DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Riksnivå
|
|
- Elin Anna Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Riksnivå I denna bilaga ges kompletterande definitioner till de mått som är nya för redovisningsperioden och de mått som kräver utförligare beskrivning än vad som ges i respektive tabell. Dessutom lämnas kommentarer till olika mått bl.a. vad gäller jämförbarhet mellan olika huvudmän samt en beskrivning över hur antal elever i skolan och antal inskrivna barn i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg har beräknats. För ytterligare information om undersökningarna som ligger till grund för rapporten hänvisas till kvalitetsdeklarationerna på Statistiska centralbyråns hemsida, adress 1. Allmänt Från och med 1998 är den tidigare insamlingen av intäkter och kostnader för kommunala skolor integrerad i det kommunala räkenskapssammandraget (RS). Detta har inneburit bättre överensstämmelse mellan de två undersökningarna. 2. Definitioner 2.1 Redovisningsperiod Kalenderåret 2006 är den redovisningsperiod som gäller för alla kostnader med följande undantag: - Fristående skolor och kompletterande utbildningar med brutet räkenskapsår som redovisar kostnader för räkenskapsåret 2005/06. För dessa huvudmän har kostnaderna räknats upp med konsumentprisindex (KPI), för att motsvara kostnaderna för år Svenska skolor i utlandet redovisar kostnader för läsåret 2005/ Personalomkostnader Samtliga kostnadsuppgifter har samlats in. Här inkluderas personalomkostnader (PO) från landstingen och de kommunala skolhuvudmännen. 2.3 Sambruk/Samläsning Sambruk och samläsning mellan verksamhetsformer utgör ett problem för många huvudmän när det gäller att fördela kostnader för t.ex. lokaler och skolmåltider på de olika verksamhetsformerna. Om ett kostnadsslag inte rapporterats fördelat på verksamhetsform har i första hand uppgiftslämnaren kontaktats för att om möjligt få fram ett uppskattat värde. Om detta inte varit möjligt så har värdet bortfallskorrigerats. 2.4 Uppgifter om antal barn och elever De elev- och barnantal som använts för beräkning av kostnader för elev/barn är i de flesta fall ett medelvärde mellan läsåren 2005/06 och 2006/07. För huvudmän med brutet räkenskapsår (vissa fristående skolor samt vissa svenska skolor i ut-
2 landet) har dock endast antalet elever läsåret 2005/06 använts. För komvux och särvux samt landstingets gymnasieutbildning har heltidsstuderande under 2006 använts vid beräkning av kostnader per elev. 2.5 Brutto- eller nettoräkning Bruttoräkning eller nettoräkning har tillämpats olika beroende på kostnadsslag, verksamhetsform och huvudman. Nedan följer redovisning av vilken beräkning som använts. Kostnader för undervisning, lokaler, skolmåltider och skolskjutsar har nettoberäknats för samtliga kommunala skolformer där uppgifter samlats in. Kostnader för läromedel i gymnasieskola och komvux har också nettoberäknats. Syftet med jämförelsetalen är att redovisa hur mycket det kostar att bedriva verksamhet för respektive skolforms elever. Intäkter för lokaler, skolmåltider, skolskjutsar och läromedel har bedömts svara mot kostnader som inte avser skolan eller skolformen, exempelvis hyresintäkter genom att skollokaler utnyttjas för annan verksamhet. För landstingens del är flera kostnader inom gymnasieskola och komvux nettoräknade eftersom det ofta finns stora intäkter på grund av annan verksamhet än skolverksamhet. Nettoräknade är kostnader för undervisning, lokaler, läromedel/ utrustning och skolbibliotek, skolmåltider och övriga kostnader. För fristående huvudmän och de statliga skolformerna är alla kostnader bruttoräknade. Intäkter förekommer sparsamt eller har bedömts utgöra en finansiering av den aktuella skolverksamheten. 2.6 Totalkostnader för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg I kostnader för respektive verksamhet inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg ingår kostnader för den löpande driften; administration, lokaler, kapitalkostnader, löner m.m. Interna intäkter från andra förvaltningar är frånräknade. Uppgifter redovisas för verksamheten totalt (motsvarande kommunens egen konsumtion) och/eller för den verksamhet som finns i kommunal eller enskild regi. 2.7 Totalkostnader för skolverksamhet I skolhuvudmännens totala kostnad ingår kostnader för undervisning (inklusive lönekostnader under tid för kompetensutveckling för både lärare och vikarie), lokaler och inventarier, läromedel, utrustning och skolbibliotek, elevvård, skolmåltider samt övriga kostnader. Nedan följer definitioner för respektive kostnadsslag. 2.8 Delkostnad undervisning I kostnad för undervisning ingår lönekostnader för lärare och för ev. vikarier under tid för kompetensutveckling. Övriga kostnader för kompetensutveckling såsom kurs- och seminarieavgifter m.m. redovisas under övriga kostnader. 2.9 Delkostnad läromedel, utrustning och skolbiblioktek
3 Med läromedel, utrustning och skolbibliotek avses skön- och facklitteratur, tidningar, tidskrifter, broschyrer och annat tryckt material samt för undervisning framtagna kopior. Med utrustning avses datorer, maskiner och verktyg som används i undervisningen, bild- och ljudmedier, AV-centraler, förbrukningsmaterial, programvara för undervisning, läromedelscentral och institutionstekniker. Dessutom räknas kostnader för resor i samband med studiebesök, kulturaktiviteter och lägerskolor hit. Med skolbibliotek avses kostnader för bokinköp och lönekostnad för skolbibliotekarie. I kostnader för läromedel och utrustning hos landstingen ingår även kostnader för bland annat den maskinpark som behövs för att kunna bedriva utbildningen. För gymnasie- och komvuxutbildning hos kommunala och landstingskommunala huvudmän är kostnaderna nettoredovisade, d.v.s. eventuella intäkter är frånräknade Delkostnad skolmåltider I kostnader för skolmåltider ingår skolmåltids- och cafeteriaverksamhet, d.v.s. kostnader för livsmedel, transporter och administrativa kostnader, t.ex. lön för kostkonsulent. Däremot ingår inte lokalkostnader. Kostnaderna är nettoredovisade så att t.ex. vandrarhemsverksamhet på sommaren, eller leveranser till annan verksamhet, t.ex. äldreomsorg, inte ska påverka jämförelsetalen. För de kommuner som via entreprenad köper skolmåltidsverksamhet kan kostnader för lokaler m.m. ingå Delkostnad lokaler och inventarier I kostnader för lokaler och inventarier kan interna hyror vara självkostnadsberäknade eller marknadsmässigt beräknade. Fastighetsservice ingår i kostnaden, till skillnad från redovisningen t.o.m Om lokalerna utnyttjas även för annat än skolverksamhet ska endast den del av kostnaden som avser skolverksamhet ingå här d.v.s. de intäkter som motsvarar kostnader för att lokaler utnyttjats för annan verksamhet är fråndragna. Lokaler för naturbruksinriktad utbildning omfattar även stallar, lador, växthus, ekonomibyggnader m.m. Detta påverkar såväl kostnad per elev som lokalyta per elev för dessa utbildningar. Kostnader för lokaler är nettoräknade för kommuner och landstingsutbildningar. Lokalytan har för samtliga skolformer omräknats enligt det redovisningssätt som huvudmannen angivit. Bruksarea har tilldelats vikten 1,0, städarea 1,2, bruttoarea 0,85 och nettoarea 1,035. Om huvudmannen inte har angivit någon metod eller angivit flera metoder har ingen omräkning skett Delkostnad övriga kostnader I övriga kostnader ingår kostnader för administration, skolledning, SYV-verksamhet, kommungemensam verksamhet, elevassistenter, kompetensutveckling för lärare och annan personal såsom kurs- och seminarieavgifter (exkl. kostnad för löner), utvecklingsarbete som inte har anknytning till lärares kompetensutveckling, fackligt arbete, skolvärdar, tolkar, kostnader för elever som är asylsökande m.m. Tidigare har kostnader/intäkter för skolledning och SYV-verksamhet särredovisats, men från och med 1998 ingår dessa kostnadsslag i övriga kostnader.
4 2.13 Kommungemensam verksamhet Med kommungemensam verksamhet avses skolverksamhetens del av kostnader för kommunens gemensamma telefonväxel, ADB-enhet, löneadministration med mera, d.v.s. de kostnader som fördelats ut på kommunens olika verksamhetsområden. I kommuner där de flesta gymnasieelever går i annan kommuns gymnasieskola har det varit rimligt att fördela ut kommungemensamma kostnader efter antal folk-bokförda gymnasieelever eller efter gymnasieskolans omsättning, inklusive ersätt-ningar till andra kommuner. Vid beräkning av kostnad per elev i kommunens egen gymnasieskola har dessa kostnader bara relaterats till det fåtal elever som går i den egna gymnasieskolan, t.ex. elever på individuellt gymnasieprogram. Det har gett upphov till stor variation i total kostnad per elev i gymnasieskolan för skol-kommuner Hemkommunskostnad För den kommunala grundskolan och gymnasieskolan redovisas kostnader för skolskjutsar, reseersättningar och inackorderingar i den totala kostnaden för hemkommunen. 3. Enskild regi och fristående huvudman 3.1 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i enskild regi Med förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i enskild regi avses den förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som kommunen svarar för men som anordnas och utförs av annan än kommunen. Enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg kan drivas som föräldrakooperativ, personalkooperativ eller av förening, bolag, övrig enskild huvudman (t ex bostadsföretag, stiftelser) eller övrig offentlig huvudman (landsting eller annan offentlig huvudman). 3.2 Fristående huvudman På flera fristående skolor sköts stora delar av t.ex. administration och lokalvård m.m. genom ideellt arbete. På detta sätt kan kostnaderna hållas nere. Detta kan gälla för skolor som är i ett uppbyggnadsskede eller skolor som har relativt få elever. Vissa skolor med internationell inriktning får stöd från respektive språks "hemland". Det förekommer t.ex. att detta hemland betalar såväl undervisning som personalutbildning och lokaler. Kostnaderna för sådana skolor kan därmed inte utan vidare jämföras med kostnader för kommunala skolor. Fristående skolor betalar till skillnad från kommunala skolor moms, vilket leder till ökade kostnader för de fristående skolorna. Under redovisningsperioden (2006) har flera fristående skolor startat, både vad avser förskoleklass respektive grund- och gymnasieskolor. I denna redovisning
5 klassificeras en fristående skola som nystartad om skolan påbörjade sin verksamhet under 2006, d.v.s. om den inte har haft verksamhet under hela Kostnader för dessa skolor ingår inte i förskoleklasstabellen 2.1, grundskoletabellen 3.1 samt gymnasieskoletabellen 6.1 men däremot i tabell 11.1 Samtliga verksamheter inom förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Från nystart-ade skolor samlas endast totalkostnaden för referensperioden (2006) in till skillnad från övriga skolor där olika kostnadsslag samlas in. Dessa kostnadsslag summeras sedan för att få fram totalkostnaden. Kostnader för fristående särskolor samlas inte in. På samma sätt redovisas nedlagda skolor som har upphört med sin verksamhet under 2006 på både förskoleklass-, grundskole- och gymnasienivå. Kostnader för dessa skolor ingår inte i förskoleklasstabellen 2.1, grundskoletabellen 3.1 samt gymnasieskoltabellen 6.1 men däremot i tabell 11.1 Samtliga verksamheter inom förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Följande förändringar har skett under redovisningsperioden avseende fristående skolor: 64 fristående grund- och gymnasieskolor har tillkommit, fördelade på 28 grundskolor respektive 36 gymnasieskolor. Motsvarande siffror för avvecklade skolor är 14 stycken, varav 10 är grundskolor, 3 gymnasieskolor samt en förskoleklass. Kostnaderna för dessa skolor är räknade på kostnader för 2005 som har uppräknats med KPI till 2006 års prisnivå. Bara den period under 2006 då skolan har bedrivit verksamhet avses. Samtliga fristående skolor indelas efter verksamhetens inriktning. Från och med årets insamling finns fem inriktningar (allmän, konfessionell, waldorf, internationell och riksinternat), vilka är desamma för förskoleklass och grundskola samt gymnasieskolan. I tidigare publikationer har det förekommit åtta inriktningar för förskoleklass och grundskola samt tre inriktningar för gymnasieskolan. 4.Förskoleverksamhet och Skolbarnsomsorg Uppgifter om inskrivna barn och personal i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg insamlas årligen. Från år 1991 hämtas separata uppgifter in om verksamhet med kommunal respektive enskild utförare. Uppgifterna beskriver omfattningen i landets kommuner den 14 oktober 2005 respektive 13 oktober Förskoleklass. Antal elever i förskoleklass är ett genomsnitt mellan uppgifter för 14 oktober 2005 och 13 oktober 2006.
6 6. Grundskolan Integrerade särskoleelever ingår i antalet grundskoleelever. Vid beräkning av kostnad per elev för sameskolan ingår integrerade sameskolelever i elevantalet. Kostnader för folkbokförda elever omfattar alla kostnader för kommunens grundskola inklusive nettokostnader för skolskjutsar. Därtill har lagts kostnader för elever som går i fristående skola eller sameskola. 7. Specialskola Kostnader för specialpedagogiskt resurscentrum och kunskapscentra ingår inte i totalkostnaden för specialskolor i tabell 4.1 men däremot ingår den i totalkostnaden i tabell 11.1 Samtliga verksamheter inom förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Vid beräkningar av kostnad per elev har antal elever den 14 oktober 2005 och 13 oktober 2006 använts. 8. Särskola Elever integrerade i ordinarie grundskola eller gymnasieskola har exkluderats i det elevantal som använts vid beräkning av kostnadsmått. Kommunerna har lämnat uppgifter uppdelade på två grupper, grundsärskola och träningsskola (båda obli-gatorisk särskola) respektive gymnasiesärskola. 9. Gymnasieskola Variationen i total kostnad per elev mellan kommunerna är stor beträffande gymnasieskolan. Detta beror till stor del på vilken typ av utbildning som anordnas i respektive kommun och de stora skillnader som finns i fråga om maskin- och lokalbehov för olika utbildningar. Antalet elever som de delvis fasta kostnaderna för t.ex. lokaler ska fördelas på har också betydelse. Om kommunen anordnar kapitalkrävande utbildningar för ett litet antal elever blir kostnaden per elev mycket hög, särskilt i jämförelse med teoretiskt inriktade utbildningar med stora elevantal. Särskilt tydligt syns detta ifråga om lokaler och läromedel. Skillnader kan också bero på bokföringstekniska eller organisatoriska skillnader som t.ex. grad av decentralisering av verksamheterna. Redovisning av elever på individuella program har också inneburit problem. Det är omöjligt att utifrån SCB:s elevstatistik avgöra om dessa elever har undervisning eller om de är sysselsatta i praktikarbeten eller liknade åtgärder. Samtliga elever har behandlats som heltidselever med följd att vissa kommuners gymnasiekostnad blir låg.
7 Kostnader för naturbruksinriktad utbildning inom landstingen påverkas av speciella förhållanden. Under rubriken läromedel, utrustning och skolbibliotek redovisas den omfattande maskinpark som krävs för naturbruksutbildning. Detta medför mycket höga kostnader. Likaså kan kostnaderna för lokaler vara höga då t.ex. kostnader för djurstallar och ekonomibyggnader ingår. Kostnader och intäkter för drift av skolornas jord-, skogs- och trädgårdsbruk är redovisad under läromedel. Detta kostnadsslag kan därvid uppvisa negativa värden. Anledningen är att intäkterna från driften är större än kostnaderna. Antal elever omräknat till heltidsstuderande har använts som nämnare vid beräkning av kostnad per elev när det gäller landstingens gymnasieutbildning. Beräkningarna utgår från det antal elevveckor som respektive landsting har angivit för varje skolform. En elev som studerat på heltid under hela läsåret har genererat 40 elevveckor. Summa elevveckor har därför dividerats med 40 för att få fram antalet heltidsstuderande. Kostnader för folkbokförda elever omfattar alla kostnader för kommunens gymnasieskola inklusive nettokostnader för skolskjutsar. Därtill har lagts kostnader för elever i gymnasieförbund, fristående skola, landstingets gymnasieskola och annan utbildningsanordnare. Kostnader för gymnasieförbund ingår i kostnaden för samtliga kommuner och i redovisningen av min- och maxvärden, däremot ingår de inte i jämförelsetalen för kommungrupperna. 10. Komvux Antal elever omräknat till heltidsstuderande har använts som nämnare vid beräkning av kostnader per elev när det gäller komvux i kommunerna. Beräkningen av antalet heltidsstuderande har gjorts genom att antalet undervisningstimmar för eleverna under året har beräknats. Det totala antalet undervisningstimmar har sedan dividerats med 540 (36 veckor x 15 undervisningstimmar om 60 minuter) för att beräkna antalet heltidsstuderande. Antalet undervisningstimmar för 2006 har beräknats som antal undervisningstimmar vårterminen 2006 plus antal undervisningstimmar höstterminen Vad gäller landstingens vuxenutbildning, se motsvarande avsnitt för gymnasieskolan. Kostnader har samlats in från kommunala huvudmän uppdelade på grundläggande vuxenutbildning respektive gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. I landstingets regi bedrivs endast gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. 11. Särvux Omräknade elever har använts som nämnare vid beräkning av kostnad per elev. Detta mått har beräknats för att neutralisera skillnader i antalet veckotimmar per elev mellan kommuner och mellan landsting. Beräkningen utgår från det antal
8 timmar som en elev i medeltal studerar räknat för riket totalt (medeltal av totalt antal elevveckotimmar under mätveckorna, vecka 41, 2005 och 2006, dividerat med totalt antal elever). För varje huvudman har sedan antalet elevveckotimmar i den egna undervisningen dividerats med medelstudietiden per elev för riket. Medelstudietiden räknat för riket totalt var 2,8 timmar per elev och vecka Svenska för invandrare, Sfi I total kostnad för sfi ingår kostnader för lokaler och övrigt. Även betalda ersättningar till andra utbildningsanordnare såsom studieförbund och folkhögskolor ingår. 13. Utbildning vid nationellt centrum för flexibelt lärande På grund av svårigheter att beräkna antal heltidsstuderande redovisas inga kostnader per elev i denna rapport. 14. Kompletterande utbildningar Kompletterande utbildningar utgör ett komplement till gymnasial utbildning och kan ses som en förberedelse för högskoleutbildning, där en viss färdighet inom ett ämnes- eller yrkesområde krävs. Kostnadsuppgifterna avser bara de utbildningar som står under statlig tillsyn och är studiestöds- och/eller statsbidragsberättigade. Varje utbildningsanordnare lämnar in kostnads- och intäktsuppgifter samt antal årselever per utbildning som skolan får statsbidrag för. För utbildning/-ar som berättigar till studiestöd lämnas en summerad kostnadsredovisning. 15. Svensk utbildning i utlandet Kostnadsuppgifterna avser all utbildning vid svenska skolor i utlandet, det vill säga utbildning för såväl behöriga som obehöriga elever i grundskola, gymnasieskola, elever med handledning vid distansundervisning samt elever med kompletterde svensk undervisning. Uppgifterna avser kostnader för läsåret 2005/06. Skolorna har vanligen redovisat kostnadsuppgifterna i lokal valuta. Publicerade uppgifter avser svenska kronor, valutaomräkningen har gjorts av SCB. Valutakursen som använts baseras på ett årsgenomsnitt av valutornas säljkurs sista dagen varje månad (källa SE-banken). 16. Elevvård och syv Insamlingen av årsarbetare inom elevvård och syv i grund- respektive gymnasieskolor sker var tredje år. Uppgifterna bygger dels på underlag från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), dels på direkta insamlingar till
9 samtliga kommuner/gymnasieförbund och samtliga fristående skolor. Uppgifterna från SKL avser av kommunen anställd personal inom de aktuella personalkategorierna. Dessa uppgifter kompletteras med av kommunerna /gymnasieförbunden köpta tjänster inom aktuella personalkategorier. Fristående grund- resp. gymnasieskolor lämnar uppgifter för både antälld personal samt köpta tjänster. 41 komuner har valt att inte komplettera med köpta tjänster, varför de endast antas ha anställd personal. För de fristående skolorna är det sammanlagt 187 skolor som ej lämnat uppgifter. Uppgifterna avser kalenderåret 2006.
DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Kommunnivå
DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Kommunnivå 1. Allmänt I denna bilaga ges kompletterande definitioner till de mått som är nya för redovisningsperioden och de mått som kräver utförligare beskrivning än vad
Läs merDEFINITIONER OCH KOMMENTARER
DEFINITIONER OCH KOMMENTARER I denna bilaga ges kompletterande definitioner till de mått som är nya för redovisningsperioden och de mått som kräver utförligare beskrivning än vad som ges i respektive tabell.
Läs merUppgifternas tillförlitlighet. 1. Allmänt. 2. Datainsamling, ram 1 och referensperiod 2. Bilaga 2
Bilaga 2 Uppgifternas tillförlitlighet Följande kvalitetsdeklaration redovisar först vissa statistiska aspekter på framställningen av statistiken, därefter följer i mer resonerande form redovisning av
Läs merKostnader Riksnivå. Rapport 301 2007. Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning Del 3, 2007
Rapport 301 2007 Kostnader Riksnivå Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning Del 3, 2007 kostnader riksnivå Beställningsadress (Order address): Fritzes
Läs merDokumentdatum: Diarienummer: 2018:01477
Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2017 Diarienummer: 2018:01477 Skolverket Rapport 1 (15) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Prisutvecklingen... 3 Totala kostnader för skolväsendet
Läs merKostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2014
1 (16) Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2014 I denna promemoria beskrivs Skolverkets kostnadsstatistik för kalenderåret 2014. Uppgifter som redovisas är bland annat kostnader
Läs merKostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2009 UF0107
BV/UA 2010-09-15 1(10) Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2009 UF0107 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt
Läs merKostnader för förskola, fritidshem, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning 2012
1 (16) Kostnader för förskola, fritidshem, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning 2012 I denna promemoria beskrivs Skolverkets kostnadsstatistik för kalenderåret 2012. Uppgifter som redovisas
Läs merKostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2010
1 (19) Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2010 I denna promemoria beskrivs Skolverkets kostnadsstatistik för kalenderåret 2010. Uppgifter som redovisas är bland
Läs merKostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2016
PM Förskole- och grundskolestatistik 1 (14) Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2016 I denna promemoria beskrivs Skolverkets kostnadsstatistik för kalenderåret 2016. Uppgifter som
Läs merSkolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2006
Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2006 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2007 redovisa en bedömning
Läs merEn bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2004
1 (19) En bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2004 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2005 redovisa en bedömning
Läs merKostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2009
1 (21) Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2009 I denna promemoria beskrivs Skolverkets kostnadsstatistik för kalenderåret 2009. Uppgifter som redovisas är bland
Läs merEn bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2003
1 (17) En bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2003 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2004 redovisa en bedömning
Läs merSkolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2005
Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2005 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2006 redovisa en bedömning
Läs merMissiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr :721. På Skolverkets vägnar. Staffan Lundh Avdelningschef
Missiv Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdrag om bedömning av kostnaderna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret
Läs merMissiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr 2014:119. På Skolverkets vägnar. Staffan Lundh Avdelningschef
Missiv Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdrag om bedömning av kostnaderna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret
Läs merKostnader för utbildningsväsendet 2006 2010. Kostnaden för grundskola, gymnasieskola och universitet/högskola åren 2006 2010 i fasta priser, mnkr
UF 12 SM 1101 Kostnader för utbildningsväsendet 2006 2010 Costs for educational system 2006 2010 I korta drag Fortsatt ökning av kostnaderna för Universitet och högskolor Kostnaden för universitet/högskola
Läs merEn bedömning av kostnaderna för barnomsorg, skola och vuxenutbildning budgetåret 2002
MISSIV 2003-07-04 Dnr: 2003:1168 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En bedömning av kostnaderna för barnomsorg, skola och vuxenutbildning budgetåret 2002 Skolverket skall enligt regleringsbrevet
Läs merSkolverket Dokumentdatum: Dnr: 2019:990 1 (13)
1 (13) s bedömning av de preliminära erna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet samt skola och vuxenutbildning budgetåret 2018 Denna rapport redovisar en bedömning och analys av följande
Läs merSkolkostnader Instruktioner. Sista insändningsdag är 26 april 2018
Skolkostnader 2017 Instruktioner Sista insändningsdag är 26 april 2018 Tack för din medverkan Tack vare våra uppgiftslämnare privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer kan SCB tillhandahålla
Läs merSkolverkets bedömning av kostnaderna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret 2017
1 (17) Skolverkets bedömning av erna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret 2017 Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon:
Läs merUtdrag ur skollagen kapitel 9
Utdrag ur skollagen kapitel 9 2 En fristående skola, vars utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan, särskolan respektive
Läs merSkolkostnader Instruktioner avser kommunalförbundens skolor. Sista insändningsdag är 15 maj 2019
Skolkostnader 2018 Instruktioner avser kommunalförbundens skolor Sista insändningsdag är 15 maj 2019 1 Tack för din medverkan Tack vare våra uppgiftslämnare privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer
Läs merNyckeltal. uppföljning och utvärdering inom skolan
Nyckeltal uppföljning och utvärdering inom skolan 2004 Innehåll Förord... 3 Utbildningsgruppen en kort presentation... 4 Om källmaterialet... 5 Om uppföljning och utvärdering... 5 Kommungrupperingar...
Läs merSkolverkets bedömning av kostnaderna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret 2016
1 (17) Skolverkets bedömning av erna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret 2016 Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon:
Läs merEn jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm
2008-05-15 Av Mikael Johansson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska
Läs merMissiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr 2016:1068. På Skolverkets vägnar. Eva Durhán Avdelningschef
Missiv Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdrag om bedömning av erna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret 2015
Läs merSvar på vanliga frågor om bidragsreglerna för fristående skolor, förskolor m.m.
1 (7) Svar på vanliga frågor om bidragsreglerna för fristående skolor, förskolor m.m. Riksdagen beslutade i juni 2009 om förtydliganden av skollagens bestämmelser om kommunernas bidrag till fristående
Läs merEn jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm
2009-02-20 Av: Viktor Andersson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska
Läs merFrågor i ansökan om statsbidrag för läxhjälp år 2016 ideella föreningar
Statsbidragsenheten Dnr 2016:22 1 (6) Frågor i ansökan om statsbidrag för läxhjälp år 2016 ideella föreningar Obs! Detta dokument är endast till för att skapa överblick över vilka frågor vi ställer i ansökan.
Läs merStorstadsregionjämförelsen 2010. En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm
Storstadsregionjämförelsen 2010 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning... 3 Storstadsområdena och dess indelning... 3 GR:s regionalpolitiska
Läs merSkolkostnader Instruktioner. Sista insändningsdag är 24 april 2017
Skolkostnader 2016 Instruktioner Sista insändningsdag är 24 april 2017 Tack för din medverkan Tack vare våra uppgiftslämnare privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer kan SCB tillhandahålla
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen
Läs merBildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019
1 Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 Nämndens prioriterade frågor och utmaningar 2016 2017 Bildningsnämndens prioriterade frågor och utmaningar för gymnasieskolan, vuxenutbildningen
Läs merBeslut om bidragsbelopp 2011
29 november 2010 GSN-2010/.182 1 (7) HANDLÄGGARE Susanne Ståhlberg 08-53536014 susanne.stahlberg@huddinge.se Beslut om bidragsbelopp 2011 meddelar härmed beslut om bidragsbelopp för 2011. Grundskolenämnden
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Skolinspektionen Dnr 43-2014:7781 Forshaga kommun kommungforshaga.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Forshaga kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg 2 (13) Tillsyn
Läs merKostnader för utbildningsväsendet
Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Kostnader för utbildningsväsendet 20 Kostnader för utbildningsväsendet Innehåll Fakta om statistiken... 399 Kommentarer till statistiken... 401 20.1 Kostnader för förskola
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Dnr 43-2014:7582 Alingsås kommun utbildningsnamnden@alingsas.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Alingsås kommun 2(10) Tillsyn av vuxenutbildningen i Alingsås kommun har genomfört tillsyn av
Läs merMissiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr 2015:812. På Skolverkets vägnar. Eva Durhán Avdelningschef
Missiv Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdrag om bedömning av erna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret 2014
Läs merBeslut för förskola. efter tillsyn i Växjö kommun
Skolinspektionen Växjö kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax:
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Skolinspektionen Helsingborgs kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Helsingborgs kommun Skoinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund TeLefon:
Läs merGymnasieskolans slutbetyg 2002 - en beskrivande analys av resultaten
1 (15) Resultatuppföljning Gymnasieskolans slutbetyg 2 - en beskrivande analys av resultaten Vårterminen 2 fick gymnasieelever för sjätte gången slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet.
Läs merBUN/2014:629-630. 1. fastslå bidragsbeloppen för 2015 enligt beredning.
BUN 91 1/7 BUN/2014:629-630 Bidragsbelopp 2015 Beslut beslutar att 1. fastslå bidragsbeloppen för 2015 enligt beredning. Deltar ej i beslutet Håkan Bertilsson (SP), Catharina De Geer (KD), Lena Scharp
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Sundbybergs kommun Beslut för vuxenutbildning efter ti Isyn i Sundbybergs kommun Tillsyn i Sundbybergs kommun Beslut har genomfört tillsyn av Sundbybergs kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett
Läs merSkolkostnader Instruktioner. Sista insändningsdag är 26 april 2018
Skolkostnader 2017 Instruktioner Sista insändningsdag är 26 april 2018 Tack för din medverkan Tack vare våra uppgiftslämnare privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer kan SCB tillhandahålla
Läs merUtbildning och. 16 universitetsforskning
Utbildning och 6 universitetsforskning PROP. 2002/03: UTGIFTSOMRÅDE 6 Förslag till statsbudget för 2003 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut...9 2 Utgiftsområde
Läs merSkolkostnader Instruktioner avser same- och specialskolor. Sista insändningsdag är 15 maj 2019
Skolkostnader 2018 Instruktioner avser same- och specialskolor Sista insändningsdag är 15 maj 2019 1 Tack för din medverkan Tack vare våra uppgiftslämnare privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer
Läs merSkolkostnader Instruktioner avser fristående skolor. Sista insändningsdag är 15 maj 2019
Skolkostnader 2018 Instruktioner avser fristående skolor Sista insändningsdag är 15 maj 2019 1 Tack för din medverkan Tack vare våra uppgiftslämnare privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer
Läs merRapport jämförelsetal för förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005
GR Utbildning 2006-11-16 Rapport jämförelsetal för förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005 Urban 1. INLEDNING...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte...4 1.3 Genomförande...5 1.4 Slutsatser...6
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om betygsrätt för vuxenutbildning; SFS 2010:253 Utkom från trycket den 13 april 2010 utfärdad den 31 mars 2010. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser
Läs merBeslut för vuxenutbildning
en Stockholms kommun för vuxenutbildning efter tillsyn i Stockholms kommun Tillsyn i Stockholms kommun 2(9) har genomfört tillsyn av Stockholms kommun under våren 2016. Tillsynen har avsett det samlade
Läs merSå kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning. En väg till fortsatta studier och arbete. 1
En väg till fortsatta studier och arbete Så kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning En väg till fortsatta studier och arbete. 1 2 En väg till fortsatta studier och arbete.
Läs merSKOLFS. Dessa föreskrifter träder i kraft den XX xxxxx På Skolverkets vägnar GENERALDIREKTÖREN Christina Sandström
Enheten för utbildningsstatistik Tobias Engberg 1 (8) Dnr 62-2013:996 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:142) om uppgiftsinsamling från huvudmännen inom skolväsendet m.m.;
Läs merUtbildning och. 16 universitetsforskning
Utbildning och 16 universitetsforskning Förslag till statsbudget för 2002 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut...17 2 Utgiftsområde 16 Utbildning och
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2012:109 Utkom från trycket den 13 mars 2012 utfärdad den 1 mars 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)
Läs merResursfördelning 2016
1 (7) ÄRENDE 6 BILAGA 2 DNR 2015/918 BARN OCH UTBILDNING JuneAnn Wincent Förvaltningschef SKRIVELSE Resursfördelning 2016 Medel till förskolan Sala kommun har ambitionen att på sikt sänka antalet inskrivna
Läs merDnr BUN15/82. Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2015-12-15
Dnr BUN15/82 Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2015-12-15 Dnr BUN15/82 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Omfattning...
Läs merRegeringens proposition 2014/15:85
Regeringens proposition 2014/15:85 Ökad individanpassning en effektivare sfi och vuxenutbildning Prop. 2014/15:85 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 mars 2015 Stefan
Läs merSveriges bästa skolkommun 2010
2010-08-17 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2010 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun
Läs merKostnader för utbildningsväsendet
Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Kostnader för utbildningsväsendet 19 Kostnader för utbildningsväsendet Innehåll Fakta om statistiken... 413 Kommentarer till statistiken... 415 19.1 Kostnader för förskola
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Beslut Köpings kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Köpings kommun Tillsyn i Köpings kommun Beslut 2 (4) har genomfört tillsyn av Köpings kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det
Läs merKostnader, del 4 RAPPORT RIKSNIVÅ
RAPPORT 432 2015 RIKSNIVÅ Kostnader, del 4 Sveriges officiella statistik om förskola, annan pedagogisk verksamhet, fritidshem, skola och vuxenutbildning 966 600 132 600 116 100 168 800 137 700 129 900
Läs merSödertörns nyckeltal 2009
Södertörns nyckeltal 2009 Förskolan SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR Handläggare/referens Christina Castfjord 08-535 360 61 christina.castefjord@huddinge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merKommittédirektiv. Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad. Dir. 2015:112
Kommittédirektiv Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad Dir. 2015:112 Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå
Läs merAnvisning för redovisning av kommunens budget och bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor för 2011
2010-11-08 1 (6) Anvisning för redovisning av kommunens budget och bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor för 2011 Bakgrund Från och med kalenderåret 2010 gäller nya bestämmelser om kommunens bidrag
Läs merBARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-09-21 PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET 2015 Sveriges kommuner redovisar årligen sina kostnader till SCB. Det sker genom det årliga räkenskapssammandraget. Redovisningen
Läs merFörord. Stockholm-Mälarregionen juni 2010 Anna Lundgren Generalsekreterare Mälardalsrådet
Förord Stockholm-Mälarregionen är en kunskapsregion. Utbildning och forskning håller hög internationell klass, vi har en hög andel högutbildade och ett kunskapsintensivt näringsliv. Men regionen har också
Läs merLärarstatistik som fakta och debattunderlag
SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och
Läs merTotala kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2006
Utbildningsstatistik PM (Version 2) Korrigerade uppgifter i gymnasieskolan sidan 24, 27 och 28 samt diagram 13 2007-10-08 1 (36) Totala kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning
Läs merKostnader, del 4 RAPPORT RIKSNIVÅ
RAPPORT 446 2016 RIKSNIVÅ Kostnader, del 4 Sveriges officiella statistik om förskola, annan pedagogisk verksamhet, fritidshem, skola och vuxenutbildning 966 600 132 600 116 100 168 800 137 700 129 900
Läs merEntreprenad och samverkan
Juridisk vägledning Granskad september 2013 Mer om Entreprenad och samverkan Entreprenad enligt skollagen är när kommuner, landsting och enskilda huvudmän, med bibehållet huvudmannaskap, sluter avtal med
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Upplands-Bro kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Upplands-Bro kommun Tillsyn i Upplands-Bro kommun har genomfört tillsyn av Upplands-Bro kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det
Läs merKostnader, del 4 RAPPORT RIKSNIVÅ
RAPPORT 459 2017 RIKSNIVÅ Kostnader, del 4 Sveriges officiella statistik om förskola, annan pedagogisk verksamhet, fritidshem, skola och vuxenutbildning 966 600 132 600 116 100 168 800 137 700 129 900
Läs merUtdrag: Obligatorisk särskola och gymnasiesärskola
Rapport 349 2010 Utdrag: Obligatorisk särskola och gymnasiesärskola Skolverkets lägesbedömning 2010 Del 1 Beskrivande data Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning Skolverkets rapport
Läs merNågra övergripande nyckeltal
www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet
Läs merKommunal vuxenutbildning: elever, kursdeltagare och utbildningsresultat, första halvåret 2016.
Maj 2016 1 (7) Kommunal vuxenutbildning: elever, kursdeltagare och utbildningsresultat, första halvåret 2016. Uppgifterna ska vara SCB tillhanda senast 15 september 2016 och kan endast lämnas via Internet
Läs merResursfördelningsmodell grundskola F-9
Resursfördelningsmodell grundskola F-9 Sektor utbildning Mariestads kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 Reviderad 2015-xx-xx 1 Innehållsförteckning 1 Principer för resursfördelningsmodell...
Läs merInformation om beslut av bidragsbelopp 2016 till andra kommuner och enskilda verksamheter inom förskolor och skolor
Barn- och utbildningsförvaltningen /Grundskola/Gymnasium 2015-12-18 1 (9) FN-0325/2015-3 Till kommuner, fristående förskolor och skolor med barn/elever från Sundbybergs stad Information om beslut av bidragsbelopp
Läs merBeslut för vuxenutbildningen
Beslut Skolinspektionen 2014-12-16 Nämnd för vuxenutbildning i Leksand och Rättvik Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Nämnd för vuxenutbildning i Leksand och Rättvik Skolinspektionen, Box 23069,
Läs merGymnasie- och vuxenutbildningsnämndens kvalitetsplan för 2014-15
Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2014-05-12 Tjänsteskrivelse Vår referens Ann Andersson Ekonomichef Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens kvalitetsplan för 2014-15 Ärende
Läs merElevers övergångar från grundskola till gymnasium
Revisionsrapport Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Katrineholms kommun April 2010 Marie Lindblad 2010-05-06 Marie Lindblad Kerstin Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Bakgrund
Läs merRegelbunden tillsyn i Vårgårda kommun Beslut och rapporter
Regelbunden tillsyn i Vårgårda kommun Beslut och rapporter Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:3983 Innehåll Kommunbeslut Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Allmänt om tillsynen och beskrivning av
Läs mer27 Utbildning. 27.1 Allmänt. 27.2 Skattefrihetens omfattning
Utbildning, Avsnitt 27 623 27 Utbildning EG-rätt 27.1 Allmänt Bestämmelserna om skattefrihet för utbildning har ändrats fr.o.m. den 1 januari 1997. Ändringarna har genomförts som ett led i harmoniseringen
Läs merUtbildning och. 16 universitetsforskning
Utbildning och 16 universitetsforskning Förslag till statsbudget för 010 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 19 Lagförslag....1 Förslag till lag
Läs merPM S satsar inte på skolan
PM S satsar inte på skolan Sammanfattning: Lärarlöner: En ny undersökning som Lärarförbundet har gjort visar att grundskolelärare i socialdemokratiskt styrda kommuner tjänar 500 kronor mindre i månaden
Läs merInstruktion sfi elever
November 2014 1 (8) Instruktion sfi elever Insamling av elever och kursdeltagare i utbildning i svenska för invandrare (sfi) andra halvåret, 1 juli 31 december 2014 Uppgifterna ska vara SCB tillhanda senast
Läs merGuide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning
Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning
Läs merRedovisning av befintlig verksamhet
Bilaga 2 Redovisning av befintlig verksamhet Arbetsförmedlingen Norra Uppland och Tierps kommun november 2015 Redovisning av befintlig verksamhet Grund- och gymnasieskolan I Tierps kommun finns idag elva
Läs merFritidshemssatsningen
1 (9) Fritidshemssatsningen Ansökan om statsbidrag bidragsåret 2016/17 Skolverket Information 1 (9) Innehållsförteckning Fritidshemssatsningen... 2 Vad får bidraget användas till?... 2 Insatser bidraget
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i
Läs merKostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2008
PM Enheten för utbildningsstatistik 2009-09-17 1 (42) Dnr 71-2009:73 Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2008 I denna promemoria beskrivs huvudmannens kostnader
Läs mer20 Utbildningskostnader
Utbildningsstatistisk årsbok 2008 Utbildningskostnader 20 Utbildningskostnader Innehåll Fakta om statistiken...320 20.1 Kostnader för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg kalenderåret 2006... 322 20.2
Läs merSökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014. Rapport 2015
Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014 Rapport 2015 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: YH 2013/1520 ISBN: 978-91-87073-58-8 Omslagsbild: Lars Owesson 1 (23) Datum: 2015-12-08 Dnr: YH 2013/1520
Läs merRapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Läs merRutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun
Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte
Läs merBetygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.
Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik
Läs merCarlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)
1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet
Läs merTALBOKSPLAN 2008 för biblioteken på Gotland
1 2 TALBOKSPLAN 2008 för biblioteken på Gotland 3 Innehåll Målsättning... 5 Policy... 5 Vad är talböcker och vad är ljudböcker?... 5 Talboksverksamheten på Gotland... 6 Ansvarsfördelning... 6 Från förskola
Läs merSkolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning
Beslut Tillsyn i gymnasieskolan och vuxenutbildningen 2010-11-04 1 (1) Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning efter tillsyn av gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Nordanstigs kommun 2010-11-04
Läs mer