Gymnasieskolans slutbetyg en beskrivande analys av resultaten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gymnasieskolans slutbetyg 2002 - en beskrivande analys av resultaten"

Transkript

1 1 (15) Resultatuppföljning Gymnasieskolans slutbetyg 2 - en beskrivande analys av resultaten Vårterminen 2 fick gymnasieelever för sjätte gången slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. I det nya systemet relateras elevens kunskaper till angivna mål i kursplanerna. Skolverket samlar årligen in uppgifter om betygen och publicerar dessa. En sammanfattande beskrivning av resultaten presenteras i denna PM. Den fullständiga statistiken finns på vår hemsida eller via följande direkta länkar: (statistik på riksnivå) (statistik på kommunnivå) (statistik på skolnivå SIRIS) Tre av fyra elever fick slutbetyg från gymnasieskolan inom fyra år Av alla elever som började i gymnasieskolan hösten 1998 fick 73 procent slutbetyg inom fyra år. 1 Denna andel för de som började hösten 1994, hösten 1995, hösten 1996 och hösten 1997 är 78, 76, 73 respektive 76 procent. Det innebär att föregående års ökning i andelen elever som fått slutbetyg inom fyra år efter gymnasiestarten endast var tillfällig. Diagram 1. Andel nybörjare i gymnasieskolan som fått slutbetyg inom fyra år Procent, % 9 Nybörjare på nationella och specialutformade program 8 7 Samtliga nybörjare Nybörjare på individuella program infördes krav på minst godkända grundskolebetyg i ämnena svenska, engelska och matematik för att kunna söka till gymnasieskolans 1 Gymnasieskolans program är normalt sett treåriga. Anledningen till att måttet andelen elever som fått slutbetyg inom fyra år används är att det ger utrymme för ett "extra" år, t.ex. för studier utomlands eller studievägsbyte.

2 2 nationella program. En elev som inte uppfyller behörighetskraven hänvisas till att komplettera grundskolebetygen på gymnasieskolans individuella program för att sedan kunna börja på ett nationellt eller specialutformat program. För många elever kan detta innebära att gymnasietiden förlängs, något som till en del förklarar att andelen elever som slutfört gymnasiet inom fyra år minskat. En annan förklaring till att andelen med slutbetyg efter fyra år minskat 1/2 jämfört med /1 är att reglerna för när kursbetyg kan sättas och därmed när slutbetyg kan utfärdas har skärpts. Från och med läsåret /1 betygssätts inte elever med stor frånvaro i en kurs, något som var möjligt läsåret 1999/ då dessa enligt anvisningar från Skolverket fick betyget Icke godkänd. 2 Effekten av ändringarna är att elever med stor frånvaro kunde få kursbetyg 1999/ medan en motsvarande elev /1 och senare ej fått något betyg på kursen. Då slutbetyg inte kan utfärdas om en elev saknar kursbetyg har förändringen inneburit att andelen elever som fått slutbetyg inom fyra år minskat från och med läsåret /1. Elever på individuella program slutför sina studier i mindre omfattning än elever på nationella och specialutformade program, och tar också längre tid på sig. Bland de elever som började på nationella eller specialutformade program fick 78 procent av nybörjarna 1998 slutbetyg inom fyra år. Av nybörjarna 1994, 1995, 1996 och 1997 fick 83, 81, 78 respektive 8 procent slutbetyg inom fyra år. Andelen elever som fått slutbetyg inom fyra år skiljer sig således åt beroende på om nybörjare på individuellt program inkluderas eller inte. Som framgår av tabell 1 är det framför allt bland IV-elever som slutförandet ökar under ett femte år, jämfört med övriga elever. Tabell 1. Andel nybörjare som fått slutbetyg inom tre, fyra respektive fem år Andel med slutbetyg efter 3 år Andel med slutbetyg efter 4 år Andel med slutbetyg efter 5 år Startår Alla elever varav nybörjarelever på IV Alla elever varav nybörjarelever på IV Alla elever varav nybörjarelever på IV I oktober 1999 gick Skolverket ut med anvisningar om att om en elev inte kunnat visa sådana kunskaper som motsvarar betyget Godkänd i en kurs så ska läraren sätta betyget Icke Godkänd (Skolverkets Nyhetsbrev nr ). Ett år efter det, i september, trädde en ändring av gymnasieförordningen i kraft, innebärande att om en lärare på grund av frånvaro saknar underlag för bedömning av elevens kunskaper så ska betyg inte sättas (GyF 7 kap 3 ). Slutbetyg kan bara utfärdas om eleven fått betyg i samtliga kurser i dennes studieplan.

3 3 Skillnader mellan kommuner och huvudmän Andelen elever som fått slutbetyg inom fyra år varierar mellan kommunerna (där eleverna var folkbokförda). I var tionde kommun hade över 82 procent av nybörjarna 1998 avslutat sina studier inom fyra år, samtidigt som det i lika många kommuner var över en tredjedel som inte gjort detta. I tre av fyra kommuner, 212 stycken, minskade andelen elever som fått slutbetyg inom fyra år jämfört med föregående år, medan den ökade i 71 kommuner. I övriga sex kommuner var andelen oförändrad. Samtidigt har spridningen mellan kommunerna ökat. Skillnaden mellan de kommuner som hade minst respektive störst andel elever som fått slutbetyg inom fyra år ökade från 36 procentenheter 1 till 4 procentenheter 2. Andelen elever folkbokförda i kommunen som fått slutbetyg inom fyra år var högst i Ydre (91%), Norsjö och Boxholm (89%) samt i Lomma (88%). Lägst var denna andel i Haparanda (51%), Sigtuna (56%), Grums (58%) och i Ljusdal (59%). Skillnaderna mellan kommuner kan till viss del bero på skillnader i vilka program elever i olika kommuner väljer att läsa. Men även om man tittar på ett enda program så framkommer stora skillnader mellan kommuner i andelen elever som fått slutbetyg. En bearbetning av betygsstatistiken visar att av alla elever som började på naturvetenskapligt program (NV) 1998 har 87 procent fått slutbetyg inom fyra år. I nio kommuner - kommuner med färre än tio elever på programmet undantagna - fick alla nybörjarelever på NV slutbetyg inom fyra år, samtidigt som det i fem kommuner var färre än 7 procent. Diagram 2. Andel nybörjare i gymnasieskolan 1998 som fått slutbetyg inom fyra år fördelat på kommungrupper (utifrån elevernas hemkommun) % Storstäder Större städer Medelstora städer Förortskommuner Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Större övriga kommuner Mindre övriga kommuner På kommungruppsnivå har storstäder den lägsta andelen elever som fått slutbetyg inom fyra år, 67 procent. Högst var andelen bland elever som var folkbokförda i glesbygdskommuner där 77 procent av eleverna fått slutbetyg inom fyra år.

4 4 Av de som påbörjade utbildning i landstingskommunala skolor vårterminen 1997 fick 71 procent slutbetyg inom fyra år, en lika stor andel som i den föregående årskullen. I fristående skolor hade 81 procent av eleverna fått slutbetyg inom fyra år, en minskning jämfört med de föregående åren då motsvarande andel var 85 procent. En anledning till att elever vid fristående skolor oftare fått slutbetyg än elever i kommunala skolor är den tidigare påvisade skillnaden mellan olika program. Fristående skolor har inga elever på individuella program, den elevgrupp som i lägst utsträckning fått slutbetyg inom fyra år. Samtidigt är andelen elever som går på utbildningar med naturvetenskaplig inriktning högre än i kommunala skolor, något som förklarar den högre andelen med slutbetyg. Skillnader mellan olika elevgrupper Såväl svensk som internationell forskning visar på att det finns systematiska skillnader i hur väl olika elevgrupper presterar i skolan, något som bekräftas vid en analys av skillnader i andelen som fått slutbetyg beroende på kön, utländsk bakgrund samt föräldrars utbildningsnivå. Kvinnor får slutbetyg i högre grad, eller i vart fall snabbare, än män. Av nybörjarna i gymnasieskolan 1998 slutförde 76 procent av kvinnorna och 69 procent av männen gymnasieskolan inom fyra år. Samtidigt fick elever utan utländsk bakgrund i större omfattning än elever med utländsk bakgrund 3 slutbetyg inom 4 år, 75 procent jämfört med 59 procent. Diagram 3. Andel nybörjare i gymnasieskolan ht 1998 som fått slutbetyg inom 4 år (%), uppdelat efter kön och utländsk bakgrund Procent, % Kvinnor Män Alla Ej utländsk bakgrund Utländsk bakgrund, född i Sverige Utländsk bakgrund, född utomlands Föga förvånande är det vanligare att elever som är födda i Sverige klarar av gymnasiet inom fyra år, då de oftast gått nio år i svensk grundskola 3 Gruppen "elever med utländsk bakgrund" består dels av elever som är födda utomlands och som således invandrat till Sverige, dels av elever födda i Sverige vars båda föräldrar är födda utomlands. Övriga förs definitionsmässigt till gruppen "ej utländsk bakgrund.

5 5 som förberedelse inför gymnasiet, något inte alla elever som är födda utomlands gjort. Detta avspeglar sig i att av elever födda utomlands hade 56 procent fått slutbetyg inom fyra år, jämfört med 64 procent av elever som är födda i Sverige och vars båda föräldrar är födda utomlands. Skillnaderna i andelen elever som fått slutbetyg beroende av härkomst har inte förändrats nämnvärt de tre senaste åren. Det skiljer ungefär tio procentenheter mellan elever som är födda i Sverige med en eller båda föräldrarna födda i Sverige och elever som är födda i Sverige vars båda föräldrar är födda utomlands. Samtidigt är skillnaden mellan den senare gruppen och elever födda utomlands också ca. tio procentenheter. 4 De skillnader mellan elevgrupper som uppvisas vad gäller utländsk bakgrund återfinns också om vi gör motsvarande uppdelning utifrån föräldrarnas utbildningsnivå. 5 Elever som är barn till lågutbildade föräldrar (maximalt motsvarande grundskolenivå) fick slutbetyg i lägre grad än de vars föräldrar har gymnasial utbildning, elever som i sin tur mer sällan fått slutbetyg än elever vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning. Skillnaden mellan elevgrupperna är även här ungefär tio procentenheter. Av diagram 4 framgår att variationen utifrån föräldrarnas utbildningsnivå är något större bland män än bland kvinnor. Diagram 4. Andel nybörjare i gymnasieskolan ht 1998 som fått slutbetyg inom 4 år (%), uppdelat efter kön och föräldrars utbildningsnivå Procent, % Kvinnor Män Alla Förgymnasial utb Gymnasial utb Eftergymnasial utb 4 Måtten är känsliga för förändringar i invandringen över tid. De invandrade elever som började i gymnasieskolan 1996 hade i genomsnitt varit kortare tid i Sverige än nybörjarna 1997 och 1998 (47% hade varit upp till sex år i Sverige vid gymnasiestarten 1996 varav 26% -3 år, jämfört med ca 39% respektive 14% av nybörjarna de efterkommande åren.) 5 Klassificeringen utgår från den förälder som har högst utbildningsnivå. Uppgiften baserar sig enbart på föräldraskapet, inte utifrån vilka eleverna bor med. Uppgift om utbildningsnivå är hämtad från SCB:s utbildningsregister.

6 6 Diagram 5. Andel nybörjare i gymnasieskolan ht 1998 som fått slutbetyg inom 4 år (%), uppdelat efter föräldrars utbildningsnivå och utländsk bakgrund Andel, % Förgymnasial utb Gymnasial utb Eftergymnasial utb Alla Ej utländsk bakgrund Utländsk bakgrund, född i Sverige Utländsk bakgrund, född utomlands Föräldrarnas utbildningsnivå har en stark koppling till i vilken mån elever fått slutbetyg eller ej. Att elever vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning får slutbetyg i större utsträckning än barn till lägre utbildade föräldrar gäller även för elever som invandrat till Sverige, se diagram 5. Elever födda utomlands med eftergymnasialt utbildade föräldrar fick lika ofta slutbetyg som elever utan utländsk bakgrund vars föräldrar har gymnasial utbildning (7 respektive 71 %). Knappt hälften av de elever som är födda utomlands och vars föräldrar saknar gymnasial utbildning fick slutbetyg inom fyra år. Detta bekräftar tidigare studier som visat på betydelsen av hemmets studietraditioner som en viktig faktor för att förklara skillnader i skolors resultat. Sex av tio -åringar har grundläggande behörighet till högskolestudier 59 procent av tjugoåringarna 2 hade grundläggande behörighet till universitet och högskola. Under perioden 1997 till 2 har andelen tjugoåringar med grundläggande högskolebehörighet minskat med tio procentenheter, vilket främst beror på att andelen tjugoåringar som fullföljt en gymnasieutbildning minskat under perioden (se diagram 6). En annan orsak är att kraven för högskolebehörighet förändrades i samband med införandet av det programindelade gymnasiet hösten Flertalet av -åringarna 1997 började i gymnasieskolan hösten 1993, något som bidrar till att förklara minskningen mellan 1997 och 1998 i andelen - åringar med grundläggande högskolebehörighet.

7 7 Diagram 6. Andel -åringar som fått slutbetyg från gymnasieskolan respektive som har grundläggande behörighet till högskolestudier Procent, % åringar som fått slutbetyg -åringar med grundl. högskolebehörighet Andelen tjugoåringar med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier år 2 varierar mellan 38 procent (Södertälje) och 8 procent (Ydre) bland kommunerna. Liksom de senaste åren var andelen -åringar med högskolebehörighet lägst i storstäder och mindre kommuner och högst i kommungruppen större städer. Den stora variationen mellan kommuner i andelen som uppnått grundläggande högskolebehörighet beror främst på hur stor andel av -åringarna i kommunerna som fått slutbetyg från en gymnasieutbildning. Genomsnittet för riket år 2 var 7 procent, där andelen varierade mellan 93 procent (Bjurholm) och 51 procent (Strömstad). 6 Måtten utgår från den kommun -åringarna var folkbokförda i vid ingången av mätåret, och baseras alltså inte på var eleverna bodde under gymnasietiden eller var de gick i skolan. Av -åringarna 2 började flertalet i gymnasieskolan 1998 och slutförde utbildningen tre år senare, våren 1. Mellan år 1 och 2 har många flyttat från sina hemkommuner, kanske framför allt till kommuner med universitet och högskolor. Det innebär att kommuner med stor utflyttning av unga med goda slutbetyg inte "tillgodoräknas" för dessa tidigare kommunmedborgare, samtidigt som t.ex. universitetsstäder får en relativt större andel beroende på inflyttning av studenter från andra orter. 6 Lägst faktiskt andel -åringar som fullföljt gymnasieskolan respektive som har grundläggande högskolebehörighet har Haparanda kommun, 34 respektive 32 procent. Haparanda har dock en speciell situation där uppskattningsvis 5- procent av åldersgruppen genomgått gymnasie- eller yrkesutbildning i Finland och som därför inte ingår i den svenska nationella statistiken.

8 8 Betygspoängen har fortsatt att öka Som ett jämförelsemått på betygsresultatet används den genomsnittliga betygspoängen 7. Denna var för samtliga elever med slutbetyg våren 2 13,8 poäng, vilket innebär att det genomsnittliga betygsresultatet för gymnasieeleverna ökat med,1 poäng jämfört med 1 och med,5 poäng jämfört med år. Betygsresultatet varierar dock mellan olika huvudmän. Elever med slutbetyg från fristående gymnasieskolor 2 hade 15,7 i genomsnittlig betygspoäng, medan elever från gymnasieskolor med kommunal huvudman hade en genomsnittlig betygspoäng på 13,8. Den genomsnittliga betygspoängen för elever på landstingskommunala gymnasieskolorna var 13,. Betygsresultatet varierar även mellan olika kommuner och kommungrupper. Den genomsnittliga betygspoängen var högre i storstads- och förortskommuner, större övriga kommuner och landsbygdskommuner än i glesbygds-, industri- och mindre övriga kommuner. Att betygsresultaten varierar mellan olika kommuner beror framförallt på att sammansättningen av olika gymnasieprogram skiftar i olika kommuner. Vid jämförelser mellan olika kommuner är det också viktigt att beakta att den genomsnittliga betygspoängen för vissa skolkommuner är baserad på ett litet antal elever. Detta innebär att enskilda elevers resultat påverkar den genomsnittliga betygspoängen i högre grad än vad som är fallet för kommuner med ett större antal elever. Medianen när samtliga kommuner inkluderas är 13,6 betygspoäng. I häften av kommunerna varierar den genomsnittliga betygspoängen mellan 13,2 och 14,. Det innebär att variationen mellan kommunerna i detta hänseende är densamma som föregående år. Högst var den genomsnittliga betygspoängen i Öckerö (17,9), Danderyd, Kiruna och Östhammar (samtliga 15,3) samt Överkalix och Lidingö (15,2). Lägst var betygspoängen i skolorna i Essunga (,2), Eda och Bräcke (11,), Grums (11,5) och i Svedala (11,9). Diagram 7 illustrerar hur betygen varierar mellan olika kommuner samt även hur betygen varierar mellan och inom olika kommungrupper. För varje kommungrupp har hälften av skolkommunerna en genomsnittlig betygspoäng som ligger inom det intervall som markeras av den färgmarkerade boxen. Boxens kanter anger den betygspoäng som 25 respektive 75 procent av kommunerna understiger, d.v.s. undre respektive övre kvartilen. Markeringen inom boxen anger medianvärdet, d.v.s. den betygspoäng som hälften av kommunerna understiger. De vertikala linjerna anger den högsta respektive lägsta genomsnittliga betygspoängen för respektive kommungrupp. I diagram 6 visas motsvarande spridning i genomsnittlig betygpoäng per skola för elever på sex olika program. 7 Alla betygsatta kurser är medräknade. Kursernas poäng multipliceras med en vikt för betyg (IG=, G=, VG=15, MVG=) samt divideras med poängsumman för respektive nationellt program.

9 9 Diagram 7. Genomsnittlig betygspoäng för olika kommungrupper samt fristående skolor 2 (median, kvartiler, max- och minvärden samt extremvärden) Genomsnittligt betygspoäng Fristående Samtliga kommunala Kommunalförbund Mindre övriga Större övriga Glesbygd Landsbygd Industri Medelstora Större städer Förorter Storstäder Den genomsnittliga betygspoängen skiljer sig även väsentligt åt mellan olika gymnasieprogram, något som till en del kan förklara skillnaderna mellan olika huvudmän. Av de nationella gymnasieprogrammen hade elever med slutbetyg från det naturvetenskapliga programmet högst genomsnittlig betygspoäng, 15,4 (+,6 jämfört med föregående år), medan elever på fordonsprogrammet hade lägst genomsnittlig betygspoäng, 11,5 (+,6 poäng). Den genomsnittliga betygspoängen för elever med slutbetyg från individuella program var 9,2, en ökning med,8 poäng jämfört med föregående år. Att en relativt stor andel elever i fristående skolor går på naturvetenskapliga utbildningar men inga elever på individuellt program förklarar till en del att den genomsnitliga betygspoängen för fristående huvudmän är mycket högre än för kommunala huvudmän. I diagram 8 visas spridningen i genomsnittlig betygspoäng mellan kommuner (elevers hemkommuner) för ett urval program; de studieförberedande natur- respektive samhällsvetenskapsprogrammen (SP/NV), de två kvinnodominerade barn- och fritids- samt omvårdnadsprogrammen (BF/OP) samt bygg- och fordonsprogrammen med övervägande manliga elever (BP/FP). Höjden på boxarna visar att spridningen mellan kommuner är störst på omvårdnadsprogrammet och minst på samhällsvetenskapsprogrammet.

10 Diagram 8. Genomsnittlig betygspoäng för olika program 2 (median, kvartiler, max- och minvärden samt extremvärden) 18 Genomsnittlig betygspoäng BF BP FP NV OP SP Allt fler med minst betyget Godkänd i alla kurser Andelen elever med minst betyget Godkänd i samtliga kurser som ingår i slutbetyget ökade med en procentenhet läsåret 1/2 till 61 procent. Våren 2 fick två av tre kvinnor med slutbetyg minst betyget Godkänd i samtliga kurser. För män var det drygt hälften, 55 procent. Tabell 2. Andel elever (%) med minst betyget Godkänd i alla kurser läsåren 1997/98-1/2 97/98 98/99 99/ /1 1/2 Alla elever varav Kvinnor Män Ej utländsk bakgrund Utländsk bakgrund, född i Sverige Utländsk bakgrund, född utomlands Av samtliga elever med slutbetyg utan utländsk bakgrund uppnådde två av tre (63%) godkändnivån i samtliga kurser. Av eleverna med utländsk bakgrund var det ungefär hälften som gjorde detta; 53 procent av eleverna med utländsk bakgrund födda i Sverige och 48 procent av de utomlands födda. Andelen elever som har grundläggande behörighet till universitet och högskola har ökat något Slutbetyg utfärdas när en elev betygssatts i samtliga kurser i dennes studieplan, det gäller även om ett eller flera kursbetyg är Icke godkänd. För att beskriva resultatutvecklingen i gymnasieskolan används därför

11 11 ofta andelen elever med grundläggande behörigheten till universitets- och högskolestudier som mått på hur elever tillgodogjort sig undervisningen. För att erhålla grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier skall en elev i sitt slutbetyg från nationellt eller specialutformat program ha betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 9 procent av de gymnasiepoäng som krävs för fullständigt program. Av de elever som fick slutbetyg våren 2 uppnådde fem av sex (86%) grundläggande behörighet till universitet och högskola. Det är en ökning med en procentenhet jämfört med 1 och sex procentenheter mer än. Ovanstående utveckling gäller även när man delar upp statistiken efter kön och utländsk bakgrund. Andelen elever med grundläggande behörighet till högskolan var för kvinnor 89 procent, män 83 procent. För elever utan utländsk bakgrund var andelen 87 procent, elever med utländsk bakgrund födda i Sverige 8 procent och för elever med utländsk bakgrund födda utomlands 77 procent. Diagram 9. Andel elever med slutbetyg våren 2 med grundläggande behörighet till högskolestudier, uppdelat på kön och utländsk bakgrund Procent, % 1999/ /1 1/ Alla Kvinnor Män Ej utländsk bakgrund Utl bakgr, född i Sverige Utl bakgr,född utomlands I åtta av tio skolkommuner var andelen elever i kommunala skolor med grundläggande högskolebehörighet mellan 78 och 98 procent. I totalt 76 kommuner fick minst 9 procent av eleverna denna behörighet, i 16 kommuner var det alla elever. I två kommuner, Södertälje och Essunga, uppnådde färre än 7 procent av eleverna grundläggande högskolebehörighet 2. Av eleverna med slutbetyg från fristående gymnasieskolor uppnådde 92 procent grundläggande högskolebehörighet. Elever i fristående gymnasieskolor erhöll således i högre grad grundläggande behörighet till universitet och högskola än elever i gymnasieskolor med kommunal huvudman. En bidragande orsak är att programutbudet på de fristående skolorna och de kommunala skolorna skiljer sig åt. Det är vanligare att elever på t.ex. NV- och SP-programmen uppnår högskolebehörighet, utbildningar som i högre omfattning förekommer i fristående skolor. Av

12 12 elever med slutbetyg från landstingskommunala utbildningar hade 79 procent grundläggande behörighet till universitet och högskola. Nästan alla har godkända betyg i kärnämneskurserna i engelska, matematik och svenska Av de elever som fick slutbetyg från de naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga programmen (NV/SP) vårterminen 2 hade, liksom föregående år, 97 procent minst betyget Godkänd i kärnämneskurserna i engelska, matematik och svenska. 8 År var motsvarande andel 95 procent. Kurser som läses obligatoriskt för respektive program kallas karaktärsämneskurser. Andelen elever på NV/SP med minst betyget Godkänd i två karaktärsämneskurser, de två kurser som anses bäst spegla respektive programs karaktär, var 96 procent. Av samtliga elever som hade slutbetyg från andra nationella program än NV/SP våren 2 hade 78 procent minst betyget Godkänd i kärnämneskurserna i engelska, matematik och svenska. Det innebär att de senaste årens ökning fortsatt. Våren var denna andel 71 procent och våren 1 77 procent. Andelen elever med minst betyget Godkänd i två av sina karaktärsämneskurser var för övriga nationella program 87 procent. Diagram. Andel elever med minst betyget Godkänd i två karaktärsämneskurser, i kärnämneskurserna i svenska, engelska och matematik samt i alla kurser i slutbetyget. Procent, % NV/SP Övriga nationella pgm SM IV Två karaktärsämneskurser Kärnämneskurserna i sv, eng och ma Samtliga kurser Anm: För SM och IV finns inga nationellt fastslagna karaktärsämneskurser då de styrs av respektive programs utformning I 44 skolkommuner har samtliga elever med slutbetyg från NV/SP minst betyget Godkänd i kärnämneskurserna i engelska, matematik och svenska, att jämföra med 57 kommuner år 1 och 37 kommuner år 8 Avser Engelska A, Matematik A, Svenska A och Svenska B alternativt Svenska som andraspråk A och B. Med kärnämneskurser menas de kurser som ingår obligatoriskt i samtliga nationella och specialutformade program.

13 13. I var tionde kommun var samtidigt andelen godkända i dessa kärnämneskurser 93 procent eller lägre, lägst i Ånge (82%). I fristående skolor var denna andel i genomsnitt 98 procent. Samtidigt som fler elever fått minst betyget Godkänd i svenska, engelska och matematik så har också spridningen mellan skolkommunerna fortsatt att minska. I 13 (11) kommuner hade alla elever minst betyget Godkänd i dessa kurser och i 4 (8) kommuner erhöll mindre än hälften detta resultat (siffrorna inom parentes avser antalet våren 1). Språkläsandet fortsätter att minska Läsåret 1/2 hade 29 procent av eleverna som fick slutbetyg betyg i B-kursen i Tyska B, Franska B eller i Spanska B, en minskning med tre procentenheter jämfört med /1 men en lika stor andel som 1999/. Drygt var fjärde elev (27%) hade kursbetyg i C-språk, våren 2. Denna andel var 29 procent de två föregående åren. 9 Diagram 11. Andel elever (%) med slutbetyg våren 2 med kursbetyg i moderna språk % 18 17, ,7 9,5 8 8, ,1 2,3 2,4 Tyska B, Tyska C, Franska B, Franska C, Spanska B, Spanska C, Italienska C,,3 Ryska C, Av de enskilda språken är tyska alltjämt det populäraste moderna språket, där knappt 13 fick betyg i Tyska B, (18% av samtliga med slutbetyg 1/2). Det är ungefär dubbelt så många än de som fick motsvarande kursbetyg i franska (6 9 elever). Av nybörjarspråken var spanska populärast då 8 5 elever (12%) hade kursbetyg i Spanska C,. I ryska hade endast 219 elever betyg i Ryska C vilket motsvarar,3 procent av alla med slutbetyg 2. 9 Inför läsåret /1 delades utbildningen i moderna språk in i sju kurser som bygger på varandra, där nivå 1 är nybörjarkurs och nivå 7 förbereder för yrkesarbete och högskolestudier med språket som arbetsredskap. De elever som fick slutbetyg våren 2 började i gymnasieskolan före omläggningen och har därför läst språk enligt det tidigare systemet, uppdelat på B- och C-språk.

14 14 Sett över tid har andelen elever som läst Spanska på B-nivån på två år ökat med drygt en procentenhet. Samtidigt har andelen elever med kursbetyg i Tyska B minskat med drygt en procentenhet och i Tyska C med drygt två procentenheter. Skillnaderna över tid var under en procentenhet för övriga kurser i moderna språk. Färre elever med slutbetyg från reducerat program En elev som har påtagliga studiesvårigheter kan beviljas ett reducerat gymnasieprogram, vilket innebär att eleven befrias från undervisning i ett eller flera ämnen. Eleven erhåller därmed inte betyg i alla kurser som normalt ingår i studierna. Andelen elever med slutbetyg från ett reducerat program våren 2 var tio procent, en liten minskning jämfört med våren 1 då denna andel var elva procent. Variationen mellan kommunerna vad gäller andelen elever som beviljats reducerat program är stor. Liksom våren 1 var medianen våren 2 sju procent, dvs. i hälften av skolkommunerna hade över sju procent av eleverna reducerat program och i hälften mindre än sju procent. Våren var medianen endast en procent. I elva kommuner har mer än 3 procent av eleverna med slutbetyg vårterminen 2 beviljats reducerat program. Samtidigt har inga elever reducerat program i 24 kommuner, att jämföra med 33 kommuner våren 1. Reducerat program var vanligast i de minsta och största kommunerna. Kommuner som beviljat störst andel elever reducerat program var Öckerö (88% av eleverna med slutbetyg), Härjedalen (51%) samt Munkfors (5%). Andelen elever som beviljats reducerat program på utbildningar med landsting som huvudman var åtta procent och i fristående skolor tio procent. Var fjärde elev har läst utökat program I de fall en elev bedöms klara av fler kurser än vad som krävs för ett fullständigt gymnasieprogram kan eleven beviljas läsa fler kurser än vad som normalt ingår i studierna. Av samtliga elever med slutbetyg våren 2 hade 23 procent beviljats utökat program. Det är en lika stor andel som föregående år. För 8 procent av kommunerna varierar andelen elever som beviljats utökat program mellan och drygt 56 procent. I var tredje skolkommun, 71 kommuner, har mer än 3 procent av eleverna ett utökat program medan inga elever läst utökat program i 31 kommuner. I tre kommuner - Valdemarsvik, Norsjö och Orust - hade samtliga elever slutbetyg från utökade program. Andelen elever med utökat program på de fristående gymnasieskolorna var 44 procent, vilket är en ökning med fyra procentenheter jämfört med 1. På de landstingskommunala skolorna har andelen elever med utökat program minskat jämfört med föregående år, från 33 procent till 27 procent.

15 15 Övergång till komvux Många elever fortsätter sina studier inom den kommunala vuxenutbildningen, komvux, direkt efter gymnasieskolan. Av de elever som gick i år 3 läsåret /1 började 14 procent i komvux under det efterföljande läsåret 1/2. Det innebär att andelen elever som fortsatt läsa på gymnasial nivå efter gymnasieskolan minskat något, se tabell 3. Det är vanligare att elever som inte fullföljt gymnasieskolan övergår till komvux jämfört elever som fått ett slutbetyg, 17 respektive 14 procent. Tabell 3. Andel elever (%) i år 3 läsåren 1997/98-/1 som börjat på komvux det efterföljande läsåret, uppdelat på om eleverna fått slutbetyg eller ej. Läsår eleverna gick i år 3 Elever 1997/ / / /1 Andel elever i år 3 som övergått till komvux efterföljande läsår varav Elever med slutbetyg, % Elever utan slutbetyg, % Det är också skillnader mellan olika elevgrupper i hur stor andel som fortsätter studierna på komvux efter gymnasieskolan, se tabell 4. Kvinnor, som generellt slutför gymnasieskolan i högre grad än män och också har bättre betyg än män, börjar oftare i komvux direkt efter gymnasieskolan. Av eleverna i år 3 /1 började 16 procent av kvinnorna och 12 procent av männen i komvux 1/2. Att kvinnor oftare började i komvux gäller främst de som inte erhållit slutbetyg i slutet av gymnasieskolans år 3 (21%). Av männen i år 3 /1 som inte fått slutbetyg började 14 procent i komvux läsåret efter. Diagram 12. Övergång till komvux 1/2 av elever i år 3 läsåret /1, uppdelat på om eleverna fick gymnasiebetyg våren 2 eller ej Procent, % 25 Elever med slutbetyg vt 1 Elever utan slutbetyg vt Samtliga elever Kvinnor Män NV/SP Övriga nat. program SM IV Det var vanligast att elever som gått på individuellt program (IV) började i komvux året efter gymnasieskolan, men av de som inte fått slutbetyg från år 3 var denna andel högst bland elever på naturvetenskaps- och sam hällsvetenskapsprogrammen.

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Nära 22 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2012. Trots att drygt var tionde inte når behörighet till gymnasiet har huvudstadsregionen

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Storstadsregionjämförelsen 2010. En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

Storstadsregionjämförelsen 2010. En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Storstadsregionjämförelsen 2010 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning... 3 Storstadsområdena och dess indelning... 3 GR:s regionalpolitiska

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2009-02-20 Av: Viktor Andersson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2008-05-15 Av Mikael Johansson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska

Läs mer

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, 1 (7) Författningsbilaga Skollagen Fristående skolor Nedanstående paragraf har ny lydelse från och med den 1 mars 2010. Denna nya lydelse ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011,

Läs mer

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 1 (14) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 Ämnesproven i årskurs 9 är obligatoriska 1 och resultaten används som ett av flera mått på måluppfyllelse i grundskolan. Resultaten ger en

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2007:666 Utkom från trycket den 17 juli 2007 utfärdad den 28 juni 2007. Regeringen

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Utbildning och kunskap, 2016-02-09 Malin Ronnby, 054-540 10 40 malin.ronnby@karlstad.se Utbildning och kunskap Uppföljning av mål och indikatorer i strategisk plan Skolans

Läs mer

Gymnasieexamen. För högskoleförberedande examen krävs 2500 poäng 2250 godkända poäng godkänt i sv/sva 3, en 2 och ma 1 godkänt gymnasiearbete

Gymnasieexamen. För högskoleförberedande examen krävs 2500 poäng 2250 godkända poäng godkänt i sv/sva 3, en 2 och ma 1 godkänt gymnasiearbete GY 2011 Betyg mm Ny betygsskala Kursbetyg Betygsskala A F fr o m ht 2011 Enligt betygspropositionen en ny betygsskala, (prop. 2008/09:66) Skolverket ska utfärda nationella kunskapskrav för betygsstegen

Läs mer

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014 Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014 Grundskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: Januari 2015 2.0 Eric Grundström Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Dalsjöskolan 4-9 Dalsjövägen 16 51634 DALSJÖFORS Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Borås 1490 Grundskola 95015820 http://wwwborasse Skolbladet presenterar

Läs mer

S:t Botvids Gymnasium. Skolan erbjuder

S:t Botvids Gymnasium. Skolan erbjuder Skolan erbjuder Ekonomiprogrammet - Ekonomi Estetiska programmet - Spetsutbildning, Nycirkus (riksrekryterande), Hantverksprogrammet - Frisör IMPRO - Frisör Hotell- o Turismprogrammet - Turism o Resor

Läs mer

Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15

Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15 1 (7) Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15 Sedan den 1 juli 2015 måste lärare och förskollärare ha legitimation för att självständigt få sätta betyg och för att

Läs mer

Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning

Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning Beslut Tillsyn i gymnasieskolan och vuxenutbildningen 2010-11-04 1 (1) Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning efter tillsyn av gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Nordanstigs kommun 2010-11-04

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd 2013

Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd 2013 Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd 2013 Gymnasieskola Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 3 Verksamhetens förutsättningar... 4 Organisation... 4 Ekonomi och nyckeltal... 5 Lokaler... 6 Personal...

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Flygtekniker 400 Yh-poäng, Linköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning. 2. har

Läs mer

Beslut. Melleruds kommunn. 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423. 4644 80 Mellerud. Komm

Beslut. Melleruds kommunn. 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423. 4644 80 Mellerud. Komm Beslut Melleruds kommun 4644 80 Mellerud kommunen@mellerud.se 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423 Komm munbeslut efter tillsyn av Melleruds kommunn Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besök: Kungsgatan

Läs mer

Viktor Rydberg Gymnasium Jarlaplan. Skolan erbjuder

Viktor Rydberg Gymnasium Jarlaplan. Skolan erbjuder Jarlaplan Skolan erbjuder Jarlaplan erbjuder S-programmet med S- inriktning och Estetiska programmet med inriktning bild/form, dans, sång/musik, teater. Skolans målsättning är Att, utifrån en helhetssyn

Läs mer

Uppföljning av kunskapsresultat

Uppföljning av kunskapsresultat 2015-01-26 Uppföljning av kunskapsresultat Bilaga 8 till slutrapport projekt Regionalt skolstöd (KUL) 2012-2014 2 (17) Innehåll Inledning... 4 Uppföljning... 5 Årskurs 3... 5 Nationella prov matematik...

Läs mer

Tillträdesregler 2012-03-20

Tillträdesregler 2012-03-20 Tillträdesregler 2012-03-20 Förändringar 2008 Några förändringar började tillämpas redan från och med antagningen till höstterminen 2008-25:4-regeln tas bort (övergångsregler) - HA-gruppen (högskoleprov

Läs mer

Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2012/2013

Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2012/2013 Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2012/2013 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 3 Betygspoäng och behörighet läsåret 2012/2013... 6 Betyg i gymnasiegemensamma

Läs mer

Mediagymnasiet Nacka Strand. Skolan erbjuder. Inför låsåret 2012/2013 erbjuder vi: Estetiska programmet, estetik och media.

Mediagymnasiet Nacka Strand. Skolan erbjuder. Inför låsåret 2012/2013 erbjuder vi: Estetiska programmet, estetik och media. Skolan erbjuder Inför låsåret 2012/2013 erbjuder vi: Estetiska programmet, estetik och media. Estetiska programmet, estetik och media med speciell inriktning på Foto. Estetiska programmet, Teater Estetiska

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Gymnasieförordning; utfärdad den 22 december 2010. SFS 2010:2039 Utkom från trycket den 5 januari 2011 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Förordningens

Läs mer

Nyckeltal. uppföljning och utvärdering inom skolan

Nyckeltal. uppföljning och utvärdering inom skolan Nyckeltal uppföljning och utvärdering inom skolan 2004 Innehåll Förord... 3 Utbildningsgruppen en kort presentation... 4 Om källmaterialet... 5 Om uppföljning och utvärdering... 5 Kommungrupperingar...

Läs mer

Elever i gymnasieskolan 2007/08

Elever i gymnasieskolan 2007/08 Enheten för utbildningsstatistik 2008-02-27 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Elever i gymnasieskolan 2007/08 1 Antal elever och skolor Antalet elever i gymnasieskolan är större än någonsin och uppgår detta läsår

Läs mer

Lathund om tillträde till högre utbildning

Lathund om tillträde till högre utbildning Lathund om tillträde till högre utbildning Omvärldskunskap som stöd vid studieplanering på folkhögskolan. Ett komplement till Folkbildningsrådets Riktlinjer för folkhögskolans behörighetsintygande. Agneta

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i gymnasieförordningen (1992:394); SFS 2006:1090 Utkom från trycket den 12 september 2006 utfärdad den 31 augusti 2006. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

Förslag till ändrade regler för tillträde till högre utbildning och ändring i högskolelagen Remiss från Utbildningsdepartementet

Förslag till ändrade regler för tillträde till högre utbildning och ändring i högskolelagen Remiss från Utbildningsdepartementet PM 2007:62 RIV (Dnr 322-786/2007) Förslag till ändrade regler för tillträde till högre utbildning och ändring i högskolelagen Remiss från Utbildningsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Kunskapsresultat för grundskolan i Örebro län

Kunskapsresultat för grundskolan i Örebro län Rapport 2012:06 Kunskapsresultat för grundskolan i Augusti 2012 Johan Jonsson Lena Öijen Kunskapsresultat för grundskolan i Augusti 2012 Av Johan Jonsson och Lena Öijen Regionförbundet Örebro Rapport 2012:06

Läs mer

Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2011/2012

Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2011/2012 Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2011/2012 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 3 Kommentar till statistiken i rapporten... 5 Betygspoäng och behörighet

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 7 (14)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 7 (14) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 7 (14) Utbildningsnämndens arbetsutskott 2014-11-26 75 Informationsärende: Betygsresultat Vt-14 (UN 2014.084) Beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå att: Utbildningsnämnden

Läs mer

Till statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet Jan Björklund

Till statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet Jan Björklund Till statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet Jan Björklund Den 22 januari 2008 förordnade chefen för Utbildningsdepartementet, statsrådet Björklund, en arbetsgrupp (U 2007:D) inom departementet

Läs mer

SKL s Öppna jämförelser 2012 Sammanfattning av resultatet för Säters kommun

SKL s Öppna jämförelser 2012 Sammanfattning av resultatet för Säters kommun SKL s Öppna jämförelser 2012 Sammanfattning av resultatet för Säters kommun 1 Innehåll INLEDNING... 3 SÅ BERÄKNAS DET SAMMANVÄGDA RESULTATET OCH EFFEKTIVITETSTALET... 3 SAMMANVÄGDA RESULTATET... 3 EFFEKTIVITETSTALET...

Läs mer

Skriftligt prov för kursen Utbildningssystem i Sverige och andra länder, höstterminen 2012.

Skriftligt prov för kursen Utbildningssystem i Sverige och andra länder, höstterminen 2012. Extra försättsblad med kodnummer. Studenten fyller i sitt namn och personnummer. Detta blad rivs loss av skrivvakten då studenten lämnar in skrivningen. Skriftligt prov för kursen Utbildningssystem i Sverige

Läs mer

För tidig inriktning sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg

För tidig inriktning sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg För tidig inriktning sätter stopp för vidare studier - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg Bakgrund och metod Syftet med denna undersökning är för Gymnasium.se att ta reda på hur insatta

Läs mer

Arvika kommun. Uppföljningsansvar ungdomar 16-20 år. KPMG Bohlins AB 2008-10-13 Antal sidor: 12

Arvika kommun. Uppföljningsansvar ungdomar 16-20 år. KPMG Bohlins AB 2008-10-13 Antal sidor: 12 Uppföljningsansvar ungdomar 16-20 år KPMG Bohlins AB Antal sidor: 12 2009 KPMG Bohlins AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated

Läs mer

För tidiga val sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg

För tidiga val sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg För tidiga val sätter stopp för vidare studier - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg Bakgrund och metod Studentum är Sveriges mest använda söktjänst för eftergymnasiala studier med ca 400

Läs mer

Högskolan i Jönköping

Högskolan i Jönköping Högskolan i Jönköping Kort om högskolan Högskolan i Jönköping drivs i stiftelseform och har därmed större autonomi än de statliga lärosätena. Verksamheten bestäms genom avtal med staten. I avtalet står

Läs mer

S:t Martins gymnasium

S:t Martins gymnasium Skolan erbjuder Fordons- och transportprogrammet med inriktning personbil, Hantverksprogrammet med inriktning Frisör, Hantverksprogrammet med inriktning Finsnickeri, Hantverksprogrammet med inriktning

Läs mer

6 kap. Elever. Urval. Gymnasieförordningen (1992:394) 6 kap. Elever

6 kap. Elever. Urval. Gymnasieförordningen (1992:394) 6 kap. Elever Urval 1 /Upphör att gälla U:2008-01-01/ Av 5 kap. 8 andra och tredje styckena skollagen (1985:1100) följer att vissa behöriga sökande skall tas emot i första hand. När alla sådana sökande har tagits emot

Läs mer

Välkomna till gymnasieinformation

Välkomna till gymnasieinformation Välkomna till gymnasieinformation Ansökan 2009/10 Informatör: r: Carina Olsson studie- och yrkesvägledare författare: Carina Olsson 081031 1 Gymnasiet Vart finns programmen? Elevens styrkor! Utbildningsvägar

Läs mer

Sveriges bästa skolkommun 2010

Sveriges bästa skolkommun 2010 2010-08-17 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2010 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun

Läs mer

Kvalitetsanalys. Lärandesektion

Kvalitetsanalys. Lärandesektion Kvalitetsanalys Lärandesektion Lärandesektionens resultat Normer och värden Barnens/elevernas/de studerandes trivsel i förskola, fritidshem och skola ska öka samt målgruppen för verksamheten inom kultur

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Barn- och Utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning Högsby kommuns skolor År 2008 2009-03-31 Fakta om kommun respektive skola Högsby kommun hade vid utgången av 2008, 5 921 invånare. Under den senaste

Läs mer

Matematikkunskaperna 2005 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH

Matematikkunskaperna 2005 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH Matematikkunskaperna 2005 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH bearbetning av ett förkunskapstest av Lars Brandell Stockholm oktober 2005 1 2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Förord. Stockholm-Mälarregionen juni 2010 Anna Lundgren Generalsekreterare Mälardalsrådet

Förord. Stockholm-Mälarregionen juni 2010 Anna Lundgren Generalsekreterare Mälardalsrådet Förord Stockholm-Mälarregionen är en kunskapsregion. Utbildning och forskning håller hög internationell klass, vi har en hög andel högutbildade och ett kunskapsintensivt näringsliv. Men regionen har också

Läs mer

Motion, utbildningsutskottet

Motion, utbildningsutskottet Motion, utbildningsutskottet Enligt PISA undersökningen 2012 har Sveriges 15-åriga elever bristfälliga kunskaper i de tre kärnämnena matematik, naturkunskap och läsförståelse. Detta är ett väldigt stort

Läs mer

Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd 2014

Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd 2014 Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd 2014 Gymnasieskola Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 3 Verksamhetens förutsättningar... 4 Organisation... 4 Ekonomi och nyckeltal... 5 Lokaler... 7 Personal...

Läs mer

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder Skolan erbjuder Högskoleförbredande program: Ekonomiprogrammet - inriktningarna Ekonomi, Juridik samt spetsutbildning inom finansekonomi, FINEK Estetiska programmet - inriktning Musik samt spetsutbildningar

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Dnr 43-2014:7582 Alingsås kommun utbildningsnamnden@alingsas.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Alingsås kommun 2(10) Tillsyn av vuxenutbildningen i Alingsås kommun har genomfört tillsyn av

Läs mer

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4 Befolkning & välfärd 27 nr 4 Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning SCB, Stockholm 8-56 94 SCB, Örebro 19-17 6 www.scb.se Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nacka gymnasium och gymnasiesärskola

Utbildningsinspektion i Nacka gymnasium och gymnasiesärskola Utbildningsinspektion i Nacka kommun Nacka gymnasium Dnr 53-2006:3385 Utbildningsinspektion i Nacka gymnasium och gymnasiesärskola Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

PM S satsar inte på skolan

PM S satsar inte på skolan PM S satsar inte på skolan Sammanfattning: Lärarlöner: En ny undersökning som Lärarförbundet har gjort visar att grundskolelärare i socialdemokratiskt styrda kommuner tjänar 500 kronor mindre i månaden

Läs mer

Tre vägar till den öppna högskolan (SOU 2004:29) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid 14 juni 2004

Tre vägar till den öppna högskolan (SOU 2004:29) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid 14 juni 2004 PM 2004 RIV (Dnr 323-1125/2004) Tre vägar till den öppna högskolan (SOU 2004:29) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid 14 juni 2004 Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Värnamo kommun

Beslut. efter tillsyn i Värnamo kommun Beslut Värnamo kommun Beslut efter tillsyn i Värnamo kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax: 08-586 080 07 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Hö gsby Utbildnings Center. Våra kurser. Läsåret 2016-2017. Högsby Utbildnings Center Ringvägen 5 579 33 Högsby 0419 293 50 www.hogsby.

Hö gsby Utbildnings Center. Våra kurser. Läsåret 2016-2017. Högsby Utbildnings Center Ringvägen 5 579 33 Högsby 0419 293 50 www.hogsby. Våra kurser Läsåret 2016-2017 Högsby 579 33 Högsby 0419 293 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KURSER: Svenska, Svenska som andra språk... 1 Engelska 5 7... 1 Religion 1 2... 1 Matematik 1 3 (a,b,c), 4-5... 2 Samhällskunskap...

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015 Enheten för utbildningsstatistik 15-09-30 1 () Slutbetyg i grundskolan, våren 15 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 15. Syftet är att ge en beskrivning

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2003 i Lysekils kommun

Kvalitetsredovisning 2003 i Lysekils kommun Kvalitetsredovisning 2003 i Lysekils kommun Kvalitetsredovisningen inriktas mot sju områden. Dessa är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Geodetisk mätningstekniker, 400 Yh-poäng, Motala Östsvenska Yrkeshögskolan AB Besöksadress: Näringslivets Hus, Ågatan 9, Linköping Postadress: Box 388, 581 04 Linköping

Läs mer

ARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020

ARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020 57 ÅR 2000 OCH Arbetskraftens utbildningsnivå har stigit under en följd av år. År 2000 utgjorde andelen i arbetskraften med folk- och grundskoleutbildning 19 procent, med gymnasial utbildning 51 procent

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Skolinspektionen Helsingborgs kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Helsingborgs kommun Skoinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund TeLefon:

Läs mer

Bäckadalsgymnasiets elevresultat 2009--2013

Bäckadalsgymnasiets elevresultat 2009--2013 Bäckadalsgymnasiets elevresultat 29--213 Den som snabbt vill skapa sig en bild av Bäckadalsgymnasiets elevresultat hittar nedan uppgifter angående skolans resultat över tid. Resultaten presenteras genomgående

Läs mer

Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda

Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda 42 Åke Nilsson Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda Utvandring och återinvandring av Sverigefödda 198 22 25 2 Utvandring 15 1 Återinvandring 5 198 1985 199 1995 2 25 Fram till 199 utvandrade

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Värmland Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Betyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning

Betyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning Tjänsteskrivelse 1 (8) Handläggare Lena Öijen Barn- och utbildningsnämnden Betyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning Sammanfattning I tidigare tjänsteskrivelse (BUN 2015.0404, 2015-08-25)

Läs mer

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens kvalitetsplan för 2014-15

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens kvalitetsplan för 2014-15 Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2014-05-12 Tjänsteskrivelse Vår referens Ann Andersson Ekonomichef Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens kvalitetsplan för 2014-15 Ärende

Läs mer

Kommentarer till diagrammen vid definitivintagningen 2007

Kommentarer till diagrammen vid definitivintagningen 2007 7-6-28 Kommentarer till diagrammen vid definitivintagningen 27 SÖKANDE 1. Sökande per plats Diagrammet visar antal behöriga elevers förstahandsval per plats på både kommunala och fristående skolor från

Läs mer

Sågbäcksgymnasiet. Skolan erbjuder

Sågbäcksgymnasiet. Skolan erbjuder Skolan erbjuder Hos får du en verklighetsnära utbildning. Du får kunskaper som efterfrågas i arbetslivet och dina möjligheter att få jobb är stora. Alla program hos oss innehåller antingen praktik eller

Läs mer

Bilaga 1 B. Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov i Grums kommun

Bilaga 1 B. Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov i Grums kommun Sida 1 av 12 Inför lokal överenskommelse mellan kommunen och Arbetsförmedlingen rörande insatser för att motverka ungdomsarbetslöshet Bilaga 1 B Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och

Läs mer

Rodengymnasiet. Skolan erbjuder

Rodengymnasiet. Skolan erbjuder Rodengymnasiet Skolan erbjuder Barn- och fritidsprogrammet (BF) Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) Ekonomiprogrammet (EK) El- och energiprogrammet (EE) Estetiska programmet (ES) Fordons- och transportprogrammet

Läs mer

Utbildningsinspektion i Älvsbyns gymnasium

Utbildningsinspektion i Älvsbyns gymnasium Utbildningsinspektion i Älvsbyns kommun Älvsbyns gymnasium 53-2006: 1551 Utbildningsinspektion i Älvsbyns gymnasium Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande bedömning...2

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen

Läs mer

Gymnasieskolan inkl. högre studier Kvalitetsredovisning 2013 Utvecklingsplan 2014

Gymnasieskolan inkl. högre studier Kvalitetsredovisning 2013 Utvecklingsplan 2014 Gymnasieskolan inkl. högre studier Kvalitetsredovisning 2013 Utvecklingsplan 2014 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Kvalitets- och årsredovisning Dokumentansvarig Diarienummer

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om IT- Gymnasiet IT-Gymnasiet startade 1998 som en av Sveriges första fristående gymnasieskolor. Skolan startades genom ett samarbete

Läs mer

DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Riksnivå

DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Riksnivå DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Riksnivå I denna bilaga ges kompletterande definitioner till de mått som är nya för redovisningsperioden och de mått som kräver utförligare beskrivning än vad som ges i respektive

Läs mer

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Gymnasiet - vad ska jag tänka på?

Gymnasiet - vad ska jag tänka på? 2013-09-2 - För dig som har eller som kommer att ta en gymnasieexamen Gymnasiet - vad ska jag tänka på? Högskoleförberedande program a) Möjlighet att söka högskola/ universitet b) Vilka utbildningar du

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Jönköpings län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nils Ericsonsgymnasiet, gymnasieskola

Utbildningsinspektion i Nils Ericsonsgymnasiet, gymnasieskola Utbildningsinspektion i Trollhättans kommun Nils Ericsonsgymnasiet Dnr 53-2006:1616 Utbildningsinspektion i Nils Ericsonsgymnasiet, gymnasieskola Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

En miljon möjligheter

En miljon möjligheter Fem gymnasier En miljon möjligheter Fem kommunala gymnasieskolor. 69 olika gymnasieprogram. Massor av inriktningar och individuella val. Tusen profiler som ger en miljon möjligheter. Här finns garanterat

Läs mer

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Revisionsrapport Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Katrineholms kommun April 2010 Marie Lindblad 2010-05-06 Marie Lindblad Kerstin Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Bakgrund

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Upplands-Bro kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Upplands-Bro kommun Tillsyn i Upplands-Bro kommun har genomfört tillsyn av Upplands-Bro kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det

Läs mer

Skolblad avseende Vildmarksgymnasiet. Elevstatistik (elever som började hösten 2011 eller senare), läsåret 2013/14. Unnegatan UNNARYD Tel Fax

Skolblad avseende Vildmarksgymnasiet. Elevstatistik (elever som började hösten 2011 eller senare), läsåret 2013/14. Unnegatan UNNARYD Tel Fax Skolblad avseende Vildmarksgymnasiet Unnegatan 1 31083 UNNARYD Tel Fax Huvudman Kommunal Kommun Kommunkod Hylte 1315 Skolform Gymnasieskola Skolenhetskod 64270497 http://wwwvildmarksgymnasietse Nedan presenteras

Läs mer

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA Umeå universitet StudentCentrum Lars Lustig PROMEMORIA 2006-09-07 De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster Umeå universitet 901

Läs mer

Genomförd utbildningsinspektion i Tjörns kommun

Genomförd utbildningsinspektion i Tjörns kommun Beslut Tjörns kommun 471 80 Tjörn 2007-08-23 1 (4) Dnr 53-2006:3236 Genomförd utbildningsinspektion i Tjörns kommun Skolverket har genomfört inspektion i Tjörns kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen,

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare?

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare? RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare? En analys av studenter antagna till lärarutbildning hösten 2014 Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare? En analys

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Skolinspektionen Beslut 2013-04-30 Jönköpings kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Jönköpings kommun Skolinspektionen, Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2012 Gymnasieskolan

Södertörns nyckeltal 2012 Gymnasieskolan 1 Södertörns nyckeltal 2012 Gymnasieskolan 2013-09-09 Redaktörer för rapporten Alf Solander, gymnasiechef, Botkyrka Anders Byfeldt, utvecklingsledare, Botkyrka Annica Sterner, Assistent, Tyresö 2 SAMMANFATTNING

Läs mer

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40) PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Borlänge kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Borlänge kommun Tillsyn i Borlänge kommun har genomfört tillsyn av Borlänge kommun under Hösten 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet

Läs mer

en rapport från lärarnas riksförbund Gymnasielärarna om GY2011-reformen

en rapport från lärarnas riksförbund Gymnasielärarna om GY2011-reformen en rapport från lärarnas riksförbund Gymnasielärarna om GY2011-reformen Gymnasielärarna om GY2011-reformen Lärarnas Riksförbund, 2013 Innehåll Sammanfattning och slutsatser 5 Centrala resultat 5 Lärarnas

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Gävleborgs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer