Olika vägar att lösa gymnasiets lokalbehov.

Transkript

1 UTBILDNINGS- OCH ARBETS- MARKNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG VALLENTUNA TELEFON VX FAX kommun@vallentuna.se Kommunstyrelsen Olika vägar att lösa gymnasiets lokalbehov. Komplettering av särskilt viktiga uppdrag enligt kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 17 maj 2001, 90. Allmänt Den omtalade elevpuckeln har nu nått gymnasiet och det blir i fortsättningen konkurrens om platserna på vår gymnasieskola i Vallentuna. De närmsta sju åren ökar behovet av studieplatser med 30 % enligt befolkningsprognos 02A. Samtidigt ser vi en tendens till att fler gymnasister behöver ett år på gymnasiets individuella program p.g.a. bristande grundskolekompetens, alternativt otillräckliga betyg, för att bli antagen på program med högre betygskrav. Dessa elever förlänger sin gymnasietid med ett år. För att kunna erbjuda gymnasieplats till alla Vallentunaungdomar måste en större andel än i dag välja att studera på en fristående eller kommunal gymnasieskola utanför kommunen. Detta under förutsättning att Vallentuna gymnasium ej bygger ut eller bygger om nuvarande lokaler. Svar på kommunstyrelsens frågor till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden: A. Beräknat tillkommande lokalbehov för gymnasiet För att under perioden kunna ta emot ytterligare 200 elever behöver Vallentuna gymnasium utöka sina lokaler med 1200 kvm. Av dessa kan 800 kvm tillskapas genom en ombyggnad av nuvarande bygglokaler. Resterande 400 kvm skulle kunna hyras in av Bricad Fastighets AB i Tellusområdet. Investeringskostnaden är beräknad till cirka 20 mkr och tillkommande driftskostnader uppskattas till cirka 1,0 mkr per år. B. Alternativ till utbyggnad av Vallentuna gymnasium 1. Våra egna ungdomar tar alla platser på Vallentuna gymnasium och en större andel hänvisas till gymnasieskolor utanför kommunen Konsekvenser: Vallentuna gymnasium kommer inte att kunna erbjuda platser till exempelvis Täby- och Danderydsungdomar. Attraktionskraften hos vårt gymnasium minskar sannolikt bland ortens studerande. En betyd- 1 (1)

2 ligt större andel av Vallentunas gymnasister hänvisas till annan kommun eller fristående gymnasieskolor. 2. Förlängd skoldag Till viss del kan lokalbristen mildras genom att arbetsdagen förlängs. Detta löser däremot inte problemet med matsal och bibliotek som kräver större kapacitet. Även med förlängd skoldag blir trycket på lokalerna stort mitt på dagen och kvällsundervisning vet vi ratas av eleverna - Stockholm hade endast 30 sökande till alternativet kvällsgymnasium hösten Konsekvenser: Sämre arbetstider för elever och lärare. Fortsatt brist på studierum för enskilt arbete och trångt i bibliotek, matsal. Kommunanställda utestängs från gymnasiets matsal. 3. Paviljonger Paviljonger hyrs och ställs ut på gymnasiet. Fler elever kan tas emot men fortfarande saknas kapacitet till matsal och bibliotek Lösningen är dyr och skjuter bara tillfälligt upp en nödvändig investering. Antalet gymnasieungdomar kommer fortsatt att ligga på en hög nivå och med kommunens tillväxt kommer efterfrågan på gymnasieplatser inte att minska under överblickbar tid. Konsekvens: Hyreskostnad för paviljonger om 1800 m 2 är ca 2-3 mkr/år. 4. Hyra och bygga om Ett alternativ är fortfarande ombyggnad. På sikt kommer det att behövas större kapacitet för gymnasiestudier i kommunen, eftersom elevunderlaget ökar kraftigt och en stor del av ungdomarna föredrar att slippa resa för att komma till ett gymnasium. Genom att låta yrkesprogrammen hyra in sig i Telluslokalerna bakom gymnasiet, skulle vi kunna frigöra bl.a. nuvarande bygglokaler för åk 1 och omvandla verkstadsytor till teorisalar. Med denna rockad skulle gymnasiet kunna ta emot ytterligare 100 elever. Kostnaderna för interkommunala ersättningar hålls nere och intäkterna från andra kommuner ökar. Konsekvenser: 20 mkr i investeringsmedel för omvandling och ombyggnad av nuvarande bygglokaler. Minskade kostnader för interkommunala ersättningar när ytterligare 100 elever kan tas emot, 8,5 mkr/år.. Ökade hyreskostnader för yrkesprogrammen i inhyrda lokaler, ca 300 tkr/år. Fortfarande saknas då kapacitet vad gäller matsal och bibliotek. 2 (1)

3 Elevstatistik och kostnader 2001 Under 2001 ökade elevantalet i Vallentuna gymnasium med 25 elever och totalt ökade antalet elever från Vallentuna i gymnasieskola med 78 elever, totalt en kostnadsökning med cirka kr. Mätdatum 15 september Utfall HT- 00 Utfall HT- 01 Differens antal Kostnadsökning/minskad intäkt 2001 Elever i Vallentuna gymnasium ca 500 tkr Varav från Vallentuna Varav från andra kommuner ca tkr Elever från Vallentuna i andra kommuner/friskolor Totalt elever från Vallentuna i gymnasieutbildning Varav andel av år i befolkningsprognos 00B i PLU ca tkr % 80 % + 6 %- enheter Total kostnadsökning ca tkr Den totala kostnaden för Vallentuna gymnasium var kronor inklusive lokalkostnader 2001, i genomsnitt per elev och år. Interkommunala ersättningar 2001 I interkommunala ersättningar har vi betalat i genomsnitt kr/elev till 32 olika kommuner, kr/elev till 14 landstingsägda skolor och tkr/elev till 20 olika fristående gymnasieskolor, per elev och år. 27 % av dessa elever går på program som finns i Vallentuna men av dessa går 71 % inom nordostsektorn eller på fristående gymnasieskola. Återstår 8 % av 426 elever som vi skulle kunna hålla kvar på hemorten om det inte var fritt val. Totalkostnaden för interkommunala ersättningar år 2001 var 35 mkr. Elevprognos Enligt befolkningsprognos 01A passerar vi 700 elever i Vallentuna gymnasium under nästa planeringsperiod (2004) och redan 2006 är behovet 800 studieplatser på Vallentuna gymnasium, för att eventuellt plana ut med 900 år Gymnasiet är byggt för cirka 650 studerande och så många studerande finns redan nu. Befolkningsprognosen 2001 prognostiserade att ungdomarna i gymnasieålder från Vallentuna skulle öka med 15 personer utfallet blev 56 och ökningen av antal elever från Vallentuna som går i gymnasieskola blev 75 elever från höstterminen 2000 till höstterminen (1)

4 Utan lokalbegränsningar skulle Vallentuna gymnasium, allt annat lika, växa enligt följande: 700 elever år elever år elever år 2006 Med nuvarande lokalbegränsningar kommer effekten av uteblivna intäkter och ökade kostnader för interkommunala ersättningar bli: År Antal elever Om Vallentunaelever hade fyllt hela gymnasiet Med oförändrat antal elever från andra kommuner Uteblivna intäkter Ökade kostnader Intäkter Ökade kostnader ,1 mkr 5,1 mkr mkr 2 mkr 9,5 mkr mkr 6,3 mkr 13,8 mkr Total nettoökning för 24,4 mkr 28,4 mkr Vallentuna gymnasium erbjuder i dag 6 av 17 nationella program och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden planerar för närvarande ingen utökning av programutbudet. Gymnasiet har i dag inga möjligheter att utöka dessa program genom att starta ytterligare grupper, eftersom lokalerna inte medger fler paralleller. Konsekvenser av elevökningen på gymnasiet Redan i dag avvisar Vallentuna gymnasium sökande p.g.a. platsbrist. Det går i första hand ut över våra sökande från annan kommun som bara kan tas emot i mån av plats, men innebär också att färre av våra egna i dag kan tas emot på exempelvis El-, Bygg- och Handelsprogrammen. Vi går också miste om intäkter från andra kommuner. Att inte bygga ut leder med säkerhet till att det individuella programmet - IV växer ännu mer. Kan vi inte starta fler undervisningsgrupper drabbar det IVeleverna som får svårare att komma in på de nationella programmen. Detta i sig är fördyrande för gymnasiet, eftersom studietiden för IV-eleverna förlängs med ett eller flera år. En annan, svårmätbar konsekvens av att vi inte kan anpassa undervisningsgrupperna efter elevernas förstahandsval, är att fler elever hamnar på program de egentligen inte passar för, alternativt inte är motiverade för. Anledningen 4 (1)

5 är att många elever från Vallentuna prioriterar att få studera på hemorten och då hellre byter program än byter till en skola där det önskade utbudet finns. Sannolikt får detta till följd att fler elever avbryter sina studier med ökade kostnader för kommunen som resultat. Nybyggnation, arbetsmarknad och inflyttning kan förändra bilden men också inställningen till friskolor och vad som händer i våra grannkommuner och framförallt Stockholm. Tillkommer inga nya gymnasier i Täby och Danderyd så är det mycket troligt att fler Vallentunastudenter väljer att stanna hemma eller inte blir mottagna i andra kommuner och då efterfrågar plats på hemorten. Vi är ännu långt från en gemensam gymnasieregion och det innebär att kommunen måste ta emot de egna ungdomarna innan man plockar in elever utifrån. Etablering av fristående gymnasieskolor Etableringen av nya fristående gymnasieskolor har ännu bara marginellt påverkat Vallentunas sökandeström. Visserligen har andelen ökat till 9 % av antalet nya sökande ht 2001 men konkurrensen om platserna, liksom den begränsade efterfrågan från våra studerande, gör förmodligen att andelen högst kommer upp i 15 % fram till Intresset från fristående gymnasieskolor att etablera sig i Vallentuna är svalt och förutsätter att lämpliga lokaler finns. I grannkommunen Täby finns endast en fristående gymnasieskola Mediagymnasiet. Den stora mängden fristående gymnasieskolor har etablerats i Stockholm där elevunderlaget är stort och läget centralt. Ytterligare ett kommunalt gymnasium? Vallentuna kommun har i dag långtifrån det elevunderlag som krävs för att kunna etablera en andra gymnasieskola. Vi har i dag 976 Vallentunaungdomar i gymnasiestudier och 555 av dessa går på Vallentuna gymnasium beräknas 1412 ungdomar finnas i gymnasiestudier. Cirka 800 av dessa kommer att efterfråga en plats på Vallentuna gymnasium. Hösten 2001 var 47 % av Vallentunas årskurs 9-elever försthandssökande till Vallentuna gymnasium, enligt statistik från intagningskansliet. Nordostsektorns gymnasieskolor Vår grannkommun Täby har samma problem som vi när det gäller tillgången på gymnasieplatser de närmaste åren. Däremot är inte elevutvecklingen på grundskolesidan jämförbar med den i vår kommun. Det skulle kanske löna sig att politiskt diskutera ett samarbete när det gäller skollokaler. Om Täby 5 (1)

6 frigör en grundskola som kan användas som gymnasieskola kan Vallentuna erbjuda fler Täbyelever plats på vårt gymnasium. Gymnasiecheferna i NOS har tittat på framtida scenarier för sektorn vad gäller tillgången på gymnasieplatser år Prognostiserat behov i NOS Prognostiserad tillgång inkl. tillbyggnad i Täby Prognostiserad ökning av studieplatserna på fristående gymnasieskolor 6225 gymnasieplatser 5700 gymnasieplatser +600 gymnasieplatser Enligt denna prognos skulle kommunerna i sektorn klara att hantera den puckel som nu går genom gymnasieskolan. Beräkningen tar dock ingen hänsyn till att en stor del av gymnasieplatserna finns i Österåker och därmed inte är intressanta för studerande från t.ex. Vallentuna. Om gymnasieplatserna skulle räcka, betyder det för den skull inte att våra ungdomar får sina önskemål om gymnasieskola tillgodosedda. En avsevärt större grupp av de gymnasiestuderande skulle tvingas hålla till godo med sina andra- och tredjehandsval. Dessutom får en betydligt större grupp än i dag finna sig i att studera på gymnasieskolor i grannkommunerna. Frågan är kanske inte om och när en andra gymnasieskola ska byggas i Vallentuna, utan snarare: Var ska nästa gymnasieskola i nordostsektorn byggas? Roland Beijer Utbildnings- och arbetsmarknadschef Anna Liss-Daniels Administrativ chef 6 (1)