Sammanträde med Barn- och ungdomsnämnden

Transkript

1 Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Barn- och ungdomsnämnden Tid: Tisdagen den 1 December 2015, kl 15:00-18:00 Plats: Sunnerö, barn- och ungdomskontoret Information och överläggningar Sekreterare Förvaltningschef Förvaltningens samverkansgrupp Övrigt Ajournering av mötet för gruppvisa överläggningar Ärendelista Val av justerare och tid för justering 1. Uppdrag: Scenarier framtida organisation inkl. konsekvensanalyser Leif Hansson (S) Ordförande Magdalena Tavakol Karlsson Sekreterare Tel: E-post: magdalena.tavakolkarlsson@alingsas.se

2 Ärende 1 Uppdrag: Scenarier framtida organisation inkl konsekvensanalyser

3 Barnungdomsnämndens arbetsutskott Protokoll och Dnr BUN Uppdrag: Scenarier framtida organisation inkl. konsekvensanalyser Ärendebeskrivning Barn- och Ungdomsnämnden beslutade i flerårsstrategi för om ett åtagande att arbeta fram scenarier för en framtida organisation för förskola, grundskola och grundsärskola på kort och på lång sikt i centralorten. Förvaltningen har därför sett över antalet högstadieskolor i Alingsås tätort och utarbetat ett förslag hur organisationen kan se ut i framtiden. Utifrån både nuvarande elevunderlag och att på sikt kunna möta ökat elevunderlag beslutade Barn- och ungdomsnämnden att ge förvaltningen i uppdrag att utreda om och hur en övergång från tre till två kommunala högstadieskolor i tätorten kan ske, samt att fortsätta att utreda förslaget att Gustav Adolfsskolan lokaler kan användas som förskola. Ekonomiska konsekvenser skall också tas fram för de två separata utredningarna. Utredningen skall redovisas samtidigt i nämnden. Förvaltningen får även i uppdrag att redovisa en ordentlig kartläggning av behovet av förskolor i centrum samt att ge en tydlig redovisning av hur arbetet med att hitta lämpliga lokaler/mark att bygga förskolor på har gått till. Beredning Uppdraget har delats upp i två delar, utredning för antal högstadier i Alingsås centralort och utredning angående Gustav Adolfsskolans framtida användning. I den första delen har stort fokus lagts på ekonomi och högstadiernas behov av behörig personal. I den andra delen har fokus lagts på behovet av en permanent förskola i centrum med tillgång till en bra utemiljö och ekonomiska fördelar med att samordna flera avdelningar på samma ställe. Samtidigt som problem med tillfälliga paviljonger, Lendahlsskolans behov av större lokaler och Lindens arbetsmiljö både ute och inne kan lösas på ett tillfredsställande sätt. Bägge utredningarna belyser de olika frågeställningarna. Underlag är hämtade från: - Ekonomiska beräkningar - Befolkningsprognoser från KLK - Framskrivning av skolans elevantal - Översyn av antal elever per upptagningsområden - Skolskjutsturer - Underlag från rektorer - Utredningar från andra kommuner angående organisationsförändringar - Personalplanering och behörighetsregler Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

4 Barnungdomsnämndens arbetsutskott Protokoll och Förvaltningens förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn-och ungdomsnämnden beslutar att lägga ner Gustav Adolfsskolan efter läsåret 2014/2015 och att elever och personal flyttas till Östlyckeskolan och Nolhagaskolan inför läsåret 2016/2017. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att godkänna utredning kring Gustav Adolfskolans framtida användning och kommer att fatta beslut i ärendet i januari Yrkande Ordförande frågar arbetsutskottet om ärendet kan remitteras till Ungdomsfullmäktige med svarsdatum den 27 november där Barn och ungdomsnämnden önskar ett utlåtande kring Gustav Adolfsskolans framtid och eventuella nedläggning samt att förvaltningen ska ta fram en barnkonsekvensanalys som ytterligare underlag till detta ärende. Ordförande finner bifall till ovanstående. Arbetsutskottets beslut I avvaktan på ovanstående hänskjuter Arbetsutskottet beslut i ärendet till det extrainsatta mötet för Barn- och ungdomsnämnden den 1 dec Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Cecilia Knutsson Direktnr: Beteckning: BUN Uppdrag: Scenarier framtida organisation inkl konsekvensanalyser Ärendebeskrivning På barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott beslutades att ärendet ska kompletteras med en barnkonsekvensanalys, samt att ärendet skulle remitteras till Ungdomsfullmäktige den och att ärendet ska beslutas på en extra insatt barn- och ungdomsnämnd Förvaltningens beredning Det finns ingen framtagen modell för hur barnkonsekvensanalyser ska genomföras i Alingsås kommun. Det är i dagsläget upp till respektive nämnd att besluta hur barnkonsekvensanalyser ska genomföras. I andra kommuner och landsting används olika barnchecklistor i beredning av ärende och inför beslut, för att klargöra vilka beslut som kan behöva en särskild barnkonsekvensanalys. Enligt skollagen 1 kapiltet 10 ska barnets bästa vara utgångpunkt. Alla barn- och ungdomsnämndens verksamheter berör barn och ungdomar, och det finns ett behov av att klargöra på vilket sätt barnkonsekvensanalyser ska genomföras i verksamheten. Utöver detta så har förvaltningen har haft mycket begränsat med tid att ta fram denna barnkonsekvensanalys. Förvaltningen har i beredningen använt VG-regionens barnchecklista med 5 frågor för att klargöra om beslutet gått i linje med FN:s barnkonvention. Alla frågor har besvarats med ja. En barnkonsekvensanalys har gjorts genom att elever i elevråden ifrån Gustav Adolfsskolan, Nolhagaskolan och Östlyckeskolan, samt personal på Gustav Adolfsskolan har lyft fram konsekvenser för eleverna på kort och lång sikt. De riskområden som lyfts fram är trygghet och särskilt stöd. De möjlighetsområden som lyfts fram är särskilt stöd och undervisningskvalitet. Se bilagor: - Barnchecklista - Barnkonsekvensanalys konsekvenser på kort och lång sikt - Bilaga analyser

6 Genomförd barnkonsekvensanalys lämnas över till barn- och ungdomsnämnden som kompletterande underlag i ärendet. Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden godkänner genomförd barnkonsekvensanalys. Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

7 Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Margareta Arvidsson Direktnr: Beteckning: Dnr BUN Utredning angående Gustav Adolfsskolans framtida användning Uppdrag Barn- och ungdomsnämnden beslutade i flerårsstrategi om ett åtagande att arbeta fram scenarier för en framtida organisation för förskola, grundskola och grundsärskola på kort och lång sikt i centralorten beslutade barn- och ungdomsnämnden att ge förvaltningen i uppdrag att utreda om och hur en övergång från tre till två kommunala högstadieskolor i tätorten kan ske, samt att fortsätta att utreda förslaget att Gustav Adolfsskolans lokaler kan användas som förskola. Ekonomiska konsekvenser skall också tas fram för de två separata utredningarna. Förvaltningen får även i uppdrag att redovisa en ordentlig kartläggning av behovet av förskolor i centrum samt att ge en tydlig redovisning av hur arbetet med att hitta lämpliga lokaler/mark att bygga förskolor på har gått till. Behovet av en förskola centralt placerad är stort. Flera försök att hitta tomter har inte lett till någon lösning. Barn- och ungdomsförvaltningen och Samhällsbyggnadsförvaltningen (SBK) har ett samarbete där man träffas en gång per månad för att diskutera gemensamma frågor. En fråga som ständigt lyfts är förvaltningens behov av tomt för förskola i centrum. Förutsättningar Barn- och ungdomsförvaltningen har ställt en fråga till samhällsbyggnadsförvaltningen (SBK) om att genomföra en utredning för att försöka få fram en lämplig tomt för en förskola med ca 8 avdelningar i centrum. Tomten behöver då vara på ca kvm för att följa Boverkets allmänna råd om friyta för lek och utevistelse, alternativt två tomter om vardera 4000 kvm. SBK anser det mycket svårt att hitta motsvarande yta som GA har centralt i kommunen. Det finns nästan bara parkmark som har så stora fria ytor och den är reserverad för rekreationsändamål. Att beställa en utredning av planavdelningen för att utreda om det finns konkreta alternativ drar med sig en stor kostnad, där resultatet troligen blir, enligt SBK, att ingen tomt kommer att kunna föreslås. Om en tomt mot all förmodan hittas som kan passa, är det en lång planprocess som kostar mycket pengar för att ändra detaljplan så att man kan bygga förskola. Kostnaden för att göra en ny detaljplan i ett gammalt område kan bli flera 100 tkr då det är många olika scenarier som ska utredas. Trafiksituationen blir ofta komplicerad med en stor förskola eftersom den generar mycket biltrafik. Överklaganden från grannar är också en faktor att räkna med när det gäller etablering av en ny förskola i ett gammalt område. Gustav Adolfsskolan är enligt detaljplanen godkänd för skola och därför behövs ingen ändring av planen för att kunna anpassa lokalerna till förskola. Detta sparar mycket tid och 1

8 pengar. Kontakt har tagits med kommunens trafikavdelning för att diskutera trafiksituationen och angöringen för transporter om det är en förskola och det ser ut att finnas lösningar som är genomförbara. En brandkonsult är också vidtalad och såg inga hinder för att anpassa skolan till små barn. Kontakt har tagits med miljöförvaltningen för att diskutera hur bullerfrågor ska lösas. De kommer att vara behjälpliga under projekteringen. Eftersom detta är en central placering skulle det passa bra att förlägga en avdelning med barnomsorg på obekväm arbetstid här. En sådan avdelning behöver lite större yta för sovrum och lite annan utrustning för att kunna ha fritidsbarn och mindre barn på kvällar och helger. Tillgång på kök bör också finnas för att kunna laga frukost, mellanmål och kvällsmat. Många nya bostäder har skapats i centrum, men ingen tomt har reserverats för förskola. När ett nytt område för bostäder planeras brukar tomt avsättas för att tillgodose behovet av förskoleplatser i området. Detta har inte skett när hela innerstaden har förtätats. Det har tillkommit mer än 300 lägenheter som påverkar efterfrågan av förskoleplatser i centrum (centrala staden ca 90 lgh, Klockan, Ljuset och Hjulet ca 150 lgh, Sörhaga ca 48 lgh + ca 50 lgh som påverkar efterfrågan i centrum). Enligt SBK är det lättare att hitta nya tomter för bostäder i centrum än för förskolor. Bostäder alstrar inte lika mycket trafik, kräver inte så mycket utemiljö per person, befintliga byggnader är lättare att bygga om till bostäder eftersom det i regel inte behövs detaljplaneändringar. Fördelar med att använda Gustav Adolfsskolan som förskola - Stockens förskola kan flyttas hit eftersom det är tillfälligt bygglov på den och ansökan om permanent bygglov har avslagits. - Lindens förskola är opraktisk, har en dålig arbetsmiljö och mycket begränsad plats för barnens utevistelse. Ytan för utevistelse ligger långt ifrån Boverkets allmänna råd. Denna lokal skulle då kunna avyttras och kanske kunna omvandlas till ett boende för ensamkommande flyktingbarn eftersom socialförvaltningen har stort behov av sådana lokaler. - Lendahls förskola kan flyttas eftersom Lendahlsskolan behöver mer lokaler sedan årskurs 6 har flyttats tillbaka till mellanstadiet. Detta skulle då medföra att skolans elever får en bättre utemiljö och att det inte behöver hyras till externa lokaler för textilslöjd och fritids som idag. - Gymnastiksalen kan vara kvar i nuvarande omfattning och nyttjas av förskoleavdelningarna under dagtid och hyras ut som tidigare på kvällar och helger. Detta ger ett mervärde för förskolan att ha daglig tillgång till en gymnastiksal. Gymnastiksalen klarar inte Gustav Adolfsskolan behov idag eftersom den är för liten utan en del av idrottsundervisningen är förlagd till Tennishallen som hyrs för detta ändamål. - Det finns lokalyta på GA-skolan så att en lokal för akuta behov under vårterminen kan tillskapas när det kan bli en tillfällig brist på förskoleplatser. Detta utöver de 8 permanenta avdelningarna. Det skulle passa bra att ha den i närheten av en stor förskola där flexibiliteten med personal och måltidsservice är lättare att lösa. Det behövs inte akuta paviljonglösningar som ofta är dyra alternativ. - Det grå huset där kök och matsal finns har en övervåning som inte är planerad att inrymma förskola. Här finns det goda ytor för administration och arbetsrum för exempelvis förskolechefer, elevhälsans personal eller liknande. Detta skulle tillskapa mer ytor ute på skolorna. Ytorna kan också hyras ut för kontorsändamål till andra. På första våningen behöver köket troligen utökas något och anpassas för tillagning. Det finns plats för det och det blir ändå en matsal kvar som kan användas som konferensrum vid personalmöten, föräldramöten och olika firanden som förskolan anordnar. En sådan konferens- och samlingslokal efterfrågas ofta av förskolor. - Om regeringens förslag om att minska barngrupperna går igenom ställer det stora krav på vår verksamhet. Det finns idag ca 107 förskoleavdelningar och skulle varje 2

9 avdelning minskas med ett barn behövs 107 nya platser till barn som redan finns i verksamheten. Det betyder 6 nya avdelningar till, fyra av dessa behövs i tätorten och de två andra på landet. Nackdelar med att omvandla Gustav Adolfsskolan till förskola. Det finns alltid vissa nackdelar när gamla lokaler byggs om till förskola. För att inte riva gamla stenväggar mm kan ytan per avdelning bli lite större än vad det skulle blivit i en nybyggd förskola där varje kvm är anpassad till förskoleverksamhet. Detta kan också ses som en fördel eftersom avdelningarna blir något luftigare och lite mer yta för barnen att röra sig på än vad det är i nybyggda lokaler. Köket behöver byggas ut något om det ska bli ett tillagningskök för förskola. Denna yta kan tas från nuvarande matsal. Ekonomi Fabs har anlitat en kalkylator för att beräkna kostnaden för ombyggnation av Gustav Adolfskolan till förskola. Preliminärt skulle detta höja hyran med ca 2,7 milj/år. Nedanstående kostnader är beräknade på 2015 års siffror. Hyreskostnad/år tkr GA skolan SUMMA Avgående kostnader Tennishallen 130 Lindens fsk Stockens fsk Lendahl textilsal 147 Lendahl fsk 526 SUMMA bashyra minus 250 kvm a 898 kr/kvm ombyggn, preliminära beräkningar Återstående Summa fördelat på 9 avd 275 tkr/år per avd Årshyran i snitt per avdelning på senaste fyra nybyggda förskolorna är 363 tkr/avd och år. Sammanfattning Det finns både för- och nackdelar med att bygga om en gammal skola till förskola men i förslaget att bygga om Gustav Adolfsskolan överväger fördelarna. Fördelar är att det är en tomt som uppfyller Boverkets allmänna råd om friyta för lek och utevistelse och att den i detaljplan redan är klassad som skola. Detta sparar mycket tid och pengar. Gymnastiksalen finns kvar och blir en tillgång i arbetet med att få barn att röra sig mer. Eftersom nya förskolor idag byggs i två plan för att nyttja tomten bättre och få en bättre energieffektivitet, så är det inget problem med denna typen av byggnad. Den har redan testats och det fungerar bra med två plan. Det finns två rejäla trapphus och hiss. Kostnaden för att bygga en ny förskola blir betydligt dyrare per avdelning och det har inte gått att hitta någon tomt för att ersätta Stockens paviljonger. Lindens förskola får bättre arbetsmiljö både ute och inne. Lendahlsskolan behöver inte byggas om för att få plats med skolelever och inhyrda lokaler utanför skolan kan avyttras. Det blir en permanent lösning för Stockens förskola som idag har tillfälligt bygglov. Här finns lokaler som kan anpassas till en förskola med omsorg på obekväma tider och som ligger 3

10 centralt. Eftersom många föräldrar efterfrågar en centralt belägen förskola för att de pendlar kan denna önskan tillgodoses. Ett problem som behöver lösas är bullerfrågan och det gäller trafikbuller från Västra Ringgatan. Ett samarbete har inletts med Miljö och Hälsa för att titta på lämpliga åtgärder och dialog förs med Fabs. Trafiken är som tätats ca och Det är tider när förskolebarnen inte brukar vara ute. Utemiljön får disponeras så att bullernivån blir så låg som möjligt där barnen är som mest. Eventuellt kan komplettering göras med ett plank. Fabs undersöker om fönster mot V:a Ringgatan kan behöva bytas. Angöringen för trafik kan enligt trafikavdelningen på TK lösas med omdisponeringar i kvarteret. Sammantaget överväger fördelarna för att bygga om Gustav Adolfsskolan till förskola. Rådet från både samhällsbyggnadsförvaltningen och Fabs är att barn-och ungdomsförvaltningen inte ska avyttra Gustav Adolfsskolans lokaler utan de kommer att behövas till förvaltningens verksamhet. 4

11 Bilaga 1 Placering av förskola inom centrum som har diskuterats: Förslag inom stadskärnan som inte har gått att genomföra: Afzeeliskolan 2 Savannen Stockens förskola Prästgårdstomten Konfektasken 13 Afzeeliskolan 2, (ligger bredvid gamla Afzeelieskolan) en tomt med gammalt hus,där SBK har beslutat om rivningsförbud för det befintliga hus som finns på tomten. Tomten uppfyller inte den storlek som behövs för en förskola med sex avdelningar. En placering av förskola någonstans i närheten av Pingstkyrkan eller skateboardbanan. Detta förslag har inte ansetts realistiskt att diskutera vidare enligt Samhällsbyggnadskontoret. Hela Savannen är avsatt som rekreationsområde. Det finns tre förskoleavdelningar vid Savannen som är placerad i paviljonger med tillfälliga bygglov. Där har ansökts om tillstånd att uppföra permanent förskola på samma tomt, ansökan avslogs av Samhällsbyggnadsnämnden. Det tillfälliga bygglovet går ut Diskussion har förts med Svenska kyrkan att få bygga på deras tomt vid pastorsexpeditionen. Svenska kyrkan har en egen förskola där och vill ha tomten för att i framtiden eventuellt kunna bygga ut den. Erbjudande från SBK att titta på en tomt i kvarteret Konfektasken (nära Socialkontoret) där det finns ett gammalt stall som ska bevaras. Det befintliga huset är inte möjligt att bygga om till förskola med sina bevarandevärden och de gamla husen får inte rivas för att bygga nytt. Därmed går tomten inte att använda för förskoleverksamhet. Förslag utanför stadskärna som inte har gått att genomföra: Nolby/ Tomtered. Noltorp Januari 2013 lyftes frågan om det är möjligt att få fram en tomt i Nolbyområdet/ Tomtered. Där ska tas fram en ny plan för framtida byggnation. Önskemålet var att en tomt kunde brytas ut ur planen för att tas i bruk innan hela planen har utretts eftersom det kommer att ta flera år. Det har inte hänt något i denna fråga från samhällsbyggnadskontorets sida men frågan har lyfts på varje gemensamt möte. En förskola i detta området skulle behövas med tanke på de nya bostäder som ska byggas på Brogården och att två förskoleavdelningar då behöver flyttas från Nolbyskolan. Detta behovet kvarstår även om GA blir förskola. Tre olika platser har diskuterats för en ny förskola som kan ersätta Lövhyddan och Nolängen. Lövhyddans lokaler är gamla och behöver ersättas och Nolängen består av två avdelningar och skulle kunna samlokaliseras med Lövhyddan för att få en effektivare organisation. Ett förslag var att bygga ut Mandarinen 1 (Gläntan) där vi idag har en förskolelokal med bra läge. Ett förslag 5

12 var i närheten av KIK:s träningsplan och lokal och det tredje förslaget var i kullen bakom Noltorpsskolan. Alla tre förslagen har avslagits av SBK. Nu ligger allt arbete i denna fråga nere i väntan på Stadsförnyelse Noltorp och hur man ska gå vidare med det projektet. Detta påverkar inte behovet av förskolor i centrum. Poppelgatan Alingsåsparken Ersättning för Åkershults förskola Poppelgatan som ligger nära Mjörnvallen kom som ett förslag från SBK men togs sedan tillbaka av dem. En placering där skulle orsaka mycket trafik och placeringen nära järnvägen ansågs inte lämplig. En diskussion har förts med SBK att få bygga en permanent förskola i parken. Den målbild som togs fram för Alingsåsparken godkänner detta förslag. SBK har även kommit med ett förslag att bygga förskolan utanför parken på den befintliga parkeringen. För att kunna påbörja projektering mm måste en detaljplaneändring genomföras och den beräknas vara klar våren Den beräknas kosta ca 300 tkr. Detta utan att veta om det blir klartecken för en förskola där. Fabs och BoU avvaktar med att beställa en detaljplaneändring, i avvaktan på Rubingatan. Där ska en privat aktör eventuellt bygga förskola tillsammans med boende och affär. När om- och utbyggnad startar av E20 behövs troligen en alternativ tomt för att flytta Åkershults förskola. Den är idag belägen nära E20 och kommer troligen i framtiden att ligga ännu sämre till. Andra möjliga förslag på tomter utöver ovanstående förslag har diskuterats men inte funnits intressanta att arbeta vidare med. Förslag utanför centralorten har också varit uppe till diskussion men redovisas inte här eftersom det inte påverkar denna utredning. Placering av förskolor utanför stadskärnan är klara och förslag som är på gång: Herrgårdens förskola Stockslycke Prästeryd Brogården Detaljplaneansökan är inlämnad och beräknas vara klar hösten En utökning med två avdelningar så att det tillsammans blir fyra avdelningar. Detta för att öka behovet av fler förskoleplatser när nya bostäder byggs i Vimpeln. Detaljplan klar för fem avdelningar. Väg som binder samman Köpmansgatan och Prästerydsvägen beräknas vara klar under Projekteringav förskola kan komma att starta hösten 2016 för en möjlig byggstart Det finns bara Åkershults förskola i detta område och behovet av platser ökar pga generationsskifte och byggnation vid Klinten och Prästeryd. En utbyggnad med två avdelningar av den befintliga förskolan, som idag har 4 avdelningar, finns med i förändrad detaljplan för Knektegårdsgatan. Det ska byggas 220 bostäder och det är därför tveksamt om det räcker med två extra avdelningar i området. 6

13 Stadsskogen Hedeksskogen Nolhaga Ändring av detaljplan har skett så att förskola/skola kan byggas på tomt vid Björkhagegatan i närheten av skola och förskola. Denna byggnad ska innehålla tre förskoleavdelningar och två klassrum. Alla lokaler kan ställas om till förskola eller skola. Denna byggnad ska ersätta de paviljonger som ht-15 har ställts upp på Skogskullegatan och även vara en reserv för skolans framtida behov av mer lokaler. Detaljplan är klar för att bygga en förskola vid Nolhagaskolan, där vaktmästarbostäderna finns idag. Det kan bli fyra avdelningar och då kan paviljongerna (2 avd) avyttras. Detta skulle medföra en utökning av antalet förskoleavdelning i stadskärnan om behov finns när tomten blir tillgänglig. 7

14 Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Margareta Arvidsson Direktnr: Beteckning: Dnr BUN Utredning för antal högstadier i Alingsås centralort. Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden beslutade i flerårsstrategi om ett åtagande att arbeta fram scenarier för en framtida organisation för förskola, grundskola och grundsärskola på kort och lång sikt i centralorten. Förvaltningen har därför sett över antalet högstadieskolor i Alingsås tätort och utarbetat ett förslag hur organisationen kan se ut i framtiden. Utifrån både nuvarande elevunderlag och att på sikt kunna möta ett ökat elevunderlag beslutade barn- och ungdomsnämnden att ge förvaltningen i uppdrag att utreda om och hur en övergång från tre till två kommunala högstadieskolor i tätorten kan ske, samt att fortsätta att utreda förslaget att Gustav Adolfsskolans lokaler kan användas som förskola. Ekonomiska konsekvenser skall också tas fram för de två separata utredningarna. Förvaltningen får även i uppdrag att redovisa en ordentlig kartläggning av behovet av förskolor i centrum samt att ge en tydlig redovisning av hur arbetet med att hitta lämpliga lokaler/mark att bygga förskolor på har gått till. Från och med höstterminen 2015 flyttades åk 6 till tillbaka till f-5 skolorna i centralorten och det medför ca 215 elever färre på de kommunala högstadieskolorna som ht-15 har ca 940 elever tillsammans. Av dessa är ca 50 elever från andra kommuner. Konkurrenskraftiga, ekonomiska, attraktiva, flexibla och stimulerande lärmiljöer är ett av målen för framtida skolorganisation. Förslag till genomförande Förslag till genomförande innebär att det sker i ett nära samarbete mellan skolorna. Nuvarande upptagningsområden för Nolhagaskolan och Östlyckeskolan behålls samma som idag. Gustav Adolfsskolans upptagningsområden fördelas på de andra skolorna genom att Hemsjö och Ingared går till Nolhagaskolan och V:a Bodarna och Ödenäs går till Östlyckeskolan. Detta stämmer också bäst med de skolskjutslinjer som finns och hur eleverna reser. Eleverna från Hemsjö/Ingared kan fortsätta med samma buss som idag till Nolhagaskolan och Ödenäselever kan åka buss fram till Blå Kiosken. Eleverna från V:a Bodarna kommer med tåg och får promenera till Östlyckeskolan (1,5 km) eller byta till stadsbuss. Skolornas starttider på morgonen kan behöva justeras något. Enligt kommunens trendprognos ser det ut som att elevantalet får en bra uppdelning på två skolor genom detta. Detta medför också att det inte behöver göras fler ändringar i upptagningsområden än nödvändigt. Av Gustav Adolfsskolans

15 nuvarande elever kommer ca hälften från skolans eget upptagningsområde och den andra hälften från Nolhagaskolan och Östlyckeskolans upptagningsområden. Några elever kommer från andra kommuner. En stor osäkerhetsfaktor är det fria skolvalet och hur det påverkas när det görs förändringar. Förslaget har diskuterats med rektorerna och innebär att omorganisation genomförs vid höstterminsstart 2016 och att alla elever flyttas samtidigt. De nya 7:orna fördelas enligt det framtagna förslaget på upptagningsområden, medan årskurs 8 och 9 behålls i sina nuvarande klasser för att få en trygg fortsättning på sin högstadietid. Förhoppningsvis kan klasserna hållas samlade och ordinarie personal följa med klasserna för att kunna nå en hög måluppfyllelse. Alternativ 1: Åk 8 flyttas då exempelvis till Nolhaga och går sina två år där medan åk 9 flyttas till Östlyckan och går sitt sista år där. Alternativ 2: Halva åk 8 och halva åk 9 fördelas på Nolhaga respektive Östlyckan. En utfasning har också diskuterats men anses bli sämre för både elever och personal och förordas därför inte av rektorerna. Antalet elever minskar då kraftigt varje läsår och det blir svårt med lärarbehörigheter mm. Många lokaler kommer då att stå tomma och detta kan ge känslan av avveckling istället för utveckling. Underlag för en förändrad organisation Personalplanering Den reformerade lärarutbildningen och införandet av lärarlegitimation innebär ökade svårigheter för kommunen att skapa tjänsteunderlag på mindre skolenheter. Siffror från SCB visar på en befarad brist på utbildad personal inom både förskola och skola. Detta kan komma att innebära en större rörlighet bland lärarkollektivet där den anställde får arbeta inom flera enheter, detta för att kunna tillgodose att elever undervisas av personal med rätt behörighet. Eleverna kommer att undervisas av fler lärare än tidigare. Det är därför viktigt att kommunen har en strategi att skapa attraktiva tjänster och förstärka bilden av Alingsås kommun som en attraktiv arbetsgivare. Enligt förvaltningens beräkningar för de tre kommande åren kommer ca personer att gå i pension inom olika personalkategorier. Den största pensionsavgångarna utgörs av förskolelärare (20 st) och lärare (31 st) och några rektorer. De nya reformerna och de ökade statliga kraven på huvudmännen ställer nya krav på organisation, likvärdighet, behörigheter som måste beaktas i arbetet för att ge förutsättningar för en hög måluppfyllelse och kvalitet i verksamheterna. Enligt SKL:s Öppna Jämförelser 2009 så beror 70% av elevernas resultat av lärarens kompetens. Större enheter och fler lärare ger ökade förutsättningar för att eleverna ska få tillgång till den kompetens och det pedagogiska stöd som de behöver för sin utveckling och sitt lärande samt möjlighet till effektiv organisation och verksamhet. En större organisation gör också att den administrativa delen kan delas upp på fler personer och fördelas efter vad var och en är bäst på. Alla behöver inte göra allt. Elevhälsan Elevhälsans personal förflyttar sig mellan flera skolor varje vecka. Om det finns två högstadier i stället för tre skulle detta innebära färre resor/förflyttningar och färre 2

16 team att samverka med. Tiden för förflyttningar kan istället läggas på det direkta arbetet med eleverna, förbättra arbetsmiljön och minska arbetsbelastningen för personalen. Kurator och skolsköterska skulle finnas på plats på skolan fler dagar i veckan än vad som sker idag. Ekonomi En större skola ger en bättre lokaleffektivitet i och med att specialsalar, matsal, uppehållsrum mm utnyttjas bättre och storleken på klasserna kan hållas mer jämn. Detta medför att undervisningstiden för lärare kan planeras och organiseras på ett effektivare sätt. Någon tydlig kostnadsutredning på detta har inte kunnat genomföras i nuläget. Det blir större möjligheter att skapa en flexibel organisation. Med ett beräknat underskott på ca tkr kan förvaltningen konstatera att det är för många tjänster i organisationen för åk 7-9 ht-15 än vad de ekonomiska ramarna ger tillåtelse till. Under året 2015 har högstadieskolorna varit med om att minska elevunderlaget med ca 215 elever mellan vår- och hösttermin. Pengen för åk 7-9 har inte fullt ut kompenserat löneökningar och det motsvarar ca 3 tjänster för denna verksamhet. Kommande pensionsavgångar och volymökningar kommer att balansera detta. Kravet på lärarlegitimation gör att på en mindre skola är det svårt med 100%- tjänster i ämne som läraren är behörig till. Flera tjänster kan då få fyllas upp fastän underlaget bara 70-80%. Administration, vaktmästeri, lokalvård och måltidsservice får också en effektivare organisation som kan komma att medföra lägre personalkostnader för skolår 7-9 på sikt och användas för förskola och skolår f-6. Grundskolor Area Årshyra Hyra/ Fakt Kostnad Area åk 7-9 kvm kvm antal /elev /elev Skolor 7-9 före Skolor 7-9 efter Skolor efter inkl pav Minskning före och efter I dessa siffror ingår inte kosthyran. Kostnaderna är 2015:års kostnader. I jämförelsen ovan ser man tydligt att det ger en hyresbesparing på ca 2,7 miljoner och att ytan per elev minskar med 3 kvm. I Koladas (i samarbete med SKL) jämförelser av lokalkostnader för grundskoleelever F-9 har Alingsås en lokalkostnad per elev som är drygt kr dyrare än genomsnittet i landet. Denna förändring skulle också göra att bidraget till friskolor skulle sänkas med ca 680 tkr/år. Städkostnaderna för Gustav Adolfsskolan är idag ca 500 tkr/år men vid nästa upphandling beräknas den stiga med tkr eftersom den idag ligger under genomsnittsnormen. Möjligen kan städkostnaden öka något för Östyckeskolan och Nolhagaskolan, om det blir fler elever men inte med så stora belopp som motsvarar kostnaden för Gustav Adolfsskolan. Måltidskostnaderna beräknas också minska något i och med att det blir högre personaleffektivitet med två matsalar istället för tre och färre transporter. Gustav Adolfsskolan har ett mottagningskök där maten transporteras från Östlyckeskolan. Kostnadsbesparing beräknas till ca 200 tkr. 3

17 Besparingen skulle vad gäller lokalkostnader, bli mer än 4,2 miljoner kronor. Utöver detta tillkommer effektiviseringen av antal tjänster inom verksamheten. Eftersom det blir ett bättre underlag för heltidstjänster och samordning av resurser kan troligen besparingar göras inom flera kategorier. Skolskjutsplanering Skolskjutsturerna inom centralorten kommer inte att öka även om det bara blir två högstadieskolor eftersom skolorna ligger så nära varandra. Eleverna från Hemsjö/Ingared/Ödenäs, Långared och V:a Bodarna åker idag med reguljära turer och kommer att kunna göra det fortsättningsvis också. Därför påverkas troligtvis inte skolskjutskostnaderna nämnvärt av förslaget. Samverkan mellanstadiet och högstadiet Idag sker samverkan mellan skolorna delvis genom att åk 6 åker till högstadieskolorna för språkval, hemkunskap i vissa fall andra ämnen. Om det finns två högstadieskolor ökar belastningen på specialsalar och detta kan innebära att det blir svårare att ta emot åk 6. Delvis skulle det kunna lösas med att t ex undervisning i hemkunskap förläggs till perioder när högstadieelever är på arbetslivsorientering eller liknande. Alternativt kan undervisning ske på mellanstadieskolorna. Elevprognoser Nya Östlyckeskolan inkl VB o Ödenäs Nya Nolhagaskolan inkl Hemsjö o Ingared Dessa siffror är hämtade från kommunens trendprognos. Enligs KLK är siffrorna för de närmaste tre åren relativt säkra sedan ökar osäkerheten och prognosen för mer än 10 år framåt är mycket osäker. Ca 20% av antalet elever på högstadiet väljer idag en friskola och detta antal är avdraget i tabellen. Denna siffra kan förändras om det görs en förändring av skolorna. Kapaciteten för vardera Östlyckeskolan och Nolhagaskolan är ca drygt 500 elever per skola. Östlyckeskolan kan byggas ut eller utökas med paviljonglösningar om behov uppstår. I ett första skede kan det vara ett bra sätt att möta volymökningar. Sådana lösningar kan diskuteras för Nolhagaskolan också. Till en viss gräns kan det vara mer kostnadseffektivt än att har tre högstadieskolor. Andra saker som påverkar är behovet av lokaler för förberedelseklasser, grundsärskola mm. Idag finns grundsärskola på både Östlyckeskolan och Nolhagaskolan men alla särskoleelever skulle få plats i Nolhagaskolans välanpassade grundsärskolelokaler. Förberedelseklass finns bara på Östlyckeskolan, men ett arbete pågår för att starta upp en förberedelseklass även på Nolhagaskolan. Skulle mer lokaler för förberedelseklasser behövas kan man ställa upp paviljonger för detta och söka hyresbidrag för detta från Migrationsverket. Det går inte att söka hyresbidrag för de lokaler som kommunen redan disponerar och betalar hyra för, utan endast förnytillkomna lokaler Elevperspektiv Även om lokalerna som finns idag på två skolor behöver utökas blir personal- och lokaleffektiviteten betydligt högre med två högstadieskolor än tre. För elevernas del betyder det: 4

18 - Fler behöriga lärare - Större tillgång till elevhälsa - Minskad segregation - Bättre underlag för särskilda undervisningsgrupper för elever i behov särskilt stöd - Mindre sårbarhet vid sjukdom och frånvaro hos personalen Det fria skolvalet begränsas i och med att det blir färre kommunala grundskolor. Det finns dock fortfarande totalt 2 st kommunala grundskolor och 3 st fristående skolor som tar emot 7-9 elever i centralorten. Risk- och konsekvensanalys Det finns en oro bland elever, vårdnadshavare och personal över de tänkta förändringarna. Denna oro måste mötas med respekt och information. Det fria skolvalet kan påverka hur klasser kan hållas ihop. Lärare kan välja att avsluta sin anställning i Alingsås kommun, för att de inte vill arbeta på en annan grundskola i kommunen. Om en förändring genomförs krävs bra planering och att det sker i samverkan med alla berörda parter. Om beslut tas, behövs extra stöd under vårterminen för att arbeta med övergång och samverkan. Inventarier behöver tas till vara och lagras inför framtida behov. Framtid Eftersom Alingsås är en kommun som växer kommer behovet av lokaler att öka i framtiden beroende på volymökningar. När de nuvarande lokalerna blir för små och inte kan utökas mer kan eventuellt en ny högstadieskola behövas i kommunen. Detta kanske kan bli aktuellt om ca 9-10 år om man ser till kommunens trendprognoser. Arbete för att säkerställa en tomt för ett eventuellt framtida bygge av högstadieskola i Stadsskogen pågår. Denna skulle då ligga i närheten av allaktivitetshuset så att matsal, idrottshall, specialsalar mm kan samanvändas. Upptagningsområde för en skola här skulle då vara de södra kommundelarna samt Kullingsberg och Stadsskogen. Alternativt att F-6 skolor byggs ut och blir F-9 skolor, t ex Noltorp, Ängabo, Ingared. Sammanfattning Det finns både för- och nackdelar med en förändring av antalet högstadieskolor. Eftersom det ställs nya krav på behöriga lärare och det är ett ansträngt ekonomisk läge är det en stor fördel om verksamheten kan effektiviseras och samtidigt ge en bättre kvalitet. De pengar som sparas i ovanstående förslag kommer elever och personal tillgodo genom större möjligheter till gruppindelningar, kunna tillgodose behovet av behörigheter och bibehållen personaltäthet. Gustav Adolfsskolan har idag färre antal elever i varje klass på grund av klassrumstorleken och låg tillgång på grupprum. Flexibiliteten i undervisningen blir större om det i vissa lägen kan undervisas i större grupper och i vissa lägen i mindre grupper. Det blir då lättare att tillgodose varje elevs behov. Eftersom standardkostnaden för lokaler är hög i Alingsås i jämförelse med andra kommuner blir det en bättre balans på detta område också. Den beräknade besparingen på ca 4,2 miljoner kronor kan jämföras med årskostnaden för ca 10 st 5

19 personal eller ca kr/elev för skolår 7-9. Mer resurser kan därmed läggas på personal och undervisning än på lokalkostnader. Om det är tre högstadier kvar med de kostnader som det generar får högstadierna ett mycket tufft ekonomiskt läge för att komma i balans de närmaste åren. Det beräknade underskottet på ca 3 miljoner kronor för 2015 ska hämtas hem och verksamheten anpassas fullt ut till nuvarande elevpeng. Det beräknade underskottet idag motsvarar ca 6 årsarbetare. Samtidigt som de måste ha en viss överanställning för att tillgodose ämnesbehörigheter mm. Utifrån nuvarande beräkningar kommer elevpengen troligtvis inte höjas nämnvärt. Både mellan- och högstadiet har ett tuffare ekonomiskt läge eftersom de inte får statsbidrag på samma sätt som lågstadiet genom Lågstadielyftet. 6

20 Barnkonsekvensanalys inför ev. nedläggning av Gustav Adolfsskolan Bakgrund Barn och ungdomsförvaltningen har, på uppdrag av barn och ungdomsnämnden, arbetat fram ett underlag för ett beslut rörande antal 7-9 skolor i Alingsås centrum. Förslaget säger att antalet 7-9 skolor är för stort. Centrum har fem skolor i ungefär samma storlek, Östlyckeskolan, Nolhagaskolan, Gustav Adolfsskolan, Vittra vid Gerdsken samt Globenskolan. Dessutom finns en mindre F-9 skola. Linnéskolan, som har ca 10 elever i årskurserna 7-9. Utredningen säger att antalet högstadieskolor bör minska med en. Förslaget är att Gustav Adolfsskolan avvecklas och att eleverna fördelas på Östlyckeskolan och Nolhagaskolan. Denna rapport beskriver de konsekvenser detta skulle få för eleverna på kort sikt och på lång sikt. Barnkonventionen Artikel 12: Barnets rätt att uttrycka sina åsikter 1: Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 2: För detta ändamål skall barnets särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols och administrativa förfarande som rör barnet. Barn- och ungdomsperspektivet ska lyftas i alla verksamheter som ansvarar för barns liv och utveckling. Vid förändringar inom exempelvis skolan som kan påverka elevernas undervisningssituation på kort och lång sikt ska eleverna involveras i förändringsprocessen och bli lyssnade på. Därefter ska deras åsikter vägas in i de beslut som fattas. Sammanfattning I analysarbetet har elevråden ifrån de tre 7-9-skolorna i centrum deltagit samt personal ifrån Gustav Adolfsskolan. Det finns två stor teman i risker och möjligheter i att övergå ifrån tre 7-9-skolor till två.

21 Riskområden Trygghet Tryggheten lyfts fram som ett riskområde. Det finns en oro att det på kort sikt skulle kunna ske uppdelningar mellan de elever som tidigare har gått på Gustav Adolfsskolan och de som gått på Nolhagaskolan och Östlyckeskolan. Vidare menar man att det finns en risk att elever på större skolenheter löper en större risk att inte bli uppmärksammade om det skulle förekomma mobbning eller kränkande behandlingar. Särskilt stöd Det finns risker att det för elever som är i behov av särskilt stöd kommer att uppstå ett glapp vid överlämningarna när Gustav Adolfsskolans verksamhet flyttas över till Nolhagaskolan och Östlyckeskolan. Det finns också en risk att de elever som skulle byta pedagoger får en period där arbetsmetoder och relationer behöver arbetas fram och undervisningen blir lidande. En risk på längre sikt är att större skolenheter skulle ha det svårare att uppmärksamma de elever som är i behov av särskilt stöd. Möjlighetsområden Särskilt stöd Genom större skolenheter finns möjligheten att i större utsträckning anpassa pedagogernas särskilda kompetensområden efter elevernas behov. En större tillgång på personal gör att det är lättare att anpassa gruppstorlekar efter varje elevs enskilda behov. Fler personer som arbetar med särskilt stöd gör organisationen mindre känslig. Undervisningskvalitet Större skolenheter ger fler lärare. Fler av de ämnen som har få undervisningstimmar t.ex. musik och trä- och metallslöjd får ämnes kollegor som kan arbeta med det kollegiala lärandet och samverka med kring bedömning, planering etc. Modernare lokaler leder också till större pedagogiska möjligheter. Dels för de ämnen som har specialsalar t.ex. musik och idrott, dessa salar finns idag på Nolhagaskolan och Östlyckeskolan i en tappning som är anpassad till moderna pedagogik. Vidare finns det större tillgång till grupprum på både Nolhagaskolan och Östlyckeskolan än på Gustav Adolfsskolan. Detta skulle leda till större pedagogiska möjligheter när lokalerna inte begränsar lika mycket. Möjligheter och risker som kvarstår Vissa risker och möjligheter kvarstår om Gustav Adolfsskolan skulle finnas kvar i sin nuvarande form till exempel möjligheten att kunna få skolan att verka för integration. Detta skulle dock förutsätta att man bygger ut förberedelseklasser på alla tre 7-9-skolorna i centralorten. En risk som skulle kvarstå är att elever alltid kan mista sin mentor. Det finns alltid en risk att lärare säger upp sig, är föräldraledig, går i pension eller av annan anledning lämnar rollen som mentor för en viss klass.

22 Slutsatser Tryggheten är den delen av en nedläggning som är förknippat med flest risker. Trygghet är en av de viktigaste faktorerna som finns för välbefinnande och lusten att lära. Genom att noggrant utarbeta rutiner för en närvaro i de utrymmen som elever befinner sig och systematiskt arbete förebyggande med trygghet, kamratskap och värdegrunden skulle även den trygghet som idag finns på Gustav Adolfsskolan kunna infinna sig. Det särskilda stödet behöver ha en tydlig tanke när elever i behov av särskilt stöd ska byta ifrån en skola till en annan. Tid för överlämningar och en tydlighet i information mellan skola och vårdnadshavare är avgörande för att lyckas få med de kunskaper och erfarenheter som har plockats upp på Gustav Adolfsskolan. De möjligheter som finns i och med mer personal på Nolhagaskolan och Östlyckeskolan gör att det bli en större flexibilitet i arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd. Här finns stora möjligheter att på ett bättre sätt möta varje elevs individuella behov. Flera lärare som delar ämneskompetens på varje skolenhet gör det lättare för lärarna att samverka kring bland annat planering, och bedömning. Detta tillsammans med kollegialt lärande inom ämneslagen skulle höja lärare undervisningskvalitet ytterligare och göra så att elever fick fler och bättre möjligheter att ta till sig undervisningen och höja sina resultat.

23 Barnchecklista inför beslut Ärende: Scenarier framtida organisation inkl konsekvensanalys Organisationsutredning Utredning för antal högstadier i Alingsås centralort Datum Kommer beslutet att beröra barn/ungdomar nu eller i framtiden, direkt eller indirekt? Ja x Nej Om JA fyll i följande barnchecklista inför beslutet: 1. Vilka barn/ungdomar berörs av detta beslut? Alla nuvarande och framtida elever på de kommunala högstadieskolorna i centralorten i Alingsås, förutom eleverna i Bjärke. 2. Har några barn/ungdomar som kan komma att beröras av beslutet fått uttrycka sin mening? Ja x Nej På vilket sätt? Vad blev resultatet? Elever från elevråden på Gustav Adolfsskolan, Nolhagaskolan och Östlyckeskolan. Att det finns risker och möjligheter med förslaget. Riskområden: Trygghet och särskilt stöd Möjlighetsområden: Särskilt stöd och undervisningskvalitet 3. Innebär beslutet att barns och ungdomars rätt till likvärdiga villkor beaktas med tanke på bl a kön, sexuell läggning, etniskt ursprung, hälsa, funktionsnedsättning, tro eller social ställning? Ja x Nej På vilket sätt? Ja, detta är ett ärende vars ambition är att skapa förutsättningar för en likvärdig skola. 4. Innebär beslutet att en rättvis/rimlig del av verksamhetens resurser går till berörda barn och ungdomar? Ja x Nej På vilket sätt? Ärendet avser att minska lokalkostnader till förmån för personalkostnader.

24 5. Innebär beslutet att berörda barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Ja x Nej På vilket sätt? Ärendet avser att skapa likvärdiga villkor för alla elever och skapa förutsättningar för mer ändamålsenliga lokaler och att skolan har behörigheter i samtliga ämnen. Om svaret på någon av dessa fem frågor blir nej, försök formulera varför beslutet inte gått i linje med FN:s barnkonvention. -

25 1 Analys gjord av personal på Gustav Adolfsskolan 1.1 Risker på kort sikt En risk är att elever söker sig bort ifrån klasserna efter att de blivit anvisade till en viss skola. Om det försvinner elever ifrån en klass så är det rimligt att tänka sig att man stoppar in fler elever och på så sätts bryts tryggheten i gruppen Om en klass med färre elever kommer till en ny skola där den genomsnittliga klasstorleken ligger högre finns det en risk att klassen fylls på med fler elever för att harmonisera klasstorlekar. Detta kan rucka på tryggheten i gruppen Det finns garantier för att klasserna ska behållas, men inte att de ska behålla sin mentorer. Bandet som finns mellan mentor och elev är en viktig relation och tar lång tid att bygga upp Det finns en risk när kollegiet på Gustav Adolfsskolan delas upp på Nolhagaskolan och Östlyckeskolan att mycket tid och energi går åt till att sätta nya organisationer och att lärare ska lära känna varandra som kollegor och få samarbetet att bli på bästa möjlig sätt. Detta kan leda till att fokus tas ifrån en kvalitativ undervisning. Därtill kan det leda till att lärares förmåga att se elevers behov minskar Det är elever på skolan som nu har sökt sig till Gustav Adolfsskolan för att de känt sig otrygga och/eller mobbade på sina gamla skolor, som i vissa fall kan ha varit Nolhagaskolan och Östlyckeskolan Elever i behov av särskilt stöd har större oro inför sammanslagning än andra elever och man kan tänka sig att de särskilda undervisningsgrupperna inte går att slå ihop och på så sätt görs inga stordriftsfördelar En samorganisation kräver tid och engagemang från lärarna för att det ska fungera. Tittar man på personalens enkätsvar så visar den att lärarens har en hög arbetsbelastning redan nu. Det finns ett risk att lärare som har en hög arbetsbelastning inte ger eleverna den högkvalitativ undervisning I en skola/organisation så brukar man prata om att det finns en kultur som sitter i väggarna. Den tar ett tag att lära sig både som skolpersonal och elev. Med den organisationsförändring som pågår redan nu med flyktingströmmarna så krävs det resurser och där är alla skolor berörda. Det är jobbigt för alla elever att lära sig den kultur som sitter i väggarna - vad som är okej eller inte okej. Det är ännu svårare för elever i behov av särskilt stöd och ännu mer problematiskt blir det när de dessutom kommer från en annan kultur och kanske har posttraumatisk stress. 1.2 Möjligheter på kort sikt Man kan lyckas bryta negativa traditioner när en sammanslagning görs Elever med svenska som andraspråk kan få bättre tillgång till detta Elever som vill kan stifta nya bekantskaper och få nya vänner Risker på långt sikt De stor flyktingströmmarna kan resultera i att baracker behövs och de gör att skolan

26 blir segregerad mellan nyanlända och övriga elever De ämnen som åk 6 har på 7-9-skolor kommer vara svåra att tillgodo se. Framför allt de ämnen som kräver specialsalar, t.ex. trä- och metallslöjd Om åk 6 inte har undervisning på högstadierna så missar skolan och åk 6 lära känna -delen i att ha en del undervisning på 7-9-skolorna. En del av den övergång mellan F-6 och 7-9 som funnits försvinner. Detta kan leda till att steget att byta skola blir ännu större Schemaläggning kommer att försvåras eftersom skolorna blir större. Detta gör att elever som är i behov av särskilt stöd kan få svårare att få grupprum eller andra lokaler för sin undervisning Längre restid för elever som pendlar, vilket kan resultera i att de behöver ta tidigare alternativ. Alternativt finns risken för försenade elever En risk på lång sikt är att delar av grupprum, som skulle kunna användas för t.ex. elever i behov av särskilt stöd, görs om till personalrum Fler elever på skolan kan minska lärares möjlighet att se elever som behöver uppmärksamhet eller är i behov av särskilt stöd. 1.4 Möjligheter på lång sikt Större tillgång till rastaktiviteter såsom uppehållsrum, café, bemannat bibliotek. Större kvantitet av elever och personal leder till att dessa verksamheter kan organiseras så att de kommer fler elever till del. Fler skolvärdar gör att uppehållsrum och andra rastverksamheter skulle kunna vara öppet i mycket större utsträckningen än på Gustav Adolfsskolan En möjlighet på långsikt är att man kan bryta segregationen som finns mellan de tre skolorna. Detta kan leda till fördomar och förutfattade meningar i större utsträckning suddas ut En större organisation möjliggör större flexibilitet i organiserandet av personalen. Därtill kan särskild stöd i vissa fall bättre organiseras till elevernas fördel. Elever i behov av liknande stöd kan få det av en och samma lärare Elevträngseln som nu finns på Gustav Adolfsskolan kommer att försvinna. T.ex. kommer eleverna att ha mer utrymme, de slipper dela skåp med varandra och får tillgång till fler grupprum Musiksal och idrottssal på Gustav Adolfsskolan är i nuläget bristfälliga och det finns en möjlighet att de salarna som finns på Östlyckeskolan och Nolhagaskolan är bättre rustade för modern undervisning i dessa ämnen De lärare som undervisar i ämnen med färre undervisningstimmar t.ex. textilslöjd, musik, idrott och hem- och konsumentkunskap kommer att få flera kollegor. Detta gör att de kommer att ha möjlighet att samverka med andra ämneslärare. Det kollegiala lärande kommer att öka och få en större kvalitet. Detta leder till ökad undervisningskvalitet för eleverna En välfungerande större organisation med bättre tillgång på lokaler skulle bädda för