Förord. Stockholm-Mälarregionen juni 2010 Anna Lundgren Generalsekreterare Mälardalsrådet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förord. Stockholm-Mälarregionen juni 2010 Anna Lundgren Generalsekreterare Mälardalsrådet"

Transkript

1

2

3

4

5 Förord Stockholm-Mälarregionen är en kunskapsregion. Utbildning och forskning håller hög internationell klass, vi har en hög andel högutbildade och ett kunskapsintensivt näringsliv. Men regionen har också utmaningar. För att klara den globala konkurrensen där den kunskapsdrivna ekonomin spelar en allt större roll, krävs att vi fortsätter att vara en attraktiv kunskapsregion. Som låter människor växa och utvecklas och som kan locka hit människor från andra delar av världen. Kunskapsregionen består av många delar och många aktörer, men få har överblicken och kan se hur systemets olika delar hänger ihop. Från grundskola till forskning och utveckling. Från bredd till spets. Från input till output och livslångt lärande. Stjärnbildning är en kartläggning av kunskapsregionens utmaningar och en ansats till att se hur systemets olika delar hänger ihop. Ett första steg i Stjärnbildning handlar om att tillsammans med aktörerna i regionen skapa en gemensam bild över hur kunskapsregionen ser ut och vilka utmaningar Stockholm-Mälarregionen som kunskapsregion står inför. Att tydligare definiera våra styrkor och att hitta våra svagheter. Att se strukturerna i vår egen stjärnbild i vårt eget regionala bildningssystem. Ett av de teman som belyses i Stjärnbildning är grund- och gymnasieskolan. De andra temana är den högre utbildningen, matchning mellan utbildning och arbetsmarknad och FoU och innovationer. Denna rapport är en sammanställning av tillgänglig statistik som syftar till att synliggöra inriktning och omfattning av den kommunalt finansierade utbildningssektorn i Stockholm-Mälarregionen. Det är vår förhoppning att rapporten kan fungera som underlag för att identifiera relevanta mönster och frågeställningar för utbildningssektorn i regionen. Den utgör även ett underlag för att förstå de grundläggande förutsättningarna för en effektiv matchning mellan utbildningssystemet och arbetslivet. Sammantaget kostade den kommunala utbildningssektorn ca 37 miljarder år 2009, varav grundskolan stod för bortemot 70 procent. Utbildningarna berör ett stort antal människor i regionen; ca studerande i grund-, gymnasie- och vuxenutbildning (inklusive Sfi), samt ca lärare. I rapporten har vi sökt att besvara ett antal frågeställningar. Hur presterar de studerande? Vilken studieinriktning väljer de? Och hur ser fördelningen ut mellan kommunala utbildningsanordnare och fristående skolor? För Stockholms län presenteras även statistik för vuxenutbildning på kommunnivå. Rapporten är resultatet av ett samarbete mellan Kommunförbundet Stockholms Län och Mälardalsrådet. Rapporten är framtagen av Gullers Grupp AB i mars Roland Engkvist, Mälardalsrådet, och Anne-Marie Johansson Hernander, Kommunförbundet Stockholms Län, har koordinerat arbetet. Stockholm-Mälarregionen juni 2010 Anna Lundgren Generalsekreterare Mälardalsrådet

6 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 4 (67) Innehåll Innehållsförteckning Förord... 3 Inledning... 6 Läsanvisning... 6 Det svenska utbildningssystemet... 7 Grundskoleutbildningen... 7 Gymnasieskolan... 8 Vuxenutbildning... 8 Identifierade svårigheter i statistikarbetet Oklarheter med tolkning av begrepp Förändrade förutsättningar för inrapportering Diskrepens mellan inrapporterad data och officiell statistik Svårigheter med läsår och kalenderår Nulägesbilder och faktiska förhållanden Svårt att överblicka offentlig statistik och statistikens aktualitet Sammanfattning Grund- och gymnasieskola Vuxenutbildning Sfi och Sfx Utbildningssektorns omfattning i Stockholm Mälarregionen Grundskoleutbildning i Stockholm - Mälarregionen Elever Resultat Utbildningsanordnare Utbildningens omfattning Gymnasieutbildning i Stockholm - Mälarregionen Elever Studieavbrott och resultat Utbildningsinriktning Utbildningsanordnare Utbildningens omfattning... 28

7 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 5 (67) Innehåll Vuxenutbildning Vuxenutbildning Stockholm-Mälarregionen Elever Utbildningsbakgrund Utbildningsanordnare Utbildningens omfattning Vuxenutbildning Stockholms län Elever Utbildningsbakgrund Grundläggande vuxenutbildning Stockholm-Mälarregionen Elever Resultat Utbildningens omfattning Grundläggande vuxenutbildning Stockholms län Elever Utbildningsinriktning Gymnasial vuxenutbildning Stockholm-Mälarregionen...47 Elever...47 Studieavbrott och resultat Utbildningsinriktning Utbildningens omfattning Gymnasial vuxenutbildning Stockholms län Elever Studieavbrott och resultat Utbildningsinriktning Yrkesvux Sfi och Sfx Stockholm-Mälarregionen Elever Utbildningsbakgrund Utbildningsinriktning Utbildningsanordnare Utbildningens omfattning Sfi och Sfx Stockholms län Elever Utbildningsbakgrund Utbildningsinriktning... 66

8 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 6 (67) Inledning Inledning Kommunförbundet Stockholms Län och Mälardalsrådet har gemensamt låtit genomföra en statistisk sammanställning i syfte att kartlägga delar av den kommunala utbildningssektorn i Stockholm-Mälarregionen. Kartläggningen belyser utbildningssektorns inriktning i de fem länen i Stockholm Mälarregionen: Stockholm, Uppsala, Södermanland, Örebro och Västmanland. Studien avgränsas till grund- och gymnasieskola, vuxenutbildning samt yrkeshögskolor. Rapporten särredovisar inte särskolan eller särvux. För Stockholms läns del redovisas även vuxenutbildning och svenska för invandrare på kommunal nivå. Statistiken är hämtad från Skolverket. Denna rapport är inte en analys över utbildningssektorn i Stockholm-Mälarregionen och Stockholms län, utan endast en kartläggning av omfattning och inriktning utifrån den tillgängliga statistiken. Det är vår förhoppning att rapporten kan fungera som underlag för att identifiera relevanta mönster och frågeställningar för utbildningssektorn i Stockholm-Mälarregionen. Den är också tänkt att ligga till grund för samtal kring behov av att förbättra insamlingen av data samt utveckling av gemensamma nyckeltal. Rapporten är framtagen av Gullers Grupp AB i mars Kommunförbundet Stockholms Län och Mälardalsrådet ansvarar inte för eventuella faktafel i rapporten. LÄSANVISNING Vi vill uppmärksamma läsaren på att inledningsvis ta del av avsnittet Identifierade svårigheter i statistikarbetet. Dessa svårigheter har skapat begränsningar för vad vi kan presentera men också att resultaten i sig måste tas med en nypa salt. I det inledande avsnittet finns en kort sammanfattning av det svenska utbildningssystemet. Därefter presenterar vi grund och gymnasieskolan på länsnivå följt av den kommunalt finansierade vuxenutbildningen på såväl läns- som kommunnivå i Stockholms län. Stockholms läns kommuner har ett samarbete kring att skapa en gemensam vuxenutbildningsregion och intresset är där stort för att även kunna göra jämförelser och ta fram gemensamma nyckeltal. Därför är det särskilt intressant att redovisa vuxenutbildning på kommunnivå just för Stockholms län.

9 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 7 (67) Det svenska utbildningssystemet Det svenska utbildningssystemet Det svenska utbildningssystemet är uppbyggt av ett flertal verksamhetsformer och utbildningar som tillsammans ska göra det möjligt att på flera sätt gå framåt mot högre utbildningar. Grundläggande för systemet är att alla barn och ungdomar ska ha tillgång till en likvärdig utbildning oberoende av kön, geografisk hemvist, sociala och ekonomiska förhållanden. Källor: Utbildningsdepartementet, Skolverket Skiss 1. Skiss över det svenska utbildningssystemet, KSL/Mälardalsrådet: Saknar en pil mellan vuxenutbildning och högre utbildning. GRUNDSKOLEUTBILDNINGEN Grundskoleutbildningen är obligatorisk och avgiftsfri. Alla barn mellan 7 och 16 år ska gå i skolan. Majoriteten av Sveriges skolor är kommunala. Parallellt med de kommunala skolorna finns fristående skolor, som är öppna för alla. De måste dock vara godkända av Skolinspektionen. Grundskoleutbildningen består av grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan. Grundskolan är en nioårig obligatorisk skolform som består av nio läsår. Samers barn har rätt att gå i sameskolan i stället för grundskolan. Sameskolan omfattar årskurserna 1-6. Specialskolan är för barn som är döva eller gravt hörselskadade. Den omfattar tio årskurser. Den ska så långt som möjligt motsvara den utbildning som ges i grundskolan. Vidare finns det också specialskola för hörselskadade/döva barn med utvecklingsstörning.

10 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 8 (67) Det svenska utbildningssystemet Särskolan är till för barn med en utvecklingsstörning. Den obligatoriska särskolan omfattar två skolformer, grundsärskolan och träningsskolan. Grundsärskolan riktar sig till barn med lindrig utvecklingsstörning. Träningsskolan tar emot barn som inte kan ta till sig undervisningen i grundsärskolan. GYMNASIESKOLAN Alla kommuner är skyldiga att erbjuda ungdomar som avslutat grundskolan en gymnasieutbildning. Gymnasieutbildningen utgörs av gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Gymnasieskolan är avgiftsfri och frivillig. Det finns flera olika typer av utbildningar som nationella program, specialutformade program och individuella program. Gymnasiesärskolan riktar sig till ungdomar med en utvecklingsstörning. Den kan ungdomar välja efter avslutad grundsärskola eller träningsskola. Det finns både nationella, specialutformade och individuella program i gymnasiesärskolan. VUXENUTBILDNING Det finns flera skolformer inom vuxenutbildning och ett flertal utbildningsanordnare men kommunen har huvudansvar för den vuxenutbildning som presenteras i denna rapport. Den kommunala vuxenutbildningen utgörs av grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning samt särvux. Sedan 2009 ingår även yrkesvux i den kommunala vuxenutbildningen. Särvux är till för personer med särskilda behov. Även svenska för invandrare (Sfi) räknas till kommunal vuxenutbildning. Grundläggande vuxenutbildning är en del av kommunal vuxenutbildning och motsvarar den 9-åriga grundskolan. Utbildningen kan varvas med teori och praktik. Gymnasial vuxenutbildning motsvarar gymnasieskolan. Den syftar till att ge vuxna en möjlighet att komplettera sin gymnasieutbildning eller byta yrkeskarriär. Inom den kommunala vuxenutbildningen finns också påbyggnadsutbildning som är inriktad mot utbildning och vidareutbildning inom ett yrke. Yrkeshögskolan hanterar påbyggnadsutbildningar, men efter den 31 augusti 2009 kan inga nya påbyggnadsutbildningar påbörjas. Redan påbörjade utbildningar kan dock fullföljas. Yrkesvux startade 2009 och är också en del av kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Utbildningen är yrkesinriktad. Syftet är att undvika brist på viss arbetskraft. Vuxna med ett intellektuellt funktionshinder kan studera vid särvux. Särvux består av grundläggande särvux och gymnasial särvux. Grundläggande särvux motsvarar den obligatoriska särskolan och gymnasial särvux matchar gymnasiesärskolan. Svenskundervisning för invandrare ska ge invandrare grundläggande kunskaper i svenska. Sfx är ett samlingsnamn för språkutbildning för yrkesutbildade som drivs inom Sfi i Stockholms län.

11 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 9 (67) Det svenska utbildningssystemet Utanför det offentliga utbildningssystemet ligger kompletterande utbildningar som sedan sommaren 2009 sköts av Yrkeshögskolan. De är ett komplement till gymnasieskolan eller motsvarande och ger inte någon formell behörighet till fortsatta studier.

12 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 10 (67) Identifierade svårigheter i statistikarbetet Identifierade svårigheter i statistikarbetet Ambitionen med denna rapport är att få en översiktlig bild utifrån tillgänglig officiell statistik. Det är emellertid långt ifrån oproblematiskt att lyckas med det. Konsekvensen av detta är att vi avstått från viss statistik som hade varit intressant att presentera t ex kostnad per studerande och antal anställda. Vi redogör kortfattat för några av de problem som vi under arbetets gång stött på och som vi särskilt vill uppmärksamma läsaren på: OKLARHETER MED TOLKNING AV BEGREPP Det finns oklarheter kring definitioner av begrepp. Detta leder till svårigheter i flera led, dels för ansvariga i kommunerna som ska rapportera in data till Skolverket, dels för Skolverkets tolkning av insamlad data. Ett exempel på ett begrepp är Sfi-utbildningens fortsättning i utbildningen som kan tolkas på olika sätt. Enligt Skolverkets definition ska man rapportera de studerande som antas fortsätta Sfi-utbildningen nästa läsår. Det är t ex oklart om det handlar om dem som behöver gå om eller som är klara för nästa nivå. Detsamma gäller för begreppet avbrott i vuxenutbildning och Sfi. Här råder oklarhet vilka som bör ingå. Sökande garderar sig ofta genom att söka in på flera kurser, och kanske så dyker de aldrig ens upp på en kurs. Vi har fått exempel på att ett trettiotal är anmälda till en kurs och endast tre kommer till kursstart. Här saknas det riktlinjer för inrapporteringen; ska detta betraktas som ett avbrott eller ska uppgiftslämnaren (alltså kommunen) rensa bort sökande som aldrig dyker upp på kurs? Därutöver hanterar kommunerna uppgifterna på olik sätt eftersom beslutsfattare i kommunen behöver underlag för att dimensionera undervisningen. Skolverket använder växelvis begreppen utländsk bakgrund och utrikes födda vilket ökar risken för begreppsförvirring och sammanblandning vid jämförelser. FÖRÄNDRADE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR INRAPPORTERING Enligt ansvariga för vuxenutbildningen i kommunerna i Stockholms län stämmer rapporteringsmallar dåligt överens med dagens situation med flera olika utbildningsanordnare. Det kan sålunda förekomma att kommuner väljer att rapportera på olika sätt, vilket försvårar jämförelser på kommunnivå (och även på länssnivå). DISKREPENS MELLAN INRAPPORTERAD DATA OCH OFFICIELL STATISTIK Det kan vara svårt att verifiera uppgifterna mot källa (d v s de kommunala uppgiftslämnarna). Det förekommer att kommuner inte känner igen statistiken utifrån data som de har lämnat. En fråga vi mött under arbetet är var de studerande från andra kommuner registreras i den egna kommunen eller där utbildningen bedrivs?

13 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 11 (67) Identifierade svårigheter i statistikarbetet SVÅRIGHETER MED LÄSÅR OCH KALENDERÅR Ett annat problem är att viss data (exempelvis antalet elever) presenteras per läsår, medan annan data (exempelvis kostnader) i vissa fall presenteras per kalenderår. Det gör det mycket vanskligt att jämföra kostnader mellan kommuner och län. NULÄGESBILDER OCH FAKTISKA FÖRHÅLLANDEN Det är vanskligt att tolka vissa uppgifters relevans. Exempelvis gäller detta för sökandetryck till vuxenutbildning. Det är först den dagen som en kurs börjar som man vet hur många det är som verkligen kommer att dyka upp. Det medför att sökandetrycket i praktiken är en mycket osäker indikator för kommunerna att utgå från när det gäller att planera för lokaler och antal lärare. SVÅRT ATT ÖVERBLICKA OFFENTLIG STATISTIK OCH STATISTIKENS AKTUALITET Enligt konsulterna som tagit fram rapporten är presentationen av statistiken på Skolverkets webbplats i vissa fall svår att överblicka. Det gäller både beskrivningar av presenterad data i tabeller och exceldokument, och tillgänglighet på webbplatsen. Viss data kan hämtas ned direkt som ett exceldokument, annan data finns endast i en särskild databas. Vilken data som finns var är svårt att få en överblick av. Till detta kommer att viss statistik endast följs upp vart femte år, vilket medför att en del data som finns tillgänglig inte kan ge en aktuell bild av läget. I denna rapport används de årtal som fanns tillgängliga vid rapportens tillkomst. Sammanfattningsvis medför här redovisade problem en minskad användbarhet av statistiken från Skolverket. Ambitionen för oss har varit att så långt det är möjligt kontrollera tveksamma eller i vissa fall orimliga uppgifter. Avstämningar med ansvariga för vuxenutbildning i Stockholms läns kommuner har varit till stor hjälp för att identifiera och konkretisera svårigheter. Inom ramen för den här rapporten har det inte varit möjligt att närmare undersöka tillförlitligheten i uppgifterna från Skolverket och rapportörerna.

14 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 12 (67) Sammanfattning Sammanfattning Den här statistiska redovisningen omfattar grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning och svenska för invandrare (Sfi) i Stockholm-Mälarregionen. Den kommunala utbildningssektorn kostade ca 37 miljarder i Stockholm- Mälarregionen för år Det handlar alltså om en finansiellt betydande verksamhet som främst finansieras av kommuner. Föga förvånande är grundskolan den tyngsta kostnadsposten och svarar för drygt 70 procent av utgifterna i regionen. Stockholms län har en dominerande ställning och svarar för mer än hälften av kostnaderna i Stockholm-Mälarregionen. Stockholms läns dominerande ställning återkommer för alla utbildningsformer och har i vissa fall även genomslag i den nationella statistiken så att det påverkar rikssnittet. Utbildningarna berör också ett stort antal människor. Översiktligt räknat kan man säga att det finns ca elever i grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen (inklusive Sfi), till detta kommer närmare lärare. GRUND- OCH GYMNASIESKOLA I Stockholm-Mälarregionen fanns det ca elever i grundskolan och elever i gymnasieskolan Andelen elever med utländsk bakgrund var något högre än rikssnittet (ca 15 %) för Uppsala, Örebro, Västmanlands och Södermanlands län. För Stockholms län var andelen betydligt högre, drygt 25 procent för både grund- och gymnasieskolan. Vad gäller studieresultat presterar länens elever ungefär som riket i övrigt. Störst skillnader finns för andelen godkända elever på nationella prov i årskurs 9. Södermanlands, Örebro och Västmanlands län ligger här något under rikssnittet. I exempelvis det nationella provet i matematik får bortemot var femte elev icke godkänt. Genomgående kan man också konstatera att flickor presterar bättre än pojkar i skolan. De största programmen för gymnasieskolan är de med studieinriktning (till denna grupp räknas bl a naturvetenskap, samhällsvetenskap och teknik) och yrkesinriktning (till denna grupp räknas bl a barn- och fritid, bygg, el, fordon och handels- och administration). Här finns det emellertid inomregionala skillnader; Stockholms län utbildar dubbelt så många elever (ca ) på studieinriktade program som yrkesinriktade (ca ), medan fördelningen är betydligt mer jämn i övriga län. VUXENUTBILDNING Kommunalt finansierad vuxenutbildning och svenska för invandrare (Sfi) har ca studeranden i Stockholm Mälarregionen. I rapporten presenteras uppgifter för grundläggande och gymnasial vuxenutbildning respektive svenska för invandrare i separata avsnitt. Den grundläggande vuxenutbildningen i Stockholm-Mälarregionen utbildade ca personer (läsåret 2008/09), vilket motsvarade drygt en tredjedel av alla elever i landet. Den gymnasiala vuxenutbildningen utbildade ca personer (läsåret 2008/09) vilket motsvarade ca en tredjedel av alla elever i landet.

15 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 13 (67) Sammanfattning Vuxenutbildningen domineras av kvinnor, 2008 var i genomsnitt två tredjedelar av eleverna kvinnor i Stockholm-Mälarregionen vilket också ligger i linje med rikssnittet. I riket som helhet hade 41 procent av eleverna (läsåret 2008/09) utländsk bakgrund medan det i Stockholm-Mälarregionen pendlade mellan 39 procent för Uppsala län och 50 procent i Stockholms län. För den grundläggande vuxenutbildningen slutförde knappt två tredjedelar av eleverna sin utbildning i riket som helhet (2008/09). För länen i Stockholm- Mälarregionen var den siffran något lägre. Lägst var den i Uppsala län (47 %), och högst i Örebro län (70 %). Det bör dock nämnas att 16 procent av eleverna i Uppsala fortsatte sin utbildning vilket innebär att andelen elever som avbröt sin utbildning var ungefär lika stor i Uppsala och Örebro län. För den gymnasiala vuxenutbildningen slutförde mellan 66 procent (Södermanlands län) och 77 procent (Uppsala län) av eleverna sin utbildning (2008/09). Andelen elever som avbröt sin utbildning var generellt sett lägre än för den grundläggande vuxenutbildningen och låg i genomsitt på knappt 20 procent. SFI OCH SFX Det finns ingen särredovisning för Sfx 1 utan den igår i Sfi. Sfi-utbildningen genomförs i tre så kallade studievägar: Studieväg 1 Studieväg 2 Studieväg 3 Kurs A - B för elever som har ingen eller kort skolgång från sitt hemland. Kurs B - C med långsam eller normal studietakt. Kurs C - D med snabb studietakt för elever med mycket god studievana och förmåga att arbeta självständigt. Utbildningarna i Svenska för invandrare (Sfi) omfattade ca elever i Stockholm- Mälarregionen (2007/08). Stockholms läns svarade för drygt 70 procent av regionens elever. Även för Sfi var kvinnorna i majoritet men andelen var något lägre än vad gäller för övrig vuxenutbildning, i genomsnitt var ca 55 procent av eleverna kvinnor. Sfi 2 och 3 är de största inriktningarna. I riket som helhet gick ca 40 procent av eleverna på Sfi 2 och ca 50 procent av eleverna på Sfi 3. Sfi-undervisningen i Stockholm-Mälarregionen följer i stort detta mönster men både Västmanlands län och Örebro län hade en betydligt högre andel elever i Sfi 1, 26 respektive 19 procent. Ser vi till resultat varierade det mellan 23 procent (Örebro län) och 39 procent (Stockholms län) av nybörjarna som avbrutit sin utbildning tre år senare (2007/08). Det bör i sammanhanget sägas att ett avbrott inte per automatik kan ses som ett misslyckande eftersom det kan bero på att eleven fått ett arbete. Resultaten för de olika studieinriktningarna varierade stort mellan länen. Som exempel kan nämnas Stockholms län där 8 procent av eleverna på Sfi 1 blev godkända efter tre år, 29 procent på Sfi 2 och 39 procent på Sfi 3. Motsvarande siffror för Örebro var 12 procent för Sfi 1, 34 procent för Sfi 2 och 23 procent för Sfi 3. 1 Sfx är ett samarbete mellan samtliga kommuner i Stockholms län kring svenskundervisning för invandrare med en färdig efterfrågad yrkesutbildning. Sfx erbjuder en sammanhållen utbildningskedja mellan Sfi/sas och aktuellt yrkesområde.

16 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 14 (67) Utbildningssektorns omfattning Utbildningssektorns omfattning i Stockholm Mälarregionen För att få en översiktlig bild av utbildningssektorns omfattning i Stockholm-Mälarregionen presenteras här sammanställda kostnader för de utbildningsformer som kommun och landsting finansierar: grundskola, gymnasieutbildning, vuxenutbildning samt Sfi och Sfx. Dessa utbildningar benämns nedan som samtliga utbildningar. Tabell 1. Kostnader 2008 för samtliga utbildningar* i miljoner kronor Region Grundskola Gymnasium Vuxenutbildning SFI Riket Stockholm- Mälarregionen, varav Stockholm Uppsala Södermanland Örebro Västmanland Tabell 1.* Grundskola, gymnasieutbildning, vuxenutbildning samt Sfi och Sfx. Totalt genererar dessa utbildningar en kostnad på nästan 37,5 miljarder kronor i Stockholm-Mälarregionen. Grundskola utgör den överlägset största kostnadsposten av de olika utbildningsslagen för länen i Stockholm-Mälarregionen. Kostnadsrelationen mellan de olika utbildningsslagen ser ungefär likadan ut för samtliga fem län. Ovanstående kostnader kan relateras till bruttoregionprodukten, BRP 2, för Stockholm- Mälarregionen. Diagram 1 visar att kostnaderna motsvarar drygt 3 procent av BRP, men att skillnaden är ganska stor mellan länen. Det ska dock sägas att BRP är ett delvis besvärligt mått att använda sig av för den här typen av jämförelser mellan regioner. Det beror på att länens regionala ekonomier har olika karaktär med avseende på relationen privat och offentligt. Stockholms län har t ex en större privat sektor än andra län i landet. Dessutom förekommer omfattande arbetspendling, vilket är fallet för Stockholms län, kommer förvärvsarbetande boende i Uppsala län som pendlar till jobbet i Stockholms län att bidra till BRP-siffran i Stockholm. 2 BRP är det sammanlagda värdet av de varor och tjänster som framställs i en region under ett år.

17 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 15 (67) Utbildningssektorns omfattning Diagram 1. Samtliga utbildningars* totalkostnad (2008) som andel av BRP 5,0% 4,5% 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% 3,13% 2,62% 4,59% 4,73% 4,33% 4,33% Diagram 1. *Grundskola, gymnasieutbildning, vuxenutbildning samt Sfi och Sfx.

18 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 16 (67) Grundskoleutbildning Grundskoleutbildning i Stockholm - Mälarregionen Skolverket tillhandahåller omfattande statistik för grundskoleutbildningen. Statistiken för grundskolan inkluderar förskoleklass och i vissa fall fritidshem. Värt att notera är skillnaden mellan antal elever och kostnad avseende vilken geografisk region de tillhör, dvs elever bokförs där de bor och kostnader bokförs där utbildningen sker. Statistik över könsfördelning redovisas ej eftersom fördelningen av antalet flickor/pojkar genomgående är jämn i Stockholm-Mälarregionen. Elever Av Sveriges ca grundskoleelever (inklusive förskoleklass) läsåret 2008/2009, var nästan en tredjedel ( ) boende i Stockholm-Mälarregionen (tabell 2). Tabell 2. Elever folkbokförda i kommunen i kommunens skolor, i annan kommuns skolor, i landstingskommunala skolor och i fristående skolor läsåret 08/09 Västmanland Södermanland Örebro Uppsala Stockholm Stockholm-Mälarregionen Riket Andel elever med utländsk bakgrund är klart högst i Stockholms län (24,1 %). I övriga län ligger andelen nära riksgenomsnittet (16,9 %), med Uppsala län något lägre (14,1 %). Diagram 2. Grundskola: andel elever med utländsk bakgrund, läsåret 08/09 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 16,9% 14,1% 16,4% 16,6% 17,1% 24,1% Diagram 2. Med utländsk bakgrund avses i Skolverkets statistik personer födda utomlands eller med bägge föräldrarna födda utomlands.

19 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 17 (67) Grundskoleutbildning Resultat I Stockholm och Uppsala län presterar elever i årskurs nio ungefär i linje med övriga riket, eller till och med något över, men för Södermanlands län, Västmanlands län och Örebro län ligger resultaten några procentenheter under rikssnittet (diagram 3). I matematik är det så många som upp emot var femte eller sjätte elev som inte får godkänt. Stockholm och Uppsala är de län som har bättre resultat än riksgenomsnittet i Stockholm-Mälarregionen. Diagram 3. Grundskola: andel godkända (%) på nationella prov i ÅK9, VT ,8 96,7 96,8 97,6 96,0 96,7 95,8 94,3 92,9 94,8 94,4 95,9 % godkända på nationella provet i matematik ÅK ,7 88,1 83,9 82,6 % godkända på nationella provet i engelska ÅK ,6 % godkända på nationella provet i svenska ÅK9 70

20 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 18 (67) Grundskoleutbildning Ett liknande mönster kan skönjas för elevernas meritvärden, vilket framgår i diagram 4 (summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg). Endast Stockholms län uppvisar snittvärden för både pojkar och flickor som är högre än motsvarande snittvärden i hela Sverige. Intressant att se är också att flickornas betyg genomgående är högre än pojkarnas, i Stockholm-Mälarregionen så väl som i riket som helhet. Bland Mälardalslänen är den skillnanden som störst i Västmanlands län. Diagram 4. Meritvärden Åk 9 (2008) ,8 196,8 226,4 206,2 218,2 195,5 219,1 210,5 205,8 190,5 186,3 189,8 Meritvärde i Åk 9 genomsnittligt, flickor Meritvärde i Åk 9 genomsnittligt, pojkar Diagram 4. Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15, MVG=20). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet.

21 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 19 (67) Grundskoleutbildning Utbildningsanordnare De kommunala utbildningsanordnarna dominerar; i riket som helhet går ungefär var tionde elev i fristående skola (diagram 5). För Mälardalslänen är andelen elever i fristående skolor något högre, och högst i länen Västmanland, Örebro och Stockholm där nästan två av tio elever går i fristående skola. Diagram 5. Grundskolan: utbildningsanordnare läsåret 08/09 100% 90% 20,0% 19,0% 18,9% 12,0% 11,5% 10,1% 80% 70% Andel elever i fristående skola 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 80,0% 81,0% 81,1% 88,0% 88,5% 89,9% Andel elever i kommunala skolor

22 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 20 (67) Grundskoleutbildning Utbildningens omfattning Diagram 6 visar att totalkostnaden för Stockholm-Mälarregionen är drygt 27 miljarder, vilket kan jämföras med rikets totalkostnad på drygt 137 miljarder. Stockholms län, med sina drygt elever (läsåret 2008/09) står för den största kostnaden (drygt 17 miljarder) av de fem länen. Diagram 6. Totalkostnaden i grundskolan TSEK, år Stockholm Uppsala Södermanland Örebro Västmanland Diagram 6. I totalkostnaden ingår lokaler och inventarier, måltider, elevvård, personalkostnader, kostnader för läromedel, utrustning och bibliotek samt övriga kostnader t.ex. ledning och administration inkl. respektive verksamhets andel av kommungemensam verksamhet. Totalkostnaden inkluderar även kostnader för förskoleklass och fritidshem.

23 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 21 (67) Grundskoleutbildning Grundskoleutbildningens kostnad som andel av den totala kostnaden för de utbildningar som finansieras av landsting och kommun skiljer sig inte mycket mellan länen (diagram 7). Stockholm sticker dock ut något med en relativt hög andel. Diagram 7. Grundskola: kostnad (2008) som andel av totalkostnaden (alla utbildningar*) 78% 76% 75,9% 74% 73,5% 72% 70,8% 70% 69,8% 69,6% 68,7% 68% 66% 64% Diagram 7. *Grundskola, gymnasieutbildning, vuxenutbildning samt Sfi och Sfx.

24 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 22 (67) Grundskoleutbildning En annan indikator över grundskoleutbildningens omfattning är antalet anställda lärare, omsatt i heltidstjänster, vilket framgår i diagram 8. Diagram 8. Grundskolan: antal tjänstgörande lärare läsåret 08/09 omräknat till heltidstjänster Stockholm Uppsala Södermanland Örebro Västmanland Diagram 8. Antal lärare, skolledare samt studie- och yrkesvägledare vars tjänstgöring omfattar undervisning. Korttidsanställda (anställda mindre än en månad) samt lärare som varit helt tjänstlediga hela höstterminen ingår inte. Omräkningen till heltidstjänster (årsarbetare) har gjorts genom en summering av de uppgifter som för varje lärare lämnats om omfattningen av lärarens tjänst. Totalt i Stockholm-Mälarregionen finns grundskolelärare, att jämföra med riket i helhet där det finns grundskolelärare (omräknat till heltidstjänster). Som en jämförelse kan nämnas att Stockholm-Mälarregionens två största privata arbetsgivare Ericsson och AstraZeneca tillsammans har ca anställda (Ericsson, st och AstraZeneca st). 3 Källa: Stockholm Business Region 2009, Stockholmsregionen definieras i denna publikation av länen; Stockholms län, Uppsala län, Gävleborgs län, Västmanlands län, Örebro län samt Södermanlands län.

25 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 23 (67) Gymnasieutbildning Gymnasieutbildning i Stockholm - Mälarregionen Gymnasieutbildningen utgörs av gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Alla kommuner är skyldiga att erbjuda de ungdomar som avslutat grundskolan en gymnasieutbildning. Skolverket har omfattande statistik för gymnasieutbildningen inom regionen. Statistik över könsfördelning redovisas ej eftersom fördelningen av antalet flickor/pojkar genomgående är relativt jämn. Elever Tabell 3. Gymnasieutbildning: antal elever som var folkbokförda i länet 2008 Västmanland Södermanland Örebro Uppsala Stockholm Stockholm-Mälarregionen Riket Fördelningen mellan länen av elever med utländsk bakgrund är ungefär densamma på gymnasienivå som på grundskolan (jmf diagram 2), men med högre andelar i samtliga län. Särskilt Stockholms län utmärker sig med högre andel än de andra länen. Diagram 9. Gymnasieutbildningen: andel elever med utländsk bakgrund (2008) 30% 25% 20% 15% 26% 10% 5% 15% 16% 18% 17% 0% Uppsala Örebro Västmanland Södermanland Stockholm Diagram 9. Med utländsk bakgrund avses i Skolverkets statistik personer födda utomlands eller med bägge föräldrarna födda utomlands.

26 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 24 (67) Gymnasieutbildning Studieavbrott och resultat För de nationella programmen uppvisar länen i Stockholm-Mälarregionen genomgående goda resultat i grundskolan (diagram 10). Eleverna går igenom gymnasiet med godkända betyg i kärnämnena (svenska, matematik och engelska) i lika hög eller något högre grad än jämfört med riket som helhet. På övriga nationella program, individuella program och specialutformade program däremot presterar elever i Stockholm-Mälarregionen över lag något sämre än riksgenomsnittet. Undantag är elever i Västmanlands län på de specialutformade programmen och framför allt elever i Örebro län på de individuella programmen som visar betydligt högre resultat än elever på motsvarande utbildning i resten av landet. Det går inte att klarlägga utifrån Skolverkets statistik vad det är som gör att siffrorna för Örebro avviker så pass mycket som de gör från rikssnittet och övriga län i Stockholm- Mälarregionen. Diagram 10. Gymnasieutbildning: resultat 2008 Västmanland Uppsala Stockholm 5% 10% 8% 82% 97% 97% 74% 93% 98% 82% 94% 97% Andel elever (%) med minst betyget G i kärnämneskurserna i En, Ma och Sv pâ övriga nat. Pgm Andel elever med minst betyget G i kärnämneskurserna i En, Ma och Sv pâ Specialutf pgm Örebro Södermanland Riket 9% 13% 41% 81% 87% 98% 82% 88% 97% 83% 93% 97% Andel elever med minst betyget G i kärnämneskurserna i En, Ma och Sv pâ Nat.pgm NV, SP och TE Andel elever med minst betyget G i kärnämneskurserna i En, Ma och Sv Individ pgm % 50% 100% 150%

27 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 25 (67) Gymnasieutbildning När det gäller elevers förmåga att avsluta sin utbildning, samt benägenhet att avbryta studierna i förtid, är gymnasieskolorna, liksom grundskolorna, i Stockholm- Mälarregionen något sämre än riksgenomsnittet (diagram 11). Medan 76 procent av Sveriges gymnasieelever som påbörjade sin gymnasieutbildning 2005 tog sin gymnasieexamen inom 4 år är det i Stockholm-Mälarregionen endast elever i Södermanlands och Örebros län som kan visa samma resultat. Lägst andel med färdig examen inom 4 år har Västmanlands län. Det ska dock nämnas att skillnaderna är marginella. Diagram 11. Gymnasieutbildning: avbrott och examen, läsåret 08/09 Riket Södermanland 4% 3% 34% 41% 76% 77% Andel som övergått till högskolan inom 3 år efter avsutad utbildning 2006 Örebro Uppsala 3% 5% 40% 50% 76% 74% Andel av eleverna som avslutat inom 4 år, nybörjare år % Stockholm 74% 5% 39% Västmanland 71% 3% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Andel nybörjare (%) som föregående år avbrutit/studieu ppehåll, i huvudmannens skolor, Elever i framförallt Uppsala och Stockholms län har hög benägenhet att söka sig vidare till högre studier inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning. Och de inomregionala skillnaderna är här påfallande; medan exempelvis 50 procent av gymnasieeleverna i Uppsala län gick vidare till högskola inom tre år efter studentexamen 2006, var samma siffra i Södermanlands län endast 34 procent.

28 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 26 (67) Gymnasieutbildning Utbildningsinriktning De största programmen är de med studieinriktning 4 och yrkesinriktning. Stockholms län utbildar dubbelt så många elever på studieinriktade program som yrkesinriktade, medan fördelningen är betydligt mer jämn i övriga län (tabell 4). I Västmanlands län och Södermanlands län är det till och med fler elever som går en gymnasieutbildning med yrkesinriktning. I länen utanför Stockholms län är det också tydligt att fler går övriga utbildningar. De individuella programmen är dock ungefär lika stora, i förhållande till hela elevunderlaget, i alla län. Tabell 4. Gymnasieutbildning: utbildningsinnehåll (antal elever) 2008 Riket Stockholm Uppsala Södermanland Örebro Västmanland Individuella program (IV)* Studieinriktning* Yrkesinriktning * Övriga utbildningar* Antal elever totalt hos alla huvudmän Tabell 4. Med utbildningsinnehåll avses utbildningens program eller utbildningens anknytning till program. *Till individuella program (IV) räknas också introduktion för invandrare (IVIK) och lärlingsutbildning knyten till IV (IVLL). Även s.k. PRIV-utbildning (elever följer ett nationellt program inom ramen för IV) räknas till denna redovisningsgrupp. Alla fristående skolor får fr.o.m. detta läsår inom ramen för redan beviljade utbildningar också ta emot elever som går IV. Nya regler medför ofta att rapporteringen kan brista. * Till studieinriktade utbildningar räknas program eller utbildning anknuten till följande program: estetisk (ES), International Baccalaureate (IB), naturvetenskap (NV), samhällsvetenskap (SP), teknik (TE) samt Waldorf (W). * Till yrkesinriktade utbildningar räknas program eller utbildning anknuten till följande program: barn- och fritid (BF), bygg (BP), el (EC), energi (EN), fordon (FP), handels- och administration (HP), hantverk (HV), hotell- och restaurang (HR), industri (IP), livsmedel (LP), medie (MP), naturbruk (NP) samt omvårdnad (OP). Samtliga dessa utbildningar har nationellt program krav på 15 veckors arbetsplatsförlagd utbildning (APU). * Övriga utbildningar, specialutformade program. Då innehållet är känt redovisas utbildningen på respektive inriktning (studie- eller yrkesinriktning). Här redovisas endast de specialutformade utbildningar som inte varit möjliga att klassificera efter innehåll. 4 Till studieinriktade utbildningar räknas program eller utbildning anknuten till följande program: estetisk (ES), International Baccalaureate (IB), naturvetenskap (NV), samhällsvetenskap (SP), teknik (TE) samt Waldorf (W).

29 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 27 (67) Gymnasieutbildning Utbildningsanordnare Till skillnad mot övriga riket finns det i Stockholm-Mälarregionen fler fristående gymnasieskolor än kommunala, 181 mot 150. Det är dock främst Stockholms län som svarar för den skillnaden, där hela 127 av totalt 211 gymnasieskolor drivs i privat regi. Även Västmanland län har fler privata (17) än kommunala (14) skolor. I övriga län är förhållandet det omvända med fler kommunala än privata. Störst andel kommunala skolor har Örebro län, cirka 62 procent. Diagram 12 visar dock att antalet skolor och andelen elever inte följs åt. I Västmanland är det exempelvis bara 23,1 procent av eleverna som går i en fristående skola, trots att dessa skolor alltså är fler till antalet. Diagram 12. Gymnasieutbildning: andel elever i fristående resp. kommunala skolor (2008) 100% 90% 80% 33,1% 19,9% 19,0% 17,3% 10,9% Andel elever i fristående gymn. skolor 70% 60% 50% 40% 30% 20% 66,9% 80,1% 81,0% 82,7% 89,1% Andel elever i kommunala eller landstingskomm unala gymn. skolor 10% 0%

30 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 28 (67) Gymnasieutbildning Utbildningens omfattning Gymnasieskolan i Stockholm-Mälarregionen kostar drygt 8 miljarder kronor om året. Stockholms läns kostnader utgör drygt hälften, Uppsala läns kostnad uppgår till en miljard medan kostnadsposten i övriga län är strax under en miljard (diagram 13). Detta kan jämföras med totalkostnad för gymnasieskolan i hela Sverige på 28,2 miljarder. Diagram 13. Gymnasieutbildning: kostnader (TSEK) år Stockholm Uppsala Södermanland Örebro Västmanland Diagram 13. I totalkostnaden ingår lokaler och inventarier, skolmåltider, elevvård, undervisning, läromedel, utrustning och skolbibliotek samt övriga kostnader, t.ex. SYV-verksamhet, skolledning, administration, kompetensutveckling och elevassistenter. Kostnader för skolskjuts och reseersättning ingår inte.

31 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 29 (67) Gymnasieutbildning Liksom i fallet med grundskolan är gymnasieutbildningens kostnad som andel av samtliga utbildningars kostnad relativt jämn mellan länen, vilket visas i diagram 14. För gymnasieskolan är det Stockholms län som bryter mönstret en aning med en något lägre andel av kostnaden på gymnasiet. Diagram 14. Gymnasieutbildning: kostnad (2008) som andel av totalkostnad (alla utbildningar*) 30% 25% 22,0% 26,2% 23,6% 26,0% 25,8% 20% 19,8% 15% 10% 5% 0% Diagram 14. *Grundskola, gymnasieutbildning, vuxenutbildning samt Sfi och Sfx.

32 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 30 (67) Gymnasieutbildning Antalet lärare i Stockholm-Mälarregionen, omräknat till heltidstjänster, var under läsåret 2008/2009 ca (diagram 15). Detta utgör cirka 27,7 procent av landets totala antal gymnasielärare. Samtidigt var antalet gymnasieelever i Stockholm- Mälarregionen ca , vilket utgör ca 30 procent av landets totala antal gymnasieelever. Diagram 15. Antal tjänstgörande lärare läsåret 08/09 omräknat till heltidstjänster Stockholm Uppsala Södermanland Örebro Västmanland 894 Diagram 15. Antal lärare, skolledare samt studie- och yrkesvägledare vars tjänstgöring omfattar undervisning. Korttidsanställda (anställda mindre än en månad) samt lärare som varit helt tjänstlediga hela höstterminen ingår inte. Omräkningen till heltidstjänster (årsarbetare) har gjorts genom en summering av de uppgifter som för varje lärare lämnats om omfattningen av lärarens tjänst.

33 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 31 (67) Vuxenutbildning Vuxenutbildning I denna rapport presenteras statistik för kommunalt finansierad vuxenutbildning d v s grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt påbyggnadsutbildning. Särvux ingår i kommunernas ansvar men redovisas inte här. Svenska för invandrare redovisas i nästkommande avsnitt. Genomgående finns det en större osäkerhet i det statistiska materialet för vuxenutbildning jämfört med andra utbildningsformer, vilket till viss del beror på svårighet med inrapportering och en situation med många olika utbildningsanordnare. Kommuner rapporterar in statistik på olika sätt och statistikrapporteringen är ännu inte helt anpassad efter en förändrad situation där man t ex har flera utbildningsanordnare. Uppgifter avseende åldersfördelning saknas för hela vuxenutbildningen i Skolverkets statistik. Statistik för utbildningsinriktning på grundläggande nivå har inte heller varit möjligt att få fram via Skolverkets webbplats och inte kunnat anskaffas på andra vis inom ramen för denna rapport. För gymnasial nivå, se Gymnasial vuxenutbildning nedan. VUXENUTBILDNING STOCKHOLM-MÄLARREGIONEN För vissa uppgifter sker ingen särredovisning hos Skolverket för de olika vuxenutbildningarna (grundläggande, gymnasial, påbyggnad). Dessa redovisas nedan som vuxenutbildning. Elever Totalt deltog bortemot elever i vuxenutbildning i Stockholm-Mälarregionen under läsåret 2008/09, vilket motsvarar drygt en tredjedel av samtliga elever i landet (se tabell 5). Tabell 5. Vuxenutbildning: antal elever, läsåret 08/09 Antal elever i huvudmannens skolor Omräknat till heltidsstuderande Örebro Uppsala Västmanland Södermanland Stockholm Stockholm- Mälarregionen Riket

34 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 32 (67) Vuxenutbildning Könsfördelningen på vuxenutbildning i Stockholm-Mälarregionen följer mönstret för resten av landet: diagram 16 visar att en klar majoritet (ca 2/3) av studenterna är kvinnor. Diagram 16. Vuxenutbildning: könsfördelning % 75% 50% 25% 0% 33% 33% 33% 33% 34% 34% 67% 67% 67% 67% 66% 66% Elever, andel män, 2008 Elever, andel kvinnor, 2008 Diagram 16. Gäller vuxenutbildning - grundläggande, gymnasial, påbyggnad. Upp emot hälften av studenterna är födda utomlands. Lägst andel utlandsfödda har Uppsala län. Tabell 6. Vuxenutbildning Region Andel elever födda utomlands läsåret 08/09 Uppsala län 39 % Södermanlands län 42 % Örebro län 42 % Västmanlands län 48 % Stockholms län 50 % Riket 41 % Tabell 6. Gäller vuxenutbildning - grundläggande, gymnasial, påbyggnad. Antal heltidsstuderande (årsstudieplatser) i vuxenutbildning beräknas fr.o.m. läsåret 2008/09 som totalt antal verksamhetspoäng dividerat med 800. Antal heltidsstuderande går därför inte att jämföra med föregående år. Antal heltidsstuderande beräknades tidigare som summan av antal sextiominuters-lektioner under läsåret dividerat med 540 (36 veckor * 15 undervisningstimmar om 60 minuter).

35 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 33 (67) Vuxenutbildning Utbildningsbakgrund Att Skolverkets statistik avseende utbildningsbakgrund endast visar situationen för hela vuxenutbildningen (alla inriktningar) kan förklara de till synes låga andelarna korttidsutbildade (elever med tidigare utbildning motsvarande högst grundskola, tabell 7). Det kan antas att andelen korttidsutbildade elever med den definitionen är högre för den grundläggande utbildningen och något lägre för den gymnasiala, om dessa skulle särredovisas. Tabell 7. Vuxenutbildningen : utbildningsbakgrund (2008) Riket Uppsala Stockholm Södermanland Västmanland Örebro Andel korttidsutbildade elever (2008) 18% 18% 16% 21% 21% 23% Tabell 7. Gäller vuxenutbildning - grundläggande, gymnasial, påbyggnad. Andel av eleverna i vuxenutbildning som har tidigare utbildning högst motsvarande grundskola. Utbildningsbakgrund har tagits fram genom samkörning med SCB:s utbildningsregister.

36 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 34 (67) Vuxenutbildning Utbildningsanordnare Andel elever i Stockholm-Mälarregionens vuxenutbildning anordnade av andra än kommun och landsting är generellt sett hög, vid en jämförelse med exempelvis gymnasieskolan. Diagram 17 visar dock att det råder stor spridning mellan länen. Medan övriga län uppvisar andelar på mellan 30 procent och 45 procent, är det i Örebro endast 2 procent av eleverna som genomför sin utbildning hos en anordnare utanför kommun och landsting. Diagram 17. Vuxenutbildning: utbildningsanordnare läsåret 08/09 100% 90% 80% 70% Andel elever som deltog i kurs som huvudmannen köpt av annan utbildningsanordnare än kommun eller landsting 60% 50% 98 40% 30% Andel elever i huvudmannens skolor 20% 10% 0% Diagram 17. Gäller vuxenutbildning - grundläggande, gymnasial, påbyggnad.

37 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 35 (67) Vuxenutbildning Utbildningens omfattning Totalt i Stockholm-Mälarregionen fanns 978 lärare på vuxenutbildningen att jämföra med riket i helhet där det fanns lärare (omräknat till heltidstjänster). Diagram 18. Vuxenutbildning: antal tjänstgörande lärare läsåret 08/09 omräknat till heltidstjänster 149 Stockholm 110 Uppsala 502 Södermanland Örebro 139 Västmanland 78 Diagram 18. Gäller vuxenutbildning - grundläggande, gymnasial, påbyggnad. Antal lärare, skolledare samt studie- och yrkesvägledare vars tjänstgöring omfattar undervisning. Korttidsanställda (anställda mindre än en månad) samt lärare som varit helt tjänstlediga hela höstterminen ingår inte. Omräkningen till heltidstjänster (årsarbetare) har gjorts genom en summering av de uppgifter som för varje lärare lämnats om omfattningen av lärarens tjänst.

38 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 36 (67) Vuxenutbildning VUXENUTBILDNING STOCKHOLMS LÄN Elever Tabell 8. Vuxenutbildning: antal elever, läsåret 08/09 Antal elever i huvudmannens skolor Omräknat till heltidsstuderande Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Värmdö Österåker Totalt

39 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 37 (67) Vuxenutbildning Andelen utrikes födda varierar stort mellan kommunerna i Stockholms län, vilket framgår av tabell 9. Medan de fyra kommunerna med lägst andel utrikes födda alla har en andel under 30 procent, har de fyra kommunerna med högst andel utrikes födda över 60 procent. Detta mönster förefaller följa befolkningssammansättningen. Tabell 9. Vuxenutbildning Stockholms län Kommun Andel elever födda utomlands läsåret 08/09 Värmdö 22 % Norrtälje 25 % Ekerö 28 % Österåker 29 % Salem 33 % Tyresö 35 % Nynäshamn 36 % "Nordost" 36 % Lidingö 42 % Nacka 44 % Upplands-Bro 46 % Upplands Väsby 47 % Solna 49 % Stockholm 50 % Haninge 53 % Sigtuna 57 % Huddinge 58 % Sundbyberg 59 % Södertälje 60 % Järfälla 62 % Sollentuna 68 % Botkyrka 75 % Stockholms län 50 % Tabell 9. *I Nordost ingår kommunerna Danderyd, Täby, Vallentuna och Vaxholm. Nykvarns uppgifter ingår i Södertäljes siffror.

40 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 38 (67) Vuxenutbildning Kvinnor är i klar majoritet i vuxenutbildning i Stockholms kommuner (diagram 19). Mellan kommunerna är fördelningen relativt jämn (ca 2/3 kvinnor), Nynäshamn är den kommun med högst andel kvinnor, 77 procent. Diagram 19. Vuxenutbildning Stockholms län: könsfördelning läsåret 08/09 Nynäshamn 77% 23% Österåker 71% 29% Sigtuna 71% 29% Haninge 71% 29% Salem 70% 30% Botkyrka 70% 30% Upplands 69% 31% Värmdö Södertälje 68% 67% 32% 33% Andel kvinnor läsåret 08/09 Sollentuna 67% 33% Norrtälje 67% 33% Nacka Tyresö 67% 66% 33% 34% Andel män läsåret 08/09 Sundbyberg 66% 34% Lidingö 66% 34% Huddinge 66% 34% "Nordost" 65% 35% Solna 65% 35% Ekerö 65% 35% Stockholm 64% 36% Järfälla 63% 37% Upplands-Bro 61% 39% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Diagram 19. Gäller vuxenutbildning - grundläggande, gymnasial, påbyggnad. I Nordost ingår kommunerna Danderyd, Täby, Vallentuna och Vaxholm. Nykvarns uppgifter ingår i Södertäljes siffror.

41 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 39 (67) Vuxenutbildning Utbildningsbakgrund Sammantaget återspeglar situationen i Stockholms län övriga landet avseende andel korttidsutbildade 5 (ca 20 %) men spridningen mellan Stockholms kommuner är större. Skillnaden är störst mellan Ekerö (35 %) och Lidingö (9 %). Statistiken gäller för vuxenutbildning (det vill säga de olika inriktningarna, grundläggande, gymnasial och påbyggnad, särredovisas ej) vilket innebär att andelen korttidsutbildade i grundläggande utbildning förmodligen är högre. Kommuner har olika praxis för vilka som erbjuds vuxenutbildning, vilket delvis kan förklara skillnader mellan kommuner för denna indikator. Diagram 20. Vuxenutbildning Stockholms län: andel korttidsutbildade elever 2008 Ekerö Salem Järfälla Upplands-Bro Huddinge Botkyrka Sundbyberg Haninge Södertälje Stockholm Norrtälje Upplands Väsby Sollentuna Sigtuna Nynäshamn Värmdö Tyresö Österåker "Nordost" Nacka Solna Lidingö Stockholms län 25% 23% 22% 20% 20% 19% 19% 18% 18% 18% 17% 17% 17% 17% 15% 15% 13% 12% 12% 11% 9% 18% 35% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% Diagram 20. Gäller vuxenutbildning (grundläggande, gymnasial, påbyggnad). Andel av eleverna i kommunens vuxenutbildning som har tidigare utbildning motsvarande högst grundskola. Utbildningsbakgrund har tagits fram genom samkörning med SCB:s utbildningsregister. I Nordost ingår kommunerna Danderyd, Täby, Vallentuna och Vaxholm. Nykvarns uppgifter ingår i Södertäljes siffror. Kommuner har olika praxis för vilka som erbjuds vuxenutbildning. 5 Andel av elever i kommunens vuxenutbildning som har högst motsvarande grundskola

42 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 40 (67) Vuxenutbildning GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING STOCKHOLM- MÄLARREGIONEN Elever Den grundläggande vuxenutbildningen i Stockholm-Mälarregionen utbildar årligen ca studenter (siffror för läsåret 08/09), vilket motsvarar drygt en tredjedel av alla elever i landet. Tabell 10. Grundläggande vuxenutbildning: antal elever, läsåret 08/09 Ungefärligt* antal personer som deltar i en eller flera kurser Omräknat till heltidsstuderande Örebro Uppsala Västmanland Södermanland Stockholm Stockholm- Mälarregionen Riket Tabell 10. * Skolverkets statistik över antalet elever på de respektive utbildning inom vuxenutbildning presenteras som andel (procent i heltal) av en totalsiffra. Ovanstående siffror har tagits fram genom att beräkna antalet studenter utifrån den andelen. Exakta antal kan därför inte beräknas.

43 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 41 (67) Vuxenutbildning Resultat I riket som helhet slutför bort emot 2/3 av studenterna sin utbildning under ett givet läsår (diagram 21). I Stockholm-Mälarregionen är den siffran något lägre. Lägst är den i Uppsala län (47 %), medan hela 70 procent av studenterna i Örebro län slutför utbildningen. Här ska det dock nämnas att vissa problem med mätningen har rapporterats (möte med KSL ) och definitionen av fortsatt ibland är otydlig (se avsnittet Identifierade svårigheter i statistikarbetet ). Detta kan delvis förklara Örebros ovanligt höga andel slutförda utbildningar och låga andel studenter som fortsatt en utbildning. Några uppgifter om betyg eller andra resultat för grundläggande vuxenutbildning har inte gått att finna i Skolverkets statistik. Diagram 21. Grundläggande vuxenutbildning: andel elever som under läsåret 08/09 slutfört, avbrutit eller fortsatt sin utbildning Västmanland 27% 55% 17% Örebro 29% 70% 1% Södermanland 27% 61% 12% avbrutit (%) slutfört (%) Uppsala 36% 47% 16% fortsatt (%) Stockholm 27% 60% 13% Riket 27% 64% 9% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Diagram 21.Andel kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning som enligt deltagarförteckningen hade slutfört resp. avbrutit kurs vid läsårets slut. Övriga anses finnas i pågående utbildning.

44 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 42 (67) Vuxenutbildning Utbildningens omfattning Totalkostnaden för grundläggande vuxenutbildning i Stockholm-Mälarregionen är totalt ca 243 miljoner, vilket kan jämföras med rikets totalkostnad på 755 miljoner. Diagram 22. Grundläggande vuxenutbildning: utbildningens kostnad, TSEK, år Stockholm Uppsala Södermanland Örebro Västmanland Diagram 22.I kostnaden ingår kostnader för undervisning, läromedel, utrustning, skolbibliotek, elevvård, lokaler, övriga kostnader, t.ex. skolledning, SYV-verksamhet och administration, samt ersättning till annan utbildningsanordnare.

45 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 43 (67) Vuxenutbildning Av diagram 23 framgår det att länens kostnader för grundläggande vuxenutbildning som andel av den totala kostnaden för alla utbildningar (grundskola, gymnasieutbildning, vuxenutbildning samt Sfi och Sfx) varierar relativt mycket. Uppsala läns andel är endast 0,54 procent medan Södermanlands läns andel är hela 1,12 procent. Diagram 23. Grundläggande vuxenutbildning: kostnad som andel av totalkostnad (2008)* 1,2% 1,12% 1,0% 0,91% 0,8% 0,65% 0,66% 0,6% 0,56% 0,54% 0,4% 0,2% 0,0% Diagram 23. *Grundskola, gymnasieutbildning, vuxenutbildning samt Sfi och Sfx.

46 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 44 (67) Vuxenutbildning GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING STOCKHOLMS LÄN Elever Totalt går ca elever i grundläggande vuxenutbildning i Stockholms län. Stockholms kommuns elever utgör ungefär 1/3 av alla elever i grundläggande vuxenutbildning. Med elev avses här en person som deltagit i en eller flera kurser i den aktuella kommunens vuxenutbildning (Skolverkets definition). Tabell 11. Grundläggande vuxenutbildning: ungefärligt* antal elever Stockholms län, läsåret 08/09 Antal elever i huvudmannens skolor Omräknat till heltidsstuderande Salem Ekerö Nynäshamn Värmdö Österåker Upplands Väsby Norrtälje Upplands-Bro Lidingö Tyresö Nacka Sundbyberg Solna Sigtuna "Nordost" Sollentuna Järfälla Haninge Huddinge Botkyrka Södertälje Stockholm Stockholms län Riket Tabell 11. Skolverkets statistik över antal elever på de respektive utbildningarna inom vuxenutbildningen presenteras som andel (procent i heltal) av en totalsiffra. Ovanstående siffror har tagits fram genom att beräkna antalet elever utifrån den andelen. Exakta antal kan därför inte beräknas. Antal heltidsstuderande (årsstudieplatser) i vuxenutbildning beräknas fr.o.m. läsåret 2008/09 som totalt antal verksamhetspoäng dividerat med 800. Antal heltidsstuderande går därför inte att jämföra med föregående år. Antal heltidsstuderande beräknades tidigare

47 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 45 (67) Vuxenutbildning som summan av antal sextiominuters-lektioner under läsåret dividerat med 540 (36 veckor * 15 undervisningstimmar om 60 minuter). I Nordost ingår kommunerna Danderyd, Täby, Vallentuna och Vaxholm. Nykvarns uppgifter ingår i Södertäljes siffror.

48 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 46 (67) Vuxenutbildning Utbildningsinriktning Huddinge kommun har högst andel elever som slutfört sin utbildning, 81 procent, under läsåret 08/09 (se diagram 24). Enligt statistiken var det ingen som fortsatte utbildningen in i nästa läsår. Flest studieavbrott finns i Södertälje kommun och Sundbybergs kommun (39 % respektive 38 %). Det råder dock vissa oklarheter kring definitionerna av dessa begrepp. Enligt skolverket innebär definitionen: Andel kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning eller i påbyggnadsutbildning som enligt deltagarförteckningen hade slutfört resp. avbrutit kurs vid läsårets slut. Övriga anses finnas i pågående utbildning. Definitionen lämnar alltså utrymme för egna tolkningar när statistiken ska rapporteras in. Se även avsnitt Identifierade svårigheter i statistikarbetet. Diagram 24. Grundläggande vuxenutbildning Stockholms län: andel elever som under läsåret 08/09 slutfört, avbrutit eller fortsatt sin utbildning Huddinge Norrtälje Lidingö Upplands-Bro Järfälla Österåker Sollentuna Värmdö Solna "Nordost" Sundbyberg Nynäshamn Haninge Södertälje Sigtuna Tyresö Nacka Botkyrka Ekerö Upplands Stockholm Salem avbrutit (%) slutfört (%) fortsatt (%) 0% 20% 40% 60% 80% 100% Diagram 24. I Nordost ingår kommunerna Danderyd, Täby, Vallentuna och Vaxholm. Nykvarns uppgifter ingår i Södertäljes siffror.

49 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 47 (67) Vuxenutbildning GYMNASIAL VUXENUTBILDNING STOCKHOLM- MÄLARREGIONEN Statistik för gymnasial vuxenutbildning inkluderar genomgående även statistik för påbyggnadsutbildning, eftersom dessa inte särredovisas hos Skolverket. Påbyggnadsutbildning är dock i allmänhet mycket liten i sin omfattning (endast någon procent). Elever Storleksfördelningen mellan länen för gymnasial vuxenutbildning, mätt i antalet elever, är ungefär densamma som för grundläggande vuxenutbildning. Statistik saknas hos Skolverket för åldersfördelning. För könsfördelning och andel utrikes födda redovisas endast vuxenutbildningen som helhet. Tabell 12. Gymnasial vuxenutbildning: ungefärligt* antal elever, läsåret 08/09 Ungefärligt* antal personer som deltar i en eller flera kurser Omräknat till heltidsstuderande Örebro län Södermanlands län Västmanlands län Uppsala län Stockholms län Stockholm- Mälarregionen Riket Tabell 12.* Skolverkets statistik över antalet elever på de respektive utbildningarna inom vuxenutbildningen presenteras som andel (procent i heltal) av en totalsiffra. Ovanstående siffror har tagits fram genom att beräkna antalet studenter utifrån den andelen. Exakta antal kan därför inte beräknas.

50 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 48 (67) Vuxenutbildning Studieavbrott och resultat I den grundläggande utbildningen var Örebro län det län där flest elever slutförde sin utbildning (diagram 25). I gymnasial vuxenutbildning är det istället elever i Uppsala län och Stockholms län som i högst grad slutför sin utbildning. Här är också andelen som angetts som fortsatt lägst, vilket är behäftat med vissa oklarheter i definitionen, som tidigare beskrivits. För gymnasial vuxenutbildning utmärker sig Örebro län istället med flest andel avbrott. Diagram 25. Gymnasial vuxenutbildning: andel elever som under läsåret 08/09 slutfört, avbrutit eller fortsatt sin utbildning Västmanland 18% 70% 12% Örebro 23% 69% 8% Södermanland 19% 66% 15% avbrutit (%) Uppsala 18% 77% 5% slutfört (%) fortsatt (%) Stockholm 19% 76% 5% Riket 20% 74% 7% 0% 20% 40% 60% 80% 100% En mer mångfacetterad bild av studenternas prestationer ges i sammanställningen över betyg i A-kurserna för de tre kärnämnena svenska, matematik och engelska, vilka presenteras i diagrammen 26 till 29. Här syns en relativt stor spridning mellan länen, både mellan de olika ämnena och inom samma ämne. Genomgående visar det sig dock att studenterna presterar bäst i svenska och engelska, men har svårare för matematikkursen. Högst andel MVG visar Stockholms län i Svenska A (28 %) och högst andel IG visar Södermanlands län för Matematik A (27 %). Det är dock vanskligt att dra några slutsatser kring IG; utbildningsanordnarna har incitament att få igenom de studerande för att få ut sina anslag. Ett avbrott genererar inga anslag. Högst andel MVG har elever i Stockholms län i Svenska A (28%) och högst andel IG har elever i Södermanlands län i Matematik A (27%). När det gäller resultat IG finns flera felkällor. Kommuner uppger t ex olika praxis för hur de rapporterar IG.

51 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 49 (67) Vuxenutbildning Betalningsmodeller vid upphandling kan också påverka t ex får utbildningsanordnare hos en del kommuner betalt endast om betyg sätts och IG räknas ibland som betyg och ibland inte. Diagram 26. Gymnasial vuxenutbildning: kursdeltagare med betyg i Svenska A, läsåret 08/09 Västmanlands län 16% 18% 28% 39% Örebro län 18% 27% 28% 27% Södermanlands län Uppsala län 12% 12% 27% 38% 23% 23% 34% 31% MVG VG G IG Stockholms län 23% 19% 28% 30% Riket 18% 24% 31% 27% 0% 10% 20% 30% 40%

52 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 50 (67) Vuxenutbildning Diagram 27. Gymnasial vuxenutbildning: kursdeltagare med betyg i Matematik A, läsåret 08/09 Västmanlands län 18% 17% 26% 29% Örebro län 13% 20% 25% 43% Södermanlands län 9% 28% 27% 37% MVG Uppsala län Stockholms län 18% 11% 14% 27% 27% 25% 34% 44% VG G IG Riket 15% 21% 26% 37% 0% 20% 40% 60% Diagram 28. Kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning med betyg i Engelska A, läsåret 08/09 Västmanlands län 16% 14% 27% 44% Örebro län 25% 25% 23% 20% Södermanlands län 14% 18% 27% 41% MVG Uppsala län Stockholms län 15% 18% 20% 26% 26% 28% 33% 34% VG G IG Riket 20% 17% 29% 34% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

53 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 51 (67) Vuxenutbildning Utbildningsinriktning Sett till utbildningsinriktning i gymnasial vuxenutbildning finns likheter med den ordinarie gymnasieskolan. I Stockholms län läser fler teoretiska kurser, medan fördelningen i övriga län är betydligt jämnare (tabell 13). Tabell 13. Gymnasial vuxenutbildning: antalet kursdeltagare på gymnasial nivå uppdelat på teoretisk kurs, orienteringskurs och yrkesinriktad kurs Län Totalt Teoretisk kurs Orienteringskurs Yrkesinriktad kurs Stockholm Uppsala Södermanland Örebro Västmanland Stockholm- Mälarregionen Tabell 13. Om orienteringskurser i SFS 2002:1012, förordningen om kommunal vuxenutbildning: 2:1 I grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning får orienteringskurser inrättas som lokala kurser. En orienteringskurs skall ha ett eller flera av följande syften medverka till väl underbyggda beslut om studie- eller yrkesval, ge ökade studietekniska färdigheter, utgöra en introduktion till kurser inom olika kunskapsområden, ge tillfälle till bedömning av en studerandes kunskaper och färdigheter inom olika kunskapsområden i förhållande till kursplanemål och andra kunskapskrav. En orienteringskurs får inte överstiga 200 verksamhetspoäng.

54 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 52 (67) Vuxenutbildning Utbildningens omfattning Totalkostnad för gymnasial vuxenutbildning i Stockholm-Mälarregionen är ca 900 miljoner, vilket kan jämföras med rikets totalkostnad på ca 2,9 miljarder. Stockholm har klart störst kostnader i absoluta tal: för hela Stockholms län uppgår kostnaderna till 522 miljoner. Södermanlands län har näst störst kostnad för gymnasial vuxenutbildning, cirka 107 miljoner kronor. Diagram 29. Gymnasial vuxenutbildning: kostnader TSEK, år Stockholm Uppsala Södermanland Örebro Västmanland Diagram 29. I kostnaden ingår undervisning, läromedel, utrustning, skolbibliotek, elevvård, lokaler, övriga kostnader, t.ex. skolledning, SYV-verksamhet och administration, samt ersättning till annan utbildningsanordnare.

55 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 53 (67) Vuxenutbildning Liksom i fallet med grundläggande vuxenutbildning är det Södermanlands län som lägger relativt stor andel av de totala utbildningskostnaderna på gymnasial vuxenutbildning, 3,1 procent. Störst andel lägger dock Västmanlands län, 3,3 procent. Se diagram 30. Diagram 30. Gymnasial vuxenutbildning: kostnad (2008) som andel av totalkostnaden (grund- och gymnasieskola, vuxenutbildning samt Sfi och Sfx) 3,5% 3,0% 3,11% 3,25% 2,5% 2,43% 2,28% 2,38% 2,0% 2,06% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0%

56 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 54 (67) Vuxenutbildning GYMNASIAL VUXENUTBILDNING STOCKHOLMS LÄN För gymnasial vuxenutbildning går det inte att redovisa könsfördelning, åldersfördelning, andel med utländsk bakgrund, utbildningsbakgrund och utbildningsanordnare. Elever Tabell 14. Gymnasial vuxenutbildning: ungefärligt* antal elever läsåret 08/09, Stockholms län Antal elever i huvudmannens skolor Omräknat till heltidsstuderande Ekerö Salem Nynäshamn Österåker Upplands-Bro Sollentuna Upplands Väsby Sigtuna Sundbyberg Lidingö Norrtälje Tyresö Värmdö Järfälla Botkyrka Solna Haninge Nacka Huddinge "Nordost" Södertälje Stockholm Stockholms län Riket Tabell 14. * Skolverkets statistik över antalet elever på de respektive utbildningarna inom vuxenutbildningen presenteras som andel (procent i heltal) av en totalsiffra. Ovanstående siffror har tagits fram genom att beräkna antalet elever utifrån den andelen. Exakta antal kan därför inte beräknas. I Nordost ingår kommunerna Danderyd, Täby, Vallentuna och Vaxholm. Nykvarns uppgifter ingår i Södertäljes siffror.

57 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 55 (67) Vuxenutbildning Studieavbrott och resultat De kommuner som har en hög andel elever på grundläggande nivå som slutför sin utbildning, uppvisar liknande mönster på gymnasial nivå. Exempelvis är de tre kommuner med högst andel avbrott på grundläggande nivå (Upplands-Bro, Huddinge och Järfälla) med bland de fem gymnasiala nivå, vilket framgår. Elever i Salem har lägst andel som slutför sina studier, både på grundläggande och på gymnasial nivå. I Salem, Sundbyberg och Värmdö avbröt nästan 4 av 10 elever sin utbildning under läsåret 2008/2009. Det är dock viktigt att understryka att det inte finns en gemensam praxis bland kommunerna om vad som ska rapporteras som ett avbrott. Diagram 31. Gymnasial vuxenutbildning: andel elever som under läsåret 08/09 slutfört, avbrutit eller fortsatt sin utbildning, Stockholms län Upplands-Bro Huddinge Järfälla Haninge Österåker Lidingö Stockholm "Nordost" Nynäshamn Sigtuna Sollentuna Upplands Väsby Norrtälje Nacka Södertälje Tyresö Botkyrka Solna Värmdö Sundbyberg Ekerö Salem avbrutit (%) slutfört (%) fortsatt (%) 0% 20% 40% 60% 80% 100% Diagram 31. I Nordost ingår kommunerna Danderyd, Täby, Vallentuna och Vaxholm. Nykvarns studerande antas inräknade i Södertäljes siffror.

58 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 56 (67) Vuxenutbildning Utbildningsinriktning Skillnader i utbildningsinriktning mellan Stockholms län och övriga län avseende fördelningen mellan teoretiska och yrkesinriktade kurser återfinns även på kommunnivå inom Stockholms län (se tabell 15). Medan Stockholms kommun har ca 60 procent fler kursdeltagare i teoretiska kurser än yrkesinriktade kurser, är relationen mer jämn i förortskommunerna. Tabell 15. Gymnasial vuxenutbildning: utbildningsinriktning Stockholms län, antal kursdeltagare (2008) Kommun Totalt Teoretisk kurs Orienteringskurs Yrkesinriktad kurs Ekerö Salem Nynäshamn Upplands-Bro Sundbyberg Sollentuna Värmdö Upplands-Väsby Lidingö Sigtuna Norrtälje Tyresö Solna Haninge Botkyrka Järfälla Nacka Huddinge "Nordost" Södertälje Stockholm Stockholms län Tabell 15. I Nordost ingår kommunerna Danderyd, Täby, Vallentuna och Vaxholm. Nykvarns uppgifter ingår i Södertäljes siffror.

59 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 57 (67) Vuxenutbildning YRKESVUX Separat statistik för yrkesvux i Stockholm-Mälarregionen eller i Stockholms län har inte gått att finna hos Skolverket. Den statistik som finns är enbart på riksnivå. När ansökningstiden gick ut 16 mars 2009 hade drygt 250 kommuner ansökt om att få starta yrkesvux. De ansökte om drygt utbildningsplatser. Fram t.o.m. vecka 19 uppger kommunerna att ca personer studerade inom ramen för yrkesvux. Den utbildning som är vanligast bland ansökningarna är omvårdnadsprogrammet med sammanlagt platser. Därefter kommer industriprogrammet med platser, hotell- och restaurang med 883 platser, fordonsprogrammet med 808 platser och handelsprogrammet med 703 platser. Antalet studerande i åldersgruppen år var personer varav 52 procent var män. I åldersgruppen år var personer studerande varav 37 procent män. I åldersgruppen år var 966 personer studerande varav 25 procent män. I åldersgruppen 56 år och äldre var 74 personer inskrivna vid yrkesvux och av dessa var 40 procent män. Enligt Skolverkets uppföljning har, inom perioden mars till juni, över personer studerat i olika omfattning inom yrkesvux. En plats kan delas av flera studerande. Kommunerna fick helårsplatser men de hade önskemål om dubbelt så många. Inför 2010 har kommunerna ansökt om platser och det finns platser att fördela. I Skolverkets studie framgår också att av 154 inlämnade svar var det 141 kommuner som bedriver utbildning i egen regi, 102 kommuner upphandlar av annan kommun och 107 kommuner upphandlade andra entreprenörer.

60 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 58 (67) Sfi och Sfx SFI OCH SFX STOCKHOLM-MÄLARREGIONEN Sfx 6 ingår i Sfi och särredovisas inte. Statistik över studenternas åldersfördelning eller födelseland har inte gått att finna hos Skolverket. Sfi-utbildning genomförs i tre så kallade studievägar: Studieväg 1 - Kurs A - B för elever som har ingen eller kort skolgång från sitt hemland. Studieväg 2 - Kurs B - C med långsam eller normal studietakt. Studieväg 3 - Kurs C - D med snabb studietakt för elever med mycket god studievana och förmåga att arbeta självständigt. 7 Elever Utbildningar i Svenska för invandrare (Sfi) ges till fler studenter i Stockholm-Mälarregionen än vad som återfinns i den grundläggande vuxenutbildningen. Stockholms läns normalt höga andel är här ännu lite högre: drygt 70 procent av eleverna i Stockholm- Mälarregionen bor i Stockholms län (tabell 16). Tabell 16. Sfi och Sfx: totalt antal elever per län läsåret 07/08. Uppsala Västmanland Södermanland Örebro Stockholm Stockholm-Mälarregionen Riket Tabell 16. I alla enskilda län och länstotaler ingår såväl uppgifter för kommunala skolor som av kommunen upphandlad utbildning. Läsåret 07/08 var den senaste tillgängliga statistiken vid rapportens utarbetande. 6 Sfx är ett samarbete mellan samtliga kommuner i Stockholms län kring svenskundervisning för invandrare med yrkesutbildning. Sfx erbjuder en sammanhållen utbildningskedja mellan Sfi/Svenska som andraspråk och aktuellt yrkesområde. 7 Källa: Stockholms Stads webbplats ( För mer information se Skolverket.se.

61 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 59 (67) Sfi och Sfx Könsfördelningen är ganska jämn, jämfört med exempelvis övrig vuxenutbildning. Även för SFI är det dock fler kvinnor än män som deltar i undervisningen. Diagram 32. Sfi och Sfx: könsfördelning (2008) 100% 90% 80% 70% 44% 43% 43% 48% 44% 45% Andel män, % 50% 40% Andel kvinnor, % 20% 56% 57% 57% 52% 56% 55% 10% 0% Utbildningsbakgrund Utbildningsbakgrunden kan delvis förklara uppnådda resultat i Sfi. Exempelvis visar det sig att Örebro län, som alltså hade genomgående ganska låga resultat, också är det län med högst andel nybörjare med kort utbildningserfarenhet, vilket framgår av tabell 17. Nästan 1/3 av nybörjarna i Örebro har läst maximalt sex år i skolan i sitt hemland, att jämföra med 15 procentför Uppsala län. Tabell 17. Sfi och Sfx: nybörjare 2005, därav andel med högst 6 års utbildning (2008) Stockholm 20 % Uppsala 15 % Södermanland 23 % Örebro 31 % Västmanland 22 % Riket 20 % Tabell 17. Andel av nybörjarna med högst 6 års skolutbildning i hemlandet. Statistiken gäller för hela Sfi, dvs alla inriktningar har slagits ihop. Denna variabel mäts med tre års eftersläpning.

62 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 60 (67) Sfi och Sfx Utbildningsinriktning Av eleverna i Stockholms läns Sfi-utbildningar är det bara 7 procent som läser inriktning Sfi 1, att jämföra med exempelvis 26 procent för Västmanlands län (tabell 18). Både Stockholms län och Uppsala län undervisar störst andel av sina elever på Sfi 3, medan fördelningen är mer jämn i övriga län. Tabell 18. Sfi och Sfx: andel elever (läsåret 07/08) som studerar enligt respektive studieväg Sfi 1 Sfi 2 Sfi 3 Stockholm 7 % 45 % 48 % Uppsala 12 % 33 % 54 % Södermanland 16 % 47 % 37 % Örebro 19 % 38 % 43 % Västmanland 26 % 36 % 37 % Riket 14 % 39 % 47 % Utbildningsanordnare För läsåret 2007/08 förefaller Stockholm-Mälarregionen, med undantag för Stockholms län, undervisa en betydligt större andel elever i direkt kommunal regi jämfört med riket som helhet. Det ska dock påpekas att Stockholms län, med många elever och hög andel privata anordnare, väger tungt i viktningen av rikssnittet. Diagram 33. Utbildningsanordnare Sfi, 07/08 100% 90% 80% 70% 47% 5% 2% 0% 0% 30% 60% 50% 40% 30% 20% 53% 95% 98% 100% 100% 70% 10% 0% Andel elever i kurser anordnade av kommunen Andel elever som i kurser som kommunen köpt av t.ex. studieförbund eller folkhögskola

63 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 61 (67) Sfi och Sfx Utbildningens omfattning Diagram 34 visar att Sfi-utbildningarna genererar kostnader motsvarande cirka 520 miljoner kronor årligen i Stockholm-Mälarregionen, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av landets totala kostnader för Sfi (1 550 miljoner). Diagram 34. Sfi och Sfx kostnader, TSEK, år Stockholm Uppsala Södermanland Örebro Västmanland Diagram 34. I kostnaden ingår kostnader för undervisning, lokaler samt övriga kostnader. Även ersättning till annan utbildnings anordnare såsom studieförbund ingår. Kostnaden för Sfi- och Sfx-utbildningar i Stockholm-Mälarregionen är i snitt ungefär 1,4 procent av totalkostanden för samtliga landsting- och kommunfinansierade utbildningar. Avvikelserna syns främst i Uppsala län (1,12 %) och Örebro län (1,66 %).

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Nära 22 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2012. Trots att drygt var tionde inte når behörighet till gymnasiet har huvudstadsregionen

Läs mer

Elever i gymnasieskolan 2007/08

Elever i gymnasieskolan 2007/08 Enheten för utbildningsstatistik 2008-02-27 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Elever i gymnasieskolan 2007/08 1 Antal elever och skolor Antalet elever i gymnasieskolan är större än någonsin och uppgår detta läsår

Läs mer

Gymnasieskolans slutbetyg 2002 - en beskrivande analys av resultaten

Gymnasieskolans slutbetyg 2002 - en beskrivande analys av resultaten 1 (15) Resultatuppföljning Gymnasieskolans slutbetyg 2 - en beskrivande analys av resultaten Vårterminen 2 fick gymnasieelever för sjätte gången slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet.

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2009-02-20 Av: Viktor Andersson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2008-05-15 Av Mikael Johansson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska

Läs mer

Storstadsregionjämförelsen 2010. En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

Storstadsregionjämförelsen 2010. En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Storstadsregionjämförelsen 2010 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning... 3 Storstadsområdena och dess indelning... 3 GR:s regionalpolitiska

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

Rekommendation att teckna Avsiktsförklaring gällande kommunsamarbete inom Stockholms län angående Sfx

Rekommendation att teckna Avsiktsförklaring gällande kommunsamarbete inom Stockholms län angående Sfx KOMMUNFÖRBUNDS STOCKHOLMS STAD Kommunstyrelsen KF/KS Kansli ink. 20B8-12- 16 REKOMMENDATION 2008-12-12 Dnr: 2007/0064 För kännedom: Till: vfz2t Nämnd med ansvar för vuxenutbildningen Förvaltningschef med

Läs mer

DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Riksnivå

DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Riksnivå DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Riksnivå I denna bilaga ges kompletterande definitioner till de mått som är nya för redovisningsperioden och de mått som kräver utförligare beskrivning än vad som ges i respektive

Läs mer

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik

Läs mer

Beslut. Melleruds kommunn. 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423. 4644 80 Mellerud. Komm

Beslut. Melleruds kommunn. 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423. 4644 80 Mellerud. Komm Beslut Melleruds kommun 4644 80 Mellerud kommunen@mellerud.se 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423 Komm munbeslut efter tillsyn av Melleruds kommunn Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besök: Kungsgatan

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst 2014:4 Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms län är känt för sin höga utbildningsnivå. Samtidigt ligger länet under riksgenomsnittet på flera av gymnasieskolans resultatmått. För att möta

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016 Den starka konjunkturen fortsätter att gynna många på Stockholms läns arbetsmarknad.

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport

Läs mer

Stockholmsregionen växer

Stockholmsregionen växer Stockholmsregionen växer En beskrivning om utrikes inflyttade till Stockholmsregionen STORSTHLM KSL KOMMUNERNA I STOCKHOLMS LÄN En beskrivning för ökad regional kunskap om utrikes inflyttade 2 Stockholmsregionen

Läs mer

Kvalitetsredovisning hösten 2014

Kvalitetsredovisning hösten 2014 SBG1000, v1.3, 2010-04-07 KOMPETENS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN CENTRUM FÖR VUXENUTBILDNING Fredrik Ekdahl 2015-10-02 Kvalitetsredovisning hösten 2014 Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg BESÖKSADRESS

Läs mer

Välkomna till gymnasieinformation

Välkomna till gymnasieinformation Välkomna till gymnasieinformation Ansökan 2009/10 Informatör: r: Carina Olsson studie- och yrkesvägledare författare: Carina Olsson 081031 1 Gymnasiet Vart finns programmen? Elevens styrkor! Utbildningsvägar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016 Stockholms län har en fortsatt stark arbetsmarknad. Arbetslösheten har haft

Läs mer

Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2011/2012

Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2011/2012 Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2011/2012 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 3 Kommentar till statistiken i rapporten... 5 Betygspoäng och behörighet

Läs mer

Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019

Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 1 Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 Nämndens prioriterade frågor och utmaningar 2016 2017 Bildningsnämndens prioriterade frågor och utmaningar för gymnasieskolan, vuxenutbildningen

Läs mer

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4 Befolkning & välfärd 27 nr 4 Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning SCB, Stockholm 8-56 94 SCB, Örebro 19-17 6 www.scb.se Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning

Läs mer

2016-04-11. Rapport om svenska för invandrare (Sfi) på Järfälla Lärcentrum

2016-04-11. Rapport om svenska för invandrare (Sfi) på Järfälla Lärcentrum 1 (6) RAPPORT 2016-04-11 Kompetensnämnden Dnr Kon 2016/63 Rapport om svenska för invandrare (Sfi) på Järfälla Lärcentrum Rätt till sfi samt antagning Rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare

Läs mer

Löneutveckling i Järfälla

Löneutveckling i Järfälla Löneutveckling i Järfälla Vad krävs för att Järfälla ska placera sig i topp fem i Stockholms län? Sandra Backlund Rapportnr: Dnr Bun 2016/160 Juni 2016 2016-04-29 1 (13) Innehåll 1. INLEDNING... 2 1.1.

Läs mer

Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15

Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15 1 (7) Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15 Sedan den 1 juli 2015 måste lärare och förskollärare ha legitimation för att självständigt få sätta betyg och för att

Läs mer

Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning

Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning Beslut Tillsyn i gymnasieskolan och vuxenutbildningen 2010-11-04 1 (1) Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning efter tillsyn av gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Nordanstigs kommun 2010-11-04

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Dnr 43-2014:7582 Alingsås kommun utbildningsnamnden@alingsas.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Alingsås kommun 2(10) Tillsyn av vuxenutbildningen i Alingsås kommun har genomfört tillsyn av

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016 Stockholms län har en fortsatt stark arbetsmarknad. Enligt Arbetsförmedlingens

Läs mer

Sveriges bästa skolkommun 2010

Sveriges bästa skolkommun 2010 2010-08-17 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2010 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun

Läs mer

Så kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning. En väg till fortsatta studier och arbete. 1

Så kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning. En väg till fortsatta studier och arbete. 1 En väg till fortsatta studier och arbete Så kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning En väg till fortsatta studier och arbete. 1 2 En väg till fortsatta studier och arbete.

Läs mer

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA Umeå universitet StudentCentrum Lars Lustig PROMEMORIA 2006-09-07 De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster Umeå universitet 901

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Utbildning och kunskap, 2016-02-09 Malin Ronnby, 054-540 10 40 malin.ronnby@karlstad.se Utbildning och kunskap Uppföljning av mål och indikatorer i strategisk plan Skolans

Läs mer

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, 1 (7) Författningsbilaga Skollagen Fristående skolor Nedanstående paragraf har ny lydelse från och med den 1 mars 2010. Denna nya lydelse ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011,

Läs mer

Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2012/2013

Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2012/2013 Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2012/2013 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 3 Betygspoäng och behörighet läsåret 2012/2013... 6 Betyg i gymnasiegemensamma

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Upplands-Bro kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Upplands-Bro kommun Tillsyn i Upplands-Bro kommun har genomfört tillsyn av Upplands-Bro kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Tabell 1: Utbildningar i Botkyrka kommun 2009-2014

Tabell 1: Utbildningar i Botkyrka kommun 2009-2014 Tabell 1: Utbildningar i Botkyrka kommun 2009-2014 Utbildningstyp Kategori 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Total YH Ekonomi, administration och handel 33 30 92 99 69 106 429 Kultur, media och design 57 53

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Sundbybergs kommun Beslut för vuxenutbildning efter ti Isyn i Sundbybergs kommun Tillsyn i Sundbybergs kommun Beslut har genomfört tillsyn av Sundbybergs kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Vårgårda kommun Beslut och rapporter

Regelbunden tillsyn i Vårgårda kommun Beslut och rapporter Regelbunden tillsyn i Vårgårda kommun Beslut och rapporter Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:3983 Innehåll Kommunbeslut Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Allmänt om tillsynen och beskrivning av

Läs mer

Beslutsprocesser. Jag. Alternativ. Gymnasievalet

Beslutsprocesser. Jag. Alternativ. Gymnasievalet Beslutsprocesser Jag Gymnasievalet Nu Alternativ Definitivt besked 1 okt. IDROTT Gymnasiedagarna 13-15 okt Niornas gymnasiedag 11 nov 15 dec första dagen för att lägga in val Gymnasieskolorna Öppet Hus

Läs mer

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 1 (14) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 Ämnesproven i årskurs 9 är obligatoriska 1 och resultaten används som ett av flera mått på måluppfyllelse i grundskolan. Resultaten ger en

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Beslut 2013-03-15 Botkyrka kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Botkyrka kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2015 Utbildnings-, arbetsmarknads- och integrationsnämnden

Verksamhetsberättelse 2015 Utbildnings-, arbetsmarknads- och integrationsnämnden Nämnd Verksamhetsberättelse 2015 Utbildnings-, arbetsmarknads- och integrationsnämnden Nämndens uppdrag 2015 Gymnasieskola inklusive gymnasiesärskola Utbildning av vuxna: grundläggande utbildning/gymnasial

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om betygsrätt för vuxenutbildning; SFS 2010:253 Utkom från trycket den 13 april 2010 utfärdad den 31 mars 2010. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen

Läs mer

,53 g ESLÖVS KOMMUN. Statistik genomströmning, slutbetyg, kostnader och befolkningsprognos. Genoms trömnin

,53 g ESLÖVS KOMMUN. Statistik genomströmning, slutbetyg, kostnader och befolkningsprognos. Genoms trömnin 751,53 g Svil /11 INVESTOR IN PEOPLE Statistik genomströmning, slutbetyg, kostnader och befolkningsprognos Underlaget är taget från databasen SIRIS, 2012-01-15 Genoms trömnin Vald eriod: 2012 Vald or anisation:

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan. Dir. 2015:36. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan. Dir. 2015:36. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan Dir. 2015:36 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av de

Läs mer

Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014. Rapport 2015

Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014. Rapport 2015 Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014 Rapport 2015 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: YH 2013/1520 ISBN: 978-91-87073-58-8 Omslagsbild: Lars Owesson 1 (23) Datum: 2015-12-08 Dnr: YH 2013/1520

Läs mer

Den högre utbildningen i Stockholm-Mälarregionen:

Den högre utbildningen i Stockholm-Mälarregionen: Den högre utbildningen i Stockholm-Mälarregionen: nuläge och utmaningar 1 Rapporten är framtagen av Mälardalsrådet Text: Tom Petersson, Regionplanekontoret och Göran Reitberger, Reginova AB Första utgåvan

Läs mer

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014 Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014 Grundskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: Januari 2015 2.0 Eric Grundström Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

Bilaga 1 B. Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov i Grums kommun

Bilaga 1 B. Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov i Grums kommun Sida 1 av 12 Inför lokal överenskommelse mellan kommunen och Arbetsförmedlingen rörande insatser för att motverka ungdomsarbetslöshet Bilaga 1 B Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och

Läs mer

Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd 2013

Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd 2013 Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd 2013 Gymnasieskola Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 3 Verksamhetens förutsättningar... 4 Organisation... 4 Ekonomi och nyckeltal... 5 Lokaler... 6 Personal...

Läs mer

Centerpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden.

Centerpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden. Fem frågor till riksdagspartierna inför valet 2014 1. Anser ni att de studiemotiverande folkhögskolekurserna ska få fortsätta efter 2014 och därmed också satsningen på extra folkhögskoleplatser på allmän

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:85

Regeringens proposition 2014/15:85 Regeringens proposition 2014/15:85 Ökad individanpassning en effektivare sfi och vuxenutbildning Prop. 2014/15:85 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 mars 2015 Stefan

Läs mer

Välkomna till gymnasieinformation

Välkomna till gymnasieinformation Välkomna till gymnasieinformation Ansökan 2009/10 Informatör: r: Carina Olsson studie- och yrkesvägledare författare: Carina Olsson 081031 1 Gymnasiet Vart finns programmen? Elevens styrkor! Utbildningsvägar

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Skolinspektionen Dnr 43-2014:7781 Forshaga kommun kommungforshaga.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Forshaga kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg 2 (13) Tillsyn

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i gymnasieförordningen (1992:394); SFS 2006:1090 Utkom från trycket den 12 september 2006 utfärdad den 31 augusti 2006. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

Förslag till ändrade regler för tillträde till högre utbildning och ändring i högskolelagen Remiss från Utbildningsdepartementet

Förslag till ändrade regler för tillträde till högre utbildning och ändring i högskolelagen Remiss från Utbildningsdepartementet PM 2007:62 RIV (Dnr 322-786/2007) Förslag till ändrade regler för tillträde till högre utbildning och ändring i högskolelagen Remiss från Utbildningsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Utvecklingsförvaltningen Den 25 november 2010. Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L

Utvecklingsförvaltningen Den 25 november 2010. Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L Utvecklingsförvaltningen Den 25 november 2010 Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L Innehållsförteckning 1. FÖRORDNING OM KVALITETSREDOVISNING... 3 2. SAMMANFATTNING... 3 2.1 STARKA SIDOR... 3 2.2 OMRÅDEN FÖR

Läs mer

Attityder, antal och etablering

Attityder, antal och etablering www.svensktnaringsliv.se FEBRUARI 2016 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Gymnasierapporten 2016 Arkitektkopia AB, Bromma, 2016 Attityder, antal och etablering Förord Gymnasieskolan ska

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Köpings kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Köpings kommun Tillsyn i Köpings kommun Beslut 2 (4) har genomfört tillsyn av Köpings kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det

Läs mer

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder Skolan erbjuder Högskoleförbredande program: Ekonomiprogrammet - inriktningarna Ekonomi, Juridik samt spetsutbildning inom finansekonomi, FINEK Estetiska programmet - inriktning Musik samt spetsutbildningar

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anna Huovinen, Lunaskolan. Vinnare av tävlingen Stockholms läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anna Huovinen, Lunaskolan. Vinnare av tävlingen Stockholms läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anna Huovinen, Lunaskolan. Vinnare av tävlingen s läns mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens kvalitetsplan för 2014-15

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens kvalitetsplan för 2014-15 Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2014-05-12 Tjänsteskrivelse Vår referens Ann Andersson Ekonomichef Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens kvalitetsplan för 2014-15 Ärende

Läs mer

en rapport från lärarnas riksförbund Gymnasielärarna om GY2011-reformen

en rapport från lärarnas riksförbund Gymnasielärarna om GY2011-reformen en rapport från lärarnas riksförbund Gymnasielärarna om GY2011-reformen Gymnasielärarna om GY2011-reformen Lärarnas Riksförbund, 2013 Innehåll Sammanfattning och slutsatser 5 Centrala resultat 5 Lärarnas

Läs mer

En miljon möjligheter

En miljon möjligheter Fem gymnasier En miljon möjligheter Fem kommunala gymnasieskolor. 69 olika gymnasieprogram. Massor av inriktningar och individuella val. Tusen profiler som ger en miljon möjligheter. Här finns garanterat

Läs mer

Om fortbildningen inom Lärarlyftet på Stockholms universitet

Om fortbildningen inom Lärarlyftet på Stockholms universitet 1 (10) 2009-05-11 Charlotte Rossland Utredare Regionalt utvecklingscentrum, RUC Om fortbildningen inom Lärarlyftet på Stockholms universitet Om projektets allmänna förutsättningar Regeringen gör en satsning

Läs mer

Skriftligt prov för kursen Utbildningssystem i Sverige och andra länder, höstterminen 2012.

Skriftligt prov för kursen Utbildningssystem i Sverige och andra länder, höstterminen 2012. Extra försättsblad med kodnummer. Studenten fyller i sitt namn och personnummer. Detta blad rivs loss av skrivvakten då studenten lämnar in skrivningen. Skriftligt prov för kursen Utbildningssystem i Sverige

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

SKL s Öppna jämförelser 2012 Sammanfattning av resultatet för Säters kommun

SKL s Öppna jämförelser 2012 Sammanfattning av resultatet för Säters kommun SKL s Öppna jämförelser 2012 Sammanfattning av resultatet för Säters kommun 1 Innehåll INLEDNING... 3 SÅ BERÄKNAS DET SAMMANVÄGDA RESULTATET OCH EFFEKTIVITETSTALET... 3 SAMMANVÄGDA RESULTATET... 3 EFFEKTIVITETSTALET...

Läs mer

Kvalitetsanalys. Lärandesektion

Kvalitetsanalys. Lärandesektion Kvalitetsanalys Lärandesektion Lärandesektionens resultat Normer och värden Barnens/elevernas/de studerandes trivsel i förskola, fritidshem och skola ska öka samt målgruppen för verksamheten inom kultur

Läs mer

Gemensam gymnasieregion 2.0. Samt Håbo kommun och Stockholms läns landsting (Berga)

Gemensam gymnasieregion 2.0. Samt Håbo kommun och Stockholms läns landsting (Berga) Gemensam gymnasieregion 2.0 Samt Håbo kommun och Stockholms läns landsting (Berga) Dagens syfte Öka kunskapen om de regionala förutsättningarna och utmaningarna för vår gemensamma gymnasieregion. Två perspektiv:

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning en Stockholms kommun för vuxenutbildning efter tillsyn i Stockholms kommun Tillsyn i Stockholms kommun 2(9) har genomfört tillsyn av Stockholms kommun under våren 2016. Tillsynen har avsett det samlade

Läs mer

DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN

DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN 18 nationella program 60 inriktningar 12 yrkesprogram + 6 högskoleförberedande program Programmen omfattar 2.500 poäng 1 DETTA ÄR ETT YRKES Gymnasiegemensamma ämnen, 600 p Engelska,

Läs mer

Nytt kunskapslyft för fler jobb

Nytt kunskapslyft för fler jobb 2014-08-22 PM Nytt kunskapslyft för fler jobb Vallöften Det finns ett absurt fenomen i Sverige. Samtidigt som 400 000 människor går arbetslösa hittar många företag inte utbildad arbetskraft att anställa.

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Värnamo kommun

Beslut. efter tillsyn i Värnamo kommun Beslut Värnamo kommun Beslut efter tillsyn i Värnamo kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax: 08-586 080 07 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning 2015-02-10 Sidan 1 av 27 Bokslut och verksamhets- berättelse 2014 Gymnasieskola och vuxenutbildning Statistik Karin Mannström, Förvaltningsekonom Februari 2015 Dnr Kon 2015/17 2015-02-10 Sidan 2 av 27

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Skolinspektionen Helsingborgs kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Helsingborgs kommun Skoinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund TeLefon:

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

Så gick det sedan...

Så gick det sedan... Rapport 211:2 Flykting i Stockholms län Så gick det sedan... Rapport 211:2 Flykting i Stockholms län Så gick det sedan... Länsstyrelsen i Stockholms län arbetar för att uppnå de övergripande målen i integrationspolitiken

Läs mer

ARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020

ARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020 57 ÅR 2000 OCH Arbetskraftens utbildningsnivå har stigit under en följd av år. År 2000 utgjorde andelen i arbetskraften med folk- och grundskoleutbildning 19 procent, med gymnasial utbildning 51 procent

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Gymnasieförordning; utfärdad den 22 december 2010. SFS 2010:2039 Utkom från trycket den 5 januari 2011 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Förordningens

Läs mer

VUXENUTBILDNING PÅ SÖDERTÖRN 2014

VUXENUTBILDNING PÅ SÖDERTÖRN 2014 VUXENUTBILDNING PÅ SÖDERTÖRN 2014 Sammanställning av utbud inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt särskild utbildning för vuxna I kommunerna Södertälje, Nykvarn, Botkyrka, Salem, Nynäshamn,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2012:109 Utkom från trycket den 13 mars 2012 utfärdad den 1 mars 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)

Läs mer

1 Nyckeltal. 2 Bakgrundsfrågor. 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare. 4 Måluppfyllelse och kvalitet. 5 Kunskaper och kompetens.

1 Nyckeltal. 2 Bakgrundsfrågor. 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare. 4 Måluppfyllelse och kvalitet. 5 Kunskaper och kompetens. 1 Nyckeltal 2 Bakgrundsfrågor 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare 4 Måluppfyllelse och kvalitet 5 Kunskaper och kompetens 6 Vägledning 7 Samverkan 8 Företagande, entreprenörskap och eget företagande

Läs mer

Kostnader för utbildningsväsendet 2006 2010. Kostnaden för grundskola, gymnasieskola och universitet/högskola åren 2006 2010 i fasta priser, mnkr

Kostnader för utbildningsväsendet 2006 2010. Kostnaden för grundskola, gymnasieskola och universitet/högskola åren 2006 2010 i fasta priser, mnkr UF 12 SM 1101 Kostnader för utbildningsväsendet 2006 2010 Costs for educational system 2006 2010 I korta drag Fortsatt ökning av kostnaderna för Universitet och högskolor Kostnaden för universitet/högskola

Läs mer

Beslut för Vårgårda kommun

Beslut för Vårgårda kommun Beslut Vårgårda kommun kommunen@vargarda.se Beslut för Vårgårda kommun efter tillsyn av utbildningen i Vårgårda kommun Beslut Tillsyn av utbildningen i Vårgårda kommun har genomfört tillsyn av Vårgårda

Läs mer

DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Kommunnivå

DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Kommunnivå DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Kommunnivå 1. Allmänt I denna bilaga ges kompletterande definitioner till de mått som är nya för redovisningsperioden och de mått som kräver utförligare beskrivning än vad

Läs mer

Genomförd utbildningsinspektion i Tjörns kommun

Genomförd utbildningsinspektion i Tjörns kommun Beslut Tjörns kommun 471 80 Tjörn 2007-08-23 1 (4) Dnr 53-2006:3236 Genomförd utbildningsinspektion i Tjörns kommun Skolverket har genomfört inspektion i Tjörns kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen,

Läs mer

Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Borås Praktiska Gymnasium i Borås kommun

Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Borås Praktiska Gymnasium i Borås kommun Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Borås Praktiska Gymnasium i Borås kommun Beslut och rapport Rapport regelbunden tillsyn Dnr 44-2009:2833 Beslut Baggium AB Ängbackevägen 15 428 34 Kållered

Läs mer

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. september 2012

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. september 2012 Läget i länet Arbetsmarknad och ekonomi september 2012 Läget i länet är en sammanställning av nyheter och statistik som tar sikte på att belysa det regionala perspektivet med inriktning mot arbetsmarknaden

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor 1 (15) Utbildningsförvaltningen 2015-06-08 Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor Innehåll Inledning... 1 Vision... 2 Uppdrag och mål... 2 Pedagogiskt ledarskap... 2 Hur

Läs mer

Lathund om tillträde till högre utbildning

Lathund om tillträde till högre utbildning Lathund om tillträde till högre utbildning Omvärldskunskap som stöd vid studieplanering på folkhögskolan. Ett komplement till Folkbildningsrådets Riktlinjer för folkhögskolans behörighetsintygande. Agneta

Läs mer

S:t Botvids Gymnasium. Skolan erbjuder

S:t Botvids Gymnasium. Skolan erbjuder Skolan erbjuder Ekonomiprogrammet - Ekonomi Estetiska programmet - Spetsutbildning, Nycirkus (riksrekryterande), Hantverksprogrammet - Frisör IMPRO - Frisör Hotell- o Turismprogrammet - Turism o Resor

Läs mer

Utbildningsinspektion i den kommunala vuxenutbildningen och svenska för invandrare

Utbildningsinspektion i den kommunala vuxenutbildningen och svenska för invandrare Utbildningsinspektion i den kommunala vuxenutbildningen och svenska för invandrare UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma

Läs mer

SFI DAGARNA Stockholm 9-10 mars 2016. Svenska för yrkesutbildade i Stockholms län

SFI DAGARNA Stockholm 9-10 mars 2016. Svenska för yrkesutbildade i Stockholms län SFI DAGARNA Stockholm 9-10 mars 2016 Svenska för yrkesutbildade i Stockholms län Den svenska arbetsmarknaden Antal personer 115000 110000 105000 100000 95000 90000 85000 80000 75000 Tilltr ädande ungdomar

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer