När det gäller allmänheten så har dialogen varit ännu knappare, då politiker inte insett att beslutet även drabbar alla invånare.

Transkript

1 Bilaga till KF skrivelse (5) 1. Allmänt Vi har tagit del av de fyra underlag, som beskriver det pågående skedet, nämligen BoU framskrivning [BoU], Sweco rapport Utvärdering och utredning av grundskolans pedagogiska verksamhet [Sweco], Bevara vår unika byskola [BuB] samt Kostnadsanalys förskola och grundskola [PWC]. Vi har även tagit del av den politiska oppositionens reservationer till BoU och kommunfullmäktige. Med dessa underlag som bas kan vi konstatera, att det i allt saknas väsentlig grund för att lägga ner Laxne skola. I såväl [Sweco] rapport som i [BoU] underlag saknas mängder av väsentliga uppgifter. Även [PWC] rapport saknar vissa grundläggande data även om man är mycket tydlig med att BoU betalar alldeles för hög hyra för vissa fastigheter medan motsatsen råder för andra. 2. Dialog mellan politiker, invånare, föräldrar och elever Utredningsuppdraget till [Sweco] definieras i december Formuleringen stämmer ej med konsultrapporten. Någon måste således under resans gång ha ändrat förutsättningarna. Den 1:a april 2016 fick oppositionen ta del av utredningen. Den 1 juni fattar BoU beslut att skolan skall läggas ner. Dessförinnan har man haft en medioker träff med invånare och föräldrar den 18 maj. Några dagar tidigare har vissa elever fått ett kryptiskt meddelande från rektor om nedläggning. Så småningom efter protester kom det till ett offentligt möte i gymhallen den 23 maj. Vid detta möte kunde ansvariga politiker inte ens svara på alla frågor. Bl a kring fritids och gymhallen, som ju även används av allmänheten och tjänar som den enda stora samlingssalen i kommundelen. Dialogen har i stort sett varit obefintlig och tidplanen innebär att många föräldrar ej kunnat utnyttja sin rätt till fritt skolval i kommunen. Vem söker till en nedlagd skola? När det gäller allmänheten så har dialogen varit ännu knappare, då politiker inte insett att beslutet även drabbar alla invånare. 3. Sociala och ekonomiska konsekvenser för invånarna i Gåsinge-Dillnäs En adekvat konsekvensbeskrivning finns inte genomförd, vilket skall ske enligt gällande regelverk för kommunen inför viktiga beslut. Självklart får det stora sociala konsekvenser för elever och invånare, när man inte kan umgås på vanligt vis på orten utan bussas till olika aktiviteter. Skolan är ju den klara mittpunkten för invånarna och erbjuder ett större utrymme gymhallen för större samlingar. Förvaltningen har inte genomfört åtagandena i jämställdhetsplanen för BoU med CEMRdeklarationen Planen säger bl a: att på ett tidigt stadium göra en konsekvensanalys av alla viktigare förslag till ändringar vad gäller politik, rutiner och resursfördelning, belysa deras potentiella följder för kvinnor och män och fatta slutgiltiga beslut mot bakgrund av denna analys. Det saknas således en konsekvens- och riskanalys inför nedläggningen, både när det gäller utrymmet på kvarvarande skolor när 6:orna flyttas tillbaka från Freja samt hur elever och deras familjer påverkas vid ett så hastigt beslut, så att barnen inte ens hinner besöka sin nya skola. Men också hur Laxne med landsbygd påverkas vid ett beslut om nedläggning av sko-

2 Bilaga till KF skrivelse (5) lan. Även om styrande majoritet låtsas att frågan inte faller på BoU ansvar, så är det en fråga för Kommunfullmäktige och då ska det underlaget tagits fram och finnas tillgängligt i god tid. Det räcker inte med en kort hänvisning till en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Educational Planning (2012). Man kan även undra över hur små barn skall hantera av vara på två fritids. Ett på morgonen, ett efter skolan och sedan tillbaka till det första. Hur skall barn känna sig trygga med detta? Hur skall en bygd, som faktiskt bara ligger 8 km från en av Sveriges nyaste järnvägsstationer Läggesta, fortsätta att utvecklas utan denna service. Det är inte särskilt svårt att räkna ut att huspriserna redan på några veckor minskat mellan till kr. Det innebär då svåra ekonomiska avbräck för många invånare. Det av kommunen etablerade nybyggnadsområdet Spårbacken, som om det kommit till stånd kunnat ge väsentligt liv till bygden, har kapitalt misskötts av kommunen något som även framkommer beträffande skolan, som rent ut sagt misskötts under många år. En socioekonomisk konsekvensbeskrivning borde vara av nöden för dessa stora förändringar, då skolor har funnit sedan 1870-talet i Gåsinge-Dillnäs och sport/gymhall sedan slutet av 1960-talet. 4. Lokalorienterade konsekvensbeskrivningar för skolorganisationen Lokalutredning för Laxne skola saknas Det finns ingen utredning som tagit fram underlag om hur lokalerna skulle kunna användas för annan verksamhet än skola, om förskola, matbespisning och idrottshall ska kunna vara kvar i nuvarande lokaler. Det redovisas inte heller vad detaljplanen tillåter för verksamhet som får bedrivas inom detaljplanen. Det saknas en komplett lokalutredning för samtliga skolor i kommunen, där F-6 redovisas och inte bara F-5. Det framgår därför inte att skolorna i Gnesta tätort är på väg att bli överfyllda. Dansut skolan har redan nu 10 fler elever än tillåtet och kommer att behöva använda andra lokaler (en förskoleavdelning och en villa för sin verksamhet). Det har inte heller tagits hänsyn till att det beslutats om att bygga flera hundra bostäder i Gnesta tätort de närmaste åren och det ökade antalet elever finns inte medräknat i underlaget. Hur ska de få plats i redan fullstora klasser på Freja och Dansut? Fler kommunplaceringar av flyktingar bedöms även kunna ge ett 100-tal nya elever. Samtidigt som man emotser betydande ökningar av antalet elever vill man lägg ner den mest moderna skolan i kommunen. Var finns logiken. Velandersborgs skola i Björnlunda är bygd för 150 elever och lärare och kan komma att överbelastas. Enligt rektor kan han ta emot 200 elever, vilket dock är felaktigt. Det är brandmyndigheterna som bestämmer hur många elever, som får vara i skolan. 5.Redovisade ekonomiska förhållanden avseende personal Den ekonomiska redovisningen både när det gäller driftkostnader, som hyror och vad en ökad bussning och ändrade bespisningsförhållanden kostar lämnar mycket i övrigt att önska. Ekonomiska konsekvensbeskrivningen stämmer inte med text eller vid beräkning. Här är några av exemplen på detta: Den personal som finns anställd på Laxne skola kommer vid en avveckling av skolan erbjudas att följa med till Welandersborgs skola om eleverna väljer att gå där. [BoU] Trots detta så minskas kostnaden för personal i den ekonomiska konse-

3 Bilaga till KF skrivelse (5) kvensbeskrivningen från 2.4 mkr vid Laxne till 1.4 mkr på Welandersborg, vilket i realiteten borde vara två tjänster som försvinner, men som inte framgår någonstans i underlaget. Klart är att en besparing på görs vid nerläggning av skolkök. Men denna besparing äts delvis upp av ökade kostnader för transport av förlagad mat samt personal för detta. Över huvud taget är personalkostnaderna tämligen luddiga och förmodligen vet man inte riktigt hur man skall lösa matfrågan för förskola och fritids på plats. Det finns faktiskt en risk att omorganisationen blir ekonomiskt kontraproduktiv. 6. Redovisade ekonomiska förhållanden avseende hyror I debatten har det hävdats från majoriteten att Laxne skola är dyr per elev eftersom kapitalkostnaderna är höga. Man jämför t ex med Dansut skola, som kostar kr per elev med Laxne skolans kr per elev. Ett nytt argument, som ju kan få ödesdigra konsekvenser för all nybyggnad i kommunen. Det man då gör sig skyldig till är att jämföra icke kompatibla storheter, då finansieringen av Laxne skola har skett genom att ta upp 100% lån via kommunens förvaltningsbolag medan de flesta skolor i kommunen likt Dansut skola betalats direkt av stat, kommunalförbund och kommun (kontant). Man blandar således äpplen och päron efter eget gottfinnande. Skulle man tillämpa samma märkliga restvärdes resonemang för förskolorna Ängen (Björnlunda) och Sjöstugan (Gnesta) skulle dessa omgående läggas ner p g a höga kapitalkostnader. Normalt tillämpas på ett gemensamt fastighetsutbud sk bruksvärdering. Dvs lokalernas ändamålsenlighet och kondition är avgörande för hyressättningen. Eftersom de äldre skolorna huvudsakligen är byggda i robust tegel, så borde de idag representera stora värden. Skolan i Laxne är huvudsakligen utförd i trä och borde sålunda betinga ett lägre bruksvärde. Hyrorna som skolförvaltningen får betala till kommunens fastighetsbolag är i vissa avseenden både märkligt höga och låga, vilket även konsulten [PWC] påpekar i sin rapport. En rimlig hyra för Laxne skola borde enligt [PWC] uppgå till 1,6 miljoner kr/år mot nuvarande 3,5 enligt tabell nedan.. elev- bygg- nuv nuv hyres- Skola beläggn Kostnad kostnad total hyres- Kostnad rimlig hyreskostnad per nu Max per elev elev Kostnad fullt hus enligt överkostnad PWC Laxne enl Sweco Dansut Velandersborg Kvarnbacka Freja F Rimlig kostnad enligt PWC för nybyggd skola

4 Bilaga till KF skrivelse (5) 7. Kvalitet och kunskapsresultat [BuB] I rapporten uttrycker rektorer och politiker att det är svårt att erbjuda en tillräckligt kvalité på undervisningen på de mindre landsortsskolorna. Rektorerna menar bland annat att det vore önskvärt med en skola med minst två paralleller och 200 eller 300 elever. Dessa påståenden/åsikter stärks inte med något underlag. Att mäta studieresultat är omgärdat med svårigheter men de verktyg som kommunen själv använder är föräldra och elevenkäter samt årliga kvalitetsredovisningar. Även nationella prov i årskurs 3, 6 och 9 finns att tillgå för att göra summativa jämförelser skolor emellan. Varför använder inte Sweco något av detta som underlag i sina rapporter? Om man exempelvis gör ett nedslag i årets föräldra och elevenkäter, utmärker sig inte småskolorna som sämre. Snarare förefaller störst problem förekomma på en av de stora skolorna i kommunen, Frejaskolan F5. I diagrammen nedan finns en sammanställning av de olika kommunala skolornas resultat när det gäller frågor som rör den pedagogiska kvalitén i de senaste föräldra och elevenkäterna. Överst med röda staplar kommer föräldraenkäten och under denna elevenkäten med blå staplar.

5 Bilaga till KF skrivelse (5) 8. Relevanta demografiska uppgifter och elevantal Underlaget för antalet elever stämmer inte. Ett exempel är antalet elever i Laxne skolas upptagningsområde som anger att det finns 75 elever i åldern 6-12 år. I underlaget är det bara 48 elever som redovisas. 30 som går i Laxne skola och 18 som går i andra skolor. Var finns övriga 27 elever? I underlaget hänvisas också till att befolkningen minskat med 8% de senaste 12 åren, men det nämns bara som en bisats att under samma period har antalet elever i åldern 6-12 år ökat med mer än 10%, från 68 till 75 elever. Det betyder att fler barnfamiljer än tidigare bor i området, trots minskad befolkning. Vi ställer oss också frågande till den uppgift som redovisas från SCB att befolkningen inom de närmaste åren skulle minska med ytterligare 10% samtidigt som Gnesta kommuns befolkning kommer öka kraftigt de närmaste åren. Det kan bara betyda att den nuvarande majoriteten inte kommer bibehålla och utveckla ytterorterna och landsbygden i kommunen, utan gör all satsning på Gnesta tätort. Det skulle också vara intressant och veta hur frågan är ställd till SCB, när ett område så nära Storstockholm kommer beräknas bli värsta avfolkningsbygden. 9. Miljöperspektiv samt transporter och anordnande av fritids Medborgarnas beroende av privatbilism kommer att öka vid en nedläggning av skolan vilket får negativa effekter på både ekonomi och miljö. Som exempel kan nämnas familjer i Laxne som arbetspendlar mot Mariefred/E20 och behöver hämta och lämna barn till en fritidsverksamhet på av Sweco föreslagna Welandersborgsskolan. De skulle behöva köra 6,4 mil extra med bil varje dag.[bub] Någon konsekvensbeskrivning av den ökade miljöbelastningen saknas. 10. Förslag att utveckla Laxne skola Istället för en mycket negativ nedläggning bör man genomföra en stor återsatsning på skolan. Erforderligt elevunderlag finns faktiskt bland ortens invånare. Profilera Laxne skola som byskola med stark koppling till natur och lokalsamhälle. Marknadsför skolan i olika kanaler och även i grannkommuner. Rekrytera rektor som får delat förordnande som rektor/pedagog för att öka närvaron av och närheten till skolledning samtidigt som det kan innebära besparingar. Genomför fritidsaktiviteter i och utanför skolan för barn och elever i hela kommunen. En plattform/hemsida liknande Förskolewebben där elever, pedagoger och föräldrar kan kommunicera och även visa skolans positiva sidor för allmänheten. Starta en förberedelseklass på Laxne skola. Detta skulle innebära större elevunderlag för skolan samt ge eleverna tillgång till en lugn studiemiljö med goda möjligheter att integreras i övriga klasser. Det ger också en större socioekonomisk spridning av kommunens elever. [BuB]