Kompetensförsörjningsplan

Transkript

1 Kompetensförsörjningsplan Barn och grundskolenämnden Skellefteå kommun Dokumentnamn Kompetensförsörjningsplan , barn och grundskolenämnden Dokumentansvarig Stabschef Reviderad Fastställd/upprättad/reviderad Nämndsbeslut , 161 Giltighetstid Tills vidare

2 Inledning Skellefteå kommun en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha invånare år Enligt kommunfullmäktiges styrkort år 2015 är målet att Skellefteå kommun ska vara enn attraktiv arbetsgivare med stolta, delaktiga och engagerade medarbetare. Arbetet med kompetensförsörjning är en viktig del i att uppnå detta. För att säkerställa att rätt kompetens finns i verksamhet erna används kompetensförsörjning som en löpande process. Detta för att kunna nå verksamhetens mål och tillgodose desss behov på kort och lång sikt. En kompetensförsörjningsplann fungerar som ett stöd för personalplaneringen som sker på förvaltningen, både på kort och på lång sikt. Kompetensanalyss Kompetensplanering Genomförande Uppföljning Bild 1. Skellefteå kommuns kompetensförsörjningsprocess Barn och grundskolenämnden ansvarar för verksamheter inomm förskola, grundskola fritidshem, särskola och kulturskola. Syftet med kompetensförsörjningsplanenn är att ge en bild av kompetenssituationen samt s identifiera kommande behov i verksamheterna. Utöver detta ska den ävenn belysa vilka yttre faktorerr som kan påverka verksamheternas behov av rekrytering och fortbildnings och utbildningsbehov. Målet är att utveckla och behålla befintligg kompetens men också att ställaa om och rekrytera ny kompetens. 2

3 Kompetensanalys 1. Verksamhetens mål och uppdrag Skellefteå kommuns vision är att vi ska vara en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha invånare år Barn och grundskolenämndens verksamhetsidé är att alla barn och elever i Skellefteå ges goda kunskaper och färdigheter, tror på sin egen förmåga och har en bärande framtidstro. Förskola, grundskola, särskola och fritidshem Förskola: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas. Grundskola samt grundsärskola: Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv värden, traditioner, språk, kunskaper från en generation till nästa. Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen. Fritidshem: Fritidshemmet erbjuder en meningsfull fritid som byggs på pedagogisk omsorg. Fritidspedagogikens tyngdpunkt ligger i individens identitetsskapande där personalen utgår från varje barns intresse och behov. Ord som lek, social träning, trygghet, uppmuntran, behov och tillhörighet är viktiga för utformningen av verksamheten. Elevhälsa Med stöd av skollagen ska elevhälsan arbeta förebyggande och hälsofrämjande i ett 1 16 årsperspektiv, samt utföra de yrkesspecifika uppdrag som respektive yrkesprofession har i skolan. Elevhälsans kompetenser i psykologiska, sociala och omvårdande, medicinska och vägledande frågor, kompletterar pedagogernas kompetens. Inom elevhälsan finns skolläkare, skolsköterskor, psykologer, kuratorer och studie och yrkesvägledare. Utvecklingsavdelning På utvecklingsavdelningen finns kompetenser samlade för arbete med pedagogisk utveckling samt för att ge stöd och support till alla pedagogiska verksamheter. Här finns Pedagogiska stödteamet, Språkteamet, utvecklingspedagoger samt IKT utvecklare. Här finns också verksamheter som Språkoteket och Skoldatateket. 3

4 Kulturskola Kulturskolan arbetar utifrån den kulturella allemansrätten* som innehåller två delar, en obligatorisk och en frivillig del. Den obligatoriska delen ryms inom den ordinarie timplanen som skolan har, och berör alla barn och ungdomar i åldern 0 21 år, från förskola till gymnasium. Den ger alla barn i Skellefteå kommun rätt till kultur på skoltid. Den frivilliga allemansrätten ger en möjlighet till fördjupning och finns både på skoltid och fritid. Kulturskolan erbjuder musik, dans, drama, bild, litteratur, slöjd, media, kulturarv och föreställningar i olika former. Administration Administrationen ska ge stöd och service till för och grundskoleområden, resursavdelning, kulturskola och kultur och biblioteksavdelning. Den ska också vara ett nära stöd till cheferna. Den ska ge likvärdig service till kunder, barn, elever och vårdnadshavare. Uppdraget innebär också att förvalta och serva genom kommunens IT system samt medskapande med andra förvaltningar i kommunen. Förvaltningsstab Förvaltningsstaben består av ekonomiteam, personalteam, IT team och nämnds och informationsteam. Förvaltningsstaben ska ge stöd och service till för och grundskoleområden, kulturskola och kultur och biblioteksavdelning. 2. Nuläge Av barn och grundskolenämndens totalt tillsvidareanställda är 86 procent kvinnor och 14 procent män. I tabellen nedan presenteras även medelåldern bland dessa. Könsfördelning Antal Procent Medelålder Kvinnor ,80% 48,31 Män ,20% 48,25 Totalt % 48,3 Bild 2. Könsfördelning, antal anställda samt medelålder (underlag framtaget mars 2015) Det finns totalt 116 olika yrkeskategorier där barnskötare är den största befattningsgruppen som utgör 32 procent av de totalt tillsvidareanställda. En annan stor befattningsgrupp är förskollärare som utgör 27 procent. *Kulturell allemansrätt gäller alla skolformer och ska ge alla barn möjlighet att under/efter skoltid vidareutveckla sig i olika uttrycksformer. Allemansrättens innehåller två delar, en obligatorisk och en frivillig del. Den obligatoriska delen inryms inom grundskolan i den ordinarie timplanen. Den frivilliga delen kan vara förlagd på både skoltid och fritid och är ämneskurser i kulturella uttrycksformer. Allemansrätten handlar om kultur som uttrycksmedel, kultur som upplevelse och kultur som pedagogiskt verktyg. 4

5 Åldersfördelning Tillsvidareanställda kvinnor och män inom Barnochgrundskolenämndens verksamheter Totalt Antal personer Kvinnor Män Antal personer Kvinnor Män Bild 3. Åldersfördelning uppdelat på kön (underlag framtaget mars 2015) Som diagrammet ovan visar är åldersfördelningen inom barn och grundskolenämndens verksamheter relativt jämnt fördelad mellan åldersgrupperna. Åldersgruppen år är något underrepresenterad i jämförelse med de andra. Den största gruppen är i åldersintervallet år. Pensionsavgångar Totalt antalet totala pensionsavgångar inom Barnoch grundskolenämndens verksamheter år Antal anställni ngar totalt Omräkn ade heltider Antal anställni ngar kvinnor Omräkn ade heltider kvinnor Antal anställni ngar män Omräkn ade heltider män Totalt , , ,8 Totalt Bild 4. Pensionsavgångar vid beräknad pensionsålder 65 år (underlag framtaget mars 2015) Diagrammet ovan visar det totala antalet pensionsavgånger under åren Beräkningen är gjord utifrån de personer som fyller 65 år. Tabellen nedan redovisar ett urval av yrkesgrupper som förväntas gå i pension efter fyllda 65 år. I tabellen kan även utläsas hur det ser ut respektive år. I gruppen speciallärare/specialpedagog ingår även särskolelärare. 5

6 Yrkeskategori År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 År 2020 År Barnskötare 3 7,5 17,3 13,3 13,3 7,3 61,7 Förskollärare 1 5, , Dagbarnvårdare Kock/Kok 1, ,8 Fritidspedagog ,8 6,8 18,6 BUA 0 0 0,8 0,9 1,3 0,9 3,9 Lär tidigare år Lär senare ma/no Lär senare SO Lär sen Sv/spr ,8 2,8 Lär hk 0 0, ,8 Lär, textil Lär, TM ,6 1,6 Lär musik grundsk lär musik musiksk 1, ,7 1 2,9 13,1 Lär bild Lär idrott 0 1 1, ,5 Lär spec/specped 4 3 2,75 5 5, ,5 Elevassistent ,75 0 0,75 Fritidsledare Skolledare Förstelärare Administratör 0, ,5 Handläggare Skoltekniker SYV Kurator Skolsköt 0, ,5 Psykolog Totalt 34,3 43,8 68,35 51,9 68,4 58,3 325,05 Bild 5. Yrkesgrupper med beräknade pensionsavgångar vid fyllda 65 år (underlag framtaget mars 2015) Den yrkesgrupp där flest medarbetare inom åren uppnår pensionsålder är lärare tidigare år, tätt följt av barnskötare och därefter förskollärare. År 2017 och 2019 är de år då flest antal medarbetare förväntas gå i pension, med drygt 68 heltidstjänster. Totalt sett de kommande fem åren förväntas 325 medarbetare inom barn och grundskolenämndens verksamheter uppnå pensionsålder. Som en del i kompetensförsörjningsarbetet används ett nytt kompetensregister i WinLas där alla legitimationer ska registreras. Det genomförs nu även en förvaltningsövergripande kartläggning för att kunna säkerställa vilka lärare och förskollärare som saknar legitimation. Resultatet av kartläggningen visar vilka kompetenser vi har i förvaltningen samt vilka kompetenser som saknas och som vi kommer tappa vid pensionsavgångar. Utifrån denna kartläggning avgörs vilka utbildningsinsatser som är nödvändiga att genomföra samt vilken kompetens som behöver rekryteras. Utöver de interna utbildningsinsatser som arbetsgivaren erbjuder har medarbetare inom Skellefteå kommun möjlighet att ansöka om studiestöd för att utveckla sin kompetens. Ålder Summa Bild 6. Elevantal under åren (underlag framtaget april 2015) 6

7 Tabellen ovan är en prognos över elevantalet under åren Eftersom den förväntas öka blir detta en faktor att ta ställning till i kompetensförsörjningsarbetet. 3. Vilka förändringar och utmaningar står verksamheterna inför? Förskola, grundskola, särskola och fritidshem Legitimationskravet som träder i kraft 1 juli 2015 innebär att lärare och förskollärare som saknar legitimation inte självständigt får ansvara för undervisning samt sätta betyg. En utmaning på både kort och lång sikt är att rekrytera lärare med rätt behörighet till samtliga yrkesområden. En mer långsiktig utmaning är att vara proaktiva i arbetet att locka fler att studera till lärare och förskollärare. Detta kommer kräva en tätare kontakt med universiteten och tydliggöra vilka kompetenser vi kommer att behöva på lång sikt. En annan utmaning är att arbeta fram en plan för hur förvaltningen ska använda de pedagoger med särskild lärarutbildning (SÄL)** och de pedagoger som genomgått vidareutbildning av lärare (VAL)***, som idag arbetar med andra uppdrag i verksamheterna. En långsiktig utmaning inom förskolan är en bemanning som består av 66 procent förskollärare och 33 procent barnskötare. Elevhälsa Elevhälsan följer idag de förändringar som förskola och skola gör. En utmaning är att göra anpassningar efter detta. Utvecklingsavdelning Utvecklingsavdelningen kommer att stå inför ett antal pensionsavgånger inom en 1 5 årsperiod där viss kompetens kommer att vara svår att återbesätta. Det gör att en verksamhetsöversyn kommer att göras vid nyrekrytering. Kulturskola En utmaning för Kulturskolan är att ställa om verksamheten för att uppfylla den kulturella allemansrätten. Ytterligare en utmaning är att vid framtida anställningar hitta personal med rätt kompetens. Administration En utmaning är att säkerställa att administratörerna har rätt kompetens och utbildning inom de system som förvaltningen arbetar med. Detta för att kunna ge rätt stöd och service till chefer, kunder och andra aktörer. Förvaltningsstab Förvaltningsstaben följer samtliga verksamheters förändringar och utmaningar. Det innebär att arbetet måste anpassas efter detta och hela tiden sträva efter att vara föränderliga och flexibla utifrån vad omvärlden kräver. **SÄL: SÄL projektet var en satsning för lärare att komplettera sin ordinarie lärarutbildning som en av flera olika vägar till läraryrket. Möjlighet till breddning av tidigare lärarexamen för att få ytterligare behörighet. ***VAL: VAL projektet vänder sig till verksamma lärare eller förskollärare som saknar examen. Inom VAL projektet kan man bli antagen till ett program för att komplettera tidigare studier för att få en examen för skola eller förskola. 7

8 4. Vilken kompetens saknas för att nå mål och uppdrag? Inom för och grundskola anges följande yrkeskategorier som bristyrken och därför finns ett ökat rekryteringsbehov av: lärare senare år (NO, SV som andra språk, MA, teknik, moderna språk, modersmålslärare, trä och metall, musik), lärare tidigare år, speciallärare, specialpedagoger, förskollärare samt fritidspedagoger. Inom övriga verksamheter finns ett behov av att rekrytera logoped för att kunna möta behoven för elever med svår språkstörning, arbetsterapeut till elevhälsan samt lärare i bild, media, elgitarr och musikteori till Kulturskolan. Förvaltningsstaben har behov av att rekrytera fler systemförvaltare för att kunna möta IT utvecklingen som sker. Förutom detta ser man behov av att rekrytera en person som arbetar med att ta fram statistik till ledare och som kan göra olika analyser av underlaget. Det kan under den närmaste tiden bli nödvändigt att låta lärare och förskollärare få en annan för närvarande placering för att kunna leva upp till den lagstiftning som kräver rätt behörighet när det gäller skolform, inriktning och ämnen. Detta kan innebära att vissa pedagoger måste byta arbetsplats och eventuellt arbeta vid fler enheter. 5. Vilken kompetens behöver minskas/avvecklas? År 2014 beslutade barn och grundskolenämnden att ett projekt med lokala pooler inom förskolorna skulle startas. Verksamheterna har sedan dess byggt upp en organisation med målet att minska antalet timavlönade vikarier och istället använda tillsvidareanställda medarbetare inom organisationen för att täcka upp korttidsfrånvaro. Nämnden har beslutat att projektet ska förlängas ett år till och en projektledare som ska arbeta med att utveckla de lokala poolerna är utsedd. Det finns idag ingen möjlighet att avveckla någon kompetens inom barn och grundskolenämndens verksamheter. Kompetenskartläggningen som ligger till grund för denna kompetensförsörjningsplan har inte visat på något behov av att minska bemanning inom någon yrkeskategori. Utmaningen består istället av hur man kan behålla befintliga medarbetare samt rekrytera behöriga medarbetare till våra verksamheter. Vid varje avslut av anställning, vid exempelvis pension, tittar varje chef över sin organisation och personalplanering för att se om det är en kompetens som måste återbesättas eller om det går att omorganisera istället för att rekrytera. Kompetensplanering och genomförande För att verksamheterna ska nå mål och uppdrag är en del i detta att identifiera och rekrytera de kompetensområden som det råder brist inom eller som behöver utvecklas. Detta är även en del i arbetet att nå målet att bli invånare i Skellefteå kommun år

9 För att locka kompetens inom de områden där det råder brist är arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare en viktig del. Att arbeta proaktivt och ha nära kontakt och samarbete med universiteten runt om i landet blir en viktig faktor för att vi ska få rätt kompetens i rätt tid till de olika verksamheterna. Ett sätt att arbeta med detta är att tidigt fånga upp de studenter som utbildar sig inom de yrkeskategorier där det råder kompetensbrist. De förskollärarstudenter som utbildar sig i Skellefteå och tar examen våren år 2017 fick ett erbjudande om en tillsvidareanställning inom skol och kulturkontoret när de slutfört sin utbildning. Detta är ett led i det proaktiva arbetet. Rätt kompetens i rätt tid på rätt plats är en viktig faktor för verksamheternas framgång. Chef har det huvudsakliga ansvaret för kompetensförsörjning samtidigt som medarbetaren ansvarar för sin egen anställningsbarhet, detta genom att medverka och ta del av ansvaret för sin egen kompetensutveckling. Kompetenskartläggning sker i samband med de årliga medarbetarsamtalen och det individuella målkortet (utvecklingsplan) som chef upprättar tillsammans med medarbetare, blir ett underlag för kommande kompetensutvecklingsinsatser på individnivå för att kunna nå mål och uppdrag. Chef gör även en analys av vilka kompetensutvecklingsinsatser som krävs på gruppnivå. Detta ger en bild av organisationens kompetensresurser och kompetensgap. Uppföljning Kompetensförsörjningsplanen beskriver barn och grundskolenämndens verksamheters mål och aktiviteter gällande kompetensförsörjning. Den beskriver övergripande vilka kompetensförsörjnings och kompetensutvecklingsinsatser som behöver göras. Handlingsplanen som upprättats kommer varje år att revideras och eventuellt kompletteras utifrån rådande förutsättningar. Handlingsplanen ska även följas upp i samband med bokslut. 9