 hamna på en relativt normalnivå (19,2 Mkr). Med beaktande av kommunens nuvarande relativt goda ekonomi anser kommunen att ett av investeringsprojekten skall exkluderas vid beaktande av investeringsbudgeten. Projektet som avses är om och tillbyggnad av Särkivaaragården med ett totalt budgetinvesteringsbelopp för åren på 42,5 Mkr. Bortsett från detta projekt innehåller investeringsbudget/plan för åren investeringar på 11 Mkr för mycket, om kommunen skall nå upp till uppsatta finansiella målet för investeringar. 21

22 Drift- och investeringsredovisning Driftredovisning Med driftbudget avses nettokostnader för den löpande verksamheten hos kommunfullmäktige, revision och nämnder/styrelser. Kommunfullmäktiges fastställda driftramar för år 2008 uppgår till Tkr exklusive kapitalkostnader och löneökningar. Siffran till höger visar förändringar gentemot budgeten Nämnd/styrelse (motsv) Tkr Nettodriftsram 2008 (exkl. löneökn. och kapitalkostn.) Kommunfullmäktige Revision Överförmyndare Kommunstyrelse Miljö- och byggnadsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd SUMMA Kommunfullmäktiges tilldelade driftramar till nämnder och styrelser innebär att; Kommunfullmäktige och miljö- och byggnadsnämnden ligger på en oförändrad nettobudgetram för budget 2008 jämfört med budget Revisionens budgetanslag ökar med 30 Tkr jämfört med Kommunstyrelsens budget ökar med 810 Tkr i jämförelse med 2007 och är Tkr för år Kultur- och fritidsnämndens budgetram för 2008 har ökat med 200 Tkr jämfört med 2007 och uppgår till Tkr. Barn- och utbildningsnämndens budget för 2008 uppgår till 98,1 Mkr, en ökning med 1,1 Mkr jämfört med Socialnämndens budgetram ökar med 1,5 Mkr eller 1,63 % och uppgår till 93,5 Mkr för år Nettokostnadsramen för nämnder och styrelser uppgår till Tkr och har ökat med Tkr eller 1,49 % jämfört med

23 Investeringsverksamhet För att säkerställa en stabil ekonomi finns målet att investeringsvolymen inte får överstiga sex procent av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämningsbidrag, dvs. 17,0 17,4 Mkr per år under planperioden Investeringsbudgeten för år 2008 är 40,4 Mkr, 2009 är siffran 27,9 Mkr och för år 2010 handlar det om 19,2 Mkr. Hur mycket som kan investeras beror på vilket ekonomiskt utrymme som kommunen förfogar över. Investeringsplanen påverkas av det ekonomiska utrymmet och hur tidigare investeringar finansierats. Övertorneå kommuns soliditet och skuldsättningsgrad är relativt goda i jämförelse med övriga kommuner i länet och landet. I investeringsbudgeten för åren ingår om, ny- och tillbyggnad inom äldreomsorgen på totalt 42,3 Mkr. Av dessa 42,3 Mkr kommer 30 Mkr (inkl tilläggsanslag på 8 Mkr) att belasta investeringsbudgeten 2008 och 2 Mkr Denna investering utgör ett icke ordinärt projekt, varför kommunen inte räknar med den bland ordinarie investeringarna när kommunen fastställer sitt finansiella mål för investeringar. Om man bortser från denna investering uppgår investeringsvolymen till 17,9 Mkr för år 2008, 25,9 Mkr år 2009 och 19,2 Mkr för år Som framgår av ovan, undantaget om och tillbyggnad av Särkivaaragården, ligger förslagen till investeringsbudgeten för år 2008 i parentes med det finansiella målet för investeringar är investeringsvolymen däremot 6,5 Mkr för hög. Nämnder/styrelser har historiskt haft svårt att följa fullmäktiges beslut om regler för redovisning av inventarier. Detta har medfört att hälften av äskade mindre investeringsbelopp för åren sammanförts till ett gemensamt investeringskonto benämnt inventarier kommunal verksamhet. Anslagen till detta investeringskonto uppgår till 685 Tkr för år 2008, 600 Tkr för år 2009 samt 550 Tkr för år Investeringsplanen för åren med budget 2008 inrymmer följande förslag på större satsningar: Till konton VA-investeringar i kommunen avsätts 1,1 Mkr år 2008, och för åren avsätts ytterligare 1,7 Mkr. För om, ny- och tillbyggnad av Särkivaaragården avsätts totalt 42,5 Mkr för åren Varav 22,5 Mkr avsätts Satsningen på utbyggnad av datanät/bredband erhåller totalt 2,9 Mkr för åren Mkr år 2008, 0,9 Mkr år 2009 samt 1,0 Mkr Till en ny konstgräsplan avsätts 3,0 Mkr år Investeringar i vägar inklusive GC-vägar sker med 5,2 Mkr under åren ,0 Mkr år 2008 och med 1,6 Mkr för både år 2009 och år För nyanläggning på Luppioberget avsätts totalt 12,5 Mkr under åren Reparation av sim- och sporthall i Övertorneå sker med 5,5 Mkr under planperioden. För perioden avsätts 5,0 Mkr respektive år för framtida gatubelysningar i Övertorneå kommun. För en ny serveringsbyggnad i Ruskola (Ruskolabacken) avsätts 1,0 Mkr år Ny bokbuss för 1,2 Mkr köps år