BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN

Transkript

1

2

3 DALS-EDS KOMMUN BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN BOKSLUTS- OCH BUDGETDIALOG

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Skatteunderlagsprognos... 3 Befolkningsprognos... 4 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning... 7 Resursfördelning... 8 Kostnadsjämförelser Index för pris- och löneökningar Internränta och PO-påslag Utrymme Investeringsbudget/plan

5 Skatteunderlagsprognos Skatteunderlagsprognosen bygger på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) bedömning, cirkulär 15:7 ( ). SKL:s kommentarer till prognosen är följande: Det slutliga taxeringsutfallet visade att skatteunderlagstillväxten år 2013 var lite lägre än vi räknade med i prognosen från den 2 oktober. Efter ett par år där skatteunderlagets ökning hållits tillbaka av måttlig sysselsättningsutveckling (2013) och den automatiska balanseringen av allmänna pensioner (2014) ser det ut att skjuta fart nästa år (2015). Det är flera faktorer som bidrar till att ökningstakten blir högre 2015 än Dels blir indexeringen av pensionerna högre samtidigt som vi förutser större löneökningar. Dessutom påverkas utvecklingen av ändringar i skattelagstiftningen; i motsats till 2014 sker inte någon höjning av grundavdragen för pensionärer 2015 men avdragsrätten för pensionssparande minskar. Skatteunderlaget fortsätter att växa i god takt perioden ut. Ökningstakten avtar dock efter 2015, främst till följd av att arbetade timmar inte längre ökar i samma utsträckning i och med att konjunkturuppgången beräknas övergå till en situation med en ekonomi i balans I samband med att Nationalräkenskaperna för tredje kvartalet publicerades gjordes också en revidering av nationalräkenskaperna historiskt. De reviderade nationalräkenskaperna visar att produktivitetsutvecklingen i ekonomin har varit betydligt svagare de senaste åren än enligt tidigare statistik och i princip är kvar på 2006 års nivå. Detta indikerar att förutsättningarna för produktivitetsökningar i svensk ekonomi, och där-med utrymmet för lönehöjningar, är mindre än vi tidigare trott. Mot den bakgrunden bygger vår aktuella kalkyl på lägre lönehöjningar än den förra åren fram till 2018, vilket är huvudförklaringen till att vi reviderat ner skatteunderlagstillväxten I viss mån bidrar även en svagare sysselsättningsutveckling och lägre inflationstal till nedrevideringen. Jämfört med den prognos vi presenterade i december (cirkulär 14:59) är prognosen för arbetade timmar reviderad. Vi har också reviderat vår prognos för sjukpenning och pensionsinkomster. Sammantaget innebär vår nya bedömning en viss nedrevidering av skatteunderlagets utveckling och en lite större upprevidering av Inför denna skatteunderlagsprognos har en ny bedömning endast gjort av arbetade timmar och priser. Därutöver har vi beaktat ny information om lönesumma och pensioner samt sjuk- och föräldraförsäkring, men den samhällsekonomiska bilden i övrigt överensstämmer med den som presenterades i Ekonomirapporten. December 2014 och sammanfattades i cirkulär 14:59. Skatteunderlagsprognoser Totalt SKL, feb ,2 5,1 5,1 4,5 4,3 24,1 Regeringen, jan ,9 5,1 5,5 5,8 4,8 26,6 ESV, jan ,8 4,7 4,4 4,7 4,5 23,0 SKL, dec ,3 5,2 4,7 4,5 4,2 23,8 3

6 Befolkningsprognos Statisticon AB har på uppdrag av Dals-Eds kommun tagit fram befolkningsprognos för perioden och det är denna som ligger till grund för beräkningarna av statsbidrag och utjämning samt resursfördelning inom FOKUS- och Socialnämnden. Statisticons kommentarer till prognosen är följande: Under prognosperioden kommer folkmängden i Dals-Eds kommun att öka med 160 invånare, från till personer. Flyttnettot förväntas bli i genomsnitt 25 personer per år och födelsenettot -19 personer per år. Totalt ger detta en förändring med 6 personer per år. Antalet inflyttade beräknas bli i genomsnitt 266 personer per år medan antalet utflyttade skattas till 241 personer. Detta ger ett årligt flyttnetto på 25 personer för varje år under prognosperioden. Antalet barn som föds förväntas vara 43 per år i genomsnitt under prognosperioden medan antalet avlidna skattas till 62 personer. Detta medför en befolkningsförändring med -19 personer per år. I tabellen nedan sammanfattas utvecklingen över tiden av folkmängden och förändringskomponenterna. Uppgifterna för 2015 och framåt är prognostiserade värden Födda Döda Födelseöverskott Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Folkökning Folkmängd Hur utvecklas folkmängden? Folkmängden kan delas upp i tre åldersgrupper (0-19 år, år och 65+) för att enkelt kunna beskriva folkmängdens sammansättning avseende hur många som kostar respektive bidrar till samhällsekonomin vid en viss tidpunkt. Uppdelningen är grov men ger en överblicksbild vars utveckling man kan följa över tiden. Uppdelningen ligger även till grund för att beräkna försörjningsbördan i kommunen. I diagrammet nedan visas utvecklingen av dessa åldersgrupper över tiden. 4

7 ANTAL INVÅNARE I DALS-EDS KOMMUN år år 65 år eller äldre Total folkmängd Den prognosmodell som används bygger på den så kallade kohort-komponentmetoden som innebär att man varje år framöver ökar kommuninvånarnas ålder med ett år i taget, lägger till antalet födda och inflyttade och drar bort antalet avlidna och utflyttade. I modellen är endast en sak säker; alla som överlever från ett år till nästa blir ett år äldre. De övriga delarna födda, döda, in- och utflyttade är osäkra och skattas via mer eller mindre avancerade statistiska metoder. Störst antalsmässig osäkerhet finns bland flyttningarna i åldersgruppen år. För dessa åldrar är det generellt sett svårast att göra bra förutsägelser. Nedan visas befolkningsprognosen uppdelat på gruppen barn och unga samt äldre för åren där åren är prognostiserade värden. 5

8 Befolkningsutveckling äldre Antal w w

9 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Sammantaget ovanstående skatteunderlagsprognos och befolkningsprognos ger detta nedanstående resultat för Dals-Eds kommun för perioden Skatteunderlagsprognosen har justerats för det egna skatteunderlagets prognostiserade utveckling. Belopp i tkr Underlag för skatteintäkter: Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Kommunens skatteunderlag taxering-14 (inkomståret -13) Uppräkningsfaktor för 2014 (Egen prognos) 4,44% 4,44% 4,44% Uppräkningsfaktor för 2015 (SKL feb egen prognos) 5,10% 4,11% 4,11% Uppräkningsfaktor för 2016 (SKL feb egen prognos) 5,10% 5,10% 4,35% Uppräkningsfaktor för 2017 (SKL feb 2015) 4,50% 4,50% Uppräkningsfaktor för 2018 (SKL feb 2015) 4,30% Uppräknat skatteunderlag Kommunens skattesats 23,21% 23,21% 23,21% Skatteintäkter Belopp i tkr Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Skatteintäkter Slutavräkning 2014, korrigering -190 Slutavräkning Slutavräkning 2016 Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/-avgift Strukturbidrag LSS-utjämning Fastighetsavgift Totalt Antal invånare 1/11 året innan

10 Resursfördelning Givet ovanstående befolkningsprognos och SKL:s nuvarande prislappar så ger detta nedanstående resursfördelning för åren Belopp i kronor Beräkning av resursfördelning i budget 2015 Demografisk grupp Prognos 1 jan 2015 Prislapp Belopp Ram 2015 Totalt 2015 Därav 1-5 år år år år år år år år Ny beräkning budget 2015 utifrån definitivt utfall 1 jan 2015 Demografisk grupp Definitivt 1 jan 2015 Prislapp Belopp Ram 2015 Totalt 2015 Därav 1-5 år år år år år år år år Den nya beräkningen utifrån definitivt utfall 1 januari 2015 innebär ett utökat resursbehov i budget 2015 om kronor för FOKUS-nämnden. Motsvarande utökade resursbehov för socialnämnden är kronor. 8

11 Beräkning budget 2016 Demografisk grupp Prognos 1 jan 2016 Prislapp Belopp Ram 2016 Totalt 2016 Därav 1-5 år år år år år år år år Beräkningen utifrån befolkningsprognosen 2016 visar ett minskat resursbehov om kronor för FOKUS-nämnden och ett ökat resursbehov om kronor för socialnämnden. Beräkning plan 2017 Demografisk grupp Prognos 1 jan 2017 Prislapp Belopp Ram 2017 Totalt 2017 Därav 1-5 år år år år år år år år Beräkningen utifrån befolkningsprognosen 2017 visar ett ökat resursbehov om kronor för FOKUS-nämnden och ett ökat resursbehov om kronor för socialnämnden. Beräkning plan 2018 Demografisk grupp Prognos 1 jan 2018 Prislapp Belopp Ram 2018 Totalt 2018 Därav 1-5 år år år år år år år år

12 Beräkningen utifrån befolkningsprognosen 2018 visar ett ökat resursbehov om kronor för FOKUS-nämnden och ett ökat resursbehov om kronor för socialnämnden. Totalt för hela perioden innebär detta utökade resursbehov om sammantaget kronor. 10

13 Kostnadsjämförelser Standardkostnadsjämförelse 2013 Avvikelse i procent 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% -5,0% Barnomsorg Grundskola Gymn skola Äldreomsorg IFO Dals-Ed 10,9% -1,0% -1,4% 1,6% 26,9% Glesbygd 12,7% 8,7% 2,7% 6,3% 5,0% ,3% 5,3% -1,1% 7,1% 2,2% Dalsland 3,7% 5,1% -0,9% -0,6% 21,8% Riket 2,5% 2,9% 2,4% 1,4% 4,6% I kronor räknat blir avvikelserna mot standardkostnad följande för 2013: Standardkostnad Nettokostnad Avvikelse Invånare Avvikelse tkr Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Totalt FOKUS-nämnden IFO Äldreomsorg Totalt Socialnämnden Totalt kommunen Kommentarer till kostnadsjämförelserna 2013 Barnomsorg: Orimlig nivå på standardkostnaden med hänsyn till att gällande system är ålderstiget och baseras på att andel barn i barnomsorg är lägre. Andelen barn som har behov av plats i barnomsorg har ökat men detta har inte kompenserats för i systemet avseende 2013, dock har förändringar skett i utjämningssystemet från och med 2014 som borde ge utslag i jämförelserna för IFO: Kostnaderna för IFO ökade markant mellan 2009 och 2010 (från 13,6 mkr till 18,0 mkr). Mellan år 2000 och år 2008 låg kostnaderna på i snitt 9,6 mkr per år. År 2011 landade kostnaderna på 16,6 mkr för att under 2012 uppgå till 16,9 mkr samt för 2013 på 17,8 mkr vilket är 3,8 mkr över standardkostnad. 11

14 Dals-Eds kom m un Nettokostnad allmän fritidsverksamhet, kr/inv Nettokostnad allmän kulturverksamhet, kr/inv Nettokostnad bibliotek, kr/inv Nettokostnad fritidsgårdar, kr/inv Nettokostnad Idrotts- och fritidsanläggningar, kr/inv Nettokostnad infrastruktur, skydd m.m., kr/inv Nettokostnad musik- och kulturskola, kr/inv Nettokostnad nämnd- och styrelseverksamhet, kr/inv Nettokostnad revision, kr/inv Nettokostnad stöd till politiska partier, kr/inv Nettokostnad stöd till studieorganisationer, kr/inv Nettokostnad särskilt riktade insatser, kr/inv Nettokostnad övrig politisk verksamhet, kr/inv

15 13

16 14

17 15

18 16

19 17

20 Finansiella mål Resultat: Resultatet skall uppgå till lägst 2 % i förhållande till skatter och generella statsbidrag Soliditet: Soliditeten skall långsiktigt överstiga 50 %. Under planperioden skall soliditeten ökas och överstiga 47 % Likviditet: Likviditeten skall minst uppgå till 5 mkr Lån: Lånefinansiering av investeringar ska endast vara möjligt i affärsdrivande verksamheter (VA-, renhållningsverksamheterna, kommersiella fastigheter och vissa fastigheter med blandad verksamhet). I dessa fall skall amorteringstakten följa investeringens avskrivningsnivå samt den externa faktiska räntekostnaden belasta den affärsdrivande verksamheten. Enligt VA-lagen får medel avsättas till en fond för framtida nyinvesteringar om vissa kriterier är uppfyllda. Gällande investeringar inom VA-verksamheten skall ett sådant förfarande användas i första hand. Investeringar: Investeringar i skattefinansierad verksamhet skall finansieras med egna medel. Utrymmet för dessa investeringar bestäms utifrån årets resultat för hela kommunen plus årets avskrivningar inom de skattefinansierade verksamheterna minus beslutad amortering på pensionsskuld. Pensionsskuld: Utrymmet för amortering av kommunens pensionsskuld bestäms utifrån årets resultat för hela kommunen plus årets avskrivningar inom de skattefinansierade verksamheterna minus beslutad investeringsnivå för de skattefinansierade verksamheterna. Försäljning av anläggningstillgångar: Vid försäljning av anläggningstillgångar i affärsdrivande verksamhet skall belopp motsvarande restvärdet amorteras på den långfristiga skulden. Vid försäljning av anläggningstillgångar i skattefinansierad verksamhet skall bedömning göras för det enskilda fallet om amortering av den långfristiga skulden skall ske eller om försäljningssumman skall förstärka kommunens likviditet och ge utrymme för nya investeringar. 18

21 Index för pris- och löneökningar SKL:s bedömningar i cirkulär 15:07 ( ) avseende prisindex för kommunal verksamhet uppgår till följande: Personalkostnader 3,0 % (2016) 3,2 % (2017) 3,3 % (2018) Övriga kostnader och intäkter 2,2 % (2016) 2,4 % (2017) 2,6 % (2018) Internränta och PO-påslag Rekommenderad internränta för år 2016 är 2,4 procent enligt SKL:s cirkulär 14:61 ( ). Rekommenderat PO-påslag från SKL för år 2015 är 38,46 procent. Utrymme Belopp i tkr Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Verksamhetens intäkter Finansiella intäkter Beräknade totala intäkter Pensionskostnader intjänade före Avskrivningar på investeringar Extern räntekostnad på lån Beräknade totala kostnader Resultatmål 2 % Kvar att bedriva verksamhet för

22 Belopp i tkr Kvar att bedriva verksamhet för Verksamhetens intäkter Utdelade ramar Kvar att fördela Löneökningar Övriga kostnadsökningar Demografiförändringar Kvar att fördela Resultatmål 2% Budgeterat resultat Budgeterat resultat året innan Ökade skatteintäkter och generella statsbidrag Ökade pensionskostnader Ökade avskrivningskostnader Indexuppräkning p-kostnader Indexuppräkning övriga kostnader Indexuppräkning övriga intäkter Demografiförändringar Förändring ränteintäkter Förändring räntekostnader Budgeterat resultat

23 Investeringsbudget/plan Belopp i tkr Budget 2015 inkl överfört från 2014 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Kommunstyrelse KS Teknik & Service Plan- & byggnadsnämnden FOKUS-nämnden Socialnämnden Objektsreserv KS Ombyggnad skolor Nybyggnation förskola SUMMA INVESTERINGAR ENLIGT PLAN