Projektdirektiv och långsiktiga mål

Transkript

1 Projektdirektiv och långsiktiga mål 3

2 Projektdirektiv Bakgrund ska Sundsvall vara Sveriges bästa skolkommun! > Hållbar kunskap, trygghet och hög kompetens i ett 0-20 årsperspektiv > Helhetssyn där utbildning/forskning/näringsliv är integrerade - En förutsättning för att lyckas med detta är ändamålsenliga lokaler > Flexibla > Funktionella > Uppfylla myndighetskrav > Yteffektiva > Kostnadseffektiva > Trivsamma > Understödja pedagogiskt utvecklingsarbete 4

3 Projektdirektiv Bakgrund Effektmål - Lokalkostnaderna har ökat mer än övriga kostnader > Ett stort antal friskolor har etablerat sig > Den kommunala skolan har inte lyckats anpassa lokalkostnaderna till det sjunkande elevunderlaget - Långsiktigt hållbar lokalstrategi för Sundsvalls kommunala skolor - Minskade skollokalkostnader per elev - Minska antalet skollokaler inom Sundsvalls kommun 5

4 Projektdirektiv Projektmål Avgränsningar - Förslag på en lokalförsörjningsplan utifrån elevprognoser ska göras per skolområde - För varje skolområde skall det definieras vilken skola som är huvudskola dvs. ska ta upp- och nedgångar i elevunderlaget. - Planen ska föreslå förändringar av lokalnyttjanden och översiktligt beskriva konsekvenser och bedömda kostnader för en omställning - Projektet kommer inte att utreda övriga konsekvenser som t ex förändrade kostnader för lärare, busstransporter, skolkök etc. (Kostnader för transporter vägs dock in i bedömningen vad avser samnyttjande av lokaler inom skolområdet, se vägledande principer) 6

5 Övergripande problematik - nulägesbeskrivning 7

6 38 kommunala grundskolor 8

7 Sundsvalls skolhus Allmän folkskola Minst en skola i varje socken och stadsförsamling. Denna skola skulle vara fast och ha en godkänd lärare. I början hade folkskolan ingen allmän läroplan att arbeta efter. Medelpads äldsta folkskola från Nävsta gamla skola 1878 Folkskolan blev 6-årig. Allmän läroplan införs Folkskolestadga Skolplikt för barnen införs. 9

8 Gradvis övergång från kyrkan till staten som huvudman 1919 Undervisningsplan: Småskolan och folkskolan samordnas till enhetlig 6-årig skola. Folkskolebyggnader - Charmiga - Dålig värmeisolering - Dålig ljudisolering Ankarsvik - Sällan tillgängliga (hissar) - Höga drift- och underhållskostnader - Små våningsplan, trixiga planlösningar 10

9 Gradvis övergång från kyrkan till staten som huvudman 1919 Undervisningsplan: Småskolan och folkskolan samordnas till enhetlig 6-årig skola. Folkskolebyggnader - Charmiga - Dålig värmeisolering - Dålig ljudisolering Nyland - Sällan tillgängliga (hissar) - Höga drift- och underhållskostnader - Små våningsplan, trixiga planlösningar 11

10 Gradvis övergång från kyrkan till staten som huvudman 1919 Undervisningsplan: Småskolan och folkskolan samordnas till enhetlig 6-årig skola. Folkskolebyggnader - Charmiga - Dålig värmeisolering - Dålig ljudisolering - Sällan tillgängliga (hissar) - Höga drift- och underhållskostnader Allsta - Små våningsplan, trixiga planlösningar 12

11 Gradvis övergång från kyrkan till staten som huvudman Kyrkskolan 1919 Undervisningsplan: Småskolan och folkskolan samordnas till enhetlig 6-årig skola. Folkskolebyggnader - Charmiga - Dålig värmeisolering - Dålig ljudisolering - Sällan tillgängliga (hissar) - Höga drift- och underhållskostnader - Små våningsplan, trixiga planlösningar 13

12 Gradvis övergång från kyrkan till staten som huvudman 1919 Undervisningsplan: Småskolan och folkskolan samordnas till enhetlig 6-årig skola. Folkskolebyggnader - Charmiga - Dålig värmeisolering - Dålig ljudisolering - Sällan tillgängliga (hissar) - Höga drift- och underhållskostnader Nedansjö - Små våningsplan, trixiga planlösningar 14

13 Gradvis övergång från kyrkan till staten som huvudman 1919 Undervisningsplan: Småskolan och folkskolan samordnas till enhetlig 6-årig skola. Folkskolebyggnader - Charmiga - Dålig värmeisolering - Dålig ljudisolering - Sällan tillgängliga (hissar) Runsvik - Höga drift- och underhållskostnader - Små våningsplan, trixiga planlösningar 15

14 Palatsskolor - Gedigna byggnader, de flesta dock i behov av reinvestering - Utstrålar betydelse - Trapphus - klassrum Gångviken 16

15 Palatsskolor - Gedigna byggnader, de flesta dock i behov av reinvestering - Utstrålar betydelse - Trapphus - klassrum Svartvik 17

16 Palatsskolor - Gedigna byggnader, de flesta dock i behov av reinvestering - Utstrålar betydelse - Trapphus - klassrum Matfors 18

17 Palatsskolor - Gedigna byggnader, de flesta dock i behov av reinvestering - Utstrålar betydelse - Trapphus - klassrum Skönsberg 19

18 Palatsskolor - Gedigna byggnader, de flesta dock i behov av reinvestering - Utstrålar betydelse - Trapphus - klassrum Höglunda 20

19 Folkhemsskolor - Gedigna material - Ofta flera våningar St Olof - Ofta korridor - klassrum 21

20 Folkhemsskolor - Gedigna material - Ofta flera våningar - Ofta korridor - klassrum Anundgård 22

21 Folkhemsskolor - Gedigna material - Ofta flera våningar - Ofta korridor - klassrum Södermalm 23

22 Folkhemsskolor - Gedigna material - Ofta flera våningar - Ofta korridor - klassrum Högom 24

23 Folkhemsskolor - Gedigna material - Ofta flera våningar - Ofta korridor - klassrum Kyrkmon 25

24 1962 Grundskola Riksdagsbeslut om en ny 9-årig obligatorisk skola, grundskolan. Helt införd först Parallellt med miljonprogrammet. Hallskolor -Entréer i markplan -Invändiga kommunikationer - Studiehallar - Kringbyggda ljusgårdar Skönsmon 26

25 1962 Grundskola Riksdagsbeslut om en ny 9-årig obligatorisk skola, grundskolan. Helt införd först Parallellt med miljonprogrammet. Hallskolor -Entréer i markplan -Invändiga kommunikationer - (Studiehallar) Stöde - Kringbyggda ljusgårdar 27

26 1962 Grundskola Riksdagsbeslut om en ny 9-årig obligatorisk skola, grundskolan. Helt införd först Parallellt med miljonprogrammet. Hallskolor -Entréer i markplan -Invändiga kommunikationer - (Studiehallar) - Kringbyggda ljusgårdar 28

27 1962 Grundskola Riksdagsbeslut om en ny 9-årig obligatorisk skola, grundskolan. Helt införd först Parallellt med miljonprogrammet. Hallskolor -Entréer i markplan -Invändiga kommunikationer - (Studiehallar) - Kringbyggda ljusgårdar Bredsand 29

28 Paviljongskolor - Utvändig kommunikation -Uppdelat på mindre byggnader - Ofta stora underhållsbehov Korsta 30

29 Paviljongskolor - Utvändig kommunikation -Uppdelat på mindre byggnader - Ofta stora underhållsbehov Skönsberg 31

30 Paviljongskolor - Utvändig kommunikation -Uppdelat på mindre byggnader - Ofta stora underhållsbehov Haga 32

31 Samlad enplansskola - Utvändiga entreer - Invändig kommunikation - Klassrum / grupprum - Ibland utspridda matutrymmen Essvik 33

32 Samlad enplansskola - Utvändiga entreer - Invändig kommunikation - Klassrum / grupprum - Ibland utspridda matutrymmen Usland 34

33 Samlad enplansskola - Utvändiga entreer - Invändig kommunikation - Klassrum / grupprum - Ibland utspridda matutrymmen Solede 35

34 Samlad enplansskola - Utvändiga entreer - Invändig kommunikation - Klassrum / grupprum - Ibland utspridda matutrymmen Vallen 36

35 Eg. förskolelokaler - Många små rum - Begränsad takhöjd Södermalm S2 37

36 Eg. förskolelokaler - Många små rum - Begränsad takhöjd Skönsmon 38

37 Moduler - Dyra - Hög energiförbrukning - Hur långsiktigt är behovet? 39

38 Många tekniska problem 596 Mkr 40

39 Befolkningsutveckling kommunen - SCB Antal Personer Folkmängd År 41

40 Elevutveckling och lokalkapacitet Stor variation: från 12m2/elev till 30m2/elev ? Antal barn Moduler Maximal kapacitet Ideal kapacitet Friskolor 13 till 15 år 6 till 12 år Årsslut

41 87 kommunala förskolor 1 avdelning: 7 st 2 avdelningar: 23 st 18 förskolor byggda med spånskivekonstruktion 43

42 Sammanfattning - Lokalöverskott grundskola - Behov av att åtgärda eftersatt underhåll > Nollalternativet kostar 596 Mkr! - Alla byggnader inte lönsamt att reinvestera i - Många små förskoleenheter - 31 st 1-2 avd - Många förskolor med spånskivestomme - Moduler hyrs för ca 7Mkr/år (2010) 44

43 Kostnadseffekter av ineffektivt lokalutnyttjande (från MRP 2012) 45

44 Kostnadseffekter ELEVFÖRÄNDRINGAR Kommunala Fristående Total Grundskolan Grundskolan förändring Förskolan Förskolan förändring

45 Kostnadseffekter År Lokalkostn Omslutning andel % milj kr milj kr Utgångsläge , ,7 Förändring i förh till 2003 enbart kommunal verksamhet , ,0 ökning milj kr 40, ,6 Procentuell ökning 13,8 21,9 Förändring i förh till 2003 inkl frist skolor/enskild verksamhet , ,4 Ökning milj kr 88, ,4 Procentuell ökning 35,3 21,9 Lokalkostnaderna har ökat avsevärt mycket mer än omslutningen!

46 Kostnadseffekter Ständigt ökande lokalkostnader tar utrymme från skolans huvuduppdrag Elevförändringarna hösten 2011 i grundskolan medför lokalkostnadsökningar (helårseffekt) -5 milj kr - Detta motsvarar 12 lärartjänster! (Förändringen inklusive gymnasieskolan är -8 milj kr = -20 lärartjänster)

47 Kostnadseffekter Kostnadsökningen beror på att: - Den genomsnittliga lokalkostnaden per elev ökar och därmed lokalbidraget till samtliga elever i fristående skolor - Varje ny elev i fristående skolor för med sig ett lokalbidrag motsvarande den genomsnittliga lokalkostnaden per elev och skolform För att inte lokalkostnaderna ska fortsätta att öka måste skollokaler avvecklas!

48 Resursutredning 50

49 Resursutredning 51

50 Resursutredning - Kommunen har många relativt små skolor * - Små skolor riskerar att bli känsliga för enskilda elevers eller lärares prestationer. - Vidare finns det en risk att skolan inte kan erbjuda undervisning där samtliga undervisande lärare har erforderliga ämneskunskaper då lärarna per automatik kommer att behöva undervisa i fler ämnen än på en större skola. - Mindre skolor får även sämre möjligheter när det gäller att säkra likvärdigheten i betygssättningen eftersom det ofta endast är en lärare som undervisar på en viss kurs - Mindre skolor är även mer känsliga när det gäller ekonomiska frågor - Det bör noteras att mindre skolor (dock i betydelsen skolor med upp till 200 elever) ofta har bra undervisningsresultat och närheten till bostaden uppskattas av många * När man i andra studier talar om små skolor avses ofta skolor med mindre än 200 elever. Det gäller bland annat Skolinspektionen 2010:12 52

51 Resursutredning - sammanfattning - Resultatmässigt är Sundsvall en relativt svag skolkommun. Endast kommunens bästa skolor når upp till eller över genomsnittet för riket när det gäller genomsnittliga meritvärden eller andelen elever som når målen. - Granskningen visar att kommunens skolor uppvisar stora skillnader både när det gäller utbildningsresultat och kostnader. - Det som skiljer Sundsvalls kommun från andra kommuner av motsvarande storlek och typ är att kommunen har förhållandevis många små skolor. Här handlar det inte heller om skolor som ligger i glesbygd utan även inom Sundsvalls tätort och i dess absoluta närhet finns flera mycket små skolor. - Granskningen visar inte på något samband mellan kostnader eller lärartäthet och undervisningsresultat. Däremot finns ett tydligt samband mellan kostnader och skolstorlek, där större skolor har betydligt lägre kostnader. 53

52 Resursutredning - rekommendation Punkter med avseende på organisation och lokalanvändning Se över möjligheterna till samarbete och samverkan mellan de kommunala skolorna Kommunen bör se över möjligheterna till samarbete mellan skolor och till koncerntänkande. Detta gäller bland annat möjligheter att dela på specialiserade resurser som lärare och specialsalar, exempelvis kemisalar och hemkunskapssalar. Vidare bör möjligheterna till samarbete kring framtagande av undervisningsmateriel och prov, liksom kring analys och uppföljning av utbildningsresultat undersökas. Detta möjliggör inte bara ekonomiska besparingar utan förbättrar även möjligheten att säkra likvärdigheten och förbättra utbildningskvaliteten. Se över möjligheten att slå samman näraliggande, mindre skolor Kommunen bör se över möjligheterna att slå samman näraliggande skolor till större enheter, det gäller i synnerhet de fall där flera små skolor ligger relativt nära varandra eller där en liten skola ligger nära en större. En i några fall längre skolväg, eller ökat behov av skolskjutsar, för eleverna kompenseras sannolikhet av bättre utbildningsresultat och en effektivare resursanvändning. Granskningen visar totalkostnaden per elev och år minskar med 7100 SEK per år om skolstorleken ökar 100 med elever. Det innebär att det sannolikt finns möjligheter till betydande besparingar genom skolsammanslagningar. 54

53 Vägledande principer 55

54 Vägledande principer Dessa vägledande principer har utarbetats genom workshoparbete i en arbetsgrupp bestående av representanter för Barn- och Utbildningsförvaltningen, representanter för Service- och Teknikförvaltningen samt representanter för Barn- och Utbildningsnämnden. Efter ändring har de fastställts av Barn- och utbildningsnämnden vid möte (BUN ) Syftet med principerna är att de ska vara vägledande vid lokalmässigt och till detta kopplat organisatoriskt förändringsarbete. Besluten ska växa fram underifrån och med god framförhållning samt baseras på ett kundfokus där Sundsvalls kommunala skolor och förskolor ska vara ett attraktivt alternativ i vårdnadshavarnas val. Centrala riktlinjer ska gälla för att tillgodose helheten. Särskilda överväganden bör göras vid omfattande förändringar av skolbyggnader i landsbygd och glesbygd. 56

55 Vägledande principer Organisatoriska målsättningar Skolområdenas utveckling skall ske med målsättningen att erbjuda ett tydligt helhetsperspektiv från förskola till grundskola år 9. God samverkan mellan förskole- och grundskoleenheter eftersträvas. Ett framåtsträvande perspektiv för ett modernt lärande tillämpas. I linje med detta eftersträvas där så är möjligt geografisk samlokalisering av grundskoleoch förskoleverksamhet. 57

56 Vägledande principer Storlek på förskoleenheter Vi ska eftersträva förskoleenheter som ger bra pedagogiska, arbetsmiljömässiga och ekonomiska förutsättningar. I förarbetet var arbetsgruppens ståndpunkt att för att uppnå detta bör eftersträvas förskoleenheter om minst 4 avdelningar. 58

57 Vägledande principer Storlek på grundskoleenheter Vi ska eftersträva grundskoleenheter som ger bra pedagogiska, arbetsmiljömässiga och ekonomiska förutsättningar. I förarbetet var arbetsgruppens ståndpunkt att för att uppnå detta bör eftersträvas grundskoleenheter med en basnivå om minst 200 barn för skolor F-6 och minst 200 barn för år

58 Vägledande principer Lokalutformning Vid samlokalisering av grundskola och förskola eftersträvas lokaler utformas med generalitet så att de kan användas för såväl förskole- som grundskoleverksamhet. Samnyttjande av lokaler och resurser såsom kök eftersträvas. För grundskoleverksamhet eftersträvas lokaler med en kombination av små och stora rum vilket ger förutsättningar för användande av olika pedagogiker och därmed kunna tillgodose olika lärstilar. Även avskildhet ska kunna skapas, företrädesvis med inredningsenheter. En kombination av invändiga samband och flera utvändiga entréer eftersträvas vilket skapar möjlighet till ett flexibelt nyttjande. Generella rum som kan användas till olika verksamhet utan ombyggnad eftersträvas. 60

59 Vägledande principer Utemiljö För såväl förskolor som grundskolor eftersträvas en god utemiljö för både rast och lek men även för användande i pedagogiken. Utemiljön ska motverka otrygghet samt erbjuda variation med såväl solbelysta som solskyddade platser. Olika åldrars olika behov tas i beaktande. 61

60 Vägledande principer Samnyttjande inom skolområdet Utifrån respektive skolområdes förutsättningar beaktas möjligheten att samnyttja speciallokaler och funktioner såsom idrottssal, slöjdsal, hemkunskap, lab-salar (NO), bibliotek, undervisning i moderna språk etc. Kostnader för transporter vägs in i bedömningen. 62

61 Vägledande principer Byggnadernas status - bakgrund I takt med att Sundsvall växt och förändrats har skolbyggnader uppförts under olika tidsperioder. Många gamla skolor där den tekniska och ekonomiska livslängden sedan länge passerats lever fortfarande kvar. Det finns skolor i drift som ursprungligen byggdes i slutet på 1800-talet. Generellt gäller att byggnader som uppnått sin tekniska livslängd är dyra att driva och underhålla. Trots ett löpande underhåll står många byggnader dessutom inför stora reinvesteringsbehov. Ett arbete som syftar till att bedöma detta behov har utförts, uttryckt i kronor per byggnad. Totalsumman för grundskolorna är 596 Mkr. Förutom reinvesterings- och underhållsbehovet finns andra brister där de viktigaste är att kunna uppfylla dagens myndighetskrav, lösa arbetsmiljöproblem och för att minska energiförbrukningen. Många byggnader har dessutom en planlösningslogistik som inte är anpassad till dagens pedagogik. Dessa brister är oftast orimliga att åtgärda i de äldsta byggnaderna på grund av de kostnader åtgärderna medför. Att bibehålla byggnader med hög energiförbrukning och dåliga energilösningar överensstämmer inte heller med ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. 63

62 Vägledande principer Byggnadernas status vägledande princip Även om verksamhetsmässiga överväganden är överskuggande måste hänsyn tas också till respektive byggnads status för att nå optimala lösningar. Det kan handla om att riva vissa byggnader och bygga nytt, riva flera byggnader och ersätta dessa med en ny större enhet o.s.v. Områdesvis måste tekniska och byggnadsekonomiska faktorer vägas in tillsammans med de verksamhetsmässiga. Exempel Själevads skola, Örnsköldsviks kommun 64

63 Vägledande principer Byggnadernas status vägledande princip Även om verksamhetsmässiga överväganden är överskuggande måste hänsyn tas också till respektive byggnads status för att nå optimala lösningar. Det kan handla om att riva vissa byggnader och bygga nytt, riva flera byggnader och ersätta dessa med en ny större enhet o.s.v. Områdesvis måste tekniska och byggnadsekonomiska faktorer vägas in tillsammans med de verksamhetsmässiga. Exempel Långsele skola, Sollefteå kommun. Under uppförande. 65