Barn- och utbildningsnämnden; redovisning av uppdrag rörande alternativa driftformer för skolor. Dnr KS , KS

Transkript

1 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg FALKENBERG 176 Barn- och utbildningsnämnden; redovisning av uppdrag rörande alternativa driftformer för skolor. Dnr KS , KS KS Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta I. Anteckna att de uppdrag om utredning rörande alternativa driftformer för gymnasieskolan och om intensifiering av arbetet med att undersöka möjligheter till alternativa driftformer beträffande förskolor och grundskolor har redovisats Beslutsunderlag Barn- och utbildningsnämnden 15/11 med skrivelse Sammanfattning av ärendet 1 anslutning till budget för år 2010 fick barn- och utbildningsnämnden följande uppdrag: Initiera en utredning om förutsättningarna för alternativa driftformer för den kommunala gymnasieskolan, t ex som en intraprenadverksamhet Generellt intensifiera arbetet med att undersöka möjligheterna till alternativa driftformer av förskolor och grundskolor Nämnden redovisar nu uppdragen i en särskild rapport, vilken också aviserats i verksamhetsberättelsen för Ekonomi Rapporten i sig påverkar inte kommunens ekonomi. Barn- och utbildningsnämnden kommenterar i utredningen de ekonomiska konsekvenserna av olika driftformer för gymnasieskolan. Vid protokollet Henrik Lundahl Protokollet justerat och anslaget samma dag. Utdragsbestyrkande Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun'gffilkenberg.se www. falkenberg.se

2 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med barn- och utbildningsnämnden i Falkenberg FALKENBERG )r) 1 ii 15 Alternativa driftsformer. Dnr /60 t,g /3 J 65- (aplo-ks00 ( ) Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1 Lämna redovisning av budgetuppdrag till kommunstyrelsen enligt bilaga Beslutsunderlag Beslutsförslag, Budget 2010 Tjänsteskrivelse, Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden ska redovisa till kommunstyrelsen vilka möjliga alternativa driftsformer som finns för gymnasiet och hur nämnden arbetat med alternativa driftsformer Por grundskolan. Vid protokollet Sekreterare Frida Byrstcn Protokollet justerat och anslaget Utdragsbestyrkande //d7v-7, di cv. Beslutet expedieras till: Kommunstyrelsen inkl tjänsteskrivelse Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommuwfalkenberg.se

3 Tjänsteskrivelse Datum FALKENBERG Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Kommunstyrelsen Redovisning av uppdrag om alternativa driftsformer Uppdrag: Initiera en utredning om förutsättningarna för alternativa driftformer för den kommunala gymnasieskolan, t ex som en intraprenadverksamhet. Utredningen skall redovisas till kommunstyrelsen under år Rättsliga förutsättningar Den 1 augusti 2010 trädde en ny skollag i kraft och den skall tillämpas på utbildningar som startar från och med (för vuxenutbildningen gäller förändringarna fr o m ) I den nya skollagen regleras bl a rätten till utbildning, vem som får vara huvudman för utbildningsverksamhet och vad som gäller för olika driftsformer inom skolväsendet. Lika tillgång till utbildning, Skollagen 1 kap 8 Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag. I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Likvärdig utbildning 9 Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas. Huvudmän inom skolväsendet Skollagen SFS kap Kommuner 2 Kommuner är huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare och fritidshem, om inte annat följer av 4. I val:je kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt denna lag. Om kommunens uppgifter fullgörs av flera nämnder ska varje sådan nämnd, i den utsträckning det begärs, lämna de uppgifter som behövs för att administrera fördelningen av platser i förskola och i sådan verksamhet som avses i 25 kap. till de övriga nämnderna. För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (1991:900). Enskilda 5 Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och fritidshem. Godkännande ska lämnas om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller rör utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Om godkännandet Falkenberg. "Telelin växel: Fax: e-post: kommungfalkenberg.se

4 avser gymnasieskola eller gymnasiesärskola ska följderna i närliggande kommuner för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna också beaktas. Avser godkännandet förskoleklass, grundskola eller grundsärskola krävs därutöver att elevunderlaget är tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt. Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller förskoleenhet. 6 För att ett bolag eller en förening, där en kommun eller ett landsting äger aktier eller andelar eller på annat sätt har ett rättsligt inflytande över verksamheten, ska godkännas som huvudman enligt 5 gäller utöver vad som föreskrivs där att 1. bestämmanderätten inte tillkommer enbart en eller flera kommuner eller landsting eller juridiska personer där en kommun eller ett landsting genom ägande eller på annat sätt har ett rättsligt bestämmande inflytande, 2. samverkan mellan en kommun eller ett landsting och en enskild är nödvändig för att verksamheten ska komma till stånd, och 3. det finns särskilda skäl med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning. 7 Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande av enskild som huvudman för förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, eller fritidshem som anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola. Övriga ärenden om godkännande av enskild som huvudman enligt 5 handläggs av den kommun där utbildningen ska bedrivas. Huvudmannens ansvar för utbildningen 8 I luvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. 23 kap. Entreprenad och samverkan Entreprenad Kommuner, landsting och enskilda huvudmän får enligt bestämmelserna i detta kapitel med bibehållet huvudmannaskap sluta avtal med en enskild fysisk eller juridisk person om att utföra uppgifter inom utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag (entreprenad). De bestämmelser som finns för en utbildning eller en annan verksamhet enligt denna lag ska med de undantag som anges i detta kapitel gälla även vid entreprenad. 2 Inom förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. får uppgifter överlämnas på entreprenad. 3 Inom grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får uppgifter som inte är hänförliga till undervisningen överlämnas på entreprenad. 4 Inom gymnasieskolan får uppgifter som avser undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil överlämnas på entreprenad. Inom grundskolan, grundsärskolan, Falkenberg. 'Telefon växel: Fax: e-post: kommungfalkenberg.se

5 gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får en enskild huvudman överlämna uppgifter som avser modersmålsundervisning på entreprenad. 5 Om det finns särskilda skäl får regeringen efter ansökan av en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman i andra fall än som anges i 2 och 4 medge att kommunen, landstinget eller den enskilde huvudmannen får överlämna åt någon annan att bedriva undervisning inom skolväsendet på entreprenad. 6 Om en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman överlämnar uppgiften att bedriva undervisning på entreprenad, får kommunen, landstinget eller den enskilde huvudmannen överlämna den myndighetsutövning som hör till en lärares undervisningsuppgift. Kommunen eller landstinget får när det gäller kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna överlämna även den myndighetsutövning som hör till rektorns uppgifter. Kommunen får också överlämna sådan myndighetsutövning när det gäller utbildning i svenska för invandrare. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om begränsningar när det gäller överlämnande av rektorsuppgifter som innefattar myndighetsutövning. 7 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om entreprenader enligt 2 och om sådan undervisning på entreprenad som avses i 4 och 5. Samverkan 8 En kommun får sluta avtal med en annan kommun om att denna ska ta över ansvaret för kommunens uppgifter inom förskolan, fritidshemmet, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. En kommun får också sluta avtal med ett landsting om att detta ska ta över ansvaret för kommunens uppgifter inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna. Olika alternativa driftsformer Beskrivning av olika driftsformer inom skolväsendet (förutom "egen regi") 1) Intraprenad Självstyrande kommunala skolor eller skolor kan drivas som intraprenader ("kommunala friskolor"). Detta är en inte så vanlig driftsform, men några kommuner har låtit enstaka skolenheter prova denna driftsform. Skolorna ligger i regel direkt under den politiska nämnden eller kommunstyrelsen. Rektor får ta med sig överskott och underskott vilket kan finansieras genom att rektor får "låna" av kommunen. Personalen har kvar sin anställning i kommunen. Skolan får en styrelse och styrelseledamöterna har rekryterats från exempelvis näringslivet (personal och elever ingår också i styrelsen dock ingen elevmajoritet). Styrelsen handhar pedagogiska utvecklingsfrågor men ingen ekonomi och är endast rådgivande. Det är inte vanligt med kommunala gymnasiefriskolor- i Linköping finns dock en. Det finns ett nationellt nätverk för dessa skolor: Nätverket kommunala friskolor KomFri (foretagsam.se ) - ingen av skolorna i föreningen är gymnasieskolor. 2) Entreprenad - En kommun kan efter anbudsförfarande lägga ut yrkesinriktade och estetiska ämnen på annan utförare än kommunal huvudman, vilket innebär att kommunen ansvarar för kärnämnen och andra teoretiska, studieförberedande ämnen. Detta görs idag vid Falkenbergs gymnasieskola vad gäller ämnen och kurser som utgör inriktningen Transport vid Falkenberg. Teleflin växel: Fax: c-post: kommungfalkenberg.se WWW. fa Ikenberg.se

6 Fordonsprogrammet. En kommun kan också lägga ut verksamheter som inte innebär undervisning på entreprenad, till exempel skolhälsovård. 3) Samverkansavtal- Genom samverkan med andra kommuner och inte själva ha en kommunal gymnasieskola eller ha en gymnasieskola med ett fåtal program- kan en kommun erbjuda sina kommuninvånare gymnasieutbildning. Varbergs, Halmstads, Laholms, flyltes och Falkenbergs kommuner och Region Hallands gymnasieskolor har fr o m antagningen till gymnasiet hösten 2011 infört s k fritt sök, vilket innebär att ungdomar i dessa kommuner söker som förstahandssökande till samtliga kommuners gymnasieutbildningar. Ett annat exempel är de gymnasieförbund som bildats, bl a Göteborgsregionen (GR), Sydskånska gymnasieförbundet, Kalmarsunds gymnasieförbund och Jämtlands gymnasieförbund där olika kommuners gymnasieskolor profilerat sig genom att erbjuda olika program och inriktningar, infört fritt sök och ett gemensamt antagningskansli. 3) Avknoppning - avknoppning innebär att en kommunal verksamhet övertas av annan huvudman efter anbudsförfarande. Skolverket beviljar idag inte tillstånd för fristående skolor genom "aktiv avknoppning" d v s att kommunen erbjuder en privat aktör att ta över en kommunal skolverksamhet och driver den. Däremot kan en kommun besluta att konkurrensutsätta en skolverksamhet och låta flera aktörer lämna anbud på driften av en hel skola eller delar av en skola (exempelvis olika program). Ett exempel på aktiv avknoppning är Tibble gymnasium i Täby som 2007 såldes till Tibble Fristående Gymnasium, ett bolag som ägdes av två anställda vid skolan. Kammarrätten fastslog att skolan såldes långt under marknadsvärdet vilket innebar gynnande av enskild och att affären då stred mot kommunallagen. Skolan drivs fortfarande idag som en fristående gymnasieskola trots att affären förklarats ogiltig. Ekonomiska konsekvenser I) Med en intraprenadlösning eller "kommunal friskola" kommer resurstilldelningen att ske på samma sätt som om verksamheten bedrivits i "egen regi". Rektor rar ett större ansvar i och med att såväl över- som underskott rullas över mellan åren. 2) Med en entreprenadlösning där delar av en utbildning upphandlas av en extern utförare behåller kommunen huvudmannaskapet för utbildningen. Upphandling sker exempelvis vart tredje år. Utföraren tillhandahåller lärare, utrustning och lokaler i enlighet med anbudsunderlaget. Utbildningen kan både bli billigare eller dyrare än om kommunen själv genomför den. 3) Genom samverkansavtal (eller införande av gymnasieförbund) kan man överlåta all eller delar av gymnasieutbildning till annan kommun eller bara komma överens om fritt sök kommunerna emellan och föra en öppen diskussion om utbudet inom samverkansområdet. Om hemkommunen inte bedriver utbildning på motsvarande gymnasieprogram är det lägeskommunens kostnad- eller den interkommunala ersättning (IKE) som kommunerna avtalar sig emellan - för att genomföra utbildningen vilket kan innebära ökade kostnader. Elev som söker sig till fristående skola får med sig IKE/elevpeng motsvarande den kostnad som lägeskommunen har för motsvarande utbildning. Om motsvarande utbildning inte finns i lägeskommunens kommunala utbud är det den s k Riksprislistan som avgör kostnaden. Genom bildandet av gymnasieförbund inför man oftast samma prislista i de kommuner som ingår i förbundet. Det samverkansavtal som upprättats i Laholm Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun(cifalkenbergse AVW, falkenberg.se

7 Halmstad, Hytte, Falkenberg och Varberg innebär att vaije kommun upprättat sin egen prislista och att kommunerna fakturerar varandra. (Skollagen 16 Kap 50 samt 17 Kap 21 ff) 4) Genom avknoppning skapas en fristående gymnasieskola och då reglerar Skollagen kommunernas ersättning. (Skollagen 16 Kap 52 ff samt 17 Kap 28 ff) Uppdrag: Generellt intensifiera arbetet med att undersöka möjligheterna till alternativa driftformer av förskolor och grundskolor Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar för att ha en god dialog med de enskilda huvudmännen i kommunen för att det ska vara tydligt utifrån vilka förutsättningar verksamheten kan bedrivas. Förvaltningen har under året blivit kontaktad av enskilda huvudmän som önskar bygga och driva förskola och skola i enskild regi och vill ha information. Under 2010 har kommunen fått förfrågningar om markköp för uppförande av enskilda förskolor och nämnden lämnade följande yttrande till stadsbyggnadskontoret: "Barn- och utbildningsnämnden ser inget principiellt hinder för försäljning av kommunal mark. Nämnden förutsätter att en eventuell försäljning sker i en takt som ligger i linje med av barn- och utbildningsnämnden påvisat behov av plaster, samt att försäljningen villkoras så att datum för verksamhetsstart säkerställs." Nämnden fastställer årligen principer för bidrag till enskild huvudman. Ekonomienheten har arbetat med att ytterligare tydliggöra det underlag som ligger till grund för bidragen till de enskilda huvudmännen. Enligt lagen om bidrag på lika villkor ska beslutsunderlaget vara transparant och det ska tydligt framgå att de enskilda huvudmännen får bidrag på samma villkor som de kommunala. Förvaltningen har inlett ett arbete för att ta fram rutiner för hur förfarandet vid en konkurrensutsättning ska gå till utifrån lagstiftning, lokala styrdokument och utifrån andra kommuners erfarenheter. Under våren 2011 kommer nämnden att fastställa riktlinjer vid ansökan om enskild pedagogisk omsorg i hemmet samt beräkningsregler för bidrag. Det är viktigt att det är tydligt för de enskilda huvudmännen vad som krävs och vilka förutsättningar som ges. Nämnden behöver ett bra underlag för att kunna garantera både kvalitet och likvärdiga bedömningar Falkenberg. Telefon växel: Fax: c-post: kommungfalkenberg.se suw.falkenberg.se