Analysgruppens presentation Ansvariga: Mona Fridell Bengt-Olof Knutsson

Transkript

1 Analysgruppens presentation Ansvariga: Mona Fridell Bengt-Olof Knutsson

2 Innehåll: 1. Skattesats, befolkning och bostadsbyggande 2. Finansiering 3. Resultaträkning 4. Balansräkning 5. Investeringar 6. Verksamheterna 7. Demografisk framskrivning 8. Resultatprognos 9. Ekonomistyrning

3 Sammanfattning Era frågor och funderingar (utifrån intervjuerna): - Vart rinner pengarna ut - Framför allt vald skattesats, innebär att kärnverksamheterna måste vara billigare än vad utjämningssystemet säger - Hur fungerar vår resursfördelningsmodell (från -89 och upplevs inte som öppen) - Modellen kan behöva nollställas och ses över - Styrning och ledning kring investeringar och fastigheter fungerar ej bra - I samband med en ev översyn av resursfördelning bör även internhyror, fastighetskostnader och investeringseffekter på driftskostnad/ram ses över och på något sätt kopplas till resursfördelningsmodellen - Har vi rätt budget utifrån det uppdrag vi har - Man har per definition alltid rätt budget men - Vad betyder vår skattekraft och valda skattesats för vår ekonomi - En kostnad på mkr

4 Vilka av Sveriges 290 kommuner är mest lika Nynäshamn Det beror på om man vill göra en övergripande jämförelse eller om det är en specifik verksamhet man vill jämföra sig med. Nr Jfr övergripande Jfr frh Jfr fsk Jfr grsk Jfr gysk Jfr äo Jfr Ifo Jfr LSS 1 Karlskoga Eslöv Vetlanda Mjölby Kristinehamn Danderyd Arvika Upplands-Bro 2 Ale Stenungsund Ludvika Ljungby Söderhamn Täby Söderhamn Ystad 3 Strängnäs Höör Gislaved Laholm Ljungby Vaxholm Eslöv Oskarshamn 4 Köping Mörbylånga Katrineholm Oskarshamn Gällivare Lidingö Timrå Sjöbo 5 Sandviken Kumla Finspång Ljusdal Västervik Salem Lindesberg Kristinehamn 6 Gislaved Lilla Edet Mjölby Skara Oskarshamn Solna Härnösand Hallsberg 7 Lysekil Trosa Stenungsund Köping Mariestad Ekerö Avesta Karlskoga Samtliga uppgifter är hämtade från

5 Procent 23,92 23,52 23,12 22,72 22,32 21,92 21,52 21,12 20,72 20,32 19,92 19,52 19,12 18,72 18,32 17,92 17,52 17,12 Nynäshamn, kommunal skattesats 21,99 19,85 19, Nynäshamn Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet

6 Antal personer Nynäshamn, ackumulerade befolkningsförändringar Ackumulerat utrikes flyttnetto, Ackumulerad inrikes flyttnetto, Ackumulerat födelsenetto,

7 Antal småhus/flerbostadshus Nynäshamn, nyproduktion småhus och flerbostadshus Flerbostadshus Småhus

8 Kr/inv Verksamhetens nettokostnader Nynäshamn Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

9 Kr/inv Avskrivningar Nynäshamn Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

10 Procent 102 Nynäshamn, nettokostn som % av sk, stb o utj ,5 100, , ,9 96,4 96,9 96,

11 Index 120 Utveckling nettokostnader kontra skatt, bidrag och utj, index, trend Verksamhetens nettokostnader, index,nynäshamn Verksamhetens nettokostnader, index,jämförbara kommuner 2011 Skatter, 2012 bidrag och 2013 utjämning, index 2014,Nynäshamn Skatter, bidrag och utjämning, index,jämförbara kommuner Linjär (Verksamhetens nettokostnader, index,nynäshamn) Linjär (Verksamhetens nettokostnader, index,jämförbara kommuner) Linjär (Skatter, bidrag och utjämning, index,nynäshamn) Linjär (Skatter, bidrag och utjämning, index,jämförbara kommuner)

12 Kr/inv Finansnetto kommun Nynäshamn Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

13 Kr/inv Resultat före extraordinära poster kommun och företag (företagen exkl koncernkonsolideringar) Resultat före extraordinära poster företagen, kr/inv Resultat före extraordinära poster kommunen, kr/inv

14 Kr/inv Nettoinvesteringar 6 år, kr/inv Nynäshamn Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

15 Finansiering av investeringar senaste sex åren Investeringar Resultat Avskrivningar Investering Finansiering Investering Finansiering Nynäshamn Jämförbara kommuner

16 Kr/inv Balansräkning, 2016 Korta Långa Avsättningar Övrigt Eget kapital Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Nynäshamn Jämförbara kommuner

17 Kr/inv Långfristiga skulder, Nynäshamn Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket Långfristiga skulder kommunen, kr/inv Långfristiga skulder koncernen, kr/inv

18 Kr/inv Eget kapital kommunen, kr/inv Eget kapital koncernen, kr/inv Nynäshamn Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

19 Procent Soliditet inkl pensionsåtaganden och övr avsättningar 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0-5, Nynäshamn Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

20 Sammanfattning del 1 demografi och ekonomi. Befolkningsutveckling: Stabil och stark befolkningsökning. Alla åldersgrupper ökar förutom åringar. Ekonomi: A. Resultat (10år) A. Finansiering Lägre skattesats än jämförbara kommuner (innebär att man måste ha lägre kostnader än jämförbara kommuner). C. Investeringar Lägre investeringsnivå än jämförbara kommuner och betydligt lägre än länet och riket. Ej självfinansierade investeringar via avskrivningar och resultat. D. Förmögenhet Lägre soliditet än liknande kommuner. Kc/Kn/Ftg Nyn _10 Likn_10 Riket_10 Koncern Kommun Företag Räknat som kronor totalt kr kr kr E. God ekonomisk hushållning Nynäshamns kommun uppnår god ekonomisk hushållning 20

21 - 22,0-22,3-23,4-20,2-24,4-22,2-16,7-15,9-14,3-15,7-12,7-7,3-7,7-10,0-8,2-10,0-5,4-5,7-4,7-3,5-0,7-2, ,0-4,3-1,2-1,4 0,0 PROCENT 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 0,4 2,3 3,6 26,7 28,0 NYNÄSHAMN, AVVIKELSE NETTOKOSTNAD OCH REFERENSKOSTNAD F R I TI D SHEM F Ö R S K OLA GR UN D S K OLA GYMN A S I ES KOLAÄ LDREO MS ORG I F O LS S

22 Nynäshamn Avvikelse mellan nettokostnad och referenskostnad Frh Fsk Grsk Gysk Äo Ifo Summa LSS Totalt Nettokostnad, kr per inv Referenskostnad, kr per inv Skillnad, kr/inv Skillnad, mnkr Avvikelse procent -5% -1% -5% 0% -20% -16% -9% 2% -8%

23 Kostnadsutjämning 2018 (och ) Kostnadsutjämning 2018 (och ) Nynäshamn Tillägg/ Standardkostnad, kr/inv. avdrag Delmodell Nynäshamn Genomsnittlig Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg Förskoleklass och grundskola Gymnasieskola Individ- och familjeomsorg Barn och ungdomar m utländsk bakgr Äldreomsorg Befolkningsförändringar Bebyggelsestruktur Löner Kollektivtrafik Strukturkostnad Utjämningsavgift, kronor

24 Kommunal fastighetsavgift

25 Antal barn Nynäshamn, antal invånare 1-5 år

26

27

28 procent Andel barn 1-5 år inskrivna i förskola, % Nynäshamn Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

29 Barn per årsarbetare Antal barn per årsarbetare i förskola 6,0 5,8 5,6 5,4 5,2 5,0 4,8 4,6 4,4 4,2 4, Nynäshamn Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

30 Antal invånare Nynäshamn, Invånare 6-15 år, antal

31 Kr/inskrivet barn Kostnader fritidshem, kr/inskrivet barn Nynäshamn Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

32 Utveckling faktiska kostnader jämfört med demografi, förskola och fritidshem

33 Kr/elev Kostnader förskoleklass, kr/elev Nynäshamn Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

34

35 Utveckling faktiska kostnader jämfört med demografi, grundskola

36 kr/elev Nynäshamn, grundskolans delar, skolkommun Nynäshamn Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket Övrigt Läromedel Elevvård Skolmåltider Lokaler Undervisning Totalt grundskola

37 Antal Antal elever per lärare i kommunal grundskola 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, Nynäshamn Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

38 Elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen, hemkommun 2017

39 Elever i åk. 9, meritvärde hemkommun, genomsnitt (16 ämnen) 2017

40 Antal invånare Nynäshamn, Invånare år, antal

41 Kr/elev Kostnader gymnasieskolan hemkommun Nynäshamn Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

42 Utveckling faktiska kostnader jämfört med demografi, gymnasieskola

43

44 Gymnasieelever med examen inom 3 år, hemkommun, andel 2017

45 Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning hemkommun, genomsnitt 2017

46 Elever/lärare (heltidstjänst) i kommunal gymnasieskola 2016, antal

47 Nynäshamn, Invånare äldreomsorg, antal Invånare 65+ år, antal Invånare år, antal Invånare 80+ år, antal

48 Kr/inv 65+ år Jämförelse kostnader äldreomsorgens delar, kr/inv 65+ år Ordinärt Hemtjänssamhet boende Dagverk- Särskilt TOTALT Korttidsvård vks 65+ Övrigt Öppen boende Nynäshamn Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

49 Utveckling faktiska kostnader jämfört med demografi, äldreomsorg

50 Procent Andel brukare inom äldreomsorg, % 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 65+ med år m 80+ år m år m särsk 80+ år m särsk hemtjänst i ordbo hemtjänst, andel hemtjänst, andel boende, andel boende, andel el särbo, andel Nynäshamn 9,3 3,0 19,9 1,0 9,4 Jämförbara kommuner 12,3 2,9 24,1 1,0 13,7 Genomsnitt för länet 11,7 3,3 23,2 1,1 12,4 Genomsnitt för riket 11,6 2,9 21,3 1,1 12,4

51 kr/bukare Jämförelse kostnader, kr/brukare Hemtjänst, kr/brukare Särskilt boende, kr/brukare Nynäshamn Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

52 Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorgen 2016, helhetssyn

53 Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorgen 2016, helhetssyn

54 kr/inv Nynäshamn, Jämförelse IFO-verksamheter över tid, kr/inv Barn o unga Familjerätt Vuxna övr Vuxna missbr Ek bistånd IFO

55 Utveckling faktiska kostnader jämfört med demografi, IFO

56 kr/inv Nynäshamn, jämförelse IFO-verksamheter 2016, kr/inv IFO Barn o unga Ek bistånd Vuxna missbr Vuxna övr Familjerätt Nynäshamn Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

57 kr/inv, 0-20 år Jämförelse IFO - barn och unga, kr/inv, 0-20 år Barn o unga, 0-20 år Instvård, 0-20 år Famvård, 0-20 år Öppna ins, 0-20 år Nynäshamn Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

58 kr/inv, år Jämförelse IFO-vuxna missbrukare, kr/inv, år Missbr vård, Öppna ins, Instvård, år Famvård, år år år Nynäshamn Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

59

60 Utveckling faktiska kostnader jämfört med demografi, funktionshinder

61

62

63 kr/inv Nettokostnader övriga verksamheter Politik Infrastruktur Fritid Kultur Särsk rikt ins Affärsvks Nynäshamn Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

64 Kr/invånare Nynäshamn, Nettokostnader infrastruktur och skydd, kr/inv Fysisk teknisk planering mm Miljö Gator, vägar o parkering Parker Räddningstjänst Övrigt Infrastruktur

65 Kr/invånare Nynäshamn, Nettokostnader affärsverksamhet, kr/inv, Energi, vatten o avfall Kommunikationer Näringsliv o bostäder Affärsvks

66 kr/inv Nynäshamn, Nettokostnader affärsverksamhet, kr/inv, Affärsvks Näringsliv o bostäder Kommunikationer Energi, vatten o avfall Nynäshamn Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

67 Sammanfattning verksamheten - Nästan alla verksamheter har lägre faktiska kostnader jämfört med den modellberäknade referenskostnaden Med några få undantag har det varit så under hela perioden också. - Jämfört med liknande kommuner har Nynäshamn ett lägre kostnadsläge inom flera verksamheter. Kostnaderna för äldreomsorg är väsentligt lägre än i jämförbara kommuner. Barnomsorg, infrastruktur och omsorg om personer med funktionsnedsättning har högre kostnader än jämförbara kommuner. Kommunen har låg skattesats och betalar avgift i kostnadsutjämning. Strukturen innebär att kostnaderna bör vara lägre än i de flesta andra kommuner.

68 Kalkyl för Nynäshamns kommun (2025) Kalkylen består av två delar En framskrivning av de demografiskt betingade behoven utifrån kommunens befolkningsprognos. Beräkningen görs i fasta priser. En prognos av det kommunalekonomiska resultatet. Prognosen baserar sig på den demografiska framskrivningen och SKL:s bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen. Beräkningen görs i löpande priser.

69 Förutsättningar för kalkylen 1 Vi utgår från räkenskaperna 2016 Vi räknar med oförändrad servicenivå Skatteunderlag, löner samt priser utvecklas enligt vår senaste samhällsekonomiska bedömning. Vi antar samma löneutveckling i kommunen som på arbetsmarknaden i stort Kostnader för pensioner, avskrivningar och räntor baseras på uppgifter från kommunen

70 Förutsättningar för kalkylen 2 Vi antar att statsbidragen är värdesäkras Kostnaderna skrivs fram med de demografiska förändringarna, dvs. befolkningsutvecklingen enligt kommunens egen prognos. Kalkylen bygger på full anpassning till demografiska förändringar. I genomsnitt skrivs 70 procent av kostnaderna fram med löneutvecklingen och 30 procent med prisutvecklingen.

71 Befolkningsutveckling (2025) Förändr Förändr. i % , , , , , ,5 Summa ,5 71

72 72

73 Verksamhetens kostnader 2016 och 2022 Exklusive affärsverksamhet miljoner kr, fasta priser Förändring Mkr Mkr Mkr % Förskola ,1 12,7% Grundskola ,1 10,0% Gymnasieskola ,9 7,1% Äldreomsorg ,6 16,1% Funktionshindrade ,6 7,4% Övrigt ,5 7,0% Totalt ,7 9,7%

74 Utveckling faktiska kostnader jämfört med demografi, totalt

75 Resultaträkning (2025) vid full demografisk anpassning, miljoner kr (värdesäkrade statsbidrag) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansnetto Resultat före extraordinära poster

76 Kostnadsutjämningen , förändringar p.g.a demografi Bidrag/avgift totalt Kpi, procent 1,8 2,3 2,8 2,6 2,5 2,3 2,1 2,1 förändring inom Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Befolkningsförändring därav eftersläpningseffekter Totalt kr/inv Totalt mnkr

77 Marginalintäkter 2017 Skatteintä kter efter inkomstutjämnin Kostnadsutjämnin g därav befolknin gsförändrin Ytterligar e tillägg i kostnads utjämnin Skatteintäkter Inkomstutjämning Reglering s-post Strukturbidrag Totalt Totalt 1-5 år år år år år år ink 0 kr år ink 200 tkr år ink 400 tkr år ink 800 tkr år, gift, ink 200 tkr år, gift, ink 200 tkr år, gift, ink 200 tkr

78

79 Besparingskrav (mnkr) utöver behovet av demografisk anpassning vid värdesäkrade statsbidrag Finansiell målsättning: Nettokostnaden får ej överstiga 98 procent av intäkterna från skatter och bidrag. Resultat före eo-poster, % Resultat om 2%, mkr Prognos/framskrivning, mkr Besparingskrav, mkr

80 Slutsatser prognos Observera att vår prognos utgår från bokslut 2016 samt vissa justeringar Inför 2018 har vi inte tagit hänsyn till nettokostnadsutvecklingen i kommunens budget. 2. Under förutsättning att statsbidragen värdesäkras beräknas kommunens verksamheter ge ett underskott med 67 mnkr år (Om statsbidragen inte värdesäkras beräknas ett underskott på 86 mnkr). 3. För att kommunen ska leva upp till god ekonomisk hushållning under planeringsperioden krävs ett resultat på 34 mnkr år 2022, vilket innebär att kostnaderna behöver reduceras med 101 mnkr. (Om statsbidragen ej är säkrade uppstår ett besparingskrav på 120 mnkr för att balanskravet uppnås). 4. I beräkningarna ovan ingår kostnadsökningar på 152 mnkr som följer av förändringar i befolkningens storlek och sammansättning. De demografiska behoven ökar inom alla verksamheter men mest inom äldreomsorgen. De pedagogiska verksamheterna har också stor ökning. I prognosen förutsätts att kommunen lyckas anpassa verksamheten i takt med behovsförändringarna.

81 EKONOMISTYRNING 1. Kostnadsutveckling 2. Kommunens ekonomiska läge 3. Enkäten 4. Avslutande diskussion 81

82 Hänger utveckling av faktiska kostnader och demografin ihop?

83 SAMMANFATTNING Mnkr Skatt Lägre nettokostnad 48,9 0,85% Lägre intäkter -71,2-1,24% Svagare finansiellt netto -14,1-0,25% Svagare resultat 36,5-0,63% SUMMA 0,0 0,0 Strukturen värderas till -9,3-0,16% Nynäshamn Riket Skillnad kr/inv. Skillnad mnkr Verksamhetens intäkter ,0 Verksamhetens kostnader ,6 Avskrivningar ,2 Nettokostnad ,9 Skatteintäkter ,4 Utjämning och statsbidrag ,1 varav utjämning ,3 Finansiellt netto ,1 Resultat före eo-poster ,5 Uppräknad skattekraft Skatteintäkter med genomsnittlig skattesats ,9-0,54% Genomsnittlig skattesats 20,75 20,75 Värdet av vald skattesats ,8-0,90% Faktisk skattesats 19,85 20,75 Kommunalskatt ,7-1,44% Avräkning övriga skatter m.m ,3 0,18% Totalt ,4-1,26%

84 Soliditet inklusive pensionsskuld

85 Nynäshamns ekonomiska läge Fyrfältare Nynäshamn 2016 År: genomsnitt , Definition: skärningspunkt mellan eget kapital och nettokostnadernas andel av skatter och Bidrag Gruppering: 20 kommuner i varje grupp, 14 grupper per axel Värde för jämförbara kommuner Värde för Nynäshamn

86 Enkäten del 1: Ekonomiska läget idag. Text Värde Mycket god 6 God 5 Ganska god 4 Ganska dålig 3 Dålig 2 Mycket dålig 1 1. Ekonomiska läget idag Infrastruktur Kultur och fritid Förskola skolbarnoms Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Funktionshindrade IFO Företagen Kommunen som helhet Genomsnitt

87 Enkäten del 1: Ekonomiska läget idag. I. Ganska enhetlig bild som tyder på bra kommunikation om det ekonomiska läget. Politiker och tjänstemän överens om läget för de olika verksamheterna II. I princip alla svaranden överens om att kommunen som helhet har en ekonomisk situation (betyg 3,7 i genomsnitt) som varken är något positiv SLUTSATS: De som besvarat enkäten anser att kommunens ekonomi som helhet, är ganska god. 87

88 Enkäten del 2a: Vad har inverkat mest på ekonomin? 88

89 Enkäten del 2b: Vad har inverkat mest på ekonomin? 89

90 Enkäten del 2c: Vad har inverkat mest på ekonomin? 90

91 Enkäten del 2d: Vad har inverkat mest på ekonomin? 91

92 Enkäten del 2: Vad har inverkat mest på ekonomin? I. Majoriteten av de som svarat på frågan kring vad som inverkat mest på ekonomin, pekar på faktorer som påverkat ekonomin på ett negativt sätt. II. De förbättringsområden som nämns oftast handlar om: - Ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän kan bli tydligare - Otydlig modell för resursfördelning till verksamheterna - Ambitioner och tillgängliga resurser hänger inte ihop SLUTSATSER: 92

93 Enkäten del 3-4: Hur fungerar ekonomistyrningens delar? 93

94 Enkäten del 3-4: Hur fungerar ekonomistyrningens delar? I. Majoriteten anser att styrningen fungerar ganska bra eller bra. Generellt ger politiker mer negativa omdömen än vad tjänstemännen gör. I några av enkätens frågor kring styrning kan politiker och tjänstemän svara helt motsatt. II. De tydligaste förbättringsområdena handlar om den övergripande planeringen för kommunen, om realistiska budgetar samt om åtgärder och ansvarsutkrävande vid budgetavvikelser. SLUTSATSER: 94

95 Enkäten del 5: 95

96 Enkäten del 5: Övriga frågor av vikt för styrningen. I. En del i enkäten handlar om påståenden som kretsar kring övrigt av vikt för styrningen. Här är politiker och tjänstemän i stort sett överens i bedömningarna. II. Både politiker och tjänstemännen anser att man kan förbättra dialogen kring prioriteringar. Man verkar också vara överens om att kommunen behöver utveckla arbetet med och vikten av att styra utifrån de finansiella målen SLUTSATSER: 96

97 Sammanfattning Nuläget: 1. Ekonomin: God ekonomisk hushållning (klarar inte resultatmål 2016) 2. Verksamheterna: Relativt låga kostnader i kärnverksamheterna. Ett krav för att klara skattesatsen 3. Ekonomistyrningen: - Bedömningar utifrån enkäten visar att styrningen i stort sett fungerar även om det finns förbättringsområden. 97