Nyckeltal. uppföljning och utvärdering inom skolan

Transkript

1 Nyckeltal uppföljning och utvärdering inom skolan 2004

2 Innehåll Förord... 3 Utbildningsgruppen en kort presentation... 4 Om källmaterialet... 5 Om uppföljning och utvärdering... 5 Kommungrupperingar Förskola (kostnad per inskrivet barn)... 6 Förskoleklass (kostnad per elev)... 6 Grundskola (kostnad per elev)... 7 Grundskola (lärartäthet och pedagogisk examen)... 8 Grundskola (meritvärde årskurs 9) Grundskola (behörighet årskurs 9) Gymnasieskola (kostnad per elev) Gymnasieskola 2002, genomsnittlig betygspoäng, jämförelse med Gymnasieskola: Andel avgångselever som är behöriga till universitet och högskola, procent Gymnasieskola: Jämförelse mellan definitivintagningen år 2002 och 2003 inom GR-regionen. Procentandel elever antagna i fristående skolor, i annan kommun eller i hemkommunen Gymnasiesärskola - uppföljning av antalet elever Gymnasiesärskola - uppföljning av elever ett år efter avslutad gymnasiesärskoleutbildning Kommunal vuxenutbildning kostnad per heltidsstuderande elev åringars utbildning år Andel 30-åringar med eftergymnasial utbildning Attityder till skolan Strukturell faktor andel lågutbildade av befolkningen Strukturell faktor medelinkomst i GR-kommunerna

3 Förord Intresset för barns, ungas och vuxnas lärande är stort. Insikten att gynnsamma villkor för lärande är nära kopplade till utvecklingen av välfärden, bidrar till det ökade intresset. Kraven på förnyelse, högre effektivitet och kvalitetsförbättringar i utbildningssystemen är stora. För att öka måluppfyllelsen och kvaliteten inom skolan är det viktigt att verksamheten följs upp och utvärderas. Genom Göteborgsregionens kommunalförbunds verksamhet kring uppföljning och utvärdering på utbildningsområdet ges förutsättningar för ett mer intensivt kvalitetsarbete. Nyckeltal kring organisation, kostnader och resultat samt relationerna mellan dessa faktorer kan fungera som underlag för diskussion och reflektion om den egna verksamheten i kommunen eller kommuner emellan. Nyckeltal uppföljning och utvärdering inom skolan 2004 är tänkt att stimulera denna viktiga process. Utöver denna rapport finns ytterligare data och information om skolverksamheten i GRs tretton medlemskommuner på Uppföljning och utvärdering. 3 Göteborg den 20 april 2004 Frank Andersson Ordförande i Utbildningsgruppen Ingegerd Löfqvist Vice ordförande i Utbildningsgruppen

4 Utbildningsgruppen en kort presentation 4 Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. Tillsammans har medlemskommunerna invånare. Förbundets uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och att vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. Om GR kan du läsa på Utbildningsgruppen är GRs politiska ledningsgrupp för regionala satsningar kring det livslånga lärandet. Målgrupper är personal och elever på skolor, skolledare samt tjänstemän och förtroendevalda i kommuner och samarbetet omfattar idag alla skolformer från förskola till vuxenutbildning. Nedan följer några rader som kort presenterar Utbildningsgruppen och dess verksamhet. På samt på finns mer information. SATSNINGAR PÅ DET LIVSLÅNGA LÄRANDET EN REGIONAL FRAMGÅNGSFAKTOR Utbildningsgruppens arbete tar sin utgångspunkt i det faktum att Göteborgsregionen är en näringsgeografiskt sammanhängande region. Utbildningslandskapet blir alltmer integrerat. Genom att samverka och samarbeta över kommungränser och mellan olika huvudmän och organisationer skapas förutsättningar för att Göteborgsregionen skall förbli en dynamisk region. Detta gäller inte minst på det livslånga lärandets område. Motiven för det regionala samarbetet på utbildningsområdet hämtar alltså sin kraft i konstaterandet att satsningar på utbildning och kompetensutveckling, på det livslånga lärandet, är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för en region/ett land. De är centrala i skapandet av hållbart välstånd. REGIONAL SAMVERKAN BIDRAR TILL KVALITETSUTVECKLING OCH KOSTNADSEFFEKTIVITET Utbildningsinvesteringar är dock kostnadskrävande och kvalificerade satsningar, där regional samverkan inom utbildningssystemen bidrar till att skapa högre kvalitet till lägre kostnader. Samverkan inom ramen för GR grundas därmed på att den ger kommunerna och regionen uppenbara mervärden såsom: Arena för sambruk Regionen som helhet utgör ett större underlag än varje enskild kommun för att tillhandahålla bredd, djup och kvalitet i olika former av service till regionens utbildningsanordnare. Bland Utbildningsgruppens verksamhetsområden ingår till exempel kompetensutveckling i form av seminarier och kurser, sambruk och service på läromedelsområdet, skapande av kontakter mellan skola och arbetsliv samt ett ansvar för gymnasieintagningen i Göteborgsregionen. Katalysator forum för idé- och erfarenhetsutbyte Spjutspetskunnande och goda exempel i enskilda kommuner kan i det regionala samarbetet göras tillgängliga för och tillämpbara i övriga kommuner i regionen. I detta sammanhang spelar de många nätverk som administreras av GR stor roll. Regional styrka Regionens samlade tyngd ger större genomslag mot omvärlden i utbildningsfrågor, där kommunerna har gemensamma intressen att bevaka, än vad dessa skulle kunna åstadkomma genom enskilt agerande. Saxat ur Gymnasiekommitténs slutbetänkande: GR har sedan starten 1995 på ett för Sverige unikt sätt utvecklat en regional samverkan på utbildningsområdet i de 13 kommuner som ingår i GR.

5 Om källmaterialet De statistiska uppgifterna är till största delen hämtade från det nationella uppföljningssystemet för skolsektorn och bygger på uppgifter som rapporterats in av skolhuvudmännen till Statistiska Centralbyrån (SCB). Uppgifterna i denna folder gäller år 2002 och som jämförelse år Tidsförskjutningen av källmaterialet beror på insamlingstid och kvalitetssäkring av källdata på SCB och i varje kommun. Vår redovisning återger källornas uppgifter utan förändringar. Framställningen är dock avgränsad till de 13 GR-kommunerna. I jämförande syfte har vi också räknat fram summan för alla kommuner i GR, alternativt ett vägt snittal. Att snittalen är vägda innebär att respektive kommuns storlek slår igenom. Täljaren består av en summa i vilken varje kommuns värde är multiplicerat med det antal individer/enheter i kommunen som värdet avser. Nämnaren utgörs av summan av alla individer/enheter som är inräknade i täljaren. Uppgifter om resurser eller resultat från enskilda utbildningsanordnare som exempelvis friskolor, studieförbund eller privata utbildningsföretag är ej medtagna i denna redovisning. Med begreppet skolkommun avses den kommun där skolan är belägen och innefattar samtliga elever i kommunens skola, oavsett var de är folkbokförda. Dessutom finns uppgifter för riket som helhet i form av max- och minvärden samt rikets median. Attityder till skolan är hämtade från undersökningen Samhälle Opinion Massmedia Västra Götaland, förkortad Väst-SOM. Den genomförs årligen av SOMinstitutet vid Göteborgs universitet. De tillfrågade utgör ett urval om cirka 3 promille av befolkningen. Antalet tillfrågade i varje kommun blir därmed så litet, bortsett från Göteborg, att uppgifter för enskilda år inte kan redovisas. De presenterade uppgifterna summerar resultaten från de fyra senaste undersökningarna, som gjordes åren Eftersom attityder ändras över tid är det viktigt för läsaren att vara medveten om att det är snittvärden för en fyraårsperiod som redovisas. Om uppföljning och utvärdering Utbildningsgruppen inom GR har fattat beslut om att skapa en resurs för uppföljning och utvärdering. Syftet är att fortlöpande följa upp och utvärdera de regionalpolitiska utbildningsmålen samt samverkansavtalen inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Inom GR Utbildning finns sedan 2002 denna funktion för Uppföljning och Utvärdering. Resultatet av arbetet presenteras kontinuerligt under rubriken Uppföljning och utvärdering på webbplatsen Denna broschyr är ett litet urval på vad som finns på denna webbplats och syftar till att göra den mer känd och använd i våra medlemskommuner. GR Utbildning svarar för det kontinuerliga arbetet inom Uppföljning och Utvärdering. En arbetsgrupp som består av representanter från kommunerna deltar aktivt i utvecklingen av arbetsområdet. Arbetsgruppen består av Andréas Mårtensson (Mölndal), Göran Ohlsson (Göteborg), Ingibjörg P. Olofsson (Härryda), Rachel Törnell (Alingsås), Margrethe Kristensson (GR Utbildning) och Carl Heath (GR Utbildning). Kontakt: u2@grutbildning.to (Uppföljning och utvärdering) Kommungrupperingar Svenska kommunförbundet har delat in Sveriges kom muner i nio olika grupper efter strukturella egenskaper som exempelvis befolkningsstorlek och näringslivsstruktur. För att få mer rättvisa jämförelser bör man ta hänsyn till indelningen och jämföra kommuner inom samma kommungrupp med varandra. För att kunna göra detta måste man ibland gå utanför Göteborgsregionens kommuner. För detta ändamål hänvisas till Skolverkets rapporter som finns tillgängliga under adress www. skolverket.se/fakta/statistik. Kommungruppsindelningen för GR-kommunerna ser ut på följande sätt: Storstad: Göteborg Förortskommun: Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Öckerö Medelstor stad: Alingsås Större övrig kommun: Stenungsund Mindre övrig kommun: Tjörn Industrikommun: Lilla Edet 5

6 Förskola (kostnad per inskrivet barn) Förskoleklass (kostnad per elev) 6 Kommunen är enligt Skollagen skyldig att tillhandahålla barnomsorg i form av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för barn i åldrarna 1-12 år i den utsträckning som behövs för att föräldrarna ska kunna arbeta eller studera eller om barnet har ett eget behov av verksamheten. Skyldigheten att erbjuda förskoleverksamhet har utökats under senare år till att gälla även föräldrar som är arbetslösa eller föräldralediga. Förskolans kostnader har varit relativt stabila mellan år 1997 och 2001, men under 2002 har kostnaden i riket ökat med nästan 8 procent. Detta år infördes maxtaxereformen och antalet barn i förskolan ökade med 3,6 procent. Kostnaderna har emellertid ökat ännu mer än barnantalet, i genomsnitt 3,8 procent. Under 2002 var 81 procent av rikets alla barn 1-5 år, inskrivna i förskola eller familjedaghem. DIAGRAM 1 Förskoleklassen är en egen skolform. Grundskolans läroplan Lpo 94 gäller även förskoleklassen. Utbildningen i förskoleklass ska därmed ses som det första steget mot läroplanens mål. Förskoleklassen är obligatorisk att anordna för kommunen och innebär att alla sexåringar ska erbjudas plats minst 525 timmar. För barnen är deltagandet frivilligt. Jämfört med år 2001 har det totala antalet elever som är inskrivna i förskoleklass minskat med 4 procent i riket. De närmaste tre åren förväntas antalet elever minska ytterligare på grund av att antalet sexåringar minskar. En ökning beräknas inträffa först då barn födda år 2000 börjar i förskoleklass. DIAGRAM 2 Kommentar: Diagrammet visar totalkostnaden för förskola för barn i åldrarna 1-5 år. I kostnaden ingår administration, lokalkostnad, kapitalkostnad, löner och personalomkostnader. Dessutom ingår kommunala bidrag till enskilda anordnare. Totalkostnaden har sedan dividerats med genomsnittligt antal inskrivna barn. Diagrammet visar på stor variation mellan GR-kommunerna. Den högsta kostnaden per inskrivet barn har Göteborg och Tjörn (96 800) och den lägsta kostnaden har Lerum (77 600). Kommentar: På grund av att förskoleklassen på många håll är integrerad, såväl personal- som lokalmässigt, med grundskola och fritidshem har uppgiftslämnarna tvingats att göra skattningar och schablonmässiga fördelningar av kostnader för både personal och lokaler. Resultaten för förskoleklass bör därför tolkas med viss försiktighet.

7 Grundskola (kostnad per elev) Kostnaden för den kommunala grundskolan i riket har fortsatt att öka under 2002 med ungefär 3 procent. Vid en jämförelse längre tillbaka i tiden, mellan åren 1991 och 2002, har kostnaden per elev i grundskolan ökat med ungefär 5 procent eller kronor per elev. Det är främst kostnaden för undervisning som påverkar den totala kostnaden. Under den första halvan av 1990-talet minskade undervisningskostnaden, främst på grund av att lärartätheten minskade. Sedan 1997 har undervisningskostnaderna ökat med 24 procent. Kostnadsökningen har dock inte medfört någon markant högre DIAGRAM 3 lärartäthet utan beror istället till stor del på en högre lönenivå inom sektorn. Skillnader mellan kommuner när det gäller kostnad per elev beror såväl på strukturella faktorer som på kommunernas egna prioriteringar. De strukturella faktorerna kan förklaras av ekonomiska, sociala, geografiska och demografiska förhållanden. Jämför man olika kommungruppers genomsnittliga kostnader för skolan visar det sig att dessa är högst i gruppen Storstad. Detta hänger samman med att där finns fler elever som behöver undervisning i modersmål och svenska som andraspråk. Dessutom är lokalkostnaderna per elev högst i gruppen Storstad medan den är lägst i gruppen Industrikommun. 7 Kommentar: Kostnaden per elev ökade i riket mellan år 2001 och Denna kostnadsökning avspeglar sig i GR-kommunerna där alla utom en redovisar en högre kostnad. I totalkostnaden per elev ingår inte kostnader för skolskjuts och reseersättning. I diagrammet görs en särredovisning mellan kostnader för undervisning och övriga kostnader. Med undervisningskostnad avses främst lönekostnad för lärare samt vikarier. Undervisningskostnaden utgör ungefär hälften av de totala kostnaderna per elev. Skillnaden mellan högsta undervisningskostnad per elev (Göteborg) och lägsta (Lilla Edet) är kr. För kommunerna Härryda och Öckerö saknades uppgift för 2001.

8 Grundskola (lärartäthet och pedagogisk examen) Lärartätheten beräknas som antal lärare (omräknat till heltidstjänster) per 100 elever. I riket uppgick lärartätheten hösten 2002 till 7,9, vilket innebar en högre nivå jämfört med de sex föregående åren. Verksamheten i förskoleklass, grundskola och fritidshem integreras i allt större utsträckning vilket innebär att fler personalkategorier än tidigare kommer in i skolan. Detta gäller framförallt i de lägsta årskurserna. DIAGRAM 4 8 Kommentar: Diagrammet visar antalet lärare i grundskolan med repektive utan pedagogisk examen per 100 elever. Av diagrammet framgår en del variationer mellan kommunerna beträffande dels det totala antalet lärare per 100 elever, dels lärarnas pedagogiska utbildningsbakgrund. Det totala antalet lärare per 100 elever ökade något från året innan i både riket som helhet och i GR-området. Det totala antalet lärare per 100 elever ökade i åtta GR-kommuner, var oförändrat i tre och minskade i två. Antalet lärare med pedagogisk examen per 100 elever var nästan oförändrat för såväl riket som helhet som för GR-området. Den största ökningen av antalet behöriga lärare ägde rum i Ale kommun och den största minskningen i Lilla Edet.

9 DIAGRAM 5 9 Kommentar: Diagrammet förtydligar fördelningen av lärare med respektive utan pedagogisk examen i grundskolan. GR-snittet hade något större andel med pedagogisk examen än riksgenomsnittet. Bland GR-kommunerna hade Alingsås, Mölndal och Tjörn i nämnd ordning störst andel med pedagogisk examen och Lilla Edet störst andel lärare utan pedagogisk examen. Jämfört med året innan minskade andelen lärare med pedagogisk examen något både i riket som helhet och i GR-området.

10 Grundskola (meritvärde årskurs 9) Slutbetyg sätts utifrån de mål som eleverna enligt kursplanerna ska ha uppnått i ämnena i slutet av årskurs 9 och med hjälp av de betygskriterier som fastställts. I juni 2002 fick eleverna i grundskolan för femte gången slutbetyg enligt det nya kunskapsrelaterade betygssystemet. Inför urvalet till gymnasieskolan beräknas elevernas meritvärde. Detta är summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Betygsvärdet för godkänd är 10, väl godkänd 15 och mycket väl godkänd 20. Det högsta möjliga meritvärde som kan uppnås är 320. Högst genomsnittligt meritvärde finns i kommungrupperna Förortskommun och Storstad. Lägst genomsnittligt meritvärde har kommuner med till invånare. DIAGRAM 6 10 FÖR MER INFO: (klicka på Uppföljning och utvärdering) Kommentar: Det genomsnittliga meritvärdet i riket för de elever som slutade årskurs 9 var 203,8 poäng, vilket var något högre än föregående år då meritvärdet var 202,2. För GRkommunerna gemensamt var höjningen större än i riket, 209,7. Partille och Kungsbacka hade högst genomsnittligt meritvärde och Lilla Edet lägst. Det är viktigt att komma ihåg att resultaten i en kommun kan variera mellan åren. En kommun vars elever presterar mindre bra ett år, kan mycket väl ha haft bra resultat föregående år.

11 Grundskola (behörighet årskurs 9) För att vara behörig till gymnasieskolans nationella och specialutformade program krävs lägst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska. I de ämnen som krävs för behörighet var det vanligast att eleven saknade betyg i matematik. För de elever som saknar behörighet finns det individuella programmet. DIAGRAM 7 11 Kommentar: I landet som helhet var det 89,4 procent som uppnådde behörighet till gymnasieskolans nationella och specialutformade program. Detta var en förbättring jämfört med tidigare år. GRkommunerna tillsammans uppvisade ett ännu bättre resultat då 90,5 procent av eleverna blev behöriga. En del variationer mellan kommunerna förekommer. Kungsbacka har störst andel behöriga elever och Lilla Edet och Göteborg minst.

12 Gymnasieskola (kostnad per elev) Gymnasieutbildning anordnas av kommun, landsting eller i fristående skolor. Den innefattar 17 nationella program samt specialutformade och individuella program. Kommunen är skyldig att erbjuda utbildning på individuella program för de elever som inte tagits in på DIAGRAM 8 ett nationellt eller specialutformat program fram till det år de fyller 20 år. Inom GR finns ett samverkansavtal för gymnasieskolan som 2002/2003 gav alla elever möjlighet att söka gymnasieskola fritt inom regionen, oavsett var man är bosatt. Det individuella programmet är dock undantaget i samverkansavtalet. I diagrammet nedan redovisas kostnaden för skolkommunen. 12 Kommentar: Diagrammet visar skolkommunens genomsnittskostnad per gymnasieelev i kommunens skolor. Skillnaden i kostnaden per elev varierar stort beroende på vilka program som kommunen erbjuder. Den totala kostnaden ökade jämfört med året innan i såväl GR-området som i riket totalt. Ökningen var större i GR-området. Samtliga kommuner fick ökade kostnader utom två (Stenungsund och Ale).Ökningarna var ungefär lika stora för undervisningskostnaden och övriga kostnader i såväl GR-snittet som i rikets genomsnitt. Störst förändring av fördelningen mellan de båda kostnadsslagen bland GR-kommunerna ägde rum i Tjörn där övriga kostnader ökade kraftigt. Lilla Edets kommun har ingen gymnasieskola (förutom individuella programmet) och saknas därför i diagrammet. Öckerös gymnasieskolas verksamhet var mycket begränsad de aktuella åren och är därför inte medtagen. För Härryda kommun saknas uppgift för år 2001.

13 Gymnasieskola 2002, genomsnittlig betygspoäng, jämförelse med 2001 Elever som slutade gymnasieskolan läsåret 2001/2002 är den sjätte kullen som fått slutbetyg enligt det nya betygssystemet. Detta innebär att de fått bokstavsbetyg enligt en målrelaterad skala. Betygspoängen räknas enligt Högskoleverkets modell för meritvärdering av slutbetyg vid intagning till högre utbildning. Alla betygssatta kurser är medräknade, där kursens poäng multiplicerats med vikt för betyg (IG= 0, G= 10, VG= 15, MVG= 20) samt dividerats med poängsumman för respektive nationellt program. I riket är den genomsnittliga betygspoängen högre i kommungrupperna Storstad, Förortskommun och Större stad medan den är lägre i kommungrupperna Industrikommun och Mindre övrig kommun. Vid jämförelser mellan olika kommuner är det viktigt att notera att den genomsnittliga betygspoängen i små kommuner är baserad på ett litet antal elever. Detta innebär att enskilda elevers resultat påverkar den genomsnittliga betygspoängen i högre grad än vad som är fallet för kommuner med ett större antal elever. DIAGRAM 9 13 Kommentar: Diagrammet visar skolkommunens genomsnittliga betygspoäng. Jämfört med året innan ökade snittet för GR-området något, vilket också gällde snittet för riket som helhet. Det är god överensstämmelse mellan de båda snitten. Det höga snittvärdet för Öckerö kommun förklaras av att kommunen hade en utbildning med ett litet antal elever. Eftersom programmet är eftertraktat krävs höga betyg för att komma in på utbildningen. Detta förhållande avspeglar sig i betygspoängen för kommunen. Även Tjörn har en gymnasieskola med ett litet antal elever. Ingångsvärdena för att komma in på utbildningen är där lägre och detta slår även här igenom i betygspoängen. Lilla Edets kommun saknar gymnasieskola (förutom individuella programmet) och finns därför inte med i diagrammet.

14 Gymnasieskola: Andel avgångselever som är behöriga till universitet och högskola, procent Grundläggande behörighet till universitet och högskola har den som i slutbetyg från nationellt eller specialutformat program har lägst betyget Godkänd på minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för fullständigt program. Variationen mellan kommuner i riket är stor. Andelen 20-åringar med grundläggande universitetsbehörighet är minst i kommungruppen Storstäder och Förortskommuner och störst i kommungruppen Större stad. DIAGRAM FÖR MER INFO: (klicka på Uppföljning och utvärdering) Kommentar: Diagrammet visar andel avgångselever per skolkommun som är behöriga till universitet och högskola. Jämfört med året innan gick snittet upp något för både GR-området och riket som helhet. Rikets genomsnitt är dessutom något högre. Det är betydande skillnader mellan kommunerna även inom GR-området. I Öckerö är 100 procent av eleverna behöriga och i Göteborg 79 procent. Man bör vid denna jämförelse ta hänsyn till att Öckerö har en mycket liten gymnasieskola med ett program som kräver höga betyg vid antagningen.

15 Gymnasieskola: Jämförelse mellan definitivintagningen år 2002 och 2003 inom GR-regionen. Procentandel elever antagna i fristående skolor, i annan kommun eller i hemkommunen. Utbildningsgruppen har sedan 1995 verkat för ett fördjupat samarbete på skol- och utbildningsområdet medlemskommunerna emellan. För gymnasieskolan har ett omfattande samverkansavtal vuxit fram. Läsåret 2002/ 2003 gavs eleverna möjlighet att söka alla program och inriktningar inom regionen, med undantag av det individuella programmet. Ett syfte är att därigenom stimulera elevens fria val. De kommunala gymnasieskolorna får på detta sätt samma premisser som de fristående ifråga om valfriheten. I nedanstående diagram görs en jämförelse mellan intagningen år 2002 och DIAGRAM Kommentar: Andelen elever som togs in i fristående gymnasieskolor ökade marginellt inom GR-regionen. Störst andel har Göteborg och minst andel Tjörn. Närheten till fristående gymnasieskolor har troligen en viss betydelse.

16 16 Gymnasiesärskola - uppföljning av antalet elever Utbildningen inom gymnasiesärskolan ska ge utvecklingsstörda ungdomar en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning. Denna ska så långt det är möjligt motsvara utbildningen inom gymnasieskolan. Utbildningen är fyraårig och yrkesutbildning erbjuds i nationella, specialutformade eller individuella program. Det individuella programmet i gymnasiesärskolan riktar sig främst till elever som inte kan följa utbildningen på ett nationellt eller specialutformat program. Antalet elever inom gymnasiesärskolan har ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden. I riket totalt var elevökningen 69 procent inom gymnasiesärskolan medan antalet elever inom gymnasieskolan ökade med 4 procent för samma tioårsperiod. En orsak till denna ökning är att skolformen blivit mer accepterad. En annan är kommunaliseringen av skolan, som bidragit till att närheten till särskolan ökat. På så vis har det blivit lättare för elever och föräldrar att välja. Inom GR finns sedan 2001/2002 ett samverkansavtal för gymnasiesärskolan. Enligt detta finns två avstämningsdatum: 15 oktober och 15 februari, där elevantalet rapporteras. Nedanstående redovisning (Diagram 12) avser 15 oktober 2003: Gymnasiesärskola uppföljning av elever ett år efter avslutad gymnasiesärskoleutbildning Enligt samverkansavtalet för gymnasiesärskolan ska varje kommun redovisa vad eleverna gör ett år efter att de lämnat gymnasiesärskolan. Redovisningen nedan avser de elever som slutade sin utbildning i juni elever avslutade sin utbildning inom gymnasiesärskolans nationella, specialutformade eller individuella program i juni 2002: 62 av dessa finns idag inom Daglig verksamhet, 17 har någon form av Lönebidragstjänst, 10 personer har arbetspraktik eller andra åtgärder beslutade av Arbetsförmedlingen, 7 har fortsatt på Folkhögskola. Förklaring: Daglig verksamhet är de insatser som ges enligt Lag om Stöd och Service (LSS) till vissa funktionshindrade. Insatsen består av stöd i den dagliga sysselsättningen och syftar till ökad självständighet och ökat deltagande i samhället. Lönebidragstjänst är en form av anställning där staten betalar en del av lönen. DIAGRAM 12

17 Kommunal vuxenutbildning kostnad per heltidsstuderande elev Kommunal vuxenutbildning består av grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning samt påbyggnadsutbildning. Antalet studerande inom kommunal vuxenutbildning har sedan 1992/1993 påverkats av statens satsningar på utbildning för arbetslösa och kortutbildade, Kunskapslyftet. Under år 2001 finansierade staten 52 procent av den kommunala vuxenutbildningsverksamheten genom Kunskapslyftet. Kommunerna har valt att upphandla en allt större del av utbildningen från andra utbildningsanordnare, till exempel från studieförbund, folkhögskolor eller privata utbildningsföretag. DIAGRAM 13 FÖR MER INFO: (klicka på Uppföljning och utvärdering) 17 Kommentar: Diagrammet redovisar totalkostnaden dividerat med antal heltidsstuderande med kommunal utbildningsanordnare. I totalkostnaden ingår kostnader för undervisning, läromedel, utrustning, skolbibliotek, elevvård, lokaler samt övriga kostnader. Det vägda GR-snittet är något lägre än medianen för riket. Stora variationer mellan kommunerna förekommer där Öckerö och Härryda har den högsta kostnaden och Stenungsund den lägsta. Endast utbildningar med kommunen som utbildningsanordnare är inräknade.

18 20-åringars utbildning år 2002 Ett av de regionalpolitiska utbildningsmålen inom Göteborgsregionen anger att alla invånare födda 1980 eller senare ska erhålla gymnasial utbildning, med hänsyn tagen till att tiden för att uppnå detta är individuell. Nedanstående diagram visar dels andelen 20-åringar som nått detta mål, dels andelen som har grundläggande behörighet till högskola. Redovisningen utgår från den kommun där 20-åringen är folkbokförd. DIAGRAM Kommentar: Diagrammet visar att det finns variation mellan kommunerna inom GR-området dels beträffande andelen 20-åringar med slutbetyg från gymnasieskola dels grundläggande behörighet till högskola. Störst andel 20-åringar med slutbetyg från gymnasieskola har Härryda (79 procent) och Kungsbacka (78 procent). Minst andel har Stenungsund (60 procent). Störst andel behöriga till högskola har Öckerö (66 procent) och minst andel har Tjörn (53 procent).

19 Andel 30-åringar med eftergymnasial utbildning I de regionalpolitiska utbildningsmålen inom Göteborgsregionen anges att minst 50 procent av invånarna i regionen, födda 1983 eller senare, ska ha genomfört eftergymnasial utbildning cirka 12 år efter avslutade gymnasiestudier. Med eftergymnasial utbildning menas all avslutad utbildning som kräver gymnasiekompetens vid antagningen. Exempel på sådan utbildning är påbyggnadskurser, högskole- eller universitetsutbildning samt forskarutbildning. DIAGRAM Kommentar: Diagrammet visar att andelen 30-åringar med eftergymnasial utbildning har ökat i såväl riket som i GRkommunerna totalt. GR-snittet är högre än riksgenomsnittet. Variationen är stor mellan kommunerna. Göteborg har den största andelen 30-åringar med eftergymnasial utbildning och Lilla Edet den minsta. En förklaring till detta kan vara att storstaden är mer attraktiv som bostadsort efter avslutad utbildning. Efterfrågan på högutbildad arbetskraft är större där och viljan att bo kvar på utbildningsorten har troligen en viss betydelse.

20 Attityder till skolan Det förtroende för skolan som medborgarna känner kan ses som ett övergripande uttryck för hur väl skolan bedöms fungera. Kommuninvånarnas attityder till grundskolan har hämtats från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. De genomför årligen opinionsundersökningar med hjälp av frågeformulär. Varje år tillfrågas personer från 15 till 80 år genom ett obundet slumpmässigt urval. Nedanstående diagram visar ett genomsnitt för de lämnade svaren under en fyraårsperiod. Den variabel som redovisas är: Vad anser du om servicen i din kommun ifråga om kommunal grundskola? DIAGRAM Kommentar: Det förekommer en betydande variation ifråga om nöjdhet med grundskolan mellan kommunernas invånare. Från drygt 20 procent mycket eller ganska nöjda (Göteborg) till 45 procent (Tjörn). Även andelarna mycket och ganska missnöjda varierade en del. Från drygt 24 procent mycket och ganska missnöjda (Lilla Edet) till 5 procent (Tjörn).

21 Strukturell faktor andel lågutbildade av befolkningen Andelen lågutbildade invånare i de yrkesverksamma åldrarna är en av de strukturella faktorer för kommunerna som redovisas i Skolverkets statistik. Med lågutbildad menas att individen har grundskola eller folkskola som högsta utbildning. DIAGRAM Kommentar: GR-området har något mindre andel lågutbildade invånare än riket totalt. Jämfört med året innan minskade snittet svagt i GR-området som helhet och mer i riket som helhet. Sex av kommunerna hade minskningar som uppgick till en hel procentenhet. Lilla Edets kommun avviker mest från GRsnittet. Förklaringen till detta kan vara att Lilla Edet är den enda kommun inom GR som hör till kommungruppen Industrikommun. Denna grupp har genomsnittligt en större andel lågutbildade invånare.

22 Strukturell faktor medelinkomst i GR-kommunerna 2001 Inkomst är ett vanligt mått på välfärd. Det finns olika sätt att beskriva ekonomisk standard; här redovisas medelinkomsten. Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Uppgifterna avser inkomståret DIAGRAM Kommentar: Diagrammet visar medelinkomsten i GR-kommunerna Siffrorna inom parentes efter varje kommuns namn visar rang efter samtliga kommuner i riket. Diagrammet visar att medelinkomsten för hela riket är 194 tkr/år. De kommuner inom GR som hamnar under detta genomsnitt är Lilla Edet (183 tkr), Alingsås (191 tkr) och Göteborg (192 tkr). Övriga kommuner är över genomsnittet. Kungsbacka är den kommun som hamnar högst (228 tkr/år).

23 FÖR MER INFO: (klicka på Uppföljning och utvärdering) 23

24 Goda GRannar. Göteborgsregionens kommunalförbund GR är en samarbetsorganisation för tretton kommuner i Västsverige. Tillsammans har medlemskommunerna cirka invånare. Förbundets uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. GR arbetar med frågor inom bl a följande områden: regionplanering, miljö, trafik, arbetsmarknad, välfärd och socialtjänst, kompetensutveckling, utbildning och forskning. GRs förbundsfullmäktige har 89 ledamöter och förbundsstyrelsen 22 ledamöter och 11 suppleanter. Verksamheten vid GR finansieras dels genom årsavgifter från medlemskommunerna (cirka 35 procent) och dels genom intäkter från konferens- och utbildningsarrangemang, utredningsarbete eller olika sambrukserbjudanden till medlemskommunerna. Besök Gårdavägen 2 Post Box 5073, Göteborg Tel Fax e-post gr@gr.to