Utredning för antal högstadier i Alingsås centralort.

Transkript

1 Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Margareta Arvidsson Direktnr: Beteckning: Dnr BUN Utredning för antal högstadier i Alingsås centralort. Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden beslutade i flerårsstrategi om ett åtagande att arbeta fram scenarier för en framtida organisation för förskola, grundskola och grundsärskola på kort och lång sikt i centralorten. Förvaltningen har därför sett över antalet högstadieskolor i Alingsås tätort och utarbetat ett förslag hur organisationen kan se ut i framtiden. Utifrån både nuvarande elevunderlag och att på sikt kunna möta ett ökat elevunderlag beslutade barn- och ungdomsnämnden att ge förvaltningen i uppdrag att utreda om och hur en övergång från tre till två kommunala högstadieskolor i tätorten kan ske, samt att fortsätta att utreda förslaget att Gustav Adolfsskolans lokaler kan användas som förskola. Ekonomiska konsekvenser skall också tas fram för de två separata utredningarna. Förvaltningen får även i uppdrag att redovisa en ordentlig kartläggning av behovet av förskolor i centrum samt att ge en tydlig redovisning av hur arbetet med att hitta lämpliga lokaler/mark att bygga förskolor på har gått till. Från och med höstterminen 2015 flyttades åk 6 till tillbaka till f-5 skolorna i centralorten och det medför ca 215 elever färre på de kommunala högstadieskolorna som ht-15 har ca 940 elever tillsammans. Av dessa är ca 50 elever från andra kommuner. Konkurrenskraftiga, ekonomiska, attraktiva, flexibla och stimulerande lärmiljöer är ett av målen för framtida skolorganisation. Förslag till genomförande Förslag till genomförande innebär att det sker i ett nära samarbete mellan skolorna. Nuvarande upptagningsområden för Nolhagaskolan och Östlyckeskolan behålls samma som idag. Gustav Adolfsskolans upptagningsområden fördelas på de andra skolorna genom att Hemsjö och Ingared går till Nolhagaskolan och V:a Bodarna och Ödenäs går till Östlyckeskolan. Detta stämmer också bäst med de skolskjutslinjer som finns och hur eleverna reser. Eleverna från Hemsjö/Ingared kan fortsätta med samma buss som idag till Nolhagaskolan och Ödenäselever kan åka buss fram till Blå Kiosken. Eleverna från V:a Bodarna kommer med tåg och får promenera till Östlyckeskolan (1,5 km) eller byta till stadsbuss. Skolornas starttider på morgonen kan behöva justeras något. Enligt kommunens trendprognos ser det ut som att elevantalet får en bra uppdelning på två skolor genom detta. Detta medför också att det inte behöver göras fler ändringar i upptagningsområden än nödvändigt. Av Gustav Adolfsskolans

2 nuvarande elever kommer ca hälften från skolans eget upptagningsområde och den andra hälften från Nolhagaskolan och Östlyckeskolans upptagningsområden. Några elever kommer från andra kommuner. En stor osäkerhetsfaktor är det fria skolvalet och hur det påverkas när det görs förändringar. Förslaget har diskuterats med rektorerna och innebär att omorganisation genomförs vid höstterminsstart 2016 och att alla elever flyttas samtidigt. De nya 7:orna fördelas enligt det framtagna förslaget på upptagningsområden, medan årskurs 8 och 9 behålls i sina nuvarande klasser för att få en trygg fortsättning på sin högstadietid. Förhoppningsvis kan klasserna hållas samlade och ordinarie personal följa med klasserna för att kunna nå en hög måluppfyllelse. Alternativ 1: Åk 8 flyttas då exempelvis till Nolhaga och går sina två år där medan åk 9 flyttas till Östlyckan och går sitt sista år där. Alternativ 2: Halva åk 8 och halva åk 9 fördelas på Nolhaga respektive Östlyckan. En utfasning har också diskuterats men anses bli sämre för både elever och personal och förordas därför inte av rektorerna. Antalet elever minskar då kraftigt varje läsår och det blir svårt med lärarbehörigheter mm. Många lokaler kommer då att stå tomma och detta kan ge känslan av avveckling istället för utveckling. Underlag för en förändrad organisation Personalplanering Den reformerade lärarutbildningen och införandet av lärarlegitimation innebär ökade svårigheter för kommunen att skapa tjänsteunderlag på mindre skolenheter. Siffror från SCB visar på en befarad brist på utbildad personal inom både förskola och skola. Detta kan komma att innebära en större rörlighet bland lärarkollektivet där den anställde får arbeta inom flera enheter, detta för att kunna tillgodose att elever undervisas av personal med rätt behörighet. Eleverna kommer att undervisas av fler lärare än tidigare. Det är därför viktigt att kommunen har en strategi att skapa attraktiva tjänster och förstärka bilden av Alingsås kommun som en attraktiv arbetsgivare. Enligt förvaltningens beräkningar för de tre kommande åren kommer ca personer att gå i pension inom olika personalkategorier. Den största pensionsavgångarna utgörs av förskolelärare (20 st) och lärare (31 st) och några rektorer. De nya reformerna och de ökade statliga kraven på huvudmännen ställer nya krav på organisation, likvärdighet, behörigheter som måste beaktas i arbetet för att ge förutsättningar för en hög måluppfyllelse och kvalitet i verksamheterna. Enligt SKL:s Öppna Jämförelser 2009 så beror 70% av elevernas resultat av lärarens kompetens. Större enheter och fler lärare ger ökade förutsättningar för att eleverna ska få tillgång till den kompetens och det pedagogiska stöd som de behöver för sin utveckling och sitt lärande samt möjlighet till effektiv organisation och verksamhet. En större organisation gör också att den administrativa delen kan delas upp på fler personer och fördelas efter vad var och en är bäst på. Alla behöver inte göra allt. Elevhälsan Elevhälsans personal förflyttar sig mellan flera skolor varje vecka. Om det finns två högstadier i stället för tre skulle detta innebära färre resor/förflyttningar och färre 2

3 team att samverka med. Tiden för förflyttningar kan istället läggas på det direkta arbetet med eleverna, förbättra arbetsmiljön och minska arbetsbelastningen för personalen. Kurator och skolsköterska skulle finnas på plats på skolan fler dagar i veckan än vad som sker idag. Ekonomi En större skola ger en bättre lokaleffektivitet i och med att specialsalar, matsal, uppehållsrum mm utnyttjas bättre och storleken på klasserna kan hållas mer jämn. Detta medför att undervisningstiden för lärare kan planeras och organiseras på ett effektivare sätt. Någon tydlig kostnadsutredning på detta har inte kunnat genomföras i nuläget. Det blir större möjligheter att skapa en flexibel organisation. Med ett beräknat underskott på ca tkr kan förvaltningen konstatera att det är för många tjänster i organisationen för åk 7-9 ht-15 än vad de ekonomiska ramarna ger tillåtelse till. Under året 2015 har högstadieskolorna varit med om att minska elevunderlaget med ca 215 elever mellan vår- och hösttermin. Pengen för åk 7-9 har inte fullt ut kompenserat löneökningar och det motsvarar ca 3 tjänster för denna verksamhet. Kommande pensionsavgångar och volymökningar kommer att balansera detta. Kravet på lärarlegitimation gör att på en mindre skola är det svårt med 100%- tjänster i ämne som läraren är behörig till. Flera tjänster kan då få fyllas upp fastän underlaget bara 70-80%. Administration, vaktmästeri, lokalvård och måltidsservice får också en effektivare organisation som kan komma att medföra lägre personalkostnader för skolår 7-9 på sikt och användas för förskola och skolår f-6. Grundskolor Area Årshyra Hyra/ Fakt Kostnad Area åk 7-9 kvm kvm antal /elev /elev Skolor 7-9 före Skolor 7-9 efter Skolor efter inkl pav Minskning före och efter I dessa siffror ingår inte kosthyran. Kostnaderna är 2015:års kostnader. I jämförelsen ovan ser man tydligt att det ger en hyresbesparing på ca 2,7 miljoner och att ytan per elev minskar med 3 kvm. I Koladas (i samarbete med SKL) jämförelser av lokalkostnader för grundskoleelever F-9 har Alingsås en lokalkostnad per elev som är drygt kr dyrare än genomsnittet i landet. Denna förändring skulle också göra att bidraget till friskolor skulle sänkas med ca 680 tkr/år. Städkostnaderna för Gustav Adolfsskolan är idag ca 500 tkr/år men vid nästa upphandling beräknas den stiga med tkr eftersom den idag ligger under genomsnittsnormen. Möjligen kan städkostnaden öka något för Östyckeskolan och Nolhagaskolan, om det blir fler elever men inte med så stora belopp som motsvarar kostnaden för Gustav Adolfsskolan. Måltidskostnaderna beräknas också minska något i och med att det blir högre personaleffektivitet med två matsalar istället för tre och färre transporter. Gustav Adolfsskolan har ett mottagningskök där maten transporteras från Östlyckeskolan. Kostnadsbesparing beräknas till ca 200 tkr. 3

4 Besparingen skulle vad gäller lokalkostnader, bli mer än 4,2 miljoner kronor. Utöver detta tillkommer effektiviseringen av antal tjänster inom verksamheten. Eftersom det blir ett bättre underlag för heltidstjänster och samordning av resurser kan troligen besparingar göras inom flera kategorier. Skolskjutsplanering Skolskjutsturerna inom centralorten kommer inte att öka även om det bara blir två högstadieskolor eftersom skolorna ligger så nära varandra. Eleverna från Hemsjö/Ingared/Ödenäs, Långared och V:a Bodarna åker idag med reguljära turer och kommer att kunna göra det fortsättningsvis också. Därför påverkas troligtvis inte skolskjutskostnaderna nämnvärt av förslaget. Samverkan mellanstadiet och högstadiet Idag sker samverkan mellan skolorna delvis genom att åk 6 åker till högstadieskolorna för språkval, hemkunskap i vissa fall andra ämnen. Om det finns två högstadieskolor ökar belastningen på specialsalar och detta kan innebära att det blir svårare att ta emot åk 6. Delvis skulle det kunna lösas med att t ex undervisning i hemkunskap förläggs till perioder när högstadieelever är på arbetslivsorientering eller liknande. Alternativt kan undervisning ske på mellanstadieskolorna. Elevprognoser Nya Östlyckeskolan inkl VB o Ödenäs Nya Nolhagaskolan inkl Hemsjö o Ingared Dessa siffror är hämtade från kommunens trendprognos. Enligs KLK är siffrorna för de närmaste tre åren relativt säkra sedan ökar osäkerheten och prognosen för mer än 10 år framåt är mycket osäker. Ca 20% av antalet elever på högstadiet väljer idag en friskola och detta antal är avdraget i tabellen. Denna siffra kan förändras om det görs en förändring av skolorna. Kapaciteten för vardera Östlyckeskolan och Nolhagaskolan är ca drygt 500 elever per skola. Östlyckeskolan kan byggas ut eller utökas med paviljonglösningar om behov uppstår. I ett första skede kan det vara ett bra sätt att möta volymökningar. Sådana lösningar kan diskuteras för Nolhagaskolan också. Till en viss gräns kan det vara mer kostnadseffektivt än att har tre högstadieskolor. Andra saker som påverkar är behovet av lokaler för förberedelseklasser, grundsärskola mm. Idag finns grundsärskola på både Östlyckeskolan och Nolhagaskolan men alla särskoleelever skulle få plats i Nolhagaskolans välanpassade grundsärskolelokaler. Förberedelseklass finns bara på Östlyckeskolan, men ett arbete pågår för att starta upp en förberedelseklass även på Nolhagaskolan. Skulle mer lokaler för förberedelseklasser behövas kan man ställa upp paviljonger för detta och söka hyresbidrag för detta från Migrationsverket. Det går inte att söka hyresbidrag för de lokaler som kommunen redan disponerar och betalar hyra för, utan endast förnytillkomna lokaler Elevperspektiv Även om lokalerna som finns idag på två skolor behöver utökas blir personal- och lokaleffektiviteten betydligt högre med två högstadieskolor än tre. För elevernas del betyder det: 4

5 - Fler behöriga lärare - Större tillgång till elevhälsa - Minskad segregation - Bättre underlag för särskilda undervisningsgrupper för elever i behov särskilt stöd - Mindre sårbarhet vid sjukdom och frånvaro hos personalen Det fria skolvalet begränsas i och med att det blir färre kommunala grundskolor. Det finns dock fortfarande totalt 2 st kommunala grundskolor och 3 st fristående skolor som tar emot 7-9 elever i centralorten. Risk- och konsekvensanalys Det finns en oro bland elever, vårdnadshavare och personal över de tänkta förändringarna. Denna oro måste mötas med respekt och information. Det fria skolvalet kan påverka hur klasser kan hållas ihop. Lärare kan välja att avsluta sin anställning i Alingsås kommun, för att de inte vill arbeta på en annan grundskola i kommunen. Om en förändring genomförs krävs bra planering och att det sker i samverkan med alla berörda parter. Om beslut tas, behövs extra stöd under vårterminen för att arbeta med övergång och samverkan. Inventarier behöver tas till vara och lagras inför framtida behov. Framtid Eftersom Alingsås är en kommun som växer kommer behovet av lokaler att öka i framtiden beroende på volymökningar. När de nuvarande lokalerna blir för små och inte kan utökas mer kan eventuellt en ny högstadieskola behövas i kommunen. Detta kanske kan bli aktuellt om ca 9-10 år om man ser till kommunens trendprognoser. Arbete för att säkerställa en tomt för ett eventuellt framtida bygge av högstadieskola i Stadsskogen pågår. Denna skulle då ligga i närheten av allaktivitetshuset så att matsal, idrottshall, specialsalar mm kan samanvändas. Upptagningsområde för en skola här skulle då vara de södra kommundelarna samt Kullingsberg och Stadsskogen. Alternativt att F-6 skolor byggs ut och blir F-9 skolor, t ex Noltorp, Ängabo, Ingared. Sammanfattning Det finns både för- och nackdelar med en förändring av antalet högstadieskolor. Eftersom det ställs nya krav på behöriga lärare och det är ett ansträngt ekonomisk läge är det en stor fördel om verksamheten kan effektiviseras och samtidigt ge en bättre kvalitet. De pengar som sparas i ovanstående förslag kommer elever och personal tillgodo genom större möjligheter till gruppindelningar, kunna tillgodose behovet av behörigheter och bibehållen personaltäthet. Gustav Adolfsskolan har idag färre antal elever i varje klass på grund av klassrumstorleken och låg tillgång på grupprum. Flexibiliteten i undervisningen blir större om det i vissa lägen kan undervisas i större grupper och i vissa lägen i mindre grupper. Det blir då lättare att tillgodose varje elevs behov. Eftersom standardkostnaden för lokaler är hög i Alingsås i jämförelse med andra kommuner blir det en bättre balans på detta område också. Den beräknade besparingen på ca 4,2 miljoner kronor kan jämföras med årskostnaden för ca 10 st 5

6 personal eller ca kr/elev för skolår 7-9. Mer resurser kan därmed läggas på personal och undervisning än på lokalkostnader. Om det är tre högstadier kvar med de kostnader som det generar får högstadierna ett mycket tufft ekonomiskt läge för att komma i balans de närmaste åren. Det beräknade underskottet på ca 3 miljoner kronor för 2015 ska hämtas hem och verksamheten anpassas fullt ut till nuvarande elevpeng. Det beräknade underskottet idag motsvarar ca 6 årsarbetare. Samtidigt som de måste ha en viss överanställning för att tillgodose ämnesbehörigheter mm. Utifrån nuvarande beräkningar kommer elevpengen troligtvis inte höjas nämnvärt. Både mellan- och högstadiet har ett tuffare ekonomiskt läge eftersom de inte får statsbidrag på samma sätt som lågstadiet genom Lågstadielyftet. 6