Nyckeltal. uppföljning och utvärdering inom skolan

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nyckeltal. uppföljning och utvärdering inom skolan"

Transkript

1 Nyckeltal uppföljning och utvärdering inom skolan 2004

2 Innehåll Förord... 3 Utbildningsgruppen en kort presentation... 4 Om källmaterialet... 5 Om uppföljning och utvärdering... 5 Kommungrupperingar Förskola (kostnad per inskrivet barn)... 6 Förskoleklass (kostnad per elev)... 6 Grundskola (kostnad per elev)... 7 Grundskola (lärartäthet och pedagogisk examen)... 8 Grundskola (meritvärde årskurs 9) Grundskola (behörighet årskurs 9) Gymnasieskola (kostnad per elev) Gymnasieskola 2002, genomsnittlig betygspoäng, jämförelse med Gymnasieskola: Andel avgångselever som är behöriga till universitet och högskola, procent Gymnasieskola: Jämförelse mellan definitivintagningen år 2002 och 2003 inom GR-regionen. Procentandel elever antagna i fristående skolor, i annan kommun eller i hemkommunen Gymnasiesärskola - uppföljning av antalet elever Gymnasiesärskola - uppföljning av elever ett år efter avslutad gymnasiesärskoleutbildning Kommunal vuxenutbildning kostnad per heltidsstuderande elev åringars utbildning år Andel 30-åringar med eftergymnasial utbildning Attityder till skolan Strukturell faktor andel lågutbildade av befolkningen Strukturell faktor medelinkomst i GR-kommunerna

3 Förord Intresset för barns, ungas och vuxnas lärande är stort. Insikten att gynnsamma villkor för lärande är nära kopplade till utvecklingen av välfärden, bidrar till det ökade intresset. Kraven på förnyelse, högre effektivitet och kvalitetsförbättringar i utbildningssystemen är stora. För att öka måluppfyllelsen och kvaliteten inom skolan är det viktigt att verksamheten följs upp och utvärderas. Genom Göteborgsregionens kommunalförbunds verksamhet kring uppföljning och utvärdering på utbildningsområdet ges förutsättningar för ett mer intensivt kvalitetsarbete. Nyckeltal kring organisation, kostnader och resultat samt relationerna mellan dessa faktorer kan fungera som underlag för diskussion och reflektion om den egna verksamheten i kommunen eller kommuner emellan. Nyckeltal uppföljning och utvärdering inom skolan 2004 är tänkt att stimulera denna viktiga process. Utöver denna rapport finns ytterligare data och information om skolverksamheten i GRs tretton medlemskommuner på Uppföljning och utvärdering. 3 Göteborg den 20 april 2004 Frank Andersson Ordförande i Utbildningsgruppen Ingegerd Löfqvist Vice ordförande i Utbildningsgruppen

4 Utbildningsgruppen en kort presentation 4 Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. Tillsammans har medlemskommunerna invånare. Förbundets uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och att vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. Om GR kan du läsa på Utbildningsgruppen är GRs politiska ledningsgrupp för regionala satsningar kring det livslånga lärandet. Målgrupper är personal och elever på skolor, skolledare samt tjänstemän och förtroendevalda i kommuner och samarbetet omfattar idag alla skolformer från förskola till vuxenutbildning. Nedan följer några rader som kort presenterar Utbildningsgruppen och dess verksamhet. På samt på finns mer information. SATSNINGAR PÅ DET LIVSLÅNGA LÄRANDET EN REGIONAL FRAMGÅNGSFAKTOR Utbildningsgruppens arbete tar sin utgångspunkt i det faktum att Göteborgsregionen är en näringsgeografiskt sammanhängande region. Utbildningslandskapet blir alltmer integrerat. Genom att samverka och samarbeta över kommungränser och mellan olika huvudmän och organisationer skapas förutsättningar för att Göteborgsregionen skall förbli en dynamisk region. Detta gäller inte minst på det livslånga lärandets område. Motiven för det regionala samarbetet på utbildningsområdet hämtar alltså sin kraft i konstaterandet att satsningar på utbildning och kompetensutveckling, på det livslånga lärandet, är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för en region/ett land. De är centrala i skapandet av hållbart välstånd. REGIONAL SAMVERKAN BIDRAR TILL KVALITETSUTVECKLING OCH KOSTNADSEFFEKTIVITET Utbildningsinvesteringar är dock kostnadskrävande och kvalificerade satsningar, där regional samverkan inom utbildningssystemen bidrar till att skapa högre kvalitet till lägre kostnader. Samverkan inom ramen för GR grundas därmed på att den ger kommunerna och regionen uppenbara mervärden såsom: Arena för sambruk Regionen som helhet utgör ett större underlag än varje enskild kommun för att tillhandahålla bredd, djup och kvalitet i olika former av service till regionens utbildningsanordnare. Bland Utbildningsgruppens verksamhetsområden ingår till exempel kompetensutveckling i form av seminarier och kurser, sambruk och service på läromedelsområdet, skapande av kontakter mellan skola och arbetsliv samt ett ansvar för gymnasieintagningen i Göteborgsregionen. Katalysator forum för idé- och erfarenhetsutbyte Spjutspetskunnande och goda exempel i enskilda kommuner kan i det regionala samarbetet göras tillgängliga för och tillämpbara i övriga kommuner i regionen. I detta sammanhang spelar de många nätverk som administreras av GR stor roll. Regional styrka Regionens samlade tyngd ger större genomslag mot omvärlden i utbildningsfrågor, där kommunerna har gemensamma intressen att bevaka, än vad dessa skulle kunna åstadkomma genom enskilt agerande. Saxat ur Gymnasiekommitténs slutbetänkande: GR har sedan starten 1995 på ett för Sverige unikt sätt utvecklat en regional samverkan på utbildningsområdet i de 13 kommuner som ingår i GR.

5 Om källmaterialet De statistiska uppgifterna är till största delen hämtade från det nationella uppföljningssystemet för skolsektorn och bygger på uppgifter som rapporterats in av skolhuvudmännen till Statistiska Centralbyrån (SCB). Uppgifterna i denna folder gäller år 2002 och som jämförelse år Tidsförskjutningen av källmaterialet beror på insamlingstid och kvalitetssäkring av källdata på SCB och i varje kommun. Vår redovisning återger källornas uppgifter utan förändringar. Framställningen är dock avgränsad till de 13 GR-kommunerna. I jämförande syfte har vi också räknat fram summan för alla kommuner i GR, alternativt ett vägt snittal. Att snittalen är vägda innebär att respektive kommuns storlek slår igenom. Täljaren består av en summa i vilken varje kommuns värde är multiplicerat med det antal individer/enheter i kommunen som värdet avser. Nämnaren utgörs av summan av alla individer/enheter som är inräknade i täljaren. Uppgifter om resurser eller resultat från enskilda utbildningsanordnare som exempelvis friskolor, studieförbund eller privata utbildningsföretag är ej medtagna i denna redovisning. Med begreppet skolkommun avses den kommun där skolan är belägen och innefattar samtliga elever i kommunens skola, oavsett var de är folkbokförda. Dessutom finns uppgifter för riket som helhet i form av max- och minvärden samt rikets median. Attityder till skolan är hämtade från undersökningen Samhälle Opinion Massmedia Västra Götaland, förkortad Väst-SOM. Den genomförs årligen av SOMinstitutet vid Göteborgs universitet. De tillfrågade utgör ett urval om cirka 3 promille av befolkningen. Antalet tillfrågade i varje kommun blir därmed så litet, bortsett från Göteborg, att uppgifter för enskilda år inte kan redovisas. De presenterade uppgifterna summerar resultaten från de fyra senaste undersökningarna, som gjordes åren Eftersom attityder ändras över tid är det viktigt för läsaren att vara medveten om att det är snittvärden för en fyraårsperiod som redovisas. Om uppföljning och utvärdering Utbildningsgruppen inom GR har fattat beslut om att skapa en resurs för uppföljning och utvärdering. Syftet är att fortlöpande följa upp och utvärdera de regionalpolitiska utbildningsmålen samt samverkansavtalen inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Inom GR Utbildning finns sedan 2002 denna funktion för Uppföljning och Utvärdering. Resultatet av arbetet presenteras kontinuerligt under rubriken Uppföljning och utvärdering på webbplatsen Denna broschyr är ett litet urval på vad som finns på denna webbplats och syftar till att göra den mer känd och använd i våra medlemskommuner. GR Utbildning svarar för det kontinuerliga arbetet inom Uppföljning och Utvärdering. En arbetsgrupp som består av representanter från kommunerna deltar aktivt i utvecklingen av arbetsområdet. Arbetsgruppen består av Andréas Mårtensson (Mölndal), Göran Ohlsson (Göteborg), Ingibjörg P. Olofsson (Härryda), Rachel Törnell (Alingsås), Margrethe Kristensson (GR Utbildning) och Carl Heath (GR Utbildning). Kontakt: (Uppföljning och utvärdering) Kommungrupperingar Svenska kommunförbundet har delat in Sveriges kom muner i nio olika grupper efter strukturella egenskaper som exempelvis befolkningsstorlek och näringslivsstruktur. För att få mer rättvisa jämförelser bör man ta hänsyn till indelningen och jämföra kommuner inom samma kommungrupp med varandra. För att kunna göra detta måste man ibland gå utanför Göteborgsregionens kommuner. För detta ändamål hänvisas till Skolverkets rapporter som finns tillgängliga under adress www. skolverket.se/fakta/statistik. Kommungruppsindelningen för GR-kommunerna ser ut på följande sätt: Storstad: Göteborg Förortskommun: Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Öckerö Medelstor stad: Alingsås Större övrig kommun: Stenungsund Mindre övrig kommun: Tjörn Industrikommun: Lilla Edet 5

6 Förskola (kostnad per inskrivet barn) Förskoleklass (kostnad per elev) 6 Kommunen är enligt Skollagen skyldig att tillhandahålla barnomsorg i form av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för barn i åldrarna 1-12 år i den utsträckning som behövs för att föräldrarna ska kunna arbeta eller studera eller om barnet har ett eget behov av verksamheten. Skyldigheten att erbjuda förskoleverksamhet har utökats under senare år till att gälla även föräldrar som är arbetslösa eller föräldralediga. Förskolans kostnader har varit relativt stabila mellan år 1997 och 2001, men under 2002 har kostnaden i riket ökat med nästan 8 procent. Detta år infördes maxtaxereformen och antalet barn i förskolan ökade med 3,6 procent. Kostnaderna har emellertid ökat ännu mer än barnantalet, i genomsnitt 3,8 procent. Under 2002 var 81 procent av rikets alla barn 1-5 år, inskrivna i förskola eller familjedaghem. DIAGRAM 1 Förskoleklassen är en egen skolform. Grundskolans läroplan Lpo 94 gäller även förskoleklassen. Utbildningen i förskoleklass ska därmed ses som det första steget mot läroplanens mål. Förskoleklassen är obligatorisk att anordna för kommunen och innebär att alla sexåringar ska erbjudas plats minst 525 timmar. För barnen är deltagandet frivilligt. Jämfört med år 2001 har det totala antalet elever som är inskrivna i förskoleklass minskat med 4 procent i riket. De närmaste tre åren förväntas antalet elever minska ytterligare på grund av att antalet sexåringar minskar. En ökning beräknas inträffa först då barn födda år 2000 börjar i förskoleklass. DIAGRAM 2 Kommentar: Diagrammet visar totalkostnaden för förskola för barn i åldrarna 1-5 år. I kostnaden ingår administration, lokalkostnad, kapitalkostnad, löner och personalomkostnader. Dessutom ingår kommunala bidrag till enskilda anordnare. Totalkostnaden har sedan dividerats med genomsnittligt antal inskrivna barn. Diagrammet visar på stor variation mellan GR-kommunerna. Den högsta kostnaden per inskrivet barn har Göteborg och Tjörn (96 800) och den lägsta kostnaden har Lerum (77 600). Kommentar: På grund av att förskoleklassen på många håll är integrerad, såväl personal- som lokalmässigt, med grundskola och fritidshem har uppgiftslämnarna tvingats att göra skattningar och schablonmässiga fördelningar av kostnader för både personal och lokaler. Resultaten för förskoleklass bör därför tolkas med viss försiktighet.

7 Grundskola (kostnad per elev) Kostnaden för den kommunala grundskolan i riket har fortsatt att öka under 2002 med ungefär 3 procent. Vid en jämförelse längre tillbaka i tiden, mellan åren 1991 och 2002, har kostnaden per elev i grundskolan ökat med ungefär 5 procent eller kronor per elev. Det är främst kostnaden för undervisning som påverkar den totala kostnaden. Under den första halvan av 1990-talet minskade undervisningskostnaden, främst på grund av att lärartätheten minskade. Sedan 1997 har undervisningskostnaderna ökat med 24 procent. Kostnadsökningen har dock inte medfört någon markant högre DIAGRAM 3 lärartäthet utan beror istället till stor del på en högre lönenivå inom sektorn. Skillnader mellan kommuner när det gäller kostnad per elev beror såväl på strukturella faktorer som på kommunernas egna prioriteringar. De strukturella faktorerna kan förklaras av ekonomiska, sociala, geografiska och demografiska förhållanden. Jämför man olika kommungruppers genomsnittliga kostnader för skolan visar det sig att dessa är högst i gruppen Storstad. Detta hänger samman med att där finns fler elever som behöver undervisning i modersmål och svenska som andraspråk. Dessutom är lokalkostnaderna per elev högst i gruppen Storstad medan den är lägst i gruppen Industrikommun. 7 Kommentar: Kostnaden per elev ökade i riket mellan år 2001 och Denna kostnadsökning avspeglar sig i GR-kommunerna där alla utom en redovisar en högre kostnad. I totalkostnaden per elev ingår inte kostnader för skolskjuts och reseersättning. I diagrammet görs en särredovisning mellan kostnader för undervisning och övriga kostnader. Med undervisningskostnad avses främst lönekostnad för lärare samt vikarier. Undervisningskostnaden utgör ungefär hälften av de totala kostnaderna per elev. Skillnaden mellan högsta undervisningskostnad per elev (Göteborg) och lägsta (Lilla Edet) är kr. För kommunerna Härryda och Öckerö saknades uppgift för 2001.

8 Grundskola (lärartäthet och pedagogisk examen) Lärartätheten beräknas som antal lärare (omräknat till heltidstjänster) per 100 elever. I riket uppgick lärartätheten hösten 2002 till 7,9, vilket innebar en högre nivå jämfört med de sex föregående åren. Verksamheten i förskoleklass, grundskola och fritidshem integreras i allt större utsträckning vilket innebär att fler personalkategorier än tidigare kommer in i skolan. Detta gäller framförallt i de lägsta årskurserna. DIAGRAM 4 8 Kommentar: Diagrammet visar antalet lärare i grundskolan med repektive utan pedagogisk examen per 100 elever. Av diagrammet framgår en del variationer mellan kommunerna beträffande dels det totala antalet lärare per 100 elever, dels lärarnas pedagogiska utbildningsbakgrund. Det totala antalet lärare per 100 elever ökade något från året innan i både riket som helhet och i GR-området. Det totala antalet lärare per 100 elever ökade i åtta GR-kommuner, var oförändrat i tre och minskade i två. Antalet lärare med pedagogisk examen per 100 elever var nästan oförändrat för såväl riket som helhet som för GR-området. Den största ökningen av antalet behöriga lärare ägde rum i Ale kommun och den största minskningen i Lilla Edet.

9 DIAGRAM 5 9 Kommentar: Diagrammet förtydligar fördelningen av lärare med respektive utan pedagogisk examen i grundskolan. GR-snittet hade något större andel med pedagogisk examen än riksgenomsnittet. Bland GR-kommunerna hade Alingsås, Mölndal och Tjörn i nämnd ordning störst andel med pedagogisk examen och Lilla Edet störst andel lärare utan pedagogisk examen. Jämfört med året innan minskade andelen lärare med pedagogisk examen något både i riket som helhet och i GR-området.

10 Grundskola (meritvärde årskurs 9) Slutbetyg sätts utifrån de mål som eleverna enligt kursplanerna ska ha uppnått i ämnena i slutet av årskurs 9 och med hjälp av de betygskriterier som fastställts. I juni 2002 fick eleverna i grundskolan för femte gången slutbetyg enligt det nya kunskapsrelaterade betygssystemet. Inför urvalet till gymnasieskolan beräknas elevernas meritvärde. Detta är summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Betygsvärdet för godkänd är 10, väl godkänd 15 och mycket väl godkänd 20. Det högsta möjliga meritvärde som kan uppnås är 320. Högst genomsnittligt meritvärde finns i kommungrupperna Förortskommun och Storstad. Lägst genomsnittligt meritvärde har kommuner med till invånare. DIAGRAM 6 10 FÖR MER INFO: (klicka på Uppföljning och utvärdering) Kommentar: Det genomsnittliga meritvärdet i riket för de elever som slutade årskurs 9 var 203,8 poäng, vilket var något högre än föregående år då meritvärdet var 202,2. För GRkommunerna gemensamt var höjningen större än i riket, 209,7. Partille och Kungsbacka hade högst genomsnittligt meritvärde och Lilla Edet lägst. Det är viktigt att komma ihåg att resultaten i en kommun kan variera mellan åren. En kommun vars elever presterar mindre bra ett år, kan mycket väl ha haft bra resultat föregående år.

11 Grundskola (behörighet årskurs 9) För att vara behörig till gymnasieskolans nationella och specialutformade program krävs lägst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska. I de ämnen som krävs för behörighet var det vanligast att eleven saknade betyg i matematik. För de elever som saknar behörighet finns det individuella programmet. DIAGRAM 7 11 Kommentar: I landet som helhet var det 89,4 procent som uppnådde behörighet till gymnasieskolans nationella och specialutformade program. Detta var en förbättring jämfört med tidigare år. GRkommunerna tillsammans uppvisade ett ännu bättre resultat då 90,5 procent av eleverna blev behöriga. En del variationer mellan kommunerna förekommer. Kungsbacka har störst andel behöriga elever och Lilla Edet och Göteborg minst.

12 Gymnasieskola (kostnad per elev) Gymnasieutbildning anordnas av kommun, landsting eller i fristående skolor. Den innefattar 17 nationella program samt specialutformade och individuella program. Kommunen är skyldig att erbjuda utbildning på individuella program för de elever som inte tagits in på DIAGRAM 8 ett nationellt eller specialutformat program fram till det år de fyller 20 år. Inom GR finns ett samverkansavtal för gymnasieskolan som 2002/2003 gav alla elever möjlighet att söka gymnasieskola fritt inom regionen, oavsett var man är bosatt. Det individuella programmet är dock undantaget i samverkansavtalet. I diagrammet nedan redovisas kostnaden för skolkommunen. 12 Kommentar: Diagrammet visar skolkommunens genomsnittskostnad per gymnasieelev i kommunens skolor. Skillnaden i kostnaden per elev varierar stort beroende på vilka program som kommunen erbjuder. Den totala kostnaden ökade jämfört med året innan i såväl GR-området som i riket totalt. Ökningen var större i GR-området. Samtliga kommuner fick ökade kostnader utom två (Stenungsund och Ale).Ökningarna var ungefär lika stora för undervisningskostnaden och övriga kostnader i såväl GR-snittet som i rikets genomsnitt. Störst förändring av fördelningen mellan de båda kostnadsslagen bland GR-kommunerna ägde rum i Tjörn där övriga kostnader ökade kraftigt. Lilla Edets kommun har ingen gymnasieskola (förutom individuella programmet) och saknas därför i diagrammet. Öckerös gymnasieskolas verksamhet var mycket begränsad de aktuella åren och är därför inte medtagen. För Härryda kommun saknas uppgift för år 2001.

13 Gymnasieskola 2002, genomsnittlig betygspoäng, jämförelse med 2001 Elever som slutade gymnasieskolan läsåret 2001/2002 är den sjätte kullen som fått slutbetyg enligt det nya betygssystemet. Detta innebär att de fått bokstavsbetyg enligt en målrelaterad skala. Betygspoängen räknas enligt Högskoleverkets modell för meritvärdering av slutbetyg vid intagning till högre utbildning. Alla betygssatta kurser är medräknade, där kursens poäng multiplicerats med vikt för betyg (IG= 0, G= 10, VG= 15, MVG= 20) samt dividerats med poängsumman för respektive nationellt program. I riket är den genomsnittliga betygspoängen högre i kommungrupperna Storstad, Förortskommun och Större stad medan den är lägre i kommungrupperna Industrikommun och Mindre övrig kommun. Vid jämförelser mellan olika kommuner är det viktigt att notera att den genomsnittliga betygspoängen i små kommuner är baserad på ett litet antal elever. Detta innebär att enskilda elevers resultat påverkar den genomsnittliga betygspoängen i högre grad än vad som är fallet för kommuner med ett större antal elever. DIAGRAM 9 13 Kommentar: Diagrammet visar skolkommunens genomsnittliga betygspoäng. Jämfört med året innan ökade snittet för GR-området något, vilket också gällde snittet för riket som helhet. Det är god överensstämmelse mellan de båda snitten. Det höga snittvärdet för Öckerö kommun förklaras av att kommunen hade en utbildning med ett litet antal elever. Eftersom programmet är eftertraktat krävs höga betyg för att komma in på utbildningen. Detta förhållande avspeglar sig i betygspoängen för kommunen. Även Tjörn har en gymnasieskola med ett litet antal elever. Ingångsvärdena för att komma in på utbildningen är där lägre och detta slår även här igenom i betygspoängen. Lilla Edets kommun saknar gymnasieskola (förutom individuella programmet) och finns därför inte med i diagrammet.

14 Gymnasieskola: Andel avgångselever som är behöriga till universitet och högskola, procent Grundläggande behörighet till universitet och högskola har den som i slutbetyg från nationellt eller specialutformat program har lägst betyget Godkänd på minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för fullständigt program. Variationen mellan kommuner i riket är stor. Andelen 20-åringar med grundläggande universitetsbehörighet är minst i kommungruppen Storstäder och Förortskommuner och störst i kommungruppen Större stad. DIAGRAM FÖR MER INFO: (klicka på Uppföljning och utvärdering) Kommentar: Diagrammet visar andel avgångselever per skolkommun som är behöriga till universitet och högskola. Jämfört med året innan gick snittet upp något för både GR-området och riket som helhet. Rikets genomsnitt är dessutom något högre. Det är betydande skillnader mellan kommunerna även inom GR-området. I Öckerö är 100 procent av eleverna behöriga och i Göteborg 79 procent. Man bör vid denna jämförelse ta hänsyn till att Öckerö har en mycket liten gymnasieskola med ett program som kräver höga betyg vid antagningen.

15 Gymnasieskola: Jämförelse mellan definitivintagningen år 2002 och 2003 inom GR-regionen. Procentandel elever antagna i fristående skolor, i annan kommun eller i hemkommunen. Utbildningsgruppen har sedan 1995 verkat för ett fördjupat samarbete på skol- och utbildningsområdet medlemskommunerna emellan. För gymnasieskolan har ett omfattande samverkansavtal vuxit fram. Läsåret 2002/ 2003 gavs eleverna möjlighet att söka alla program och inriktningar inom regionen, med undantag av det individuella programmet. Ett syfte är att därigenom stimulera elevens fria val. De kommunala gymnasieskolorna får på detta sätt samma premisser som de fristående ifråga om valfriheten. I nedanstående diagram görs en jämförelse mellan intagningen år 2002 och DIAGRAM Kommentar: Andelen elever som togs in i fristående gymnasieskolor ökade marginellt inom GR-regionen. Störst andel har Göteborg och minst andel Tjörn. Närheten till fristående gymnasieskolor har troligen en viss betydelse.

16 16 Gymnasiesärskola - uppföljning av antalet elever Utbildningen inom gymnasiesärskolan ska ge utvecklingsstörda ungdomar en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning. Denna ska så långt det är möjligt motsvara utbildningen inom gymnasieskolan. Utbildningen är fyraårig och yrkesutbildning erbjuds i nationella, specialutformade eller individuella program. Det individuella programmet i gymnasiesärskolan riktar sig främst till elever som inte kan följa utbildningen på ett nationellt eller specialutformat program. Antalet elever inom gymnasiesärskolan har ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden. I riket totalt var elevökningen 69 procent inom gymnasiesärskolan medan antalet elever inom gymnasieskolan ökade med 4 procent för samma tioårsperiod. En orsak till denna ökning är att skolformen blivit mer accepterad. En annan är kommunaliseringen av skolan, som bidragit till att närheten till särskolan ökat. På så vis har det blivit lättare för elever och föräldrar att välja. Inom GR finns sedan 2001/2002 ett samverkansavtal för gymnasiesärskolan. Enligt detta finns två avstämningsdatum: 15 oktober och 15 februari, där elevantalet rapporteras. Nedanstående redovisning (Diagram 12) avser 15 oktober 2003: Gymnasiesärskola uppföljning av elever ett år efter avslutad gymnasiesärskoleutbildning Enligt samverkansavtalet för gymnasiesärskolan ska varje kommun redovisa vad eleverna gör ett år efter att de lämnat gymnasiesärskolan. Redovisningen nedan avser de elever som slutade sin utbildning i juni elever avslutade sin utbildning inom gymnasiesärskolans nationella, specialutformade eller individuella program i juni 2002: 62 av dessa finns idag inom Daglig verksamhet, 17 har någon form av Lönebidragstjänst, 10 personer har arbetspraktik eller andra åtgärder beslutade av Arbetsförmedlingen, 7 har fortsatt på Folkhögskola. Förklaring: Daglig verksamhet är de insatser som ges enligt Lag om Stöd och Service (LSS) till vissa funktionshindrade. Insatsen består av stöd i den dagliga sysselsättningen och syftar till ökad självständighet och ökat deltagande i samhället. Lönebidragstjänst är en form av anställning där staten betalar en del av lönen. DIAGRAM 12

17 Kommunal vuxenutbildning kostnad per heltidsstuderande elev Kommunal vuxenutbildning består av grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning samt påbyggnadsutbildning. Antalet studerande inom kommunal vuxenutbildning har sedan 1992/1993 påverkats av statens satsningar på utbildning för arbetslösa och kortutbildade, Kunskapslyftet. Under år 2001 finansierade staten 52 procent av den kommunala vuxenutbildningsverksamheten genom Kunskapslyftet. Kommunerna har valt att upphandla en allt större del av utbildningen från andra utbildningsanordnare, till exempel från studieförbund, folkhögskolor eller privata utbildningsföretag. DIAGRAM 13 FÖR MER INFO: (klicka på Uppföljning och utvärdering) 17 Kommentar: Diagrammet redovisar totalkostnaden dividerat med antal heltidsstuderande med kommunal utbildningsanordnare. I totalkostnaden ingår kostnader för undervisning, läromedel, utrustning, skolbibliotek, elevvård, lokaler samt övriga kostnader. Det vägda GR-snittet är något lägre än medianen för riket. Stora variationer mellan kommunerna förekommer där Öckerö och Härryda har den högsta kostnaden och Stenungsund den lägsta. Endast utbildningar med kommunen som utbildningsanordnare är inräknade.

18 20-åringars utbildning år 2002 Ett av de regionalpolitiska utbildningsmålen inom Göteborgsregionen anger att alla invånare födda 1980 eller senare ska erhålla gymnasial utbildning, med hänsyn tagen till att tiden för att uppnå detta är individuell. Nedanstående diagram visar dels andelen 20-åringar som nått detta mål, dels andelen som har grundläggande behörighet till högskola. Redovisningen utgår från den kommun där 20-åringen är folkbokförd. DIAGRAM Kommentar: Diagrammet visar att det finns variation mellan kommunerna inom GR-området dels beträffande andelen 20-åringar med slutbetyg från gymnasieskola dels grundläggande behörighet till högskola. Störst andel 20-åringar med slutbetyg från gymnasieskola har Härryda (79 procent) och Kungsbacka (78 procent). Minst andel har Stenungsund (60 procent). Störst andel behöriga till högskola har Öckerö (66 procent) och minst andel har Tjörn (53 procent).

19 Andel 30-åringar med eftergymnasial utbildning I de regionalpolitiska utbildningsmålen inom Göteborgsregionen anges att minst 50 procent av invånarna i regionen, födda 1983 eller senare, ska ha genomfört eftergymnasial utbildning cirka 12 år efter avslutade gymnasiestudier. Med eftergymnasial utbildning menas all avslutad utbildning som kräver gymnasiekompetens vid antagningen. Exempel på sådan utbildning är påbyggnadskurser, högskole- eller universitetsutbildning samt forskarutbildning. DIAGRAM Kommentar: Diagrammet visar att andelen 30-åringar med eftergymnasial utbildning har ökat i såväl riket som i GRkommunerna totalt. GR-snittet är högre än riksgenomsnittet. Variationen är stor mellan kommunerna. Göteborg har den största andelen 30-åringar med eftergymnasial utbildning och Lilla Edet den minsta. En förklaring till detta kan vara att storstaden är mer attraktiv som bostadsort efter avslutad utbildning. Efterfrågan på högutbildad arbetskraft är större där och viljan att bo kvar på utbildningsorten har troligen en viss betydelse.

20 Attityder till skolan Det förtroende för skolan som medborgarna känner kan ses som ett övergripande uttryck för hur väl skolan bedöms fungera. Kommuninvånarnas attityder till grundskolan har hämtats från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. De genomför årligen opinionsundersökningar med hjälp av frågeformulär. Varje år tillfrågas personer från 15 till 80 år genom ett obundet slumpmässigt urval. Nedanstående diagram visar ett genomsnitt för de lämnade svaren under en fyraårsperiod. Den variabel som redovisas är: Vad anser du om servicen i din kommun ifråga om kommunal grundskola? DIAGRAM Kommentar: Det förekommer en betydande variation ifråga om nöjdhet med grundskolan mellan kommunernas invånare. Från drygt 20 procent mycket eller ganska nöjda (Göteborg) till 45 procent (Tjörn). Även andelarna mycket och ganska missnöjda varierade en del. Från drygt 24 procent mycket och ganska missnöjda (Lilla Edet) till 5 procent (Tjörn).

21 Strukturell faktor andel lågutbildade av befolkningen Andelen lågutbildade invånare i de yrkesverksamma åldrarna är en av de strukturella faktorer för kommunerna som redovisas i Skolverkets statistik. Med lågutbildad menas att individen har grundskola eller folkskola som högsta utbildning. DIAGRAM Kommentar: GR-området har något mindre andel lågutbildade invånare än riket totalt. Jämfört med året innan minskade snittet svagt i GR-området som helhet och mer i riket som helhet. Sex av kommunerna hade minskningar som uppgick till en hel procentenhet. Lilla Edets kommun avviker mest från GRsnittet. Förklaringen till detta kan vara att Lilla Edet är den enda kommun inom GR som hör till kommungruppen Industrikommun. Denna grupp har genomsnittligt en större andel lågutbildade invånare.

22 Strukturell faktor medelinkomst i GR-kommunerna 2001 Inkomst är ett vanligt mått på välfärd. Det finns olika sätt att beskriva ekonomisk standard; här redovisas medelinkomsten. Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Uppgifterna avser inkomståret DIAGRAM Kommentar: Diagrammet visar medelinkomsten i GR-kommunerna Siffrorna inom parentes efter varje kommuns namn visar rang efter samtliga kommuner i riket. Diagrammet visar att medelinkomsten för hela riket är 194 tkr/år. De kommuner inom GR som hamnar under detta genomsnitt är Lilla Edet (183 tkr), Alingsås (191 tkr) och Göteborg (192 tkr). Övriga kommuner är över genomsnittet. Kungsbacka är den kommun som hamnar högst (228 tkr/år).

23 FÖR MER INFO: (klicka på Uppföljning och utvärdering) 23

24 Goda GRannar. Göteborgsregionens kommunalförbund GR är en samarbetsorganisation för tretton kommuner i Västsverige. Tillsammans har medlemskommunerna cirka invånare. Förbundets uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. GR arbetar med frågor inom bl a följande områden: regionplanering, miljö, trafik, arbetsmarknad, välfärd och socialtjänst, kompetensutveckling, utbildning och forskning. GRs förbundsfullmäktige har 89 ledamöter och förbundsstyrelsen 22 ledamöter och 11 suppleanter. Verksamheten vid GR finansieras dels genom årsavgifter från medlemskommunerna (cirka 35 procent) och dels genom intäkter från konferens- och utbildningsarrangemang, utredningsarbete eller olika sambrukserbjudanden till medlemskommunerna. Besök Gårdavägen 2 Post Box 5073, Göteborg Tel Fax e-post

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2009-02-20 Av: Viktor Andersson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska

Läs mer

Storstadsregionjämförelsen 2010. En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

Storstadsregionjämförelsen 2010. En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Storstadsregionjämförelsen 2010 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning... 3 Storstadsområdena och dess indelning... 3 GR:s regionalpolitiska

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2008-05-15 Av Mikael Johansson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska

Läs mer

Gymnasieskolans slutbetyg 2002 - en beskrivande analys av resultaten

Gymnasieskolans slutbetyg 2002 - en beskrivande analys av resultaten 1 (15) Resultatuppföljning Gymnasieskolans slutbetyg 2 - en beskrivande analys av resultaten Vårterminen 2 fick gymnasieelever för sjätte gången slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet.

Läs mer

Sveriges bästa skolkommun 2010

Sveriges bästa skolkommun 2010 2010-08-17 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2010 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun

Läs mer

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Nära 22 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2012. Trots att drygt var tionde inte når behörighet till gymnasiet har huvudstadsregionen

Läs mer

Rapport jämförelsetal för förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005

Rapport jämförelsetal för förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005 GR Utbildning 2006-11-16 Rapport jämförelsetal för förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005 Urban 1. INLEDNING...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte...4 1.3 Genomförande...5 1.4 Slutsatser...6

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2009

Södertörns nyckeltal 2009 Södertörns nyckeltal 2009 Förskolan SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR Handläggare/referens Christina Castfjord 08-535 360 61 christina.castefjord@huddinge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

SKL s Öppna jämförelser 2012 Sammanfattning av resultatet för Säters kommun

SKL s Öppna jämförelser 2012 Sammanfattning av resultatet för Säters kommun SKL s Öppna jämförelser 2012 Sammanfattning av resultatet för Säters kommun 1 Innehåll INLEDNING... 3 SÅ BERÄKNAS DET SAMMANVÄGDA RESULTATET OCH EFFEKTIVITETSTALET... 3 SAMMANVÄGDA RESULTATET... 3 EFFEKTIVITETSTALET...

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport

Läs mer

Förlängning av Samverkansavtal för Förskola i Göteborgsregionen

Förlängning av Samverkansavtal för Förskola i Göteborgsregionen Förlängning av i Göteborgsregionen 1. Bakgrund och motiv Skollagen reglerar kommunens skyldigheter och föräldrarnas rättigheter när det gäller förskola. Hemkommunen (folkbokföringskommun) svarar för att

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Utbildning och kunskap, 2016-02-09 Malin Ronnby, 054-540 10 40 malin.ronnby@karlstad.se Utbildning och kunskap Uppföljning av mål och indikatorer i strategisk plan Skolans

Läs mer

DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Riksnivå

DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Riksnivå DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Riksnivå I denna bilaga ges kompletterande definitioner till de mått som är nya för redovisningsperioden och de mått som kräver utförligare beskrivning än vad som ges i respektive

Läs mer

Kartläggning av sfi-undervisningen i Göteborgsregionen våren 2008

Kartläggning av sfi-undervisningen i Göteborgsregionen våren 2008 Kartläggning av sfi-undervisningen i Göteborgsregionen våren 2008 2008-06-10 Margrethe Kristensson Mikael Johansson 1 Kartläggning av sfi-undervisningen i Göteborgsregionen Vad är svenskundervisning för

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Skolinspektionen Dnr 43-2014:7781 Forshaga kommun kommungforshaga.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Forshaga kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg 2 (13) Tillsyn

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Dnr 43-2014:7582 Alingsås kommun utbildningsnamnden@alingsas.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Alingsås kommun 2(10) Tillsyn av vuxenutbildningen i Alingsås kommun har genomfört tillsyn av

Läs mer

Beslut för förskola. efter tillsyn i Växjö kommun

Beslut för förskola. efter tillsyn i Växjö kommun Skolinspektionen Växjö kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax:

Läs mer

Avtal kring fördjupad regional satsning på vuxnas lärande i Göteborgsregionen 2012-01-01--2012-12-31

Avtal kring fördjupad regional satsning på vuxnas lärande i Göteborgsregionen 2012-01-01--2012-12-31 Förslag till Avtal kring fördjupad regional satsning på vuxnas lärande i Göteborgsregionen 2012-01-01--2012-12-31 1. Avtalsparter Avtalets parter är Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och följande

Läs mer

Avtal kring svenskundervisning för invandrare (sfi) i Göteborgsregionen, Etapp 1

Avtal kring svenskundervisning för invandrare (sfi) i Göteborgsregionen, Etapp 1 Förslag till Avtal kring svenskundervisning för invandrare (sfi) i Göteborgsregionen, Etapp 1 1. Avtalsparter Avtalets parter är Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och följande medlemskommuner: Ale,

Läs mer

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23. Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Sundbybergs kommun Beslut för vuxenutbildning efter ti Isyn i Sundbybergs kommun Tillsyn i Sundbybergs kommun Beslut har genomfört tillsyn av Sundbybergs kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Beslut 2013-03-15 Botkyrka kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Botkyrka kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, 1 (7) Författningsbilaga Skollagen Fristående skolor Nedanstående paragraf har ny lydelse från och med den 1 mars 2010. Denna nya lydelse ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011,

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Bergetskolan Gillevägen 1 79433 ORSA Tel Fax wwworsase Huvudman Kommunal Kommun Kommunkod Skolform Orsa 34 Grundskola Skolenhetskod 3400401 Skolid 03947 Skolbladet presenterar den valda

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet. En jämförelse mellan sju kommuner i SOLTAKsamarbetet 2013

Kommunens Kvalitet i Korthet. En jämförelse mellan sju kommuner i SOLTAKsamarbetet 2013 Kommunens Kvalitet i Korthet En jämförelse mellan sju kommuner i SOLTAKsamarbetet 2013 KKiK 2013 1 Innehåll Kommunens Kvalitet i Korthet....4 Fakta om kommunerna i SOLTAK....6 7 Kommunalråden har ordet....8

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Dalsjöskolan 4-9 Dalsjövägen 16 51634 DALSJÖFORS Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Borås 1490 Grundskola 95015820 http://wwwborasse Skolbladet presenterar

Läs mer

Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun

Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun Vision - En yngre befolkning - En kommun med ett starkt varumärke, framtidstro och en positiv självbild - Förverkliga ett gott liv för

Läs mer

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014 Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014 Grundskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: Januari 2015 2.0 Eric Grundström Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen

Läs mer

Skolblad avseende Kinnareds skola. Faktaruta. Brovägen 31405 KINNARED Tel Fax Skolenhetskod 32214820. Kommunen. http://www.hylte.

Skolblad avseende Kinnareds skola. Faktaruta. Brovägen 31405 KINNARED Tel Fax Skolenhetskod 32214820. Kommunen. http://www.hylte. Skolblad avseende Kinnareds skola Brovägen 31405 KINNARED Tel Fax Huvudman Kommunal Kommun Hylte Kommunkod 1315 Skolform Grundskola Skolenhetskod 32214820 http://www.hylte.se/kinnared Skolbladet presenterar

Läs mer

PM S satsar inte på skolan

PM S satsar inte på skolan PM S satsar inte på skolan Sammanfattning: Lärarlöner: En ny undersökning som Lärarförbundet har gjort visar att grundskolelärare i socialdemokratiskt styrda kommuner tjänar 500 kronor mindre i månaden

Läs mer

Genomförd utbildningsinspektion i Tjörns kommun

Genomförd utbildningsinspektion i Tjörns kommun Beslut Tjörns kommun 471 80 Tjörn 2007-08-23 1 (4) Dnr 53-2006:3236 Genomförd utbildningsinspektion i Tjörns kommun Skolverket har genomfört inspektion i Tjörns kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen,

Läs mer

Nätverk Syfte/Uppdrag Ordförande Sekreterare

Nätverk Syfte/Uppdrag Ordförande Sekreterare Nätverk Syfte/Uppdrag Ordförande Sekreterare APU - omvårdnad/sjukvård Syftet med avtalet är att höja kvaliteten inom omvårdnadsprogrammet genom att förbättra den arbetsplatsförlagda utbildningen både i

Läs mer

Förvaltningschefernas kommentarer över statistiken avs vuxavtalets Etapp 3+ (hösten 2007)

Förvaltningschefernas kommentarer över statistiken avs vuxavtalets Etapp 3+ (hösten 2007) 080213 Peter Holmström Förvaltningschefernas kommentarer över statistiken avs vuxavtalets Etapp 3+ (hösten 2007) Enligt uppdrag från GRs Utbildningsgrupp, 071206, redovisas här förvaltningschefernas kommentarer

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2012:109 Utkom från trycket den 13 mars 2012 utfärdad den 1 mars 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)

Läs mer

Utbildningsinspektion i Bromölla kommun

Utbildningsinspektion i Bromölla kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2007:70 Utbildningsinspektion i Bromölla kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Bilaga Alvikenskolan F 6 Dalaskolan Norra

Läs mer

Uppföljning av kunskapsresultat

Uppföljning av kunskapsresultat 2015-01-26 Uppföljning av kunskapsresultat Bilaga 8 till slutrapport projekt Regionalt skolstöd (KUL) 2012-2014 2 (17) Innehåll Inledning... 4 Uppföljning... 5 Årskurs 3... 5 Nationella prov matematik...

Läs mer

Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning

Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning Beslut Tillsyn i gymnasieskolan och vuxenutbildningen 2010-11-04 1 (1) Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning efter tillsyn av gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Nordanstigs kommun 2010-11-04

Läs mer

Bra bättre bäst! Resultat i korthet för gymnasieverksamhet i Nacka kommun

Bra bättre bäst! Resultat i korthet för gymnasieverksamhet i Nacka kommun Bra bättre bäst! Resultat i korthet för gymnasieverksamhet i Nacka kommun Till dig som är elev eller förälder eller arbetar i gymnasieskolan! Årets kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning

Läs mer

GR Utbildning 2011-02-11 Anteckningar

GR Utbildning 2011-02-11 Anteckningar GR Utbildning 2011-02-11 Anteckningar Barnomsorgsnätverket Tid: Fredagen den 11 februari 2011, kl. 9.00 12.00 Plats: GR-huset, Gårdavägen 2, rum 260 Deltagare: Monika Larsson, Utbildningschefsgruppen,

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning en Stockholms kommun för vuxenutbildning efter tillsyn i Stockholms kommun Tillsyn i Stockholms kommun 2(9) har genomfört tillsyn av Stockholms kommun under våren 2016. Tillsynen har avsett det samlade

Läs mer

Gnosjö kommuns Kvalitetsredovisning 2005

Gnosjö kommuns Kvalitetsredovisning 2005 Gnosjö kommuns Kvalitetsredovisning 2005 Innehåll: 1. Inledning. 1:1 Gnosjö skolor.. 1:2 Kvalitetsarbetet 2. Vision.. s. 1 3. Styrdokument.. 3:1 Skolplanen 3:2 Skolstyrelsens övergripande strategier. 3:3

Läs mer

Genomförd regelbunden tillsyn i Ängelholms kommun

Genomförd regelbunden tillsyn i Ängelholms kommun 1 (17) Genomförd regelbunden tillsyn i Ängelholms kommun Inledning Skolinspektionen har genomfört regelbunden tillsyn i Ängelholms kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och

Läs mer

Den här broschyren är en sammanfattning av redovisningen för kalenderåret 2006.

Den här broschyren är en sammanfattning av redovisningen för kalenderåret 2006. Vad är en kvalitetsredovisning? Enligt lag ska Lycksele kommun varje år göra en kvalitetsredovisning för förskola, skola och fritidshem. Där ska vi skriva om vi har nått målen för undervisningen. Om något

Läs mer

Utbildningsinspektion i Åmåls kommun

Utbildningsinspektion i Åmåls kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2007:61 Utbildningsinspektion i Åmåls kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Kristinebergsskolan Landsbygden-Västermalms

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Flygtekniker 400 Yh-poäng, Linköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning. 2. har

Läs mer

Beslut. Melleruds kommunn. 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423. 4644 80 Mellerud. Komm

Beslut. Melleruds kommunn. 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423. 4644 80 Mellerud. Komm Beslut Melleruds kommun 4644 80 Mellerud kommunen@mellerud.se 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423 Komm munbeslut efter tillsyn av Melleruds kommunn Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besök: Kungsgatan

Läs mer

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga

Läs mer

Till statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet Jan Björklund

Till statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet Jan Björklund Till statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet Jan Björklund Den 22 januari 2008 förordnade chefen för Utbildningsdepartementet, statsrådet Björklund, en arbetsgrupp (U 2007:D) inom departementet

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Kommittédirektiv Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19 Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall se över

Läs mer

Kostnader Riksnivå. Rapport 301 2007. Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning Del 3, 2007

Kostnader Riksnivå. Rapport 301 2007. Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning Del 3, 2007 Rapport 301 2007 Kostnader Riksnivå Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning Del 3, 2007 kostnader riksnivå Beställningsadress (Order address): Fritzes

Läs mer

DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Kommunnivå

DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Kommunnivå DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Kommunnivå 1. Allmänt I denna bilaga ges kompletterande definitioner till de mått som är nya för redovisningsperioden och de mått som kräver utförligare beskrivning än vad

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om kvalificerad yrkesutbildning; SFS 2001:1131 Utkom från trycket den 14 december 2001 utfärdad den 6 december 2001. Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Statligt

Läs mer

Förslag till ändrade regler för tillträde till högre utbildning och ändring i högskolelagen Remiss från Utbildningsdepartementet

Förslag till ändrade regler för tillträde till högre utbildning och ändring i högskolelagen Remiss från Utbildningsdepartementet PM 2007:62 RIV (Dnr 322-786/2007) Förslag till ändrade regler för tillträde till högre utbildning och ändring i högskolelagen Remiss från Utbildningsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 1 (14) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 Ämnesproven i årskurs 9 är obligatoriska 1 och resultaten används som ett av flera mått på måluppfyllelse i grundskolan. Resultaten ger en

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Skolinspektionen Helsingborgs kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Helsingborgs kommun Skoinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund TeLefon:

Läs mer

Kvalitetsanalys. Lärandesektion

Kvalitetsanalys. Lärandesektion Kvalitetsanalys Lärandesektion Lärandesektionens resultat Normer och värden Barnens/elevernas/de studerandes trivsel i förskola, fritidshem och skola ska öka samt målgruppen för verksamheten inom kultur

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Beslut Skolinspektionen 2014-12-16 Nämnd för vuxenutbildning i Leksand och Rättvik Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Nämnd för vuxenutbildning i Leksand och Rättvik Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

Undervisningen ska utformas så att alla elever som genomför de nationella ämnesproven i åk 3 når minst godkänd nivå.

Undervisningen ska utformas så att alla elever som genomför de nationella ämnesproven i åk 3 når minst godkänd nivå. Under vårterminen 2015 genomfördes nationella prov i grundskolans åk 3, 6 och 9 samt betygssättning i grundskolans åk 6, 9 och i gymnasieskolan. Här redovisas skolkommunens resultat på verksamhetsnivå

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor 1 (15) Utbildningsförvaltningen 2015-06-08 Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor Innehåll Inledning... 1 Vision... 2 Uppdrag och mål... 2 Pedagogiskt ledarskap... 2 Hur

Läs mer

Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019

Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 1 Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 Nämndens prioriterade frågor och utmaningar 2016 2017 Bildningsnämndens prioriterade frågor och utmaningar för gymnasieskolan, vuxenutbildningen

Läs mer

2010-03-31. Barn- och ungdomssatsning för trygghet, jobb och kunskap

2010-03-31. Barn- och ungdomssatsning för trygghet, jobb och kunskap 2010-03-31 Barn- och ungdomssatsning för trygghet, jobb och kunskap Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans

Läs mer

Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Borås Praktiska Gymnasium i Borås kommun

Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Borås Praktiska Gymnasium i Borås kommun Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Borås Praktiska Gymnasium i Borås kommun Beslut och rapport Rapport regelbunden tillsyn Dnr 44-2009:2833 Beslut Baggium AB Ängbackevägen 15 428 34 Kållered

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om betygsrätt för vuxenutbildning; SFS 2010:253 Utkom från trycket den 13 april 2010 utfärdad den 31 mars 2010. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL GRUNDSKOLAN I HÄRJEDALEN. I n n e h å l l. Att börja i en ny skola...3. Det svenska skolväsendet...4. Skolan i Härjedalen...

VÄLKOMMEN TILL GRUNDSKOLAN I HÄRJEDALEN. I n n e h å l l. Att börja i en ny skola...3. Det svenska skolväsendet...4. Skolan i Härjedalen... GRUNDSKOLAN VÄLKOMMEN TILL GRUNDSKOLAN I HÄRJEDALEN I n n e h å l l Att börja i en ny skola...3 Det svenska skolväsendet...4 Skolan i Härjedalen...5 En internationell grundskola...6 Vårt kvalitetsarbete...6

Läs mer

Andel (%) små barn 0-3 år av inskrivna barn

Andel (%) små barn 0-3 år av inskrivna barn Andel små barn 0-3 år av inskrivna barn Andel små barn 0-3 år, 56 57 55 54 55 55 55 55 55 av inskrivna barn 56 55 56 53 54 52 56 54 55 54 55 55 52 53 54 54 54 55 Andel (%) små barn 0-3 år av inskrivna

Läs mer

Viktor Rydberg Gymnasium Jarlaplan. Skolan erbjuder

Viktor Rydberg Gymnasium Jarlaplan. Skolan erbjuder Jarlaplan Skolan erbjuder Jarlaplan erbjuder S-programmet med S- inriktning och Estetiska programmet med inriktning bild/form, dans, sång/musik, teater. Skolans målsättning är Att, utifrån en helhetssyn

Läs mer

Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15

Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15 1 (7) Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15 Sedan den 1 juli 2015 måste lärare och förskollärare ha legitimation för att självständigt få sätta betyg och för att

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Kyrkenorumskolan Kyrkenorumsvägen 44446 STENUNGSUND Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Stenungsund 15 Grundskola 57205367 http://wwwstenungsundse/webbsidor/huvudmeny/barnutbildning/grundskola/ko

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Barn- och Utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning Högsby kommuns skolor År 2008 2009-03-31 Fakta om kommun respektive skola Högsby kommun hade vid utgången av 2008, 5 921 invånare. Under den senaste

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Mediagymnasiet Nacka Strand. Skolan erbjuder. Inför låsåret 2012/2013 erbjuder vi: Estetiska programmet, estetik och media.

Mediagymnasiet Nacka Strand. Skolan erbjuder. Inför låsåret 2012/2013 erbjuder vi: Estetiska programmet, estetik och media. Skolan erbjuder Inför låsåret 2012/2013 erbjuder vi: Estetiska programmet, estetik och media. Estetiska programmet, estetik och media med speciell inriktning på Foto. Estetiska programmet, Teater Estetiska

Läs mer

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och

Läs mer

BILDNINGSNÄMNDEN. Politiska kommentarer från nämndens ordförande

BILDNINGSNÄMNDEN. Politiska kommentarer från nämndens ordförande 133 BILDNINGSNÄMNDEN Politiska kommentarer från nämndens ordförande Bildningsnämnden har ett brett verksamhetsfält med stor betydelse för kommunens utveckling och kommunen satsningar är viktiga ur ett

Läs mer

4 av 5 rapport. Göteborgsregionen. Småföretagen håller krisorterna under armarna

4 av 5 rapport. Göteborgsregionen. Småföretagen håller krisorterna under armarna 4 av 5 rapport en håller krisorterna under armarna Det är framför allt i de små företagen i Göteborgsregionen 1, liksom i Sverige i stort, som jobben och tillväxten finns. Det är fler som är sysselsatta

Läs mer

HANDLING - Information gällande finansiering av regionalt samordnad vuxenutbildning i Sjuhärad

HANDLING - Information gällande finansiering av regionalt samordnad vuxenutbildning i Sjuhärad HANDLING - Information gällande finansiering av regionalt samordnad vuxenutbildning i Sjuhärad Sammanfattning Den beslutade avtalade samverkan kring regional vuxenutbildning i Sjuhärad (Regvux-avtalet)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2013:976 Utkom från trycket den 6 december 2013 utfärdad den 28 november 2013. Regeringen

Läs mer

Elever och personal i fritidshem hösten 2015

Elever och personal i fritidshem hösten 2015 1 (6) Elever och personal i fritidshem hösten 2015 Nedan presenterar Skolverket officiell statistik om fritidshemmen när det gäller elever, personal och grupper. Dels presenteras resultatet för 2015, dels

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2011 Grundskolan

Södertörns nyckeltal 2011 Grundskolan Södertörns nyckeltal 2011 Grundskolan Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 1 Innehållsförteckning 1. Grundskolans nyckeltal sammanfattning 3 2. Inledning 6 3. Metod 7 4. Resultat

Läs mer

6 kap. Elever. Urval. Gymnasieförordningen (1992:394) 6 kap. Elever

6 kap. Elever. Urval. Gymnasieförordningen (1992:394) 6 kap. Elever Urval 1 /Upphör att gälla U:2008-01-01/ Av 5 kap. 8 andra och tredje styckena skollagen (1985:1100) följer att vissa behöriga sökande skall tas emot i första hand. När alla sådana sökande har tagits emot

Läs mer

Lärare i grundskolan

Lärare i grundskolan Utdrag ur Skolverkets kommande rapport nr 151 Lärare i grundskolan samt i praktisk-estetiska ämnen i gymnasieskolan - tillgång och behov Rapporten beräknas publiceras i början av november, då den kan beställas

Läs mer

Kommentarer till diagrammen vid definitivintagningen 2007

Kommentarer till diagrammen vid definitivintagningen 2007 7-6-28 Kommentarer till diagrammen vid definitivintagningen 27 SÖKANDE 1. Sökande per plats Diagrammet visar antal behöriga elevers förstahandsval per plats på både kommunala och fristående skolor från

Läs mer

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Vårgårda kommun Beslut och rapporter

Regelbunden tillsyn i Vårgårda kommun Beslut och rapporter Regelbunden tillsyn i Vårgårda kommun Beslut och rapporter Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:3983 Innehåll Kommunbeslut Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Allmänt om tillsynen och beskrivning av

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Barnomsor Bar nomsor 130

Barnomsor Bar nomsor 130 130 Fniss.jag vill bli brandman för att om man skall släcka eld åker brandmän bil! Och så vill jag bli prinsessa Yolanda, 5 år, dagis Åka moppas (morfars) rallybil! Noah, 2,5 år, dagis Sjuksköterska som

Läs mer

Så kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning. En väg till fortsatta studier och arbete. 1

Så kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning. En väg till fortsatta studier och arbete. 1 En väg till fortsatta studier och arbete Så kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning En väg till fortsatta studier och arbete. 1 2 En väg till fortsatta studier och arbete.

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2003 i Lysekils kommun

Kvalitetsredovisning 2003 i Lysekils kommun Kvalitetsredovisning 2003 i Lysekils kommun Kvalitetsredovisningen inriktas mot sju områden. Dessa är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Jönköpings län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

Vuxnas lärande i kommunernas styrdokument

Vuxnas lärande i kommunernas styrdokument Ale - målbeskrivningen är detaljerad och - ska skapa företagsförlagd utbild- - ska öka valideringsmöjligheterna - satsningar på alternativa undervisinriktar sig på verksamhetens ning/lärlingsutbildning

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Banerportsskolan AB Org.nr. 556606-4001 Beslut för grundskola efter tillsyn i Ban&portsskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i BarArportsskolan har genomfört tillsyn av Banerportsskolan AB (org.

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Partille kommun

Beslut. efter tillsyn i Partille kommun Partille kommun efter tillsyn i Partille kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se 2 (15) Tillsyn

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Skolinspektionen Beslut 2013-04-30 Jönköpings kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Jönköpings kommun Skolinspektionen, Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014. Rapport 2015

Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014. Rapport 2015 Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014 Rapport 2015 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: YH 2013/1520 ISBN: 978-91-87073-58-8 Omslagsbild: Lars Owesson 1 (23) Datum: 2015-12-08 Dnr: YH 2013/1520

Läs mer