DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Riksnivå

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Riksnivå"

Transkript

1 DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Riksnivå I denna bilaga ges kompletterande definitioner till de mått som är nya för redovisningsperioden och de mått som kräver utförligare beskrivning än vad som ges i respektive tabell. Dessutom lämnas kommentarer till olika mått bl.a. vad gäller jämförbarhet mellan olika huvudmän samt en beskrivning över hur antal elever i skolan och antal inskrivna barn i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg har beräknats. För ytterligare information om undersökningarna som ligger till grund för rapporten hänvisas till kvalitetsdeklarationerna på Statistiska centralbyråns hemsida, adress 1. Allmänt Från och med 1998 är den tidigare insamlingen av intäkter och kostnader för kommunala skolor integrerad i det kommunala räkenskapssammandraget (RS). Detta har inneburit bättre överensstämmelse mellan de två undersökningarna. 2. Definitioner 2.1 Redovisningsperiod Kalenderåret 2006 är den redovisningsperiod som gäller för alla kostnader med följande undantag: - Fristående skolor och kompletterande utbildningar med brutet räkenskapsår som redovisar kostnader för räkenskapsåret 2005/06. För dessa huvudmän har kostnaderna räknats upp med konsumentprisindex (KPI), för att motsvara kostnaderna för år Svenska skolor i utlandet redovisar kostnader för läsåret 2005/ Personalomkostnader Samtliga kostnadsuppgifter har samlats in. Här inkluderas personalomkostnader (PO) från landstingen och de kommunala skolhuvudmännen. 2.3 Sambruk/Samläsning Sambruk och samläsning mellan verksamhetsformer utgör ett problem för många huvudmän när det gäller att fördela kostnader för t.ex. lokaler och skolmåltider på de olika verksamhetsformerna. Om ett kostnadsslag inte rapporterats fördelat på verksamhetsform har i första hand uppgiftslämnaren kontaktats för att om möjligt få fram ett uppskattat värde. Om detta inte varit möjligt så har värdet bortfallskorrigerats. 2.4 Uppgifter om antal barn och elever De elev- och barnantal som använts för beräkning av kostnader för elev/barn är i de flesta fall ett medelvärde mellan läsåren 2005/06 och 2006/07. För huvudmän med brutet räkenskapsår (vissa fristående skolor samt vissa svenska skolor i ut-

2 landet) har dock endast antalet elever läsåret 2005/06 använts. För komvux och särvux samt landstingets gymnasieutbildning har heltidsstuderande under 2006 använts vid beräkning av kostnader per elev. 2.5 Brutto- eller nettoräkning Bruttoräkning eller nettoräkning har tillämpats olika beroende på kostnadsslag, verksamhetsform och huvudman. Nedan följer redovisning av vilken beräkning som använts. Kostnader för undervisning, lokaler, skolmåltider och skolskjutsar har nettoberäknats för samtliga kommunala skolformer där uppgifter samlats in. Kostnader för läromedel i gymnasieskola och komvux har också nettoberäknats. Syftet med jämförelsetalen är att redovisa hur mycket det kostar att bedriva verksamhet för respektive skolforms elever. Intäkter för lokaler, skolmåltider, skolskjutsar och läromedel har bedömts svara mot kostnader som inte avser skolan eller skolformen, exempelvis hyresintäkter genom att skollokaler utnyttjas för annan verksamhet. För landstingens del är flera kostnader inom gymnasieskola och komvux nettoräknade eftersom det ofta finns stora intäkter på grund av annan verksamhet än skolverksamhet. Nettoräknade är kostnader för undervisning, lokaler, läromedel/ utrustning och skolbibliotek, skolmåltider och övriga kostnader. För fristående huvudmän och de statliga skolformerna är alla kostnader bruttoräknade. Intäkter förekommer sparsamt eller har bedömts utgöra en finansiering av den aktuella skolverksamheten. 2.6 Totalkostnader för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg I kostnader för respektive verksamhet inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg ingår kostnader för den löpande driften; administration, lokaler, kapitalkostnader, löner m.m. Interna intäkter från andra förvaltningar är frånräknade. Uppgifter redovisas för verksamheten totalt (motsvarande kommunens egen konsumtion) och/eller för den verksamhet som finns i kommunal eller enskild regi. 2.7 Totalkostnader för skolverksamhet I skolhuvudmännens totala kostnad ingår kostnader för undervisning (inklusive lönekostnader under tid för kompetensutveckling för både lärare och vikarie), lokaler och inventarier, läromedel, utrustning och skolbibliotek, elevvård, skolmåltider samt övriga kostnader. Nedan följer definitioner för respektive kostnadsslag. 2.8 Delkostnad undervisning I kostnad för undervisning ingår lönekostnader för lärare och för ev. vikarier under tid för kompetensutveckling. Övriga kostnader för kompetensutveckling såsom kurs- och seminarieavgifter m.m. redovisas under övriga kostnader. 2.9 Delkostnad läromedel, utrustning och skolbiblioktek

3 Med läromedel, utrustning och skolbibliotek avses skön- och facklitteratur, tidningar, tidskrifter, broschyrer och annat tryckt material samt för undervisning framtagna kopior. Med utrustning avses datorer, maskiner och verktyg som används i undervisningen, bild- och ljudmedier, AV-centraler, förbrukningsmaterial, programvara för undervisning, läromedelscentral och institutionstekniker. Dessutom räknas kostnader för resor i samband med studiebesök, kulturaktiviteter och lägerskolor hit. Med skolbibliotek avses kostnader för bokinköp och lönekostnad för skolbibliotekarie. I kostnader för läromedel och utrustning hos landstingen ingår även kostnader för bland annat den maskinpark som behövs för att kunna bedriva utbildningen. För gymnasie- och komvuxutbildning hos kommunala och landstingskommunala huvudmän är kostnaderna nettoredovisade, d.v.s. eventuella intäkter är frånräknade Delkostnad skolmåltider I kostnader för skolmåltider ingår skolmåltids- och cafeteriaverksamhet, d.v.s. kostnader för livsmedel, transporter och administrativa kostnader, t.ex. lön för kostkonsulent. Däremot ingår inte lokalkostnader. Kostnaderna är nettoredovisade så att t.ex. vandrarhemsverksamhet på sommaren, eller leveranser till annan verksamhet, t.ex. äldreomsorg, inte ska påverka jämförelsetalen. För de kommuner som via entreprenad köper skolmåltidsverksamhet kan kostnader för lokaler m.m. ingå Delkostnad lokaler och inventarier I kostnader för lokaler och inventarier kan interna hyror vara självkostnadsberäknade eller marknadsmässigt beräknade. Fastighetsservice ingår i kostnaden, till skillnad från redovisningen t.o.m Om lokalerna utnyttjas även för annat än skolverksamhet ska endast den del av kostnaden som avser skolverksamhet ingå här d.v.s. de intäkter som motsvarar kostnader för att lokaler utnyttjats för annan verksamhet är fråndragna. Lokaler för naturbruksinriktad utbildning omfattar även stallar, lador, växthus, ekonomibyggnader m.m. Detta påverkar såväl kostnad per elev som lokalyta per elev för dessa utbildningar. Kostnader för lokaler är nettoräknade för kommuner och landstingsutbildningar. Lokalytan har för samtliga skolformer omräknats enligt det redovisningssätt som huvudmannen angivit. Bruksarea har tilldelats vikten 1,0, städarea 1,2, bruttoarea 0,85 och nettoarea 1,035. Om huvudmannen inte har angivit någon metod eller angivit flera metoder har ingen omräkning skett Delkostnad övriga kostnader I övriga kostnader ingår kostnader för administration, skolledning, SYV-verksamhet, kommungemensam verksamhet, elevassistenter, kompetensutveckling för lärare och annan personal såsom kurs- och seminarieavgifter (exkl. kostnad för löner), utvecklingsarbete som inte har anknytning till lärares kompetensutveckling, fackligt arbete, skolvärdar, tolkar, kostnader för elever som är asylsökande m.m. Tidigare har kostnader/intäkter för skolledning och SYV-verksamhet särredovisats, men från och med 1998 ingår dessa kostnadsslag i övriga kostnader.

4 2.13 Kommungemensam verksamhet Med kommungemensam verksamhet avses skolverksamhetens del av kostnader för kommunens gemensamma telefonväxel, ADB-enhet, löneadministration med mera, d.v.s. de kostnader som fördelats ut på kommunens olika verksamhetsområden. I kommuner där de flesta gymnasieelever går i annan kommuns gymnasieskola har det varit rimligt att fördela ut kommungemensamma kostnader efter antal folk-bokförda gymnasieelever eller efter gymnasieskolans omsättning, inklusive ersätt-ningar till andra kommuner. Vid beräkning av kostnad per elev i kommunens egen gymnasieskola har dessa kostnader bara relaterats till det fåtal elever som går i den egna gymnasieskolan, t.ex. elever på individuellt gymnasieprogram. Det har gett upphov till stor variation i total kostnad per elev i gymnasieskolan för skol-kommuner Hemkommunskostnad För den kommunala grundskolan och gymnasieskolan redovisas kostnader för skolskjutsar, reseersättningar och inackorderingar i den totala kostnaden för hemkommunen. 3. Enskild regi och fristående huvudman 3.1 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i enskild regi Med förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i enskild regi avses den förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som kommunen svarar för men som anordnas och utförs av annan än kommunen. Enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg kan drivas som föräldrakooperativ, personalkooperativ eller av förening, bolag, övrig enskild huvudman (t ex bostadsföretag, stiftelser) eller övrig offentlig huvudman (landsting eller annan offentlig huvudman). 3.2 Fristående huvudman På flera fristående skolor sköts stora delar av t.ex. administration och lokalvård m.m. genom ideellt arbete. På detta sätt kan kostnaderna hållas nere. Detta kan gälla för skolor som är i ett uppbyggnadsskede eller skolor som har relativt få elever. Vissa skolor med internationell inriktning får stöd från respektive språks "hemland". Det förekommer t.ex. att detta hemland betalar såväl undervisning som personalutbildning och lokaler. Kostnaderna för sådana skolor kan därmed inte utan vidare jämföras med kostnader för kommunala skolor. Fristående skolor betalar till skillnad från kommunala skolor moms, vilket leder till ökade kostnader för de fristående skolorna. Under redovisningsperioden (2006) har flera fristående skolor startat, både vad avser förskoleklass respektive grund- och gymnasieskolor. I denna redovisning

5 klassificeras en fristående skola som nystartad om skolan påbörjade sin verksamhet under 2006, d.v.s. om den inte har haft verksamhet under hela Kostnader för dessa skolor ingår inte i förskoleklasstabellen 2.1, grundskoletabellen 3.1 samt gymnasieskoletabellen 6.1 men däremot i tabell 11.1 Samtliga verksamheter inom förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Från nystart-ade skolor samlas endast totalkostnaden för referensperioden (2006) in till skillnad från övriga skolor där olika kostnadsslag samlas in. Dessa kostnadsslag summeras sedan för att få fram totalkostnaden. Kostnader för fristående särskolor samlas inte in. På samma sätt redovisas nedlagda skolor som har upphört med sin verksamhet under 2006 på både förskoleklass-, grundskole- och gymnasienivå. Kostnader för dessa skolor ingår inte i förskoleklasstabellen 2.1, grundskoletabellen 3.1 samt gymnasieskoltabellen 6.1 men däremot i tabell 11.1 Samtliga verksamheter inom förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Följande förändringar har skett under redovisningsperioden avseende fristående skolor: 64 fristående grund- och gymnasieskolor har tillkommit, fördelade på 28 grundskolor respektive 36 gymnasieskolor. Motsvarande siffror för avvecklade skolor är 14 stycken, varav 10 är grundskolor, 3 gymnasieskolor samt en förskoleklass. Kostnaderna för dessa skolor är räknade på kostnader för 2005 som har uppräknats med KPI till 2006 års prisnivå. Bara den period under 2006 då skolan har bedrivit verksamhet avses. Samtliga fristående skolor indelas efter verksamhetens inriktning. Från och med årets insamling finns fem inriktningar (allmän, konfessionell, waldorf, internationell och riksinternat), vilka är desamma för förskoleklass och grundskola samt gymnasieskolan. I tidigare publikationer har det förekommit åtta inriktningar för förskoleklass och grundskola samt tre inriktningar för gymnasieskolan. 4.Förskoleverksamhet och Skolbarnsomsorg Uppgifter om inskrivna barn och personal i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg insamlas årligen. Från år 1991 hämtas separata uppgifter in om verksamhet med kommunal respektive enskild utförare. Uppgifterna beskriver omfattningen i landets kommuner den 14 oktober 2005 respektive 13 oktober Förskoleklass. Antal elever i förskoleklass är ett genomsnitt mellan uppgifter för 14 oktober 2005 och 13 oktober 2006.

6 6. Grundskolan Integrerade särskoleelever ingår i antalet grundskoleelever. Vid beräkning av kostnad per elev för sameskolan ingår integrerade sameskolelever i elevantalet. Kostnader för folkbokförda elever omfattar alla kostnader för kommunens grundskola inklusive nettokostnader för skolskjutsar. Därtill har lagts kostnader för elever som går i fristående skola eller sameskola. 7. Specialskola Kostnader för specialpedagogiskt resurscentrum och kunskapscentra ingår inte i totalkostnaden för specialskolor i tabell 4.1 men däremot ingår den i totalkostnaden i tabell 11.1 Samtliga verksamheter inom förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Vid beräkningar av kostnad per elev har antal elever den 14 oktober 2005 och 13 oktober 2006 använts. 8. Särskola Elever integrerade i ordinarie grundskola eller gymnasieskola har exkluderats i det elevantal som använts vid beräkning av kostnadsmått. Kommunerna har lämnat uppgifter uppdelade på två grupper, grundsärskola och träningsskola (båda obli-gatorisk särskola) respektive gymnasiesärskola. 9. Gymnasieskola Variationen i total kostnad per elev mellan kommunerna är stor beträffande gymnasieskolan. Detta beror till stor del på vilken typ av utbildning som anordnas i respektive kommun och de stora skillnader som finns i fråga om maskin- och lokalbehov för olika utbildningar. Antalet elever som de delvis fasta kostnaderna för t.ex. lokaler ska fördelas på har också betydelse. Om kommunen anordnar kapitalkrävande utbildningar för ett litet antal elever blir kostnaden per elev mycket hög, särskilt i jämförelse med teoretiskt inriktade utbildningar med stora elevantal. Särskilt tydligt syns detta ifråga om lokaler och läromedel. Skillnader kan också bero på bokföringstekniska eller organisatoriska skillnader som t.ex. grad av decentralisering av verksamheterna. Redovisning av elever på individuella program har också inneburit problem. Det är omöjligt att utifrån SCB:s elevstatistik avgöra om dessa elever har undervisning eller om de är sysselsatta i praktikarbeten eller liknade åtgärder. Samtliga elever har behandlats som heltidselever med följd att vissa kommuners gymnasiekostnad blir låg.

7 Kostnader för naturbruksinriktad utbildning inom landstingen påverkas av speciella förhållanden. Under rubriken läromedel, utrustning och skolbibliotek redovisas den omfattande maskinpark som krävs för naturbruksutbildning. Detta medför mycket höga kostnader. Likaså kan kostnaderna för lokaler vara höga då t.ex. kostnader för djurstallar och ekonomibyggnader ingår. Kostnader och intäkter för drift av skolornas jord-, skogs- och trädgårdsbruk är redovisad under läromedel. Detta kostnadsslag kan därvid uppvisa negativa värden. Anledningen är att intäkterna från driften är större än kostnaderna. Antal elever omräknat till heltidsstuderande har använts som nämnare vid beräkning av kostnad per elev när det gäller landstingens gymnasieutbildning. Beräkningarna utgår från det antal elevveckor som respektive landsting har angivit för varje skolform. En elev som studerat på heltid under hela läsåret har genererat 40 elevveckor. Summa elevveckor har därför dividerats med 40 för att få fram antalet heltidsstuderande. Kostnader för folkbokförda elever omfattar alla kostnader för kommunens gymnasieskola inklusive nettokostnader för skolskjutsar. Därtill har lagts kostnader för elever i gymnasieförbund, fristående skola, landstingets gymnasieskola och annan utbildningsanordnare. Kostnader för gymnasieförbund ingår i kostnaden för samtliga kommuner och i redovisningen av min- och maxvärden, däremot ingår de inte i jämförelsetalen för kommungrupperna. 10. Komvux Antal elever omräknat till heltidsstuderande har använts som nämnare vid beräkning av kostnader per elev när det gäller komvux i kommunerna. Beräkningen av antalet heltidsstuderande har gjorts genom att antalet undervisningstimmar för eleverna under året har beräknats. Det totala antalet undervisningstimmar har sedan dividerats med 540 (36 veckor x 15 undervisningstimmar om 60 minuter) för att beräkna antalet heltidsstuderande. Antalet undervisningstimmar för 2006 har beräknats som antal undervisningstimmar vårterminen 2006 plus antal undervisningstimmar höstterminen Vad gäller landstingens vuxenutbildning, se motsvarande avsnitt för gymnasieskolan. Kostnader har samlats in från kommunala huvudmän uppdelade på grundläggande vuxenutbildning respektive gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. I landstingets regi bedrivs endast gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. 11. Särvux Omräknade elever har använts som nämnare vid beräkning av kostnad per elev. Detta mått har beräknats för att neutralisera skillnader i antalet veckotimmar per elev mellan kommuner och mellan landsting. Beräkningen utgår från det antal

8 timmar som en elev i medeltal studerar räknat för riket totalt (medeltal av totalt antal elevveckotimmar under mätveckorna, vecka 41, 2005 och 2006, dividerat med totalt antal elever). För varje huvudman har sedan antalet elevveckotimmar i den egna undervisningen dividerats med medelstudietiden per elev för riket. Medelstudietiden räknat för riket totalt var 2,8 timmar per elev och vecka Svenska för invandrare, Sfi I total kostnad för sfi ingår kostnader för lokaler och övrigt. Även betalda ersättningar till andra utbildningsanordnare såsom studieförbund och folkhögskolor ingår. 13. Utbildning vid nationellt centrum för flexibelt lärande På grund av svårigheter att beräkna antal heltidsstuderande redovisas inga kostnader per elev i denna rapport. 14. Kompletterande utbildningar Kompletterande utbildningar utgör ett komplement till gymnasial utbildning och kan ses som en förberedelse för högskoleutbildning, där en viss färdighet inom ett ämnes- eller yrkesområde krävs. Kostnadsuppgifterna avser bara de utbildningar som står under statlig tillsyn och är studiestöds- och/eller statsbidragsberättigade. Varje utbildningsanordnare lämnar in kostnads- och intäktsuppgifter samt antal årselever per utbildning som skolan får statsbidrag för. För utbildning/-ar som berättigar till studiestöd lämnas en summerad kostnadsredovisning. 15. Svensk utbildning i utlandet Kostnadsuppgifterna avser all utbildning vid svenska skolor i utlandet, det vill säga utbildning för såväl behöriga som obehöriga elever i grundskola, gymnasieskola, elever med handledning vid distansundervisning samt elever med kompletterde svensk undervisning. Uppgifterna avser kostnader för läsåret 2005/06. Skolorna har vanligen redovisat kostnadsuppgifterna i lokal valuta. Publicerade uppgifter avser svenska kronor, valutaomräkningen har gjorts av SCB. Valutakursen som använts baseras på ett årsgenomsnitt av valutornas säljkurs sista dagen varje månad (källa SE-banken). 16. Elevvård och syv Insamlingen av årsarbetare inom elevvård och syv i grund- respektive gymnasieskolor sker var tredje år. Uppgifterna bygger dels på underlag från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), dels på direkta insamlingar till

9 samtliga kommuner/gymnasieförbund och samtliga fristående skolor. Uppgifterna från SKL avser av kommunen anställd personal inom de aktuella personalkategorierna. Dessa uppgifter kompletteras med av kommunerna /gymnasieförbunden köpta tjänster inom aktuella personalkategorier. Fristående grund- resp. gymnasieskolor lämnar uppgifter för både antälld personal samt köpta tjänster. 41 komuner har valt att inte komplettera med köpta tjänster, varför de endast antas ha anställd personal. För de fristående skolorna är det sammanlagt 187 skolor som ej lämnat uppgifter. Uppgifterna avser kalenderåret 2006.

DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Kommunnivå

DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Kommunnivå DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Kommunnivå 1. Allmänt I denna bilaga ges kompletterande definitioner till de mått som är nya för redovisningsperioden och de mått som kräver utförligare beskrivning än vad

Läs mer

DEFINITIONER OCH KOMMENTARER

DEFINITIONER OCH KOMMENTARER DEFINITIONER OCH KOMMENTARER I denna bilaga ges kompletterande definitioner till de mått som är nya för redovisningsperioden och de mått som kräver utförligare beskrivning än vad som ges i respektive tabell.

Läs mer

Uppgifternas tillförlitlighet. 1. Allmänt. 2. Datainsamling, ram 1 och referensperiod 2. Bilaga 2

Uppgifternas tillförlitlighet. 1. Allmänt. 2. Datainsamling, ram 1 och referensperiod 2. Bilaga 2 Bilaga 2 Uppgifternas tillförlitlighet Följande kvalitetsdeklaration redovisar först vissa statistiska aspekter på framställningen av statistiken, därefter följer i mer resonerande form redovisning av

Läs mer

Kostnader Riksnivå. Rapport 301 2007. Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning Del 3, 2007

Kostnader Riksnivå. Rapport 301 2007. Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning Del 3, 2007 Rapport 301 2007 Kostnader Riksnivå Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning Del 3, 2007 kostnader riksnivå Beställningsadress (Order address): Fritzes

Läs mer

Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2009 UF0107

Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2009 UF0107 BV/UA 2010-09-15 1(10) Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2009 UF0107 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt

Läs mer

Kostnader för utbildningsväsendet 2006 2010. Kostnaden för grundskola, gymnasieskola och universitet/högskola åren 2006 2010 i fasta priser, mnkr

Kostnader för utbildningsväsendet 2006 2010. Kostnaden för grundskola, gymnasieskola och universitet/högskola åren 2006 2010 i fasta priser, mnkr UF 12 SM 1101 Kostnader för utbildningsväsendet 2006 2010 Costs for educational system 2006 2010 I korta drag Fortsatt ökning av kostnaderna för Universitet och högskolor Kostnaden för universitet/högskola

Läs mer

Nyckeltal. uppföljning och utvärdering inom skolan

Nyckeltal. uppföljning och utvärdering inom skolan Nyckeltal uppföljning och utvärdering inom skolan 2004 Innehåll Förord... 3 Utbildningsgruppen en kort presentation... 4 Om källmaterialet... 5 Om uppföljning och utvärdering... 5 Kommungrupperingar...

Läs mer

Utdrag ur skollagen kapitel 9

Utdrag ur skollagen kapitel 9 Utdrag ur skollagen kapitel 9 2 En fristående skola, vars utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan, särskolan respektive

Läs mer

Kostnader för utbildningsväsendet

Kostnader för utbildningsväsendet Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Kostnader för utbildningsväsendet 20 Kostnader för utbildningsväsendet Innehåll Fakta om statistiken... 399 Kommentarer till statistiken... 401 20.1 Kostnader för förskola

Läs mer

Kostnader för utbildningsväsendet

Kostnader för utbildningsväsendet Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Kostnader för utbildningsväsendet 19 Kostnader för utbildningsväsendet Innehåll Fakta om statistiken... 413 Kommentarer till statistiken... 415 19.1 Kostnader för förskola

Läs mer

SKOLFS. Dessa föreskrifter träder i kraft den XX xxxxx På Skolverkets vägnar GENERALDIREKTÖREN Christina Sandström

SKOLFS. Dessa föreskrifter träder i kraft den XX xxxxx På Skolverkets vägnar GENERALDIREKTÖREN Christina Sandström Enheten för utbildningsstatistik Tobias Engberg 1 (8) Dnr 62-2013:996 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:142) om uppgiftsinsamling från huvudmännen inom skolväsendet m.m.;

Läs mer

Svar på vanliga frågor om bidragsreglerna för fristående skolor, förskolor m.m.

Svar på vanliga frågor om bidragsreglerna för fristående skolor, förskolor m.m. 1 (7) Svar på vanliga frågor om bidragsreglerna för fristående skolor, förskolor m.m. Riksdagen beslutade i juni 2009 om förtydliganden av skollagens bestämmelser om kommunernas bidrag till fristående

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen

Läs mer

Frågor i ansökan om statsbidrag för läxhjälp år 2016 ideella föreningar

Frågor i ansökan om statsbidrag för läxhjälp år 2016 ideella föreningar Statsbidragsenheten Dnr 2016:22 1 (6) Frågor i ansökan om statsbidrag för läxhjälp år 2016 ideella föreningar Obs! Detta dokument är endast till för att skapa överblick över vilka frågor vi ställer i ansökan.

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2008-05-15 Av Mikael Johansson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska

Läs mer

Anvisning för redovisning av kommunens budget och bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor för 2011

Anvisning för redovisning av kommunens budget och bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor för 2011 2010-11-08 1 (6) Anvisning för redovisning av kommunens budget och bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor för 2011 Bakgrund Från och med kalenderåret 2010 gäller nya bestämmelser om kommunens bidrag

Läs mer

Gymnasieskolans slutbetyg 2002 - en beskrivande analys av resultaten

Gymnasieskolans slutbetyg 2002 - en beskrivande analys av resultaten 1 (15) Resultatuppföljning Gymnasieskolans slutbetyg 2 - en beskrivande analys av resultaten Vårterminen 2 fick gymnasieelever för sjätte gången slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet.

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-09-21 PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET 2015 Sveriges kommuner redovisar årligen sina kostnader till SCB. Det sker genom det årliga räkenskapssammandraget. Redovisningen

Läs mer

Storstadsregionjämförelsen 2010. En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

Storstadsregionjämförelsen 2010. En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Storstadsregionjämförelsen 2010 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning... 3 Storstadsområdena och dess indelning... 3 GR:s regionalpolitiska

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Skolinspektionen Dnr 43-2014:7781 Forshaga kommun kommungforshaga.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Forshaga kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg 2 (13) Tillsyn

Läs mer

Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019

Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 1 Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 Nämndens prioriterade frågor och utmaningar 2016 2017 Bildningsnämndens prioriterade frågor och utmaningar för gymnasieskolan, vuxenutbildningen

Läs mer

Definitioner och kommentarer

Definitioner och kommentarer Bilaga 1 Definitioner och kommentarer I denna bilaga ges kompletterande definitioner till de mått som kräver utförligare beskrivning än vad som ges i respektive tabell. För ytterligare information om undersökningarna

Läs mer

Beslut för förskola. efter tillsyn i Växjö kommun

Beslut för förskola. efter tillsyn i Växjö kommun Skolinspektionen Växjö kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax:

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2009-02-20 Av: Viktor Andersson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska

Läs mer

Utbildning och. 16 universitetsforskning

Utbildning och. 16 universitetsforskning Utbildning och 6 universitetsforskning PROP. 2002/03: UTGIFTSOMRÅDE 6 Förslag till statsbudget för 2003 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut...9 2 Utgiftsområde

Läs mer

BUN/2014:629-630. 1. fastslå bidragsbeloppen för 2015 enligt beredning.

BUN/2014:629-630. 1. fastslå bidragsbeloppen för 2015 enligt beredning. BUN 91 1/7 BUN/2014:629-630 Bidragsbelopp 2015 Beslut beslutar att 1. fastslå bidragsbeloppen för 2015 enligt beredning. Deltar ej i beslutet Håkan Bertilsson (SP), Catharina De Geer (KD), Lena Scharp

Läs mer

Så kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning. En väg till fortsatta studier och arbete. 1

Så kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning. En väg till fortsatta studier och arbete. 1 En väg till fortsatta studier och arbete Så kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning En väg till fortsatta studier och arbete. 1 2 En väg till fortsatta studier och arbete.

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp 2011

Beslut om bidragsbelopp 2011 29 november 2010 GSN-2010/.182 1 (7) HANDLÄGGARE Susanne Ståhlberg 08-53536014 susanne.stahlberg@huddinge.se Beslut om bidragsbelopp 2011 meddelar härmed beslut om bidragsbelopp för 2011. Grundskolenämnden

Läs mer

Totala kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2006

Totala kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2006 Utbildningsstatistik PM (Version 2) Korrigerade uppgifter i gymnasieskolan sidan 24, 27 och 28 samt diagram 13 2007-10-08 1 (36) Totala kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Dnr 43-2014:7582 Alingsås kommun utbildningsnamnden@alingsas.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Alingsås kommun 2(10) Tillsyn av vuxenutbildningen i Alingsås kommun har genomfört tillsyn av

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Sundbybergs kommun Beslut för vuxenutbildning efter ti Isyn i Sundbybergs kommun Tillsyn i Sundbybergs kommun Beslut har genomfört tillsyn av Sundbybergs kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Skolinspektionen Helsingborgs kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Helsingborgs kommun Skoinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund TeLefon:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om betygsrätt för vuxenutbildning; SFS 2010:253 Utkom från trycket den 13 april 2010 utfärdad den 31 mars 2010. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Utbildning och. 16 universitetsforskning

Utbildning och. 16 universitetsforskning Utbildning och 16 universitetsforskning Förslag till statsbudget för 2002 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut...17 2 Utgiftsområde 16 Utbildning och

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning en Stockholms kommun för vuxenutbildning efter tillsyn i Stockholms kommun Tillsyn i Stockholms kommun 2(9) har genomfört tillsyn av Stockholms kommun under våren 2016. Tillsynen har avsett det samlade

Läs mer

Förord. Stockholm-Mälarregionen juni 2010 Anna Lundgren Generalsekreterare Mälardalsrådet

Förord. Stockholm-Mälarregionen juni 2010 Anna Lundgren Generalsekreterare Mälardalsrådet Förord Stockholm-Mälarregionen är en kunskapsregion. Utbildning och forskning håller hög internationell klass, vi har en hög andel högutbildade och ett kunskapsintensivt näringsliv. Men regionen har också

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad. Dir. 2015:112

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad. Dir. 2015:112 Kommittédirektiv Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad Dir. 2015:112 Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2009

Södertörns nyckeltal 2009 Södertörns nyckeltal 2009 Förskolan SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR Handläggare/referens Christina Castfjord 08-535 360 61 christina.castefjord@huddinge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2012:109 Utkom från trycket den 13 mars 2012 utfärdad den 1 mars 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)

Läs mer

Sveriges bästa skolkommun 2010

Sveriges bästa skolkommun 2010 2010-08-17 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2010 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun

Läs mer

Resursfördelning 2016

Resursfördelning 2016 1 (7) ÄRENDE 6 BILAGA 2 DNR 2015/918 BARN OCH UTBILDNING JuneAnn Wincent Förvaltningschef SKRIVELSE Resursfördelning 2016 Medel till förskolan Sala kommun har ambitionen att på sikt sänka antalet inskrivna

Läs mer

Redovisning av befintlig verksamhet

Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2 Redovisning av befintlig verksamhet Arbetsförmedlingen Norra Uppland och Tierps kommun november 2015 Redovisning av befintlig verksamhet Grund- och gymnasieskolan I Tierps kommun finns idag elva

Läs mer

Rapport jämförelsetal för förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005

Rapport jämförelsetal för förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005 GR Utbildning 2006-11-16 Rapport jämförelsetal för förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005 Urban 1. INLEDNING...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte...4 1.3 Genomförande...5 1.4 Slutsatser...6

Läs mer

Utbildning och. 16 universitetsforskning

Utbildning och. 16 universitetsforskning Utbildning och 16 universitetsforskning Förslag till statsbudget för 010 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 19 Lagförslag....1 Förslag till lag

Läs mer

Beslut. Melleruds kommunn. 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423. 4644 80 Mellerud. Komm

Beslut. Melleruds kommunn. 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423. 4644 80 Mellerud. Komm Beslut Melleruds kommun 4644 80 Mellerud kommunen@mellerud.se 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423 Komm munbeslut efter tillsyn av Melleruds kommunn Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besök: Kungsgatan

Läs mer

Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014. Rapport 2015

Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014. Rapport 2015 Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014 Rapport 2015 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: YH 2013/1520 ISBN: 978-91-87073-58-8 Omslagsbild: Lars Owesson 1 (23) Datum: 2015-12-08 Dnr: YH 2013/1520

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:85

Regeringens proposition 2014/15:85 Regeringens proposition 2014/15:85 Ökad individanpassning en effektivare sfi och vuxenutbildning Prop. 2014/15:85 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 mars 2015 Stefan

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Vårgårda kommun Beslut och rapporter

Regelbunden tillsyn i Vårgårda kommun Beslut och rapporter Regelbunden tillsyn i Vårgårda kommun Beslut och rapporter Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:3983 Innehåll Kommunbeslut Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Allmänt om tillsynen och beskrivning av

Läs mer

Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning

Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning Beslut Tillsyn i gymnasieskolan och vuxenutbildningen 2010-11-04 1 (1) Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning efter tillsyn av gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Nordanstigs kommun 2010-11-04

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Upplands-Bro kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Upplands-Bro kommun Tillsyn i Upplands-Bro kommun har genomfört tillsyn av Upplands-Bro kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det

Läs mer

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Revisionsrapport Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Katrineholms kommun April 2010 Marie Lindblad 2010-05-06 Marie Lindblad Kerstin Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Bakgrund

Läs mer

BILDNINGSNÄMNDEN. Politiska kommentarer från nämndens ordförande

BILDNINGSNÄMNDEN. Politiska kommentarer från nämndens ordförande 133 BILDNINGSNÄMNDEN Politiska kommentarer från nämndens ordförande Bildningsnämnden har ett brett verksamhetsfält med stor betydelse för kommunens utveckling och kommunen satsningar är viktiga ur ett

Läs mer

Dnr BUN15/82. Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2015-12-15

Dnr BUN15/82. Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2015-12-15 Dnr BUN15/82 Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2015-12-15 Dnr BUN15/82 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Omfattning...

Läs mer

Figur 1: Antal barn i åldern 0-18 år 1990-2014 och SCB:s prognos 2015-2021. Totalt. 500 000 Utrikes födda

Figur 1: Antal barn i åldern 0-18 år 1990-2014 och SCB:s prognos 2015-2021. Totalt. 500 000 Utrikes födda Promemoria Utbildningsdepartementet Utbildning för bättre etablering 1. Bakgrund Antalet barn i Sverige förväntas enligt SCB:s prognoser att öka under kommande år. Från att ha legat stabilt strax över

Läs mer

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens kvalitetsplan för 2014-15

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens kvalitetsplan för 2014-15 Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2014-05-12 Tjänsteskrivelse Vår referens Ann Andersson Ekonomichef Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens kvalitetsplan för 2014-15 Ärende

Läs mer

Entreprenad och samverkan

Entreprenad och samverkan Juridisk vägledning Granskad september 2013 Mer om Entreprenad och samverkan Entreprenad enligt skollagen är när kommuner, landsting och enskilda huvudmän, med bibehållet huvudmannaskap, sluter avtal med

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Beslut Skolinspektionen 2014-12-16 Nämnd för vuxenutbildning i Leksand och Rättvik Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Nämnd för vuxenutbildning i Leksand och Rättvik Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

27 Utbildning. 27.1 Allmänt. 27.2 Skattefrihetens omfattning

27 Utbildning. 27.1 Allmänt. 27.2 Skattefrihetens omfattning Utbildning, Avsnitt 27 623 27 Utbildning EG-rätt 27.1 Allmänt Bestämmelserna om skattefrihet för utbildning har ändrats fr.o.m. den 1 januari 1997. Ändringarna har genomförts som ett led i harmoniseringen

Läs mer

Ansvar för utbildning och särskilda stödinsatser i skola och barnomsorg vid placeringar i annan kommun m.m. Ersätter: 1997:202 Bilagor:

Ansvar för utbildning och särskilda stödinsatser i skola och barnomsorg vid placeringar i annan kommun m.m. Ersätter: 1997:202 Bilagor: Cirkulärnr: 2006:18 Diarienr: 2006/0876 Handläggare: Laina Kämpe Avdelning: Avdelningen för lärande och arbetsmarknad Datum: 2006-05-23 Mottagare: Barnomsorg Skola Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Köpings kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Köpings kommun Tillsyn i Köpings kommun Beslut 2 (4) har genomfört tillsyn av Köpings kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det

Läs mer

Information om beslut av bidragsbelopp 2016 till andra kommuner och enskilda verksamheter inom förskolor och skolor

Information om beslut av bidragsbelopp 2016 till andra kommuner och enskilda verksamheter inom förskolor och skolor Barn- och utbildningsförvaltningen /Grundskola/Gymnasium 2015-12-18 1 (9) FN-0325/2015-3 Till kommuner, fristående förskolor och skolor med barn/elever från Sundbybergs stad Information om beslut av bidragsbelopp

Läs mer

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte

Läs mer

Fritidshemssatsningen

Fritidshemssatsningen 1 (9) Fritidshemssatsningen Ansökan om statsbidrag bidragsåret 2016/17 Skolverket Information 1 (9) Innehållsförteckning Fritidshemssatsningen... 2 Vad får bidraget användas till?... 2 Insatser bidraget

Läs mer

Resursfördelningsmodell grundskola F-9

Resursfördelningsmodell grundskola F-9 Resursfördelningsmodell grundskola F-9 Sektor utbildning Mariestads kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 Reviderad 2015-xx-xx 1 Innehållsförteckning 1 Principer för resursfördelningsmodell...

Läs mer

Ärende/Föredragande 1. Information från Bränninge förskole- och skolområde

Ärende/Föredragande 1. Information från Bränninge förskole- och skolområde KALLELSE Datum Sida 2016-02-11 1 Sammanträde Nämnd: Barn- och utbildningsnämnden Tid: Tisdagen den 23 februari 2016 kl. 17:00 Plats: Vänstra kammaren, Habo kommunhus Justerare: Lennart Karlsson Förhandling

Läs mer

8 Svensk utbildning i utlandet

8 Svensk utbildning i utlandet Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Svensk utbildning i utlandet 8 Svensk utbildning i utlandet Innehåll Fakta om statistiken... 176 Kommentarer till statistiken... 177 8.1 Svenska utlandsskolor 2003/04-2010/11.

Läs mer

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) 1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet

Läs mer

Genomförd utbildningsinspektion i Tjörns kommun

Genomförd utbildningsinspektion i Tjörns kommun Beslut Tjörns kommun 471 80 Tjörn 2007-08-23 1 (4) Dnr 53-2006:3236 Genomförd utbildningsinspektion i Tjörns kommun Skolverket har genomfört inspektion i Tjörns kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen,

Läs mer

TALBOKSPLAN 2008 för biblioteken på Gotland

TALBOKSPLAN 2008 för biblioteken på Gotland 1 2 TALBOKSPLAN 2008 för biblioteken på Gotland 3 Innehåll Målsättning... 5 Policy... 5 Vad är talböcker och vad är ljudböcker?... 5 Talboksverksamheten på Gotland... 6 Ansvarsfördelning... 6 Från förskola

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden; redovisning av uppdrag rörande alternativa driftformer för skolor. Dnr KS 2010-390, KS 2010-391

Barn- och utbildningsnämnden; redovisning av uppdrag rörande alternativa driftformer för skolor. Dnr KS 2010-390, KS 2010-391 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2011-05-17 FALKENBERG 176 Barn- och utbildningsnämnden; redovisning av uppdrag rörande alternativa driftformer för

Läs mer

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, 1 (7) Författningsbilaga Skollagen Fristående skolor Nedanstående paragraf har ny lydelse från och med den 1 mars 2010. Denna nya lydelse ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011,

Läs mer

Kostnader för utbildningsväsendet 2000-2004

Kostnader för utbildningsväsendet 2000-2004 Kostnader för utbildningsväsendet 2000-2004 UF0514 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Utbildning och forskning A.2 Statistikområde Befolkningens utbildning A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella

Läs mer

Förklaring till variablerna som använts i sammanställningen

Förklaring till variablerna som använts i sammanställningen Förklaring till variablerna som använts i sammanställningen Elevresultatvariabler Rapportvariabel: Andel godkända i åk 6 Använd variabel: Andel (%) som erhållit godkänt betyg på nationella proven i årskurs

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-12-19 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 1 Information

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i

Läs mer

Några övergripande nyckeltal

Några övergripande nyckeltal www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet

Läs mer

Utbildningsinspektion i den kommunala vuxenutbildningen och svenska för invandrare

Utbildningsinspektion i den kommunala vuxenutbildningen och svenska för invandrare Utbildningsinspektion i den kommunala vuxenutbildningen och svenska för invandrare UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma

Läs mer

Förordning (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar

Förordning (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar Förordning (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar SFS nr: 1994:519 Departement/myndighet: Utbildningsdepartementet Utfärdad: 1994-05-11 Ändrad: t.o.m. SFS 2008:622

Läs mer

3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen

3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen 1 (7) ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING Integration 3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen 3.1 Andel nyanlända kvinnor och män som inom två år efter mottagningsåret varit sysselsatta. Källa:

Läs mer

Utbildning och. universitetsforskning

Utbildning och. universitetsforskning Utbildning och 6 universitetsforskning Förslag till statsbudget för 2005 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut... 9 2 Lagförslag... 23 2. Förslag till lag

Läs mer

Rikspolisstyrelsen Skolverket Sveriges Kommuner och Landsting. Registerkontroll. av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg

Rikspolisstyrelsen Skolverket Sveriges Kommuner och Landsting. Registerkontroll. av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg Rikspolisstyrelsen Skolverket Sveriges Kommuner och Landsting Registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg Vad är registerkontroll? För att få börja sitt arbete eller

Läs mer

Beslut för Vårgårda kommun

Beslut för Vårgårda kommun Beslut Vårgårda kommun kommunen@vargarda.se Beslut för Vårgårda kommun efter tillsyn av utbildningen i Vårgårda kommun Beslut Tillsyn av utbildningen i Vårgårda kommun har genomfört tillsyn av Vårgårda

Läs mer

Fakta om tidsbegränsade anställningar

Fakta om tidsbegränsade anställningar Fakta om tidsbegränsade anställningar Flera former av tidsbegränsade anställningar Som tidsbegränsat anställda räknas personer med allmän visstidsanställning (AVA), vikariat och säsongsanställning. Tidsbegränsade

Läs mer

Information om ansökan 2015

Information om ansökan 2015 Dnr 2014:1190 1 (8) Information om ansökan 2015 Statsbidrag för personalförstärkningar inom elevhälsan I det här dokumentet finns information om statsbidraget för personalförstärkningar inom elevhälsan

Läs mer

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? 2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till

Läs mer

Kommunal vuxenutbildning: elever, kursdeltagare och utbildningsresultat, första halvåret 2016.

Kommunal vuxenutbildning: elever, kursdeltagare och utbildningsresultat, första halvåret 2016. Maj 2016 1 (7) Kommunal vuxenutbildning: elever, kursdeltagare och utbildningsresultat, första halvåret 2016. Uppgifterna ska vara SCB tillhanda senast 15 september 2016 och kan endast lämnas via Internet

Läs mer

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 SCB:s Demokratidatabas 1998 2008 Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 Innehåll 1. Inledning... 4 Bakgrund... 4 Information om demokratidatabasen... 5 Variabler...5 Källor

Läs mer

Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning

Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning Förord 3 Riksgymnasieverksamheten 4 Skola 6 Habilitering 7 Elevhem 8 Villkor för antagning 9 Finansiering av verksamheten 10 Riksgymnasieåret 12 Huvudmän för riksgymnasierna

Läs mer

Utbildningsinspektion i Kalix kommun

Utbildningsinspektion i Kalix kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2005:88 Utbildningsinspektion i Kalix kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Centrumskolan Ytterbyns och Pålänge skolor

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan. Dir. 2015:36. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan. Dir. 2015:36. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan Dir. 2015:36 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av de

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2003 i Lysekils kommun

Kvalitetsredovisning 2003 i Lysekils kommun Kvalitetsredovisning 2003 i Lysekils kommun Kvalitetsredovisningen inriktas mot sju områden. Dessa är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning

Läs mer

Instruktion sfi elever

Instruktion sfi elever November 2014 1 (8) Instruktion sfi elever Insamling av elever och kursdeltagare i utbildning i svenska för invandrare (sfi) andra halvåret, 1 juli 31 december 2014 Uppgifterna ska vara SCB tillhanda senast

Läs mer

örighet och särskild behörighet genom tillval.

örighet och särskild behörighet genom tillval. örighet och särskild behörighet genom tillval. Utbildningskatalog 2013-2014 Hästskötare Djurskötare - lantbruksdjur Djurskötare - djurparksdjur Arbete med hundar Djurvårdare - djursjukvård Djurvårdare

Läs mer

Planera och organisera för Matematiklyftet

Planera och organisera för Matematiklyftet Planera och organisera för Matematiklyftet För huvudman, rektor och förskolechef inom Förskola Förskoleklass Grundskola och motsvarande skolformer Gymnasieskola och gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning

Läs mer

Likvärdig skola med hög kvalitet

Likvärdig skola med hög kvalitet Gävle Kommun Likvärdig skola med hög kvalitet Sätra rektorsområde Likvärdig skola med hög kvalitet Bakgrund I september 2011 fick Barn & Ungdom i uppdrag av barn- och ungdomsnämnden att återkomma med underlag,

Läs mer

Information om ansökan till Lågstadiesatsningen läsåret 2015/2016

Information om ansökan till Lågstadiesatsningen läsåret 2015/2016 Dnr 2015:815 1 (8) Information om ansökan till Lågstadiesatsningen läsåret 2015/2016 Innehåll Information om ansökan till Lågstadiesatsningen läsåret 2015/2016 1 Om bidraget 2 Sök bidrag för F-3 2 Sök

Läs mer

~------~-------- Distansundervisning för elever bosatta i Sverige

~------~-------- Distansundervisning för elever bosatta i Sverige ~------~-------- Promemoria REG ERI N G S KAN S LI ET 2010-09-27 U2010/5616/G Utbildningsdepartementet ANKOM 2010 -D9- re Distansundervisning för elever bosatta i Sverige 1 Inledning Regeringen gav i februari

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3)

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3) Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3) Datum 2015-11-11 Vår referens Eva Wetterdal HR-chef Eva.Wetterdal@malmo.se Tjänsteskrivelse Remiss från Utbildningsdepartementet

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer